typ av folder som betyder, klicka på objekt - öppnar flik med info 
typ av folder som betyder, klicka på objekt - stänger flik med info Till objekt kan det finnas underobjekt, klicka på samma sätt där för att
öppna
eller stänga flik med info. | Loading .... [chempa.prj, /produkt/reach.dat -> /produkt/html/data/reach.php] .... ok |
typ av folder som betyder, klicka på objekt - öppnar flik med info typ av folder som betyder, klicka på objekt - stänger flik med info eller stänga flik med info.
 typ av folder som betyder, klicka på rubrik - öppnar flik med info  typ av folder som betyder, klicka på rubrik - stänger flik med info Till rubrik kan det finnas underrubrik, klicka på samma sätt där för att öppna eller stänga flik med info. |
Miljöbalken Enligt miljöbalken är alla som använder kemikalier skyldiga att skaffa sig den information som krävs för att kunna välja minst skadliga produkter och även minimera de risker som är förenade med hanteringen. Grundregeln är att alla ska begränsa riskerna så långt som möjligt, det betyder att åtgärder som anses vara rimligt måste vidtas. För yrkesmässig verksamhet gäller för rimlighetsbedömningen att det ska vara ekonomiskt försvarbart för ett normalt företag i branschen. Det görs även en bedömning av om åtgärderna är kostnadseffektiva i förhållande till den förväntade miljönyttan. Alla som använder kemiska produkter ska även ha tillgång till information om produkten. I de fall där en kemisk substans ingår i en vara, ett material eller i en komponent, finns inget motsvarande krav. Lagen talar här bara om att företag ska vidta allmän försiktighet. Referens = Miljökemi vid Stockholms Universitet [chemfile(), file(), referens i dokument]
Föreskrifter (AFS) Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) består av föreskrifter. De är försedda med ett årtal och ett nummer, till exempel AFS 2006:4. <<<< Länk till Arbetsmiljöverkets föreskrifter
Referens = Arbetsmiljöverkets föreskrifter [chemfile(), file(), referens i dokument]
<<<< Länk till Reach-förordningen (EG) nr 1907/2006 Reglerna om säkerhetsdatablad finns i artikel 31 och bilaga II till REACH-förordning (EG) 1907/2006. Säkerhetsdatablad består av 16 avsnitt vars rubriker och ordningsföljd är obligatoriska. I bilaga XIII till REACH-förordning (EG) 1907/2006 finns kriterier för identifiering av långlivade (PBT), bioackumulerande och toxiska ämnen samt mycket långlivade och mycket bioackumulerande ämnen (vPvB) i miljön. PBT = Persistent (svårnedbrytbart), Bioackumulative (ansamlas i levande organismer) and Toxic (giftigt). vPvB = very Persistent and very Bioackumulative I bilaga XIV till REACH-förordning (EG) 1907/2006 finns förteckning över ämnen för vilka det krävs tillstånd. I artikel 57 finns kriterier för ämnen som skall upptas i bilaga XIV. I artikel 59 framgår förfarandet som tillämpas av kemikaliemyndigheten i syfte att identifiera ämnen som uppfyller kriterierna i artikel 57 för att upprätta en kandidatförteckning för eventuellt införande i bilaga XIV. Kandidatförteckningen finns på Europeiska kemikaliemyndighetens (ECHA) webbsida och på Kemikalieinspektionens webbsida. Referens = Europeiska kemikaliemyndigheten och kemikalieinspektionen [chemfile(), file(), referens i dokument]
<<<< Kort om CLP-förordningen <<<< Länk till CLP-förordning (EG) 1272/2008
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S), MSBFS 2012:16 med ändring (senast MSBFS 2013:5). Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg (RID-S), MSBFS 2012:17 med ändring (senast MSBFS 2013:6). I rubrik 14 i säkerhetsdatablad ska transportinformation anges och här ska det finnas information om hur ett kemiskt ämne eller kemisk produkt klassificeras enligt ADR/RID. ADR/ADR-S ADR-S är benämningen på myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng. Bokstaven S efter ADR betecknar att föreskrifterna innehåller den svenska versionen av bilagorna A och B till den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR), kompletterade med bestämmelser som endast gäller för nationella transporter i Sverige. RID/RID-S RID-S är benämningen på myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg. Bokstaven S efter RID betecknar att föreskrifterna innehåller den svenska versionen av reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID). Referens = Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [chemfile(), file(), referens i dokument]
Åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och om ändring och senare upphävande av rådets direktiv 96/82/EG. Referens = Europeiska kemikaliemyndigheten och kemikalieinspektionen [chemfile(), file(), referens i dokument]
<<<< Länk till Reach-förordningen (EG) nr 1907/2006 <<<< Kort om CLP-förordningen <<<< Länk till CLP-förordning (EG) 1272/2008
REACH förordning (EG) 1907/2006 står för Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of CHemicals (registrering, utvärdering, tillstånd och begränsning av kemikalier). REACH berör i första hand tillverkare och importörer av ämnen och beredningar (kemiska produkter), men även användare och distributörer av ämnen och beredningar berörs i varierande omfattning. GHS (Globally Harmonized System of Classification and labelling of chemicals) är ett internationellt system för klassificering av kemiska ämnen och beredningar (kemiska produkter). GHS innebär att globalt överenskomna kriterier kommer att tillämpas vid bedömningen av kemikaliers fysikaliska, hälso- samt miljöfarliga egenskaper, och att nya symboler kommer att ersätta de nuvarande orangefärgade farosymbolerna. I EU är GHS infört genom CLP-förordning (EG) 1272/2008 (Classification, Labelling and Packaging of substances and mixtures) som trädde i kraft den 20 januari 2009. Förordningen ersätter ämnesdirektivet (direktiv 67/548/EEG) och preparatdirektivet (direktiv 1999/45/EG). En förordning har allmän giltighet och är till alla delar bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat inom EU. I ett direktiv anger EU vilka mål som medlemsländerna ska uppnå, men de får själva bestämma hur det ska gå till. REACH och CLP är två skilda EU-förordningar som utgör centrala element i EU:s kemikaliepolicy. Referens = Europeiska kemikaliemyndigheten och Kemikalieinspektionen [chemfile(), file(), referens i dokument]
Förordningen har godkänts av Europaparlamentet efter en informell förhandlingsuppgörelse med representanter för Europeiska unionens råd och började gälla i juni 2007. En förordning har allmän giltighet och är till alla delar bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat inom EU. I ett direktiv anger EU vilka mål som medlemsländerna ska uppnå, men de får själva bestämma hur det ska gå till. Det huvudsakliga målet med lagstiftningen är att skydda människors hälsa och miljön från risker från kemikalier och för att öka EU:s kemikalieindustris konkurrenskraft och innovation. Förordningen innebär att alla kemikalier som överstiger 1 ton i vikt och som antingen produceras inom EU eller importeras måste testas i avseende på hälso- samt miljöaspekter. Kemikalien måste även registreras vid den nya europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) i Helsingfors, Finland. För vissa i synnerhet toxiska kemikalier gäller reglerna oavsett volym, och för andra mycket toxiska kemikalier krävs särskilt tillstånd av den europeiska kemikaliemyndigheten (t ex cancerframkallande ämnen). Klassificeringen, som måste inkluderas i registreringsdossiern, kan medföra skyldighet att ta fram exponeringsbedömning och riskkaraktärisering som en del i en kemikaliesäkerhetsrapport samt krav på säkerhetsdatablad (SDB). Klassificering av ämnen som mutagent, cancerframkallande och/eller reproduktionstoxiskt (CMR) kan också leda till en begränsad tillåten användning. En registrering görs elektroniskt via ECHA:s REACH-IT portal. Information och manualer finns på ECHA:s webbplats. Registreringsdossiern sammanställs i programvaran IUCLID 5. Mer information och möjlighet att ladda ner IUCLID 5 finns på ECHA:s webbplats. IUCLID = International Uniform Chemical Information Database REACH = Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of chemicals, (registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemiska ämnen) CLP, eller CLP-förordningen, står för förordning (EG) 1272/2008 som gäller klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen och blandningar. Den ändrar och upphäver direktiven 67/548/EEG (ämnesdirektivet) och 1999/45/EG (preparatdirektivet) samt ändrar förordning (EG) 1907/2006 (REACH). Lagstiftningen gäller i hela EU och inför ett nytt system för klassificering och märkning av kemiska ämnen, som grundas på FN:s globalt harmoniserade system (GHS). CLP behandlar farorna med kemiska ämnen och blandningar (kemiska produkter) och hur användare ska informeras om farorna. Det åligger industrin att fastställa farorna med ämnen och blandningar innan de släpps ut på marknaden, samt att klassificera dem i enlighet med de faror som har identifierats. Om ett kemiskt ämne eller en kemisk produkt är farlig, måste den märkas så att användare känner till dess effekter innan de handskas med ämnet eller produkten. Under en övergångsperiod fram till 2015 gäller KEMI:s föreskrifter om klassificering och märkning (KIFS 2005:7) och CLP-förordningen parallellt. CLP = Classification, Labelling and Packaging (klassificering, märkning och förpackning) ECHA = European Chemicals Agency, Europeiska kemikaliemyndigheten GHS = Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals Referens = Europeiska kemikaliemyndigheten och Kemikalieinspektionen [chemfile(), file(), referens i dokument]
GHS-systemet Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals är ett globalt harmoniserat system (GHS) för klassificering och märkning av kemikalier som har antagits av FN. GHS innebär att globalt överenskomna kriterier kommer att tillämpas vid bedömningen av kemikaliers fysikaliska, hälso- samt miljöfarliga egenskaper. Det skapar förutsättningar för att kunna tillhandahålla enhetlig fysikalisk-, miljö-, hälso- och säkerhetsinformation om farliga ämnen på global nivå genom att harmonisera klassificeringskriterierna, märkningsreglerna och riktlinjerna för att utarbeta säkerhetsdatablad. Systemet utvecklas och förvaltas på FN-nivå för att undvika att det finns olika informationskrav om fysikaliska faror, hälsofaror och miljöfaror för samma kemiska ämnen runt om i världen. Skillnader mellan GHS och CLP FN:s globala harmoniserade system (GHS) genomfördes i EU-lagstiftningen i form av förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP-förordningen) som är juridiskt bindande och direkt tillämplig i EU:s medlemsstater medan GHS inte är juridiskt bindande. GHS och CLP-förordningen är inte identiska eftersom CLP-förordningen även bygger på den tidigare EU-lagstiftningen om klassificering och märkning, det vill säga direktiv 67/548/EEG om farliga ämnen (ämnesdirektivet) och direktiv 1999/45/EG om farliga preparat (preparatdirektivet). Dessutom inkluderar inte CLP alla de farokategorier som finns för en faroklass i GHS eftersom alla farokategorier inte fanns med i ämnes- och preparatdirektiven. CLP-förordningen innehåller inte, till skillnad från GHS, några specifika regler om säkerhetsdatablad eftersom dessa redan regleras i artikel 31 och bilaga II till REACH-förordningen. Referens = Europeiska kemikaliemyndigheten och Kemikalieinspektionen [chemfile(), file(), referens i dokument]
Klassificering, märkning och säkerhtsdatablad Systemet med klassificering, märkning och säkerhetsdatablad syftar till att identifiera ett ämnes eller en blandnings (kemisk produkt) farliga egenskaper och ge mottagarna nödvändig information så att ett gott skydd säkerställs. Förutom genom säkerhetsdatablad till yrkesmässiga användare ska användare få information genom faromärkning på förpackningen. I märkningen ska finnas faropiktogram, signalord, samt faro- och skyddsangivelser (enligt CLP). Skyldigheten att informera användare är oberoende av hur produkten är tänkt att användas och vilka risker som finns förknippade med en viss användning. CLP-förordningen (EG) 1272/2008, Eftersom CLP är en EU-förordning gäller den direkt i hela EU utan att först översättas i nationella regler. Kemiska ämnen klassificerde enligt CLP finns i tabell 3.1 i bilaga VI till CLP-förordningen. De klassificeringar och märkningar som återfinns i tabell 3.1 bygger på kriterierna i bilaga I till CLP-förordningen. Referens = Europeiska kemikaliemyndigheten och Kemikalieinspektionen [chemfile(), file(), referens i dokument]
Klassificerings- och märkningsregistret Europeiska kemikaliemyndigheten ECHA har publicerat Klassificerings- och märkningsregistret, en databas som innehåller grundläggande klassificerings- och märkningsdata om fler än 90 000 anmälda och registrerade ämnen som tillverkare och importörer har rapporterat in till ECHA. Klassificerings- och märkningsregistret är viktigt i införandet av CLP-förordningen och när det gäller tillgången till information om farliga kemiska ämnen. Det gäller såväl hälso- och miljöfaror som fysikaliska faror. Registret ger en mängd information från industrin om hur de har klassificerat kemiska ämnen och visar hur vissa företag har klassificerat samma ämne på olika sätt. ECHA har Registret underhålls av ECHA och kommer att uppdateras regelbundet med inkommande och uppdaterad klassificerings- och märkningsinformation. Ämnen som måste rapporteras Företag är skyldiga att anmäla ett ämne till ECHA:s klassificerings- och märkningsregister om ämnet släpps ut på marknaden och företaget - tillverkar ämnet, som är registreringspliktigt enligt REACH-förordningen - importerar ämnet, som är registreringspliktigt enligt REACH-förordningen - tillverkar eller importerar ämnet, som klassificeras som farligt, oavsett mängd - importerar en blandning (kemisk produkt) som innehåller ett ämne som klassificeras som farligt och som förekommer i halter som överstiger den relevanta koncentrationsgränsen, varför blandningen klassificeras som farlig enligt CLP-förordningen - importerar en vara som innehåller ämnen som är registreringspliktiga enligt artikel 7 i REACH-förordningen Referens = ECHA, Europeiska kemikaliemyndigheten [chemfile(), file(), referens i dokument]
REACH-förodningen (EG) 1907/2006 REACH är en kemikalielagstiftning som ersätter stora delar av de kemikalieregler som gällde före den 1 juni 2007 i EU och i Sverige. REACH lägger ansvaret på tillverkare, importörer och nedströmsanvändare att se till att de ämnen som de tillverkar, släpper ut på marknaden eller använder inte har några skadliga hälso- och miljöeffekter. Tillstånd Bestämmelserna om tillstånd finns i avdelning VII i REACH-förordningen. En tillståndsprövning införs för kemiska ämnen som har allvarliga hälso- och miljöfarliga egenskaper, artikel 56 och 57 i REACH-förordningen, sk SVHC-ämnen (Substances of Very High Concern). Ämnen som kräver tillstånd kommer att förtecknas i en bilaga till REACH-förordningen, bilaga XIV. Artikel 56 beskriver ämnen och användningsområden som är undantagna från tillståndsplikten. Kandidatlistan I artikel 57 i REACH-förordningen finns kriterier för att klassificera ämnen som SVHC-ämnen (Substances of Very High Concern, särskilt farliga ämnen). ECHA identifierar succesivt ämnen som uppfyller kriterierna i artikel 57 i REACH-förordningen för att klassificeras som SVHC-ämnen och förtecknar dessa på en särskilt lista den sk Förfarandet för identifiering av ämnen till kandidatlistan finns beskrivet i artikel 59 i REACH-förordningen. Ämnen som kan föreslås till kandidatlistan är ämnen som har egenskaper som kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och i miljön, enligt kriterier i artikel 57. Ett särskilt farligt ämne (SVHC) är ett ämne som - Uppfyller kriterierna för att klassificeras som cancerframkallande, mutagent, eller reproduktionstoxiskt i kategori 1 eller 2 enligt direktiv 67/548/EEG (CMR-ämnen) eller kategori 1a eller 1b i CLP-förordningen, förordning (EG) nr 1272/2008 - Uppfyller kriterierna för att betraktas som långlivat, bioackumulerande och toxiskt (PBT) enligt de kriterier som finns i bilaga XIII till REACH-förordningen (EG) nr 1907/2006 - Uppfyller kriterierna för att betraktas som mycket långlivat och mycket bioackumulerande (vPvB) enligt de kriterier som finns i bilaga XIII till REACH-förordningen (EG) nr 1907/2006 - Har andra allvarliga egenskaper som t ex hormonstörande egenskaper PBT = Persistent (svårnedbrytbart), Bioackumulative (ansamlas i levande organismer) and Toxic (giftigt). vPvB = very Persistent and very Bioackumulative Bilaga XIV Kandidatlistan uppdateras kontinuerligt av den europeiska kemikaliemyndighteten ECHA. Från Ämnen på bilaga XIV i kemiska produkter När det gäller användningen av ämnen som finns på bilaga XIV och som ingår i kemiska produkter gäller kravet på tillstånd om - Ett cancerogent eller mutagent ämne ingår i halt om 0,1 vikt% eller högre - Ett PBT- eller vBvT-ämne ingår i halt om 0,1 vikt% eller högre - Ett reproduktionstoxiskt ämne ingår i halt om 0,3 vikt% eller högre Ämnen på bilgaga XIV och kandidatlistan i varor Krav på tillstånd för ämnen som finns på bilaga XIV och som används i varor gäller endast om ämnet används för att tillverka en vara inom EU. Om ett ämne på bilaga XIV redan finns i en vara som importeras till EU gäller inte kravet på tillstånd. Användning av SVHC-ämnen i importerade varor regleras genom förbud och användningsbegränsningar som beskrivs i avdelning VIII i REACH-förordningen. En importör av en vara som innehåller ämne som finns på kandidatlistan (artikel 59) för eventuellt införande på bilaga XIV ska i vissa fall lämna in en anmälan till den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA (artikel 7.2). Varje leverantör av en vara som innehåller ett ämne som finns upptaget på kandidatlistan i en koncentration över 0,1 viktprocent ska lämna information om detta till mottagaren av varan. Kandidatlistan och bilaga IV finns på ECHA:s webbsida. Referens = Europeiska kemikaliemyndigheten och Kemikalieinspektionen [chemfile(), file(), referens i dokument]
I Svensk författningssamling (SFS) publicerar regeringen svenska lagar och förordningar <<<< Länk till Svensk författningssamling <<<< Länk till miljöbalken i Svensk författningssamling På webbplatsen går det att läsa vad Svensk författningssamling är och om hur regeringen publicerar nya lagar och förordningar och ändringar i dem på webben. Regeringskansliet är avsändare av informationen och ansvarar för webbplatsen. Beslut om lagar och förordningar Riksdagen beslutar om lagar. Regeringen beslutar om förordningar. Lagar och förordningar kallas med ett gemensamt ord för författningar. Lagar beslutas av riksdagen och förordningar kommer från regeringen. Förordningar är regeringens sätt att meddela kompletterande föreskrifter och att precisera och tydliggöra områden som regleras i lag. Svensk författningssamling Svensk författningssamling är alla lagar och förordningar tillsammans. I många år trycktes Svensk författningssamling på papper och gavs ut som böcker. Från och med april 2018 började regeringen publicera lagarna och förordningarna på webben i stället. Nu är Svensk författningssamling alltså en webbplats. Både nya lagar och förordningar och ändringar i dem publiceras När riksdagen eller regeringen har beslutat om en ny lag eller förordning så publiceras den på webbplatsen. I och med att regeringen publicerar en lag eller förordning presenteras den för alla i Sverige, den blir officiell. Ibland vill riksdagen eller regeringen ändra i lagarna och förordningarna. De vill kanske lägga till eller ta bort regler. Varje ändring blir en egen lag eller förordning som måste publiceras igen, men då räcker det att bara publicera det som är ändrat. Visa och söka efter en lag eller förordning De nya lagarna och förordningarna visas i en lista. Den senaste lagen eller förordningen visas först. Det går att sortera och visa alla lagar och förordningar som har beslutats ett visst år. Det går att skriva in SFS-numret för en lag eller förordning och söka efter den. SFS-numret börjar med året då lagen eller förordningen beslutades och slutar med ett ordningsnummer. Hela SFS-numret kan till exempel vara SFS 2018:111. Varje ny lag och förordning får ett eget SFS-nummer. Läsa hela lagen eller förordningen På webbplatsen går det att få veta att lagen eller förordningen har publicerats. Lagen eller förordningen måste öppnas och läsas för att få veta vilken dag den börjar gälla. Det står sist i lagen eller förordningen och kallas att lagen eller förordningen träder i kraft. Om hela lagen eller förordningen som har ändrats ska läsas måste det göras i en annan webbplats, t ex i Regeringskansliets rättsdatabaser eller Lagrummet. <<<< Regeringskansliets rättsdatabaser <<<< Lagrummet Referens = Svensk författningssamling [chemfile(), file(), referens i dokument]
Lagar och regler att beakta vid hantering av kemiska ämnen och kemiska produkter
Referens = Europeiska kemikaliemyndigheten och kemikalieinspektionen [chemfile(), file(), referens i dokument]
|