| Loading .... [chempa.prj, /produkt/nature.dat -> /produkt/html/data/nature.php] .... ok |
 eller  , typ av folder som betyder, klicka på rubrik - öppnar flik med info  , typ av folder som betyder, klicka på rubrik - stänger flik med info |
|
[chemfile(), nC=0 nr=nature, f1=/produkt/info/html/nature.htm] Atmosfären, världsdelar, kontinenter, världshav, svenska hav
I det lägsta skiktet kallat Gränsen till nästa skikt kallas för 1) 2)
2) Den tropiska zonen ligger runt ekvatorn. Där blir det aldrig frost och medeltemperaturen är minst 20 oC under årets alla månader. Det regnar nästan varje dag och ganska mycket. Ekvatorn är en den längsta linje (breddgrad) som går runt jordens mitt. Breddgard (latitud) är en viss positions läge i nord-sydlig riktning på jordklotet, den är 0 o vid ekvatorn och 90o nord vid nordpolen och 90o syd vid sydpolen. Ovanför troposfären och upp till cirka 50 km höjd finns Ytterligare högre upp från jordytan ligger Atmosfärens översta lager kallas i denna indelning för I närheten av jordens poler kan på dessa höjder ibland skådas 
Eftersom atmosfären tunnas ut mer och mer ju högre från jordytan finns ingen tydlig övre gräns för atmosfären. Exakt var Referens = Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) [chemfile(), file(), referens i dokument]
Det finns sju världsdelar och sex kontinenter. Asien och Europa är världsdelar, men Eurasien är kontinent.
Kontinenter 
Referens = National Geographic Xpeditions Atlas, National Geographic Society [chemfile(), file(), referens i dokument] Referens = National Geographic Xpeditions Atlas, National Geographic Society [chemfile(), file(), referens i dokument]
Referens = Nationalencyklopedin, världshav [chemfile(), file(), referens i dokument] Referens = Nationalencyklopedin, världshav [chemfile(), file(), referens i dokument] Bihav till oceaner Till de olika oceanerna hör mer eller mindre avgränsade bihav. Ett Mer än hälften av världshavens yta har en yttemperatur som är högre än 20 oC. Kallt polarvatten fyller däremot de stora djupvattenbassängerna, och världshavens medeltemperatur är därför bara ca 3,5 oC. Referens = Stockholms universitets Östersjöcentrum och Umeå marina forskningscentrum (havet.nu) [chemfile(), file(), referens i dokument] 1)
Till Referens = The Encyclopedia of Earth, Mediterranean Sea, http://www.eoearth.org/view/article/154548/ [chemfile(), file(), referens i dokument]
Svenska havsområden hör till de tempererade haven, till skillnad från arktiska och tropiska hav. Vidare är de bräckta (blandning av sött och salt vatten) eller utsötade hav. Salthalten kommer inte någonstans upp till oceaniska 35 promille (3,5%).
Referens = Stockholms universitets Östersjöcentrum och Umeå marina forskningscentrum (havet.nu) [chemfile(), file(), referens i dokument] 
Bottniska viken Bottniska viken är den innersta delen av det stora brackvattenhavet Östersjön. Precis som i övriga delar av Östersjön är vattnet i Bottniska viken bräckt, dvs en blandning av sött och salt vatten. Bottniska viken består av havsbassängerna Havsbassängerna skiljer sig åt, och den nordliga Bottenviken fungerar i mångt och mycket som ett sötvattenområde. Bottniska viken präglas av de stora älvar som har sitt utflöde här, samt det nordliga läget som ger låga temperaturer och istäckt hav flera månader per år. Östersjön Östersjön, även kallat Baltiska havet eller Baltiska sjön gränsar i väster till Danmark och Sverige, i öster till Finland, Ryssland, Estland, Lettland och Litauen, i söder till Polen och Tyskland. Utfartsleder är genom Öresund, Lilla Bält och Stora Bält. Vid Åland avgränsas ett särskilt bäcken som kallas Från den egentliga Östersjöns norra del sträcker sig åt öster Finska viken (mellan Finland och Estland) och Rigabukten. Västerhavet Havet vid den svenska västkusten brukar kallas Västerhavet, och består av Skagerrak och Kattegatt. Här finns Sveriges saltaste vatten, vilket gör att haven är mycket artrika. I många sammanhang räknas Skagerrak till Nordsjön och Kattegatt som en del av Östersjön. Skagerrak en vik av Nordsjön Skagerrak är egentligen det enda av de svenska havsområdena som är ett riktigt hav. Det finns inga fysikaliska hinder för strömmar och vattenomsättning, och vattnet har en salthalt på runt 35 promille, alltså detsamma som i oceaniskt vatten. Vattenomsättningen är god, och vattnet är syrerikt från ytan till botten. De östra delarna av Skagerrak påverkas av det sötare vattnet som kommer söderifrån. Här uppstår en skiktning mellan sötare ytvatten och saltare djupvatten. I de västra delarna finns ingen sådan skiktning, utan salthalten är hög från ytan till botten. Kattegatt - en flodmynning Via de danska sunden tar Kattegatt emot det utsötade vatten som med den så kallade Baltiska strömmen flödar ut ur Östersjön och går norrut längs den svenska västkusten. Skillnaderna i salthalt gör att Kattegatt får ett skarpt salthaltssprångskikt på ungefär 15 meters djup. Vattenomsättningen är god, men omblandning i djupled förhindras av salthaltssprångskiktet. 
Referens = Stockholms universitets Östersjöcentrum och Umeå marina forskningscentrum (havet.nu) [chemfile(), file(), referens i dokument] Referens = Stockholms universitets Östersjöcentrum och Umeå marina forskningscentrum (havet.nu) [chemfile(), file(), referens i dokument]
År 2004 infördes vattendirektivet i svensk lagstiftning genom bland annat vattenförvaltningsförordningen. Ansvaret för genomförandet av vattendirektivet delas av många. Från riksdag och regering via vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och kommunerna till flera andra myndigheter, företag, universitet, vattenvårdsorganisationer och privatpersoner. De grova riktlinjerna dras upp av EU genom ramdirektivet för vatten. På nationell nivå är riksdag och regering ytterst ansvariga för att Sverige, i likhet med övriga EU-länder, genomför de krav som finns i direktivet. I Sverige har regeringen beslutat om en vattenförvaltningsförordning, den svenska tolkningen av vattendirektivet. De 21 länsstyrelserna i Sverige har fått det gemensamma ansvaret för att förvalta kvaliteten på vattenmiljön i hela landet. Men utifrån tanken att det är vattnets avrinningsområden som styr områdesindelningen har Sverige delats in i fem vattendistrikt. En länsstyrelse i varje distrikt är utsedd till vattenmyndighet och ansvarar för beslut och samordning Sverige har delats in i fem vattendistrikt. En länsstyrelse i varje distrikt är utsedd till vattenmyndighet och ansvarar för beslut och samordning Länsstyrelsen Norrbotten, Bottenvikens vattendistrikt Länsstyrelsen Västernorrland, Bottenhavets vattendistrikt Länsstyrelsen i Västmanlands län, Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Kalmar län, Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Västerhavets vattendistrikt Sveriges fem vattendistrikt 
Referens = Vattenmyndigheten Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument] Bottenvikens vattendistrikt 
Bottenvikens vattendistrikt omfattar 30 huvudavrinningsområden från Torneälven ner till Ume- och Öreälvens avrinningsområden som gränsar mot Bottenhavets vattendistrikt. I vattendistriktet finns de fyra stora nationalälvarna Torne-, Kalix-, Pite- och Vindelälven vilka är skyddade från vattenkraftsutbyggnad. Torneälvens avrinningsområde sträcker sig över både Sverige och Finland samt en liten del av Norge varför denna utpekats som ett internationellt vattendistrikt som länderna ska samarbeta kring. Sjöar och vattendrag Inom Bottenvikens vattendistrikt finns många olika typer av vatten. Bottenvikens vattendistrikt karakteriseras av många sjöar, inom distriktet finns mer än 40 000 sjöar som är större än 1 hektar 1. 1 1 hektar = 10 000 kvadratmeter (m2) eller 0,01 kvadratkilometer (km2), vilket motsvarar arean av en kvadrat med 100 meters sidor. I väster finns de mäktiga fjällmassiven med många fjällsjöar och jokkar. De tre största sjöarna är Torneträsk, Hornavan och Uddjaure. Här finns bland annat Sveriges klaraste sjö, Rissajaure, som har ett siktdjup på 34 meter. Distriktet har också landets suraste sjö, Blåmissussjön, som har ett pH ~ 3. Den största delen av distriktet utgörs av ett skogs- och våtmarkslandskap som är genombrutet av ett flertal älvar. Här finns de fyra stora nationalälvarna vilka är skyddade från vattenkraftsutbyggnad. Åtta av distriktets älvar (Luleälven, Piteälven, Skellefteälven, Umeälven, Bureälven, Åbyälven, Öreälven och Rickleån) är i olika grad utbyggda för vattenkraft. Kustvatten Bottenvikens kust, skärgård och hav utgör en världsunik brackvatten- och landhöjningsmiljö. Vattenmiljön präglas av det nordliga läget, en låg salthalt och stor sötvattenspåverkan. Många vattendrag rinner ut i Bottenviken och gör vattnet bräckt. Bräckt vatten är vatten med högre halt salt än sötvatten men lägre än saltvatten. Förekommer i delar av hav som bara har liten kontakt med vanligt havsvatten men har stora tillflöden av sötvatten t ex Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Sötvatten är vatten som har tillräckligt låg salthalt för att vara drickbart. Saltvatten är vatten som innehåller en märkbar koncentration av lösta salter, främst natriumklorid (NaCl). Hav består av saltvatten, ca 3,5% salt. Bräckt vatten kallas sådant vatten som innehåller mellan 0,03 och 3% salt, dvs mer än sötvatten, men mindre än havsvatten. Referens = Vattenmyndigheten Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument] Bottenhavets vattendistrikt 
Bottenhavets vattendistrikt ligger mitt i Sverige och utgör cirka 31% av Sveriges landyta och här finns ungefär en tredjedel av landets sjöar och vattendrag. Området sträcker sig från Leduån i Norr till Dalälven i söder. Distriktet omfattar delar av Västerbottens län, Uppsala län och Västmanlands län, stora delar av Dalarnas län och hela Jämtlands län, Gävleborgs län och Västernorrlands län som även är utsedd till vattenmyndighet. Dessutom omfattas delar av fyra fylken i Norge; Nordland, Nord-Tröndelag, Sör-Tröndelag och Hedmark. 
Referens = Vattenmyndigheten Härnösand [chemfile(), file(), referens i dokument] Norra Östersjöns vattendistrikt 
Norra Östersjöns vattendistrikt sträcker sig från Dalälven i norr till Bråviken i söder och från Kilsbergen i väster till skärgården i öster. Distriktet är till ytan det minsta vattendistriktet i Sverige, men har med sina 2,9 miljoner invånare den största befolkningen. Stora delar av vattendistriktet präglas av den påverkan som mänskliga verksamheter har medfört och effekterna kan avläsas i tillståndet i vattenmiljöerna. Länsstyrelsen i Västmanland är vattenmyndighet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Referens = Vattenmyndigheten Västerås [chemfile(), file(), referens i dokument] Södra östersjöns vattendistrikt 
Södra Östersjöns vattendistrikt består av 10 län, 91 kommuner och 2,2 miljoner invånare och finns i Sveriges sydöstra hörn. Östergötland, Öland, Gotland, Blekinge, den största delen av Småland och en stor del av Skåne ingår i distriktet där Länsstyrelsen i Kalmar län är utsedd till vattenmyndighet. Vattendistriktet sträcker sig längs Östersjökusten från Bråviken i norr till Kullens spets i norra Öresund i väster. I öster är Gotland den östra gränsen och i Smygehuk finns distriktets sydligaste punkt. Sveriges näst största sjö, Vättern, finns i distriktet som dessutom omfattar 478 sjöar, 968 vattendrag, 177 kustvatten och 580 grundvatten som är utpekade som vattenförekomster. Referens = Vattenmyndigheten Kalmar [chemfile(), file(), referens i dokument] Västerhavets vattendistrikt 
Västerhavets vattendistrikt är Sveriges västligaste vattendistrikt och omfattar hela Värmlands, Hallands och Västra Götalands län och till vissa delar Skånes län. Även Kronobergs, Örebro, Jönköping, Dalarna och Jämtlands län ingår i distriktet. Dessutom omfattas delar av Glomma och Trysilälven i Norge. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har utsetts till Vattenmyndighet för Västerhavets vattendistrikt. Västerhavets vattendistrikt sträcker sig från Kullen i söder till Klarälvens källflöden i norr, från Skagerraks kust i väster till Tivedens skogar i öst. I distriktet finns allt från unika marina miljöer längs med kusten, till ensligt belägna skogssjöar i Dalsland och Värmland. Här finns många vattendrag och Sveriges största flod, Göta älv. I Värmlands älvdalar och längs med Hallands rullstensåsar finns stora grundvattentillgångar. Distriktet omfattar 772 sjöar, 1671 vattendrag, 110 kustvatten och 478 grundvatten som är utpekade som vattenförekomster. Referens = Vattenmyndigheten Göteborg [chemfile(), file(), referens i dokument] Meteorologi 1) 1)
Väder är Vind är flödet av luft i atmosfären. Skillnader i lufttryck får luften att röra sig från områden med högtryck till områden med lågtryck. Ju större tryckskillnad desto kraftigare vind. Vindar kan röra sig i alla riktningar, horisontellt, vertikalt och i virvlar. Vind uppstår oftast av tryckskillnader i atmosfären. Luften rör sig från ställen med högt tryck mot ställen med lågt tryck. Ju större skillnad det är i lufttrycket, desto kraftigare blir vinden. Genom inverkan från jordens rotation (corioliseffekten) blir vinden efterhand nästan vinkelrätt mot den riktning åt vilket trycket faller mest. På norra halvklotet 1) blåser det därför moturs (motsols) runt ett lågtryck. Det betyder att med vinden i ryggen så är det lågtryck till vänster och högtryck till höger. 1) [chemfile(), nC=0 nr=fdiv, f1=/produkt/info/html/fdiv.htm]
Vinden mäts i både hastighet och riktning. Med vindriktning menas den riktning varifrån det blåser. Sydvästlig vind betyder alltså att vinden kommer från sydväst och blåser mot nordost. Vindhastigheten anges i meter per sekund (m/s), men kan även beskrivas som till exempel måttlig eller frisk. I Sverige är de blåsigaste månaderna vanligen oktober-mars och maj-augusti de minst blåsiga. Vindriktningen är oftast mellan syd och väst, men vinden vrider allt eftersom lågtryck och högtryck passerar, så även andra vindriktningar är relativt vanliga. Under vår och sommar förekommer dessutom sjöbris runt landets kuster med sin dygnsrytm i vindhastighet och vindriktning. Vindriktningen påverkas även av lokala terrängformationer. I exempelvis norra Sverige anpassar sig vinden gärna till älvdalarnas längsriktning. Vid tillfällen med liten molnighet så blåser det mer på dagen än på natten. Det är solen som är orsak till det. När solen värmer upp markytan, värmer den i sin tur upp de lägsta luftlagren. Eftersom varm luft är lättare än kall luft, leder det till att luften blir mer lättrörlig, vilket visar sig i att marknära luft börjar stiga uppåt och i att vindhastigheten och byigheten ökar. Under natten avkyls markytan genom värmestrålning ut mot världsrymden, och därmed avkyls också de lägre luftlagren (nära marken), med ökande stabilitet och lägre vindhastighet som följd. Att vinden avtar framåt kvällen/natten är därför typiskt för dagar under sommarhalvåret då molnigheten är liten eller åtminstone minskar under kvällen. Högre upp på några hundra meter över markytan kan det fortsätta blåsa. Under mulna dagar och under vinterhalvåret är solinstrålningen mindre och då är inte heller vindavtagandet mot kvällen så tydligt. Dels kan det vara så att vinden upplevs som kallare då temperaturen närmast huden sjunker, vilket den ju gör om solvärmen försvinner. Det kan också vara en riktig iakttagelse om det rör sig om ett kraftigt bymoln som skymmer solen. Oftast blåser en svag och ganska varm vind in mot kraftiga bymoln, men när molnet kommer riktigt nära vänder vinden plötsligt, ökar i styrka och blir betydligt kallare. Detta inträffar många gånger ungefär samtidigt som solen går i moln. Att det blåser in mot bymolnet beror på att det råder kraftiga uppvindar i dess inre. Därvid strömmar luft från omgivningen in mot molnet. När det väl börjar regna eller hagla ur molnet dras kall luft med och rusar vidare ut mot omgivningen. Referens = Sveriges meterologiska och hydrologiska institut, SMHI [chemfile(), file(), referens i dokument]
I medeltal är drygt 65% av jorden täckt av moln. Vanligtvis befinner de sig från markytan upp till drygt 10 km höjd. De flesta moln består av små vattendroppar eller iskristaller. Moln uppstår vanligen när fuktig luft tvingas röra sig uppåt och då avkyls så att vattenångan i luften kondenserar och blir till små vattendroppar eller iskristaller. Det kan ske när varm luft passerar över ett kallare område, rör sig uppför ett berg, eller vid en varm- eller kallfront. Molnen kan lösas upp när luften sjunker och därmed värms eller då fuktig luft blandas med torr eller om den värms av strålning. Moln består nästan alltid av mycket små vattendroppar eller iskristaller eller en blandning av dessa. Moln kan förutom vatten också bestå av partiklar från exempelvis vulkanutbrott eller sandstormar. Eftersom atmosfären under 10 km höjd alltid innehåller vattenånga och det ofta bildas små droppar kan det vara svårt att avgöra när det förekommer moln eller inte. Det finns ingen skarp och vedertagen gräns. Molnen rör sig vanligen med vindens hastighet vilket innebär att de kan stå stilla när det inte blåser eller röra sig snabbt. På höga höjder kan det röra sig om hastigheter upp till 100 m/s eller mer. Formen på ett moln beror dels på hur vindarna blåser och hur luften rör sig i höjdled. Dessutom på hur temperaturen och fuktigheten varierar i atmosfären. Molnens färger beror på om de är solbelysta eller ligger i skugga. I direkt solljus blir molnen vanligen vita medan moln som ligger i skugga blir blågrå till svarta. Moln med stor vertikal utsträckning (i höjdled) och många molndroppar per kubikmeter luft släpper igenom mindre ljus, vilket gör de mörkare vid basen. Om molntoppen är solbelyst kan dessa moln dock vara bländande vita. Molnen styr i hög grad hur solljus reflekteras ut i rymden. Dessutom kan moln ligga som ett värmande täcke över jordytan och påverkar då hur mycket värmestrålning som lämnar jorden. Molnen är alltså en nyckelfaktor för energibalansen och därmed för klimatet. Molnbildning När luften stiger (hävs) så avkyls den, kondensationsprocessen 1) börjar och det bildas moln. Hävning av luft sker vanligen på något av de sätt som figurerna på den här sidan visar. 1)
Varmluftblåsor stiger och avkyls, molnbildningen börjar som vackertvädersmoln (lätta stackmoln). Fuktig, varm luft kan ge regnskurar eventuellt åska under eftermiddagen. 
Varmluft glider upp över kalluft och avkyls och det bildas skiktmoln. Tillräckligt tjocka moln ger regn eller snö över ett större område. 
Fuktig luft avkyls då den glider över ett berg. På vindsidan blir det kraftig molnbildning och nederbörd. Referens = Meteorlogi, ett häfte om väder och klimat från SMHI [chemfile(), file(), referens i dokument] Referens = Sveriges meterologiska och hydrologiska institut, SMHI [chemfile(), file(), referens i dokument]
I medeltal är drygt 65% av jorden täckt av moln, men fördelningen är ojämn både i tid och rum. Flertalet moln befinner sig från markytan upp till dryga 10 km höjd. I Sverige är antalet mulna dagar minst längs kusterna och de stora sjöarna. I Europa är det molnigast över norra Ishavet där man har 300 mulna dagar per år. Mest moln i hela världen har havsområdet utanför Antarktis med uppemot 350 mulna dagar per år. Med en mulen dag avses i det här sammanhanget att himlen varit till minst 75% täckt av moln. Det finns inget ställe i världen där det inte finns några moln, även om molnigheten är mycket liten i en del ökentrakter och i en del dalgångar i Antarktis. Det finns vatten i moln Ett litet stackmoln (Cumulus), de små bomullstussarna som är vanliga under vackra dagar, kan innehålla allt från hundratals till tusentals ton vatten. De mäktiga blomkålsliknande bymolnen (Cumulonimbus) som kan ge kraftiga skurar och åskväder, är riktiga berg av vatten och is, och de kan innehålla uppemot hundratusen ton vatten. Molntyper Det finns många olika typer av moln med olika särarter. Molnen kan klassificeras utifrån hur de bildas men den vanligaste indelningen bygger på deras utseende. Den första användbara klassificeringen togs fram av Luke Howard 1803. Den vidareutvecklades av Hildebrandsson och Abercromby, som låg bakom den första internationella molnatlasen 1896. Denna molnatlas har reviderats ett antal gånger men 1956 var man framme vid den indelning i tre höjdkategorier som har använts sedan dess. Utgångspunkten är höjden till molnbasen.
Inom varje höjdkategori finns ett antal Huvudmolnslag. Dessa i sin tur kan delas in i underkategorier. Molnklassificering - bildningssätt Det finns några typiska sätt som moln bildas på. Konvektion, uppglidning utmed fronter eller upp mot höjder och på grund av turbulens och en blandning av dessa. Gemensamt för dessa bildningssätt är faktorer som gör att luften lyfts i höjden och därmed ger avkylning, vilket i sin tur kan ge molnbildning. Andra faktorer som kan ge avkylning och därmed molnbildning utan att luften hävs är utstrålning och omblandning. På motsvarande sätt kan moln upplösas genom att ovan nämnda processer verkar i motsatt riktning. Om luften sjunker så värms den adiabatiskt 1) eller om solen värmer ett moln så kan det upplösas. 1)
Molntyper De här molnen befinner sig i troposfären, från jordytan till lite drygt 10 km höjd. 
Nederbörd är ett meteorologiskt samlingsnamn för flytande eller fasta vattenpartiklar som faller genom atmosfären. Vattnet på jorden befinner sig i ett ständigt kretslopp. Från haven, sjöarna och marken avdunstar vatten och det bildas vattenånga. När den kommer upp i atmosfären kondenserar vattenångan och det bildas moln och nederbörd. Den nederbörd som faller över land fortsätter via marken och grundvattnet till sjöar och vattendrag på sin väg mot havet igen. Moln bildas Moln består av mycket små vattendroppar, eller om molnen når tillräckligt högt i atmosfären iskristaller eller underkylda vattendroppar 1). Iskristallerna har en tendens att växa till på molndropparnas bekostnad och kan slå ihop sig till snöflingor. När snöflingorna blivit tillräckligt tunga faller de mot marken. De smälter sedan till regndroppar om de passerar tillräckligt varma luftlager. I varma delar av världen bildas ibland regndroppar direkt utan att det först bildats snöflingor. Olika typer av nederbörd Vilken form nederbörden har när den når marken beror på vilken temperatur och fuktighet atmosfären har. - Om snöflingorna hela tiden faller genom luftlager med minusgrader är det snö som når marken. - Om snöflingorna faller genom luftlager med plusgrader kan snöflingorna hinna smälta till regndroppar innan de når marken. - Om luften är tillräckligt torr kan dock snöfall förekomma vid flera plusgrader. - Om snöflingorna bara delvis hunnit smälta till regndroppar kallas det snöblandat regn. - Om snöflingorna hunnit smälta till regndroppar och sedan faller genom ett kallt luftlager närmast marken kan underkylt 1) regn bildas. Alternativt kan regndropparna frysa till iskorn. - Nederbördspartiklar som upprepade gånger rör sig upp och ner genom lager med underkylda molndroppar kan växa till hagelkorn. 1)
Nederbördens fördelning i Sverige Det finns flera faktorer som bidrar till att vissa delar av Sverige får mer nederbörd än andra. När vinden blåser in mot höga berg tvingas den uppåt med avkylning, kondensation 2) och nederbörd som följd. De västra fjälltrakterna får därför normalt de största nederbördsmängderna i Sverige eftersom det oftast blåser västliga vindar. 2)
Övergången mellan ånga till vatten kallas för Västsidan av Sydsvenska höglandet uppvisar ett nederbördsmaximum i södra Sverige. Det finns också ett nederbördsmaximum 1-2 mil innanför Norrlandskusten. I havsbandet är det som regel mindre årsnederbörd än i inlandet. Påtagligast är skillnaden under sommaren. Det beror på att solen värmer upp markytan mer än havsytan, vilket leder till att luften över land stiger uppåt och därmed avkyls, vilket kan medföra eftermiddagsskurar. Referens = Sveriges meterologiska och hydrologiska institut, SMHI [chemfile(), file(), referens i dokument]
Temperaturen påverkas också av om marken lutar kraftigt och av hus eller träd i närheten. För att få så enhetliga mätningar som möjligt mäts därför temperaturen om möjligt på en öppen plan plats där marken är täckt med kort gräs och på en höjd av 1,5-2 m över marken. Det finns lite olika definitioner av vad som menas med en öppen plats. SMHI har en rekommendation att avståndet till närmaste hus ska vara minst husets höjd. Referens = Sveriges meterologiska och hydrologiska institut, SMHI [chemfile(), file(), referens i dokument]
All värme kommer kommer från solen, men eftersom jordaxeln lutar och jorden är ett klot som roterar så fördelas värmestrålningen olika på jordytan beroende på latitud och underlag. Vindar och havsströmmar transporterar värmen från ekvatorn mot polerna. När moln och nederbörd bildas tillförs ytterligare värme (latent värme) till luften genom vattenångans kondensation. Latitud (breddgrad) är en viss positions läge i nord-sydlig led på jordklotet, och har bestämts till att vara 0° vid ekvatorn samt 90° Nord vid Nordpolen och 90° Syd vid Sydpolen. Referens = Meteorlogi, ett häfte om väder och klimat från SMHI [chemfile(), file(), referens i dokument]
Tropisk zon Klimatzon närmast ekvatorn med tropiskt klimat och mycket regnskog (skog med hög årlig nederbörd). Ett tropiskt klimat präglas av rik nederbörd och höga medeltemperaturer, minst 18 °C varje månad. Subtropisk zon Klimatzoner norr och söder om den tropiska zonen. Många öknar finns här. Ett subtropiskt klimat är torrt och varmt med långa varma somrar och korta, milda vintrar. Tempererad zon Klimatzonen norr och söder om den subtropiska. Här finns fyra årstider med kalla vintrar och varma somrar. Polarzon Klimatzonerna närmast nord- och sydpolen. Polarklimat kallas även arktiskt klimat och innebär att medeltemperaturen aldrig överstiger 10 °C. Referens = Sveriges meterologiska och hydrologiska institut, SMHI [chemfile(), file(), referens i dokument] Natur, miljö 1) 1)
Kontextbaserad information och det innebär att kemin är satt i verkliga och tillämpbara sammanhang, sk kontexter, med målet att lättare lära sig kemins begrepp och förklaringsmodeller.
Fotosyntesen Växter behöver ljus för att inte vissna. Om en krukväxt ställs i ett helt mörkt rum kommer den gröna färgen långsamt att blekna och så småningom vissnar växten, även om den får vatten och blomnäring. Växter hämtar sin energi från solljus i en process som kallas Växter får energi från solljus I fotosyntesen används energin från solljuset till att tillverka Fotosyntesen sker inuti växternas blad. Koldioxiden kommer in genom klyvöppningar på bladytan. I ett mikroskop går det att se bladens klyvöppningar. De ser ut som små munnar som kan öppnas och stängas. Vattnet sugs upp ur marken av växtens rötter och transporteras till bladen genom stammen. Vitt ljus, t ex solljus, består av ljusvågor som har olika mycket energi. Ögonen uppfattar ljus med olika energi som att det har olika färg. Den gröna färgen hos växternas blad beror på att de innehåller På dagen, när det är ljust, arbetar växternas klorofyll med att absorbera ljus. Ljusenergin används sedan för att framställa glukos. Den glukos som bildas i fotosyntesen är växtens energilager. På natten kan växten använda glukos den har tillverkat under dagen för att växa och reparera sig själv. Fotosyntesen är livsnödvändig för livet på jorden En glukosmolekyl innehåller sex kolatomer, sex syreatomer och tolv väteatomer. För att göra en glukosmolekyl behövs sex koldioxidmolekyler och sex vattenmolekyler. Då blir det tolv syreatomer över vilket blir till sex syrgasmolekyler. När fotosyntesen absorberar ljus för att tillverka glukos bildas alltså syrgas som restprodukt. Syrgasen behövs inte i fotosyntesen. Den blir bara över och släpps därför ut ur bladet genom klyvöppningarna. Syrgas är dock livsnödvändig för människor och djur. Cyanobakterier För 2,5 miljarder år sedan fanns nästan inget syre i atmosfären. Däremot fanns det mycket koldioxid och det fanns bara encelliga organismer, t ex bakterier. Genom evolution 1) utvecklade vissa bakterier kemiska reaktioner som kunde använda energin från solen. Bakterierna, som kallas 1) Evolution i biologisk mening är den process varigenom organismers egenskaper förändras från en form till en annan Syrgas som finns i atmosfären Fotosyntesen från cyanobakterier och alger i världshaven producerar minst hälften av den syrgas som finns i atmosfären. Resten produceras av växter som finns på land. Fotosyntesen pågår överallt där det finns gröna växter och alger. T ex om det är något grönt som finns ute i naturen så är det nästan säkert en växt eller alg som är i full gång med att fånga in ljus och koldioxid för att producera glukos och syrgas. Referens = Svenska Nationalkommittén för Kemi, Din Kemi, https://dinkemi.com/elearning/kapitel/fotosyntes [chemfile(), file(), referens i dokument] Länk till hela referens-dokumentet om luft och fotosyntes >>>>
Fotosyntesen Både människor och djur behöver mat för att få energi. Men växter och alger behöver inte äta, de får istället sin energi från något som kallas fotosyntes. Ett blad På ett blad i genomskärning går det att se alla bitar som behövs för Det som gör att ett blad ser grönt ut är ett ämne som heter I bladet finns också Energin i solljuset fångas upp av små gröna klorofyll-fyllda celldelar, som kallas Druvsocker Druvsockret som skapats lagras som Olika växter lagrar stärkelse på olika sätt. Vissa, t ex potatis, lagrar stärkelsen i Cellulosa Växterna kan också använda druvsockret till att bygga Syre bildas En del av syret i atmosfären kommer från fotosyntesen hos Fotosyntesen punkt för punkt Gröna växter tar upp vatten genom rötterna. I luften finns kol i form av koldioxid, som tas upp genom klyvöppningarna på bladens undersidor. I bladen finns kloroplaster där koldioxiden och vattnet omvandlas till druvsocker med hjälp av solenergi.
6 koldioxidmolekyler + 6 vattenmolekyler + energi från solen, blir till 6 syrgasmolekyler och 1 druvsockermolekyl. Så här skrivs formeln 6CO2 + 6H2O + energi (solljus) ? 6O2 + C6H12O6 Sammanfattning Växter ser gröna ut på grund av cellderar som kallas kloroplaster som innehåller det gröna pigmentet klorofyll. Inuti kolorplasterna omvandlas solenergi till mat till växten. - Vatten genom rötterna - Koldioxid genom klyvöppningarna på bladen. - I kloroplasterna omvandlas, med hjälp av solenergin, vatten och koldioxid till druvsocker. Syre bildas som en biprodukt av den här processen. Växten lagrar druvsockret som stärkelse men kan också bygga cellulosa av det. Såväl växter på land som alger och cyanobakterier i haven kan fotosyntetisera. Referens = Binogi Sverige AB Stockholm, Utbildningsmaterial, https://app.binogi.se/l/fotosyntesen [chemfile(), file(), referens i dokument]
Cellulosa På en bit trä som sågats av på tvären går det att se smala mörka fält och bredare ljusare fält. Detta är årsringar. Mellan två mörka fält har det alltså gått ett år. De ljusa partierna har bildats under våren. De mörkare har växt till under sommaren. Under höst och vinter växer inte trädet. De ljusa partierna är inte exakt lika stora. Vissa vårar är varmare än andra. Sådana år växer trädet mer och årsringen blir bredare.
Trä är ett mycket användbart material. Det används till att bygga hus och andra konstruktioner. Det finns också många material som är tillverkade från trä. Kartong, papper, vissa plaster och till och med drivmedel kan tillverkas från trä. Trä från olika trädslag har olika egenskaper. Generellt växer barrträd snabbare än lövträd. Det gör att trä från gran och tall är mjukare än trä från lövträd som ek, asp och björk. Virke av gran och tall används ofta för att bygga hus. Det kan vara allt från gjutformar för betong till reglar, fasadbeklädnader och fönsterkarmar. M öbler och golv tillverkas däremot ofta av lövträ för en hård yta. Tändstickor är i Sverige alltid gjorda av aspträ. Asp är ett starkt, elastiskt och ljust träslag vilket passar bra till just tändstickor. Trä består av många olika kemiska ämnen På en bit trä i förstoringsglas går det att se att det består av små ihåliga rörformade strukturer. Dessa kallas fibrer. Fibrerna ligger tätt tillsammans. Det är en tydlig skillnad mellan fibrerna i de mörka partierna i årsringen och de ljusare. I de breda, ljusa partierna, som kallas för
Cellulosa bildar långa fibrer i trä Mellan 40 och 45 % av träets vikt består av cellulosa. Cellulosa är en kolhydrat på samma sätt som socker. Till skillnad från vanligt socker är cellulosa en polymer. Det betyder att den består av väldigt många likadana så kallade repeterande enheter. I cellulosa är den repeterande enheten kolhydraten glukos. Cellulosa är den mest förekommande organiska polymeren på jorden. En cellulosamolekyl innehåller omkring 10 000 glukosenheter. Det gör att cellulosa kan binda vatten och det går att använda hushållspapper för att torka upp vatten, som t ex har spillts ut. Cellulosa finns inte bara i trä utan också i vissa gräs, t ex bambu och i bomullsplanta.
Hemicellulosa knyter samman cellulosafibrerna Hemi är grekiska och betyder halv. Hemicellulosa betyder alltså halvcellulosa, något som påminner en del om cellulosa men som ändå inte riktigt är det. Hemicellulosa är inte en specifik molekyl, utan en grupp av olika molekyler. De byggs också upp av sockerenheter men inte bara glukos. En hemicellulosamolekyl har omkring 200 enheter och är alltså mycket kortare än en cellulosamolekyl. Hemicellulosa utgör omkring 25 - 35 % av träets vikt. Någon storskalig användning av hemicellulosa finns inte idag. En produkt som tillverkas av hemicellulosa är xylitol som används som sötningsmedel i sockerfria tuggummin. Lignin binder samman cellulosa och hemicellulosa Lignin är den tredje stora polymeren i trä. Av träets vikt utgörs omkring 20 - 25 % av lignin. Ligninets uppgift är att ge stadga åt träet genom att hålla samman cellulosan och hemicellulosan ungefär som betong runt armeringsjärn i en betongbro. Utan lignin skulle träd blåsa omkull. Lignin gör att trä har en gulbrun färg. Förutom cellulosa, hemicellulosa och lignin finns en rad andra ämnen i trä. Ett exempel är kåda. Pappersmassa är ett viktigt och användbart halvfabrikat Trä är ett användbart byggmaterial. Det går också att göra helt andra material, t ex papper, från trä. Det första steget är att göra pappersmassa. I Sverige används främst träflis från gran, tall och björk som råvara.
I en kemisk massaprocess kokas istället träet med olika kemikalier. Vid tillverkningen av kemisk massa avlägsnas ligninet från fibrerna. Det görs för att fibrerna ska bli mer flexibla och inte brytas ner så snabbt. Den vanligaste kemiska massaprocessen kallas för sulfatprocessen. I sulfatprocessen kokas träet i en lösning av natriumhydroxid och natriumvätesulfid. Det mesta av ligninet och omkring hälften av hemicellulosan löses upp i kokningen. Efter kokningen tvättas massan noggrant. Ofta bleks den sedan med klordioxid och väteperoxid. I närheten av en sulfatmassafabrik kan det kännas en speciell lukt från fabriken. Det som luktar är olika svavelföreningar, t ex vätesulfid. Svavelföreningar har ofta en stark lukt så det behövs väldigt lite för att man ska känna lukten. Pappersmassa kan också göras av returpapper Pappersmassa kan också framställas genom att samla in returpapper som löses upp och bearbetas. Statistiskt sett kan cellulosafibrerna återanvändas upp till sex gånger. Sedan är de för trasiga för att ge ett tillräckligt starkt papper.
Papper tillverkas av pappersmassa. Massan blandas med stora mängder vatten och mals i en kvarn och kallas sedan mäld. Mäld betyder ödet som blivit maltö. Mälden spolas ut på en så kallad viraduk i en pappersmaskin där mycket av vattnet tas bort. Pappret pressas sedan mellan flera tunga cylindrar och torkas med varmluft. En maskin för tillverkning av toalettpapper är förhållandevis liten och kort. En kartongmaskin är mycket större och kan vara över 100 m lång och uppemot 10 m bred. Ofta anges vilken ytvikt ett papper har. Med det menas hur många gram en kvadratmeter av pappret väger. Papper med en ytvikt över 250 g/m3 benämns kartong. Vanliga användningsområden för kartong är mjölkpaket och förpackningar för frukostflingor. Papper där hög styrka är viktigt görs av barrvedsmassa. De långa fibrerna ger extra hållfasthet. I kopiatorpapper används hellre lövvedmassa med korta fibrer som ger en jämnare tryckyta. Det går också att gjuta pappersmassa till olika former. Äggkartonger görs på detta vis. Referens = Svenska Nationalkommittén för Kemi, Din Kemi, [chemfile(), file(), referens i dokument]https://dinkemi.se/elearning/natur--miljo/cellulosa Länk till hela referens-dokumentet om luft och luftföroreningar >>>>
Grundämnet kol Diamanter Diamanter är oerhört hårda och bildas på stora djup i jordskorpan. Där är trycket och temperaturen så hög att kolinnehållande mineral pressas ihop till diamanter. På några få ställen på jorden har vulkanutbrott gjort att diamanterna nått jordens yta. Diamanter har brutits i över 150 år. Diamanter är oftast genomskinliga och utan färg.
Diamanter har mycket högt brytningsindex. Det gör att ljuset böjs av kraftigt. Genom att slipa diamanten på ett visst sätt kan allt ljus som kommer in i diamanten reflekteras så att det ser ut som att den gnistrar. Sådana slipade diamanter är mycket dyrbara. Vikten av en diamant mäts i karat. En karat väger ett femtedels gram. Ifall det finns föroreningar av andra grundämnen i diamanten kan den få annan färg. En liten förorening av atomslaget bor ger blå diamanter. De är otroligt sällsynta och dyra. Diamant är ett av de hårdaste material som finns. Diamant kan lätt rispa glas. Anledningen till att diamant är så hårt är att kolatomerna sitter ihop i ett tredimensionellt nätverk. Varje kolatom binder till fyra andra kolatomer. För att slipa diamanter krävs därför ett slipmedel som består av diamantkorn. Oftast används konstgjorda diamanter. Dessa görs genom att pressa ihop grafit vid högt tryck och hög temperatur. Idag är konstgjorda diamanter så bra att bara experter kan skilja dem från de äkta. Grafit leder ström och kan användas i pennor Grafit är ett annat mineral som bara består av kolatomer. Här binder varje kolatom till tre andra kolatomer. Då bildas skivor som är uppbyggda av platta ringar bestående av sex kolatomer. Sådana kemiska strukturer kallas för aromatiska. Små aromatiska molekyler har ofta en tydlig lukt. Därför döptes de till aromatiska föreningar. I grafit staplas många sådana skivor ovanpå varandra. Skivorna lossnar ganska lätt från varandra.
Elektronerna i kolatomerna i grafit är ganska lättrörliga. Det gör att grafit leder ström. I mitten av ett enkelt batteri sitter en grafitstav som är kopplad till pluspolen. Grafen Kolfiber Allt från golfklubbor till flygplan kan vara gjorda i kolfiberarmerad plast. Amorft kol Träkol framställs genom uppvärmning till höga temperaturer av ved från lövträd utan tillgång till syre. Då omvandlades veden till träkol.
Många kemiska ämnen kan adsorberas på ytan. Adsorption betyder att ett ämne fastnar på en yta. Aktivt kol används i filter till skyddsmasker. Giftiga gaser adsorberas på det aktiva kolet. Det används också vid förgiftningar. Vid nedsväljning av t ex ett giftigt ämne kan koltabbletter tas som binder upp ämnet och förhindrar förgiftning. Amorft kol har ingen ordnad struktur. Istället består det av många olika kemiska strukturer. Varje kemisk struktur kan ta upp ljus av en viss våglängd. Det gör att ljus av alla våglängder tas upp av kolet. Eftersom inget ljus reflekteras blir en bit kol svart, kolsvart. Stenkol Stenkol är en form amorft kol som bildats från växter som fanns för miljontals år sedan. Växterna har täckts med sand och omvandlats till sten. Det innehåller omkring 90 % kol. Resten är andra grundämnen. Fullerener kan ge nya material Det finns ytterligare en form av kol som är uppbyggd precis som en fotboll. En fotboll består ofta av femhörningar som omges av sexhörningar. Molekylen kallas för C60 eller fotbollsmolekylen. Senare har forskare hittat andra varianter. De kallas med ett gemensamt namn för Referens = Svenska Nationalkommittén för Kemi, Din Kemi, https://dinkemi.com/elearning/kapitel/kolets-kemi [chemfile(), file(), referens i dokument]
Kolets kretslopp Varje grundämne på jorden finns i begränsade mängder. Med undantag för en del radioaktiva sönderfall så skapas eller förstörs inte atomer. Däremot reagerar de med andra ämnen. En enskild kolatom kan t ex vara en del av en glukosmolekyl i maten som äts, för att ett antal timmar senare befinna sig i en koldioxidmolekyl. Atomerna ingår alltså i ett evigt kretslopp. I detta avsnitt visas översiktligt kolets kretslopp. Kol I den snabba kolcykeln 1) cirkulerar kol mellan luften, havet och allt levande. Omloppstiden kan vara från något år till hundratals år. Referens = https://dinkemi.se/elearning/uppslagsdel/ -kretslopp [chemfile(), file(), referens i dokument] 1)
Kolcykeln Kolcykeln delas upp i den Snabba kolcykeln I den snabba kolcykeln cirkulerar kol mellan atmosfären, biosfären och hydrosfären. Långsamma kolcykeln I den långsamma kolcykeln cirkulerar kol mellan den snabba kolcykeln och geosfären (litosfären eller berggrunden). Omloppstider Omloppstiderna i den snabba kolcykeln är från 1-100, eller 1000 år. I den långsamma kolcykeln är omloppstiderna miljontals år. Grundämnet kol finns överallt på jorden; i allt levande, ute i haven, i marken, och lite uppe i atmosfären. I atmosfären är kolet bundet med syre, i form av koldioxid (CO2). När kolet är en del av något levande kan det ta många olika former, en DNA-molekyl, protein, fett eller en kol-hydrat. Mer än hälften av växternas massa är kol. Referens = https://app.binogi.se/l/kolets-kretslopp [chemfile(), file(), referens i dokument]
Luft Luft innehåller ungefär 78 % kvävgas (N2) och 21 % syrgas (O2). Den lilla volym som är kvar består av små mängder av koldioxid (CO2) och många andra gaser. I den snabba kolcykeln ingår det kol som finns i allt levande även växter Förnybara råvaror återskapas inom rimliga tidsperspektiv. Gräs som växer upp för att sedan användas eller multna ner, förnyas på ett år. I fotosyntesen omvandlar växter koldioxid till glukos som sedan omvandlas till andra kolhydrater, fett, proteiner och DNA
Djur och människor äter växter och får i sig dessa biomolekyler, i cellandningen bryts biomolekylerna ner till koldioxid och energi På dagen, när det är ljust, arbetar växternas
Människor och djur får energi från maten. För att musklerna ska kunna dra ihop sig och skapa kraft behövs energi. När kroppens celler behöver energi används en molekyl som heter ATP, som bildas i cellerna när energin som finns i näringsämnena frigörs och omvandlas till energi som cellerna kan använda. Den största mängden ATP bildas i cellernas mitokondrier där framför allt fett och kolhydrater bryts ned i närvaro av syre. Det kallas ibland för cellandning. Förutom ATP bildas även vatten och koldioxid. Nedfallan träd växter och annat i naturen som inte växer liksom avföring bryts ner och bildar jord och binder på så vis kolet. Jord består av mineralpartiklar, mullämnen och håligheter. Mullämnen har en viktig funktion i marken och bildas när växtmaterial, t ex nedfallan träd, förmultnar genom svampars och bakteriers arbete. Mullämnen suger upp vatten på samma sätt som en tvättsvamp och gör att marken hålls fuktig längre efter ett regn. Mullämnen kan dessutom binda upp joner av de näringsämnen som växter behöver. Då riskerar näringsämnena inte att läcka ut när det regnar. Växterna lösgör och tar upp dessa joner när de behöver. När växtdelar, t ex nedfallna träd, bryts ner frigörs jonerna och fastnar på mullämnena. I den långsamma kolcykeln 1) är kolet bundet i berggrunden, omloppstiden kan vara miljontals år 1)
Kolcykeln Kolcykeln delas upp i den Snabba kolcykeln I den snabba kolcykeln cirkulerar kol mellan atmosfären, biosfären och hydrosfären. Långsamma kolcykeln I den långsamma kolcykeln cirkulerar kol mellan den snabba kolcykeln och geosfären (litosfären eller berggrunden). Omloppstider Omloppstiderna i den snabba kolcykeln är från 1-100, eller 1000 år. I den långsamma kolcykeln är omloppstiderna miljontals år. Koldioxid löser sig i havet och bildar kolsyra. Kolsyran kan avges som koldioxid igen. En del av kolsyran reagerar med kalciumjoner och bildar kalksten som binder kolet. Icke levande material i naturen t ex nedfallna träd och växter kan efter hundratals miljoner år omvandlas till kol, olja och naturgas. Om materialet blir fast kallas det Kol, olja och naturgas utvinns för att användas som bränsle och råvara Kol, olja och naturgas räknas som När en ändlig resurs tar slut då finns inget mer att få någon annanstans inom ett rimligt tidsperspektiv. Exempel på fossila bränslen är kol, olja och naturgas. Det tar miljontals år att återbilda dessa och därför ses de som ändliga
Inne i en förbränningsmotor sker kemiska reaktioner när bränslet under högt tryck förbränns i närvaro av syre. Det som förbränns är någon form av kolväte och det som bildas vid förbränningen är framförallt koldioxid och vattenånga. Vissa gaser, t ex koldioxid, är jämnt fördelad i atmosfären. Det beror på att det är en stabil gas som inte reagerar så lätt med andra molekyler och därför bryts den inte ner. Vid förbränning av fossila bränslen kommer kolatomerna att reagera med syre och bilda koldioxid. Dessa kolatomer har legat djupt ned i jorden i hundratals miljoner år. Frigörandet av dessa kolatomer i form av koldioxid innebär att atmosfärens koldioxidhalt ökar och det påverkar klimatet på jorden. Referens = Svenska Nationalkommittén för Kemi, Din Kemi, https://dinkemi.com/elearning/kapitel/kolets-kretslopp [chemfile(), file(), referens i dokument] Länk till hela referens-dokumentet om kolets kretslopp >>>>
Vatten Planeten jorden kallas ofta den blå planeten. Eftersom jordytan till 71 % är täckt med vatten skimrar planeten i en blå färg då den belyses av solen. Vid bägge polerna, i Arktis och Antarktis, finns stora mängder fruset vatten. I Arktis, på norra halvklotet, flyter all is på havsytan, utom den is som är inlandsis på Grönland. I Antarktis, på södra halvklotet, är det mesta av isen lagrad i en enorm ismassa som aldrig smälter. Detta kallas för en glaciär. Det finns också mindre glaciärer på hög höjd i t ex Alperna och i Himalaya. Men detta är inte allt vatten på jorden. Även luften, som också kallas atmosfären, innehåller vatten i form av vattenånga. Det är alltså vatten i gasfas. Kondensation Processen då en gas övergår till vätska kallas Om det dessutom är tillräckligt kallt fryser vattnet och bildar Olika faser av vatten Vid normalt tryck fryser vatten vid 0 °C och kokar vid 100 °C. Is är den stabila fasen av vatten under 0 °C och vattenånga är den stabila fasen av vatten över 100 °C. Trots att is är den stabila fasen vid låga temperaturer går det ibland att kyla vatten till temperaturer under 0 °C utan att det fryser. Det flytande vattnet är då Underkylt vatten Att underkyla en vätska är ganska svårt. Vätskan behöver vara fri från smutspartiklar och förvaras i en behållare med slät yta. Minsta störning eller orenhet gör att vattnet fryser. De flesta regndroppar är oftast mycket rena. De kan därför underkylas då det är kallt. Då de underkylda dropparna träffar en kall och ojämn vägbana fryser de omedelbart och bildar en ishinna på vägen. Då blir det mycket halt. Övermättad ånga På liknande sätt kan ånga vara övermättad. Med det menas att koncentrationen av vattenånga är så hög att den egentligen borde kondensera till vätska. Minsta störning gör då att ångan kondenserar. Det går att se det ibland då ett flygplan åker förbi. En dag med hög luftfuktighet gör störningen från planets motorer att vattenångan i atmosfären kondenserar efter flygplanet. De vita strimmor som går att se är inte avgaser eller mystiska kemikalier. Det är moln som bildats av det vatten som redan finns i atmosfären.
I is sitter varje vattenmolekyl bunden till fyra andra vattenmolekyler i en bestämd struktur. Vattenmolekylen är oladdad men eftersom syreatomen gärna drar till sig elektroner kommer det att uppstå en liten positiv laddning på var och en av väteatomerna och en liten negativ laddning på syreatomen. Det kallas att vattenmolekylen är Var och en av vattenmolekylerna hålls på plats av vätebindningarna i isen. Det gör att det är ganska mycket plats mellan varje vattenmolekyl. Då värme tillförs, t ex genom att vattnet värms i en kastrull, kan vätebindningar brytas. Isen smälter och det bildas flytande vatten. I flytande vatten är ungefär en fjärdedel av vätebindningarna brutna och varje vattenmolekyl rör sig hela tiden. De snurrar, flyttar sig och skapar svaga bindningar till andra vattenmolekyler. Varje vätebindning mellan två vattenmolekyler existerar i genomsnitt ungefär en miljondel av en miljondels sekund. Sedan bryts den och vattenmolekylen binder till en annan. Strukturen i flytande vatten är inte alls lika välordnad som i is. Det gör att molekylerna kan komma något närmare varandra. Det är detta som gör att För att ändra aggregationstillstånd och temperatur måste energi tillföras eller bortföras Så länge det finns is kvar är temperaturen 0 °C i vattnet. Om värme fortsätter att tillföras efter det att all is smält och blivit flytande kommer temperaturen i vattnet att börja stiga. Jämfört med många andra vätskor krävs ganska mycket värme för att öka temperaturen i vatten. Vatten har en När vatten värms kommer den tillförda värmen användas för att bryta ytterligare vätebindningar. När temperaturen når vattnets kokpunkt, 100 °C, finns ungefär hälften av vätebindningarna kvar. När vattnet slutligen kokar bryts även dessa. Vatten har mycket högre smältpunkt och kokpunkt än andra ämnen med liknande molekylstorlek. Anledningen är att vattenmolekylernas starka vätebindningar håller ihop vattnet. Det går åt mycket energi för att bryta bindningarna och det är först när temperaturen är tillräckligt hög som vattenmolekylerna har tillräckligt stor energi för att kunna bryta sig loss och gå över i gasfas. Etan (C2H6) som inte har några vätebindningar kokar vid -89 °C.
Det krävs mycket energi att bryta vätebindningarna mellan vattenmolekylerna. Denna värme tas från kroppen. Vi blir kallare och börjar frysa. Faktum är att vi fryser mer om vi badar en dag med låg luftfuktighet eftersom vattnet då har en större tendens att avdunsta. Luftfuktighet Luftfuktighet brukar anges som ett procenttal. Om den relativa luftfuktigheten är 50 % betyder det att luften innehåller hälften av den vattenånga som ryms innan den börjar kondensera till vätska. I ett rum med 100 % luftfuktighet bildas det vattendroppar på rummets väggar.
Då är luften mättad med vattenånga. Den maximala luftfuktigheten är beroende av temperaturen. Vid 100 °C kan en kubikmeter med luft innehålla ungefär 600 gram vattenånga. Vid rumstemperatur strax under 18 gram och vid 0 oC endast 3,5 gram. Det gör att luftfuktigheten alltid är högre i varmare klimat. Vatten löser polära ämnen Vattenmolekylen är mycket Det går att blanda hur mycket etanol som helst i vatten utan att vätskan delar sig i två delar. Andra ämnen, t ex fett löser sig inte alls i vatten. Ytspänning ger runda vattendroppar och såpbubblor Det går att försiktigt lägga en nål eller ett gem på en vattenyta. Det trots att metaller har högre densitet än vatten. Det beror på att vatten har en ovanligt hög ytspänning. Ytspänning uppkommer eftersom vattnet vill hålla ihop sina molekyler. Det gör att vattnet minimerar sin yta mot andra ämnen. Ytspänning har väldigt stor betydelse i naturen. Det är ytspänningen som gör att vattendroppar som faller är nästan helt runda. Ett klot har så liten yta som möjligt i förhållande till volymen. En såpbubbla som blåses upp blir också rund av samma anledning.
Då det har lyckats att få en nål att flyta på en vattenyta går det lätt att få den att sjunka genom att försiktigt droppa diskmedel i vattnet. Diskmedlet sänker ytspänningen. Referens = Svenska Nationalkommittén för Kemi, Din Kemi, https://dinkemi.se/elearning/sinnen/vatten [chemfile(), file(), referens i dokument] Länk till hela referens-dokumentet om vatten >>>>
Urbant vatten Det vatten som används i städer kallas De olika kemiska ämnen som hamnar i vattnet bryts ner på olika ställen i kretsloppet. Vissa ämnen bryts inte ner alls. Det är därför viktigt att förstå hur kemiska ämnen sprids med vatten.
I en stad finns det ett nätverk av ledningar för dricksvatten, avloppsvatten och så kallat dagvatten. Ledningsnätet leder vattnet till Det vattendrag som tar emot det renade vattnet brukar kallas för Dricksvatten produceras i vattenverk Ytvatten renas innan det kan användas som dricksvatten Första steget är att råvattnet renas med kemisk fällning. Med fällning menas att lösta ämnen blir olösliga. Då faller de ut ur lösningen. Vanliga fällningskemikalier är aluminiumsulfat och järnklorid. Aluminiumjonerna och järnjonerna är positivt laddade och binder till sk humusämnen som är negativt laddade. Vattnet leds vidare till ett snabbfilter där vattnet filtreras genom sand. De sista flockarna som finns kvar i vattnet fastnar i sanden. Därefter leds vattnet till långsamfilter. I bassängerna finns ett skikt av aktiva mikroorganismer som bryter ner organiska ämnen i vattnet. Vattnets färg, lukt och smak minskar eftersom innehållet av organiska ämnena minskar i vattnet.
Järn-, mangan- och kalciumjoner tas bort ur grundvatten En del grundvatten innehåller ämnen som tas bort eftersom de ger sämre smak eller orsakar missfärgning. Referens = Svenska Nationalkommittén för Kemi, Din Kemi, https://dinkemi.se/elearning/natur--miljo/urbant-vatten [chemfile(), file(), referens i dokument] Hälften av det råvatten som används för att producera dricksvatten kommer från ytvatten, dvs sjöar eller rinnande vattendrag. Den andra hälften fördelar sig lika mellan naturligt grundvatten och sk konstgjort grundvatten. Grundvatten hämtas ur grävda eller borrade brunnar medan konstgjort grundvatten framställs genom att låta ytvatten passera ett markgruslager, t ex en grusås eller rullstensås. Vattnet i sig är alltså inte konstgjort. Referens = www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten/ [chemfile(), file(), referens i dokument] För att få bort järnjoner och manganjoner luftas vattnet i ett vattenfall. I vattenfallet blandas vattnet med luft som innehåller syre. Manganjonerna bildar
Om vattnet innehåller mycket kalciumjoner kallas det för Hårdhetsgraden anges i dH. Under 5 dH räknas som mjukt vatten. Över 10 dH räknas som hårt vatten. Grundvatten har en högre hårdhet än ytvatten. För att få bort kalciumjoner ur vattnet tillsätts natriumhydroxid som gör att Vatten är ett kontrollerat livsmedel Dricksvatten är ett av de mest kontrollerade livsmedlen och det består av vattenmolekyler men också olika joner. Ett glas dricksvatten innehåller dessutom omkring 40 miljoner bakterier. Det är helt naturligt och ofarligt. Att dricksvatten smakar olika i olika delar av landet beror på vilket råvatten som används. Råvatten har olika sammansättningen av joner och bakterieflora vilket ger vattnet dess smak. Varmvatten är inte klassat som livsmedel och kontrolleras därför inte på samma sätt. Drick därför aldrig varmt vatten direkt ur kranen. Leverantörer av dricksvatten är skyldiga att regelbundet ta prov och undersöka förekomst av kemiska ämnen och mikroorganismer. Dessutom mäts grumlighet, färg och ledningsförmåga. Den vanligaste anledningen till att dricksvatten i Sverige tillfälligt inte är drickbart är att vattnet förorenas i ledningarna. Avloppsrening är viktig för att förhindra övergödning och smittspridning I avloppsvatten finns allt som spolas ut från toalett, diskmaskin, tvättmaskin, vask och dusch. Även avloppsvatten från industrier, företag och skolor ska hanteras i avloppsreningsverket. Avloppsvatten innehåller kol, kväve och fosfor Vid spolning i toaletten påbörjar avloppsvattnet sin resa till ett avloppsreningsverk. Väl på plats i avloppsreningsverket börjar en reningsprocess. Denna process tar omkring 24 timmar innan det renade vattnet släpps ut i naturen. Kol, kväve och fosfor är värdefulla resurser på rätt ställe i kretsloppet. Det finns gott om dem i avloppsvatten. I avloppsreningsverk fångas kol, kväve och fosfor upp så att de kan återföras till rätt ställe i kretsloppet. Förenklat innebär det att ämnena ska stanna på land och inte hamna i sjöar och hav där de orsakar övergödning och syrebrist. I avloppsreningsverket renas vattnet i flera steg Vattnet passerar först ett galler där allt som är större än 2-3 millimeter fångas upp. Spola aldrig ner något annat än toalettpapper i toaletten. Det finns en stor risk att det orsakar stopp i avloppsrören. Det mesta av föroreningarna i vattnet tas bort genom I I nästa bassäng finns mikroorganismer som bryter ner ammoniumjoner (NH4+). Det är en form av Här arbetar mikroorganismerna utan syre, det kallas för Fosfor fångas upp i avloppsreningsverket genom att järnklorid tillsätts. Detta kallas för Slutligen minskas vattenhalten i slammet i en så kallad Slamrötning ger gödsel Det förtjockade slammet leds till en rötkammare. I rötkammaren är det 37 °C eller högre temperatur och syrefritt. Bakterierna som finns i rötkammaren tål inte syre. Många olika sorters mikroorganismer är med och bryter ner delar av det organiska materialet. Ur det organiska materialet bildas främst Slam från reningsprocessen på avloppsreningsverk innehåller kol och fosfor som kan återföras till åkermark. Ungefär 25% av det slam som bildas i Sverige hamnar på åkermark. Resten av slammet hamnar i parker, golfbanor och i bullervallar.
Avloppsreningsverken är utvecklade för att ta hand om organiskt material, fosfor och kväve. Tekniken i avloppsreningsverk är dock inte utvecklad för att ta hand om tungmetaller, mikroföroreningar och gifter. Det händer att gifter förstör mikroorganismer i reningsstegen på avloppsreningsverk. Det är därför viktigt att aldrig hälla ut farliga ämnen i avloppet. Lämna dem istället till en återvinningscentral. Vissa gifter kan följa med i slammet och på så vis hamna på åkermarken. Referens = Svenska Nationalkommittén för Kemi, Din Kemi, https://dinkemi.se/elearning/natur--miljo/urbant-vatten [chemfile(), file(), referens i dokument] Länk till hela referens-dokumentet om urbant vatten >>>>
Vattnets kretslopp Varje grundämne på jorden finns i begränsade mängder. Med undantag för en del radioaktiva sönderfall så skapas eller förstörs inte atomer. Däremot reagerar de med andra ämnen och en enskild syreatom kan t ex vara en del av en glukosmolekyl i maten som äts för att ett antal timmar senare befinna sig i en vattenmolekyl. Atomerna ingår alltså i ett evigt kretslopp. Vatten avdunstar från sjöar, hav och mark En av de viktigaste molekylerna 1) i luft är vatten. Mängden vatten varierar beroende på plats på jorden och vilken tid på året det är. Vatten finns i atmosfären i tre aggregationstillstånd, i Mängden vatten varierar mellan 0,01 % och 4 %. Allra mest vatten i luften är det nära ekvatorn eftersom varm luft kan innehålla mer vatten i gasfas än kall luft. De minsta mängderna vatten finns i riktigt kall luft, t ex är luften mycket torr i norra Sverige på vintern. 1) En molekyl är en grupp av två eller fler atomer Vattenångan kondenserar till moln Luften, som också kallas atmosfären, innehåller vatten i form av vattenånga. Det är vatten i gasfas. Processen då en gas övergår till vätska kallas Att vattnet växlar mellan olika aggregationstillstånd är viktigt för vädret. Varm luft har ett stort vatteninnehåll och det kallas för När den luften stiger uppåt i troposfären 1) där det blir kallare och kallare, kondenserar vattnet till 1) Troposfären är det lägsta av lagren i jordens atmosfär, den innehåller cirka 75% av atmosfärens massa, och nästan all vattenånga och aerosol.
Ett högre vatteninnehåll i luften kan i många fall leda till kraftigare regn och annan nederbörd. Dessutom kan de ändrade temperatur- och fuktighetsförhållanden göra att vindar ändras och att storskaliga fenomen som monsuner förekommer över större eller mindre områden än tidigare. Små vattendroppar slås ihop till större och det börjar regna, Regnet samlas till bäckar och åar Processen då en gas övergår till vätska kallas
Näringsämnen såsom fosfor och kväve kan följa med Vattenmolekylen är mycket polär. I en Det gör att andra polära molekyler attraheras av vattenmolekylen. Små polära molekyler löser sig därför bra i vatten. Andra ämnen, t ex fett löser sig inte alls i vatten. I fettmolekylerna är Näringsämnen följer med vattnet till hav och sjöar och kan leda till övergödning Kol, kväve och fosfor är värdefulla resurser på rätt ställe i kretsloppet. Förenklat innebär det att ämnena ska stanna på land och inte hamna i sjöar och hav där de orsakar övergödning och syrebrist. En del vatten rinner ner i marken och bildar grundvatten, grundvatten och vatten från sjöar används för att producera dricksvatten Vattnets kretslopp gör att vattnet cirkulerar och samma vatten används därför om och on igen. Det vatten som används i städer kallas Råvatten som kommer från en sjö eller vattendrag kallas Grundvatten rör sig naturligt mellan olika jordlager under marken. Grundvatten kan variera i förekomst beroende på årstid, geografisk plats och hur mycket som pumpas upp. Generellt är grundvatten renare än ytvatten. Det använda vattnet i städer renas i vattenreningsverk och släpps ut igen Kol, kväve och fosfor är värdefulla resurser på rätt ställe i kretsloppet. Det finns gott om dem i avloppsvatten. I avloppsreningsverk fångas kol, kväve och fosfor upp så de kan återföras till rätt ställe i kretsloppet. Förenklat innebär det att ämnena ska stanna på land och inte hamna i sjöar och hav där de orsakar övergödning och syrebrist. Referens = Svenska Nationalkommittén för Kemi, Din Kemi, https://dinkemi.com/elearning/kapitel/vattnets-kretslopp [chemfile(), file(), referens i dokument] Länk till hela referens-dokumentet om luft och luftföroreningar >>>>
Kvävets kretslopp Varje grundämne på jorden finns i begränsade mängder. Med undantag för en del radioaktiva sönderfall så skapas eller förstörs inte atomer. Däremot reagerar de med andra ämnen och en enskild kväveatom kan till exempel vara en del av en aminosyra i maten som äts för att ett antal timmar senare ha omvandlats till urinämne. Atomerna ingår i ett kretslopp. Växter tar upp lösliga kväveföreningar ur jorden och använder dessa för att bygga upp proteiner och DNA Det viktigaste näringsämnet för växterna är kväve. Kväve ingår i alla proteiner och i DNA. Ett protein består av en lång kedja av byggstenar som kallas aminosyror. Alla aminosyror består av en aminogrupp (NH2) och en karboxylsyragrupp (COOH). I de proteiner som finns i mänskliga celler ingår 20 olika aminosyror. Djur och människor som äter växterna får i sig kväveföreningarna För att musklerna ska kunna dra ihop sig och skapa kraft behövs energi. Vi får energi från maten vi äter. Maten innehåller kolhydrater, fetter och proteiner. Dessa bryts ner till sina minsta beståndsdelar i mag-tarmkanalen och tas upp till blodet för att användas eller lagras. Mullämnen bryts ner och omvandlas till lösliga kväveföreningar Jord består av mineralpartiklar, mullämnen och håligheter. Mullämnen har en viktig funktion i marken och bildas när växtmaterial som finns på marken och inte växer längre (t ex stockar, nedfallna träd) förmultnar genom svampars och bakteriers arbete. Mullämnen suger upp vatten på samma sätt som en tvättsvamp och gör att marken hålls fuktig längre efter ett regn. Mullämnen kan dessutom binda upp joner av de näringsämnen som växter behöver. Då riskerar näringsämnena inte att läcka ut när det regnar. Växterna lösgör och tar upp dessa joner när de behöver. När växtdelar bryts ner frigörs jonerna och fastnar på mullämnena. Vissa växter har knölar som innehåller bakterier som kan binda kvävgas från luften Luft innehåller ungefär 78% kvävgas N2 och 21% syrgas O2. Kväveatomer förkortas N och bildar tre bindningar till andra atomer. Kväve i form av kvävgas är inte direkt tillgänglig för växterna. De två kväveatomerna (N) i kvävgas (N2) hålls samman av en trippelbindning som måste brytas för att kvävet ska kunna byggas in i proteiner. Det krävs mycket energi att bryta denna bindning.
Den mest kända gruppen av kvävefixerande växter är baljväxterna. Hit hör ärtor och bönor. Även en del träd som al och buskar som pors har knölar på sina rötter med kvävefixerande bakterier. Med Haber-Bosch-metoden kan luftens kvävgas (N2) omvandlas till konstgödsel, som sprids på åkrarna och ger större skördar I Haber-Boschprocessen omvandlas kvävgas(N2) och vätgas (H2) till ammoniak (NH3) under högt tryck med hjälp av en järnbaserad katalysator. Ammoniak utgör huvudbeståndsdelen i konstgödning. Konstgödning är basen för mycket av matproduktionen. Haber och Boschs metod anses vara en viktig upptäckt, den fick enorm betydelse för jordbruket som nu fick fri tillgång till kvävegödsel. Det går åt mycket energi vid tillverkning av konstgödsel. Överskottet av konstgödsel kan spolas med vattnet efter ett regn, näringsämnena följer med vattnet till hav och sjöar och kan leda till övergödning Överskottet av kväve som sprids på åkrarna rinner ut i sjöar och hav och orsakar övergödning. Kol, kväve och fosfor är värdefulla resurser på rätt ställe i kretsloppet. Det finns gott om dem i avloppsvatten. I avloppsreningsverk fångas kol, kväve och fosfor upp så de kan återföras till rätt ställe i kretsloppet. Förenklat innebär det att ämnena ska stanna på land och inte hamna i sjöar och hav där de orsakar övergödning och syrebrist Kvävgas kan ge upphov till andra miljöeffekter I dieselmotorer gör det höga trycket att det sker reaktioner mellan luftens kväve och syre. Då bildas olika kväveoxider. De ämnen som finns i väldigt liten andel i luften kallas för spårgaser. Trots att de har så liten koncentration har många av dem stor betydelse för klimat, miljö och människors hälsa. Kväveoxider är så kallade växthusgaser som påverkar klimatet. Kvävedioxid från avgaser faller sönder till kväveoxid och en syreatom när den träffas av solstrålning. Syreatomen reagerar då med luftens syremolekyler och det bildas ozon. Ozon är en viktig gas högt uppe i atmosfären eftersom den skyddar mot kraftig solstrålning. Nere på marken är ozon ett giftigt ämne som är skadligt för växter, människor och djur. Referens = Svenska Nationalkommittén för Kemi, Din Kemi, https://dinkemi.com/elearning/kapitel/kvävets-kretslopp [chemfile(), file(), referens i dokument] Länk till hela referens-dokumentet om kvävets kretslopp >>>>
Luft och luftföroreningar I luften finns det syre som kroppen behöver, men luften innehåller också andra kemiska föreningar och mycket små partiklar. En del av ämnena i luften är helt naturliga och andra kommer från olika aktiviteter som har skapats, t ex bilavgaser. Bland de naturligt producerade ämnena finns partiklar i form av mikroskopiska pollenkorn och sand, och kemiska ämnen som frigörs från mark, växtlighet och djur. Exempel på naturliga ämnen som avges från träd är så kallade terpener som lukten kan kännas av i en granskog eller från julgranen. De ämnen som släpps ut från bilar, kraftverk och andra mänskliga aktiviteter kallas luftföroreningar och de kan vara kemiska ämnen som kväveoxider och kolmonoxid, men också sot och andra typer av partiklar. Atmosfären består av en gasblandning som kallas för luft Jorden omges av ett lager gas som kallas atmosfären. Jämfört med jordens storlek är gaslagret väldigt tunt. Det brukar liknas vid skalet på ett äpple. Atmosfären kallas ofta för Gasblandningen som kallas luft domineras helt av gaserna kvävgas (N2) och syrgas (O2). En kubikmeter, dvs tusen liter, torr luft består av ungefär 781 liter kvävgas, 209 liter syrgas och 9 liter av ädelgasen argon. Det blir totalt ungefär 999 liter och den lilla volym på 1 liter som är kvar består av små mängder av koldioxid (CO2), metan (CH4), kväveoxider (NOx), och många andra gaser. De ämnen som finns i väldigt liten andel kallas för Ett exempel är växthusgasen metan (CH4). Koncentrationen av metan är så låg att bland 550 000 molekyler i luften bara finns en enda metanmolekyl. Metan har dock sådana egenskaper att den ändå påverkar klimatet. Samma sak gäller för andra gaser som t ex koldioxid och kväveoxider. Vissa gaser, t ex Ett kemiskt ämne som inte är alls lika jämnt fördelat är
Många av ämnena som släpps ut från bilar deltar i kemiska reaktioner i stadsluften och producerar fler föroreningar. Det skiljer sig mycket i hur dessa ämnen är fördelade i luften i en stad. Längs en gata med mycket trafik och som är omgiven av höga hus kan mycket höga halter av föroreningar samlas. Atmosfären har olika lager Atmosfären brukar beskrivas som att den består av flera lager. Närmast marken finns De 10 första kilometrarna uppåt kallas för
Det blir även en tryckskillnad när planet sjunker. Lufttrycket vid jordytan är fyra gånger så stort som när flygplanet var på sin högsta höjd. Skillnaden i tryck beror på att det är olika avstånd mellan luftens molekyler. Vid det högre trycket vid markytan är luftens molekyler närmare varandra än de är vid det låga trycket på 10 kilometers höjd. På högre höjd än vad vanliga flygplan flyger på finns den del av atmosfären som kallas Luftens fuktighet påverkar klimatet En av de viktigaste molekylerna i luft är vatten (H2O). Mängden vatten varierar över jorden och beror också på vilken tid på året det är. Vatten finns i atmosfären i tre aggregationstillstånd, i Mängden vatten varierar mellan 0,01 % och 4 %. Allra mest vatten i luften är det nära ekvatorn eftersom varm luft kan innehålla mer vatten i gasfas än kall luft. De minsta mängderna vatten finns i riktigt kall luft. T ex är luften mycket torr i norra Sverige på vintern.
Luftfuktigheten är nu högre än den var tidigare. Det beror på att markens och luftens medeltemperaturer höjts. Då avdunstar mer vatten från mark och växter och luften kan innehålla mer vatten när den är varmare. Ett högre vatteninnehåll i luften kan i många fall leda till kraftigare regn och annan nederbörd. Dessutom kan de ändrade temperatur- och fuktighetsförhållanden göra att vindar ändras och att storskaliga fenomen som monsuner förekommer över större eller mindre områden än tidigare. Luftföroreningar kan vara mycket skadliga Luften är livsviktig eftersom den innehåller syre. Men luften kan också innehålla ämnen som är skadliga för hälsan. De kallas för luftföroreningar och kan vara mikroskopiskt små partiklar bestående av olika ämnen i fast eller flytande fas. Det kan också vara molekyler i gasfas.
De flesta former av förbränning, t ex från bilar och kolkraftverk, avger både partiklar och molekyler (kemiska ämnen) som är hälsoskadliga. Vissa av utsläppen är direkt hälsoskadliga medan andra är med i kemiska reaktioner i luften och bildar då skadliga ämnen. Smog Farliga ämnen kan bildas Ett exempel på då farliga ämnen kan bildas är då kvävedioxid (NO2 från avgaser faller sönder till kväveoxid (NO) och en syreatom (O) när den träffas av solstrålning. Syreatomen (O) reagerar då med luftens syremolekyler (O2 och det bildas ozon (O3). Ozon är en viktig gas högt uppe i atmosfären eftersom den skyddar mot kraftig solstrålning. Nere på marken är ozon ett giftigt ämne som är skadligt för växter, människor och djur. Miljöproblem transporteras i luft Många miljöproblem som drabbar mark och djur beror på att ämnen transporteras i luften och sedan ställer till med problem. Luftföroreningarna kan transporteras långt via luften. Andra välkända luftmiljöproblem som påverkar hela jorden är ozonhålet och den utökade växthuseffekten som ger global uppvärmning. Referens = Svenska Nationalkommittén för Kemi, Din Kemi, https://dinkemi.se/elearning/natur--miljo/luft-och-luftfororeningar [chemfile(), file(), referens i dokument] Länk till hela referens-dokumentet om luft och luftföroreningar >>>> Avfallshantering [chemfile(), nC=0 nr=waste, f1=/produkt/info/html/waste.htm]
Farligt avfall, företag och verksamheter Företag och verksamheter har skyldighet att sortera ut farligt avfall och måste själva bekosta omhändertagandet av det. Företag och verksamheter är även skyldiga att kunna rapportera vilka mängder och typer av farligt avfall som genereras i verksamheten och vart det transporteras. Det är endast hushåll som får lämna farligt avfall på miljöstationer och återvinningscentraler. Många företag anlitar ett godkänt företag som hämtar upp det farliga avfallet direkt vid verksamheten och som sedan transporterar det till återvinning på en behandlingsanläggning. Farligt avfall får endast transporteras av entreprenörer som har giltigt tillstånd utfärdat av Länsstyrelsen. Att transportera avfall inom Sverige fordrar i de flesta fall att transportören har ett särskilt tillstånd enligt 36 § avfallsförordningen (2011:927). I vissa fall räcker det med en anmälan enligt 42 § samma förordning. Huvudregeln är att ansökan om tillstånd eller anmälan ska lämnas in till den länsstyrelse där bolaget har sitt säte. Referens = Stockholm Vatten [chemfile(), file(), referens i dokument]
Produkter som är giftiga för människa eller miljö, explosiva, brandfarliga, frätande eller smittförande räknas som farligt avfall. Företag och verksamheter har skyldighet att sortera ut farligt avfall och måste själva bekosta omhändertagandet av det. Företag och verksamheter är även skyldiga att kunna rapportera vilka mängder och typer av farligt avfall som genereras i verksamheten och vart det transporteras. Det är endast hushåll som får lämna farligt avfall på miljöstationer och återvinningscentraler. Farligt avfall från hushåll
- Batterier och bilbatterier - Glödlampor, lysrör och lågenergilampor - Hemelektronik - hörlurar, mobiltelefon, högtalare, router, dator - Hushållsapparater - kaffebryggare, brödrost, mixer - Inbyggd elektronik och inbyggda batterier i t ex leksaker - Lampor, lamparmatur, taklampa, golvlampa - Verktyg - borrmaskin, skruvdragare, slipmaskin - Vitvaror - kyl, frys, spis, tvättmaskin
- Färg - Lack - Lim - Burkar med intorkad färg - Nagellack - Penslar och rollers med rester av olje- och lackfärg - Även vattenlöslig färg hanteras i samma insamlingssystem som farligt avfall
Exempel - Bekämpningsmedel - insektsspray, träskyddsmedel och ogräsmedel - Batterisyra, ammoniak, lut och kalklösare - Fotokemikalier, fix och framkallningsvätska - Lösningsmedel - thinner, lacknafta, penseltvätt, bensin, terpentin, fotogen, T-sprit och aceton - Rengöringsmedel - silverputs, kalkborttagare, polish, golv- och ugnsrengöringsmedel, blekmedel och fläckborttagningsmedel
Exempel - Nagellack - Hårfärgningsmedel - Parfym
Exempel - Motorolja - Spillolja - Smörjolja Vanlig matolja är inte giftig för miljön men kan på sikt lätt orsaka stopp i avloppsrören.
- Brandfarliga eller lättantändliga produkter - Gasol, gasoltuber - Kvicksilverhaltiga material, t ex kvicksuilvertermometrar, lågenergilampor och lysrör - Sprayburkar, sprayfärg, hårspray, spraydeodorant och aerosolspray Referens = Stockholm Vatten [chemfile(), file(), referens i dokument] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
