| Loading .... [chempa.prj, /produkt/info/html/educ_i.htm -> /produkt/html/data/educ_i.php] .... ok |
 eller  , typ av folder som betyder, klicka på rubrik - öppnar flik med info  , typ av folder som betyder, klicka på rubrik - stänger flik med info |
Översktlig beskrivning av processerna
[chemfile(), nC=0 nr=mk452-b, f1=/produkt/info/html/mk452-b.htm]
Koksverk är en industriell anläggning för produktion av koks genom torrdestillation (pyrolys) av stenkol. Torrdestillation är en process där ett ämne upphettas till en hög temperatur i en syrefri miljö, så att det sönderfaller utan att förbränning sker. Vid pyrolys avgår flyktiga ämnen i gasform, medan en återstod i fast form blir kvar. Koks används som reduktionsmedel i järnframställning i masugn. Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument] Koks - masugn För att omvandla järnmalmpellets till råjärn i masugn krävs mycket energi, där Dessutom har koks två andra viktiga funktioner - Koks bildar tillsammans med järnmalmpellets en genomsläpplig stomme i masugnen - Koks är ett reduktionsmedel som tar bort syret ur järnmalmpelletesn Stenkol Vid torrdestillation 1) av stenkol omvandlas kolet till koks och det avgår flyktiga ämnen i gasform. Koksverket är både en energiförädlare och en kemisk processindustri. 1)
Stenkol från olika leverantörer transporteras med transportband från kollagret till en kolkross och vidare till kolfickor och en blandarstation. I blandarstationen blandas olika stenkolskvaliteter till en lämplig stenkolsmix. Stenkolsmixen transporteras med transportband från blandarstationen till ett fylltorn på koksbatteriet. Från fylltornet doseras rätt kolmängd ned i fyllvagnens kolbehållare med hjälp av en våg som är placerad under behållarna. Fyllvagnen har fyra teleskopiska rör som passar till hålen. Genom hålen förs stenkol till ugnen vid fyllning. Koksen som bildas transporteras till släcktornet och kyls med vatten. Rågas - koksgas När rågasen renats från en mängd ämnen i gasreningsanläggningen, tranporteras den i gasledningar tillbaka till koksverket och används som energimedium eller till masugnen och stålverket. Överskott av gas som inte används internt säljs lill LUKAB. Koksen transporteras med transportband till masugnen där den används som reduktionsmedel för att ta bort syre från järnmalmpellets. Referens = SSAB Luleå [chempa(), criter.htm]
Beskickningsmaterial dvs järnmalmpellets, koks och kalk tillförs i masugnens topp. Koks som tillsätts har flera funktioner - Uppvärmning av masugnen och beskickningen - Bildar en stomme som bär upp beskickningspelaren - Reduktionsmedel för omvandling av järnoxid till råjärn Kalk tillsätts för att erhålla rätt slaggmängd och rätt sammansättning för svavelrening och för att ta upp alkalier i slaggen. Blästerluft (förvärmd luft) 2) och kolpulver injiceras genom munstycken (formor) och förbränns tillsammans med koks till en gas bestående av koloxid och kväve. Den bildade gasen stiger uppåt i masugnen och värmer beskickningsmaterialet. Koloxiden i gasen reducerar järnpelletsen, dvs tar upp syreatomer, och rent råjärn frigörs. Järnpellets och slaggbildare smälter och rinner ner i masugnens ställ dvs botten, därifrån råjärnet tappas med jämna mellanrum och rinner till en torpedo för transport till stålverket. Slaggen avskiljs under tappningen och samlas upp i slaggskänkar. Masugnsgasen som lämnar toppen renas och en del av gasen återförs och används för att värma upp blästerluften. Resten av gasen samlas upp i en blandgasklocka. 1)
2)
Referens = SSAB Luleå [chempa(), criter.htm]
I stålverket raffineras råjärn till olika sorters stål för varierande ändamål. Råjärnet transporteras från masugnen i en torpedovagn och töms i en råjärnsskänk. Skänkarna lyfts med travers till svavelreningen och där injiceras genom en lans kalciumkarbid eller magnesium som reagerar med svavel till en slagg som flyter ovanpå råjärnet i skänken och avlägsnas manuellt med en skrapa. LD-processen I LD-konvertern 1) tillsätts först skrot som kylmedel, stålbadets temperatur ökar annars för mycket under processen. Det avsvavlade flytande råjärnet i skänken töms över skrotet i konvertern. Därefetr färskas råjärn till råstål. Färskningen innebär att syrgas blåses med högt tryck genom en vattenkyld lans mot smältans yta i konvertern. Under färskningsprocessen reagerar syreatomer med kolatomer i råjärnet och bildar koloxid. När kolhalten sjunkit under 2% övergår råjärn till stål. Kolhalten blåses till den analys som stålet ska ha enligt den beställningen som finns på tillverkningsbeställningen. Vid tappning vrids konvertern och råstålet rinner genom ett hål till en stålskänk. Tappningen avbryts med hjälp av en slaggstoppare i konvertern innan slaggen följer med till stålskänken. Slaggen töms därefter till en slaggbytta. Legeringar Under tappningen till stålskänken tillsätts även legeringsämnen som kisel, mangan. titan, kol, krom och en del andra legeringar enligt beställningen. Skänkmetallurgi I skänkmetallurgin (CAS-OB) 2) och vakuumreningen (RH) 2) finbehandlas stålet till beställd stålsort och transporteras sedan vidare till stränggjutningen. 1)
LD är en förkortning för Linz-Donawitz, efter de orter där tekniken först användes i fullskaledrift, och det är en process inom kategorin BOS (Basic Oxygen Steelmaking) med syrgasblåsning via lans. Referens = Jernkontoret, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] 2)
[chemfile(), nC=0 nr=rh-v, f1=/produkt/info/html/rh-v.htm] RH-processen är uppkallad efter de två företag, Ruhrstahl och Heraeus, som utvecklade den. Referens = Jernkontoret, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Referens = SSAB Luleå [chempa(), criter.htm]
Olika stålsorter måste ha olika temperaturer inför stålgjutningen. I skänkmetallurgin tillsätts aluminium för att täta stålet, dvs reducera överskott av syre. Vid ny provtagning fås information om ytterligare legeringsämnen behöver tillsättas. Då stålet är färdigprocessad tranporteras det till strängjutningen. 1)
Referens = SSAB Luleå [chempa(), criter.htm]
Stålsorter med speciella krav processas i RH-anläggningen. I RH-anläggningen pumpas stålet runt under vakuum. Vid cirkulationen under det låga trycket avgår kol och syre som koloxid (CO) ur stålsmältan och ger stål med extra låg stålhalt. I processen kan även vätehalten sänkas. Efter provtagning fås information om stålet är färdigprocessad och kan transporteras till stränggjutningen. Referens = SSAB Luleå [chempa(), criter.htm] [chemfile(), nC=0 nr=rh-v, f1=/produkt/info/html/rh-v.htm] RH-processen är uppkallad efter de två företag, Ruhrstahl och Heraeus, som utvecklade den. Referens = Jernkontoret, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]
Det flytande stålet hälls kontinuerligt från en skänk till en gjutlåda och vidare till en kokill där stålet formas och kyls. Den långa stålsträngen kapas i bitar som kallas för slabs. [chemfile(), nC=0 nr=cast-1, f1=/produkt/info/html/cast-1.htm] [chemfile(), nC=0 nr=cast_b, f1=/produkt/info/html/cast_b.htm] En
En viktig funktion för gjutlådan, förutom att fånga upp slagger, är att reglera trycket vilket underlättar nivåhållningen i kokillen. Viktigt är att täckmedel har sådana egenskaper att uppflytande slagg fastnar och löser in sig i täckmedlet på ytan. För att erhålla en god avskiljning av slaggpartiklar eftersträvas att ge smältan längsta möjliga uppehållstid i gjutlådan. Avskiljningen i gjutlådan kan även förbättras genom att styra strömningen med hjälp av Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument] [chemfile(), nC=0 nr=kokill, f1=/produkt/info/html/kokill.htm] En
Gjutpulvret som tillsätts i kokillen smälter där till lättflytande slagg, som rinner in mellan strängskalet och kokillväggen och omsluter på så sätt strängen i kokillen, och fungerar som smörjmedel och bildar ett skikt runt ämnet och förhindrar det därför att fastna på kopparplattorna. Överytan av gjutpulvret är inte smält medan ytan mot stålet och kokillen är smält. Viktigt är att gjutpulver har sådana egenskaper att uppflytande slagg fastnar och löser in sig i gjutpulvret på ytan. Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument] [chemfile(), nC=0 nr=cast-2, f1=/produkt/info/html/cast-2.htm] Den kylda stålsträngen krymper något i volym, medan den dras ut under kokillen i en lång gjutsträng. Gjutsträngen kyls hela tiden på sin väg i en båge ned till kapstationen. Där är stålet så pass fast att stålsträngen kan kapas med rörliga syrgaslansar i bitar på upp till 11 meter. Vid SSAB i Luleå märks varje slabs med ett id-nummer som sedan följer det vid vidare bearbetning och leverans till kund. Slabs har ett rektangulärt tvärsnitt och de används som stålämnen för tillverkning av plåt. Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument] |
