| Loading .... [chempa.prj, /produkt/info/html/chemw.htm -> /produkt/html/data/chemw.php] .... ok
Teknisk beskrivning av processer vid tillverkning av koks från kol, råjärnstillverkning, ståltillverkning, skänkmetallurgi och stränggjutning.
Rubriken innehåller också information om vilka processgaser som bildas vid ståltillverkning.  eller  , typ av folder som betyder, klicka på rubrik - öppnar flik med info  , typ av folder som betyder, klicka på rubrik - stänger flik med info |
Träkemi
Träets uppbyggnad 
Alla växter är uppbyggda av Mellan kedjorna finns Cellulosa och lignin fungerar ihop på samma sätt som armerad betong där cellulosan är armeringen och ligninet betongen. Övriga beståndsdelar är Andelen cellulosa är ungefär lika stor i löv- och barrved men lövved innehåller mindre lignin och mera hemicellulosa. Löv- och barrträdens ved är i princip uppbyggd på samma sätt, men de enskilda cellerna är delvis annorlunda utformade. Fibrerna (de celler som kan användas till exempelvis pappersmassa och ger veden dess stadga) är den dominerande delen, hos barrträden 90-95% medan den för t ex björk är 60-65%. Lövträdens fibrer är dessutom i de flesta fall kortare än barrträdens, björkens fibrer är ca 1-2 mm långa och tallens fibrer är ca 3-4 mm. Vårved Sommarved Träd växer endast under en begränsad period på året. Cellerna växer dessutom på olika sätt under olika tidpunkter under tillväxtperioden och därför indelas veden i Skillnaden mellan vår- och sommarved är markerad med varierande tydlighet för olika träslag. För t ex tall är årsringen mycket tydlig. Lövträden indelas i Märgstrålar Märgstrålar kallas de små streck som löper från vedens centrum och ut mot barken. De har till uppgift att sköta vatten- och näringstransporten i radiell riktning samt att lagra näringsämnen. Kärnved, splintved Hos ett träd med celler som delar på sig (veden växer) sker transporter i innerbarken/kambium och de yttre årsringarna. Splintveden innehåller en del celler som delar på sig (veden växer), även om flertalet celler inte delar på sig (veden växer inte). Kärnveden innehåller endast celler som inte delar på sig (veden växer inte) och ofta hartsfylld. Splintveden står för transporten av vatten och mineraler från rot till blad, det är därför splintved känns våtare än kärnved i ett nyfällt träd. Referens = justwood.se [chemfile(), file(), referens i dokument] Länk >>>>
Träden i naturen är uppbyggda av celler 1). Stammen hos barrträden består i tvärsnittet av Tillväxtstörningar av olika slag kan leda till spänningar, sprickor och kådlåpor eller till att sk reaktionsved 2) bildas. Liksom kvistar är dessa störningar naturliga variationer i virket. Kvistar kan i olika grad påverka hållfastheten, det beror på den fiberstörning som uppkommer runt kvisten. Vissa kvistar kan lossna efter att virket torkats. Tall och gran är uppbyggda på ett likartat sätt. I centrum av stammens tvärsnitt finns märgen som går genom hela trädet och slutar i toppen med en knopp. Märgen omsluts av veden, som kan delas in i Hos vissa trädslag har kärnveden en mörkare färgton än splintveden, t ex hos furu (tall). Hos andra trädslag skiljer sig inte kärnvedens färgnyans från splintvedens, t ex hos gran. 1) [chemfile(), nC=0 nr=w-cell, f1=/produkt/info/html/w-cell.htm]
Då ett träd belastas ensidigt, t ex växer på en sluttande markyta, börjar trädet att producera andra slags celler för att motverka snedbelastningen på stammen, den förändrade cellstrukturen kallas
TräGuiden är en webbsida som tillhandahåller information om trä och träbyggande. Bakom webbsidan står Svenskt Trä som är en del av Skogsindustrierna. Länk >>>>
Kärnved hos trädslag med mörk kärna har i regel bättre beständighet mot mikrobiell nedbrytning än kärnved hos trädslag med ljus kärna. Trots att det i vissa trädslag inte kan ses någon färgskillnad i veden finns det förekomst av kärnved som även den är mer beständig än splintveden. Cellerna 1) i kärnan är inaktiva (delar inte på sig) och en del har täppts till av hartser, vilket medför att de inte kan leda vatten och har därför relativt låg fuktkvot, 30 - 50%. Även splintvedens celler är inaktiva (delar inte på sig) sånär som på 5 - 10% av de näringsledande sk parenkymcellerna 2). Eftersom splintvedens celler inte täppts till av hartser leder dessa celler vatten, med däri lösta närsalter, från rötternas rothår till trädens barr. Splintvedens fuktkvot varierar mellan 120 och 160 %. Utanför veden ligger kambiet som är stammens tillväxtlager. Kambiet producerar vedceller inåt och barkceller (korkceller) utåt. Kambiet omsluts av bastbarken (floemet), vilket ofta brukar kallas innerbarken. I det här skiktet transporteras näringen (kolhydrater) ned genom stammen och fördelas till de celler som växer i trädets grenar, stam och rot. Bastbarken står i förbindelse med märgen genom märgstrålar, som är aktiva i splintveden (cellerna delar på sig) men inaktiva kärnveden i (cellerna delar inte på sig). Ytterbarken omsluter hela stammen och utgör ett skydd mot uttorkning och olika parasiter. Växtprocessen På mikronivå har trä en struktur som liknar små sammanlimmade rör (cellerna). Rörens diameter liksom väggtjocklek kan variera, men väggens materialegenskaper är likartade i de flesta träslag. Detta gäller särskilt densiteten, som är cirka 1500 kg/m3, vilket betyder att virkesegenskaper som t ex elasticitetsmodul, hållfasthet och densitet är starkt kopplade till rörens väggtjocklek och till varandra. Symmetrisk uppbyggnad Uppbyggnaden innebär att trädstammen är (nästan) cylindersymmetrisk med avseende på en axel längs stammen genom märgen. Näringstransport I splintveden sker transporten av vatten och däri lösta närsalter upp till trädets barr och löv, där fotosyntesen sker. Vid fotosyntesen omvandlas närsalter, koldioxid och solenergi till näringsämnen som transporteras ut till trädets alla aktiva celler 1). Transporten sker i bastbarken, utanför splintveden och tillväxtlagret, ända ned till trädets finaste rötter. Ytterst i stammens tvärsnitt finns barken, som skyddar stammen mot infektioner och uttorkning. 1) [chemfile(), nC=0 nr=w-cell, f1=/produkt/info/html/w-cell.htm]
2) [chemfile(), nC=0 nr=p-cell, f1=/produkt/info/html/p-cell.htm]
Parenkym är den vanligaste typen av grundvävnad hos växter. Cellfunktionerna är fotosyntes, kemiska synteser, lagring av näringsämnen och gastransport mellan cellerna. Fotosyntesen i bladen äger rum i klorofyllhaltigt parenkym, mesofyll. Motsvarande parenkymceller för fotosyntesen i växtens övriga gröna delar kallas klorenkym.
TräGuiden är en webbsida som tillhandahåller information om trä och träbyggande. Bakom webbsidan står Svenskt Trä som är en del av Skogsindustrierna. Länk >>>>
Cellerna 1) är med sina glukosmolekyler trädets minsta byggnadsdelar, glukosmolekylerna kan ses som tegelstenar i en byggnad. Hos barrträden kan cellerna delas in i de två huvudgrupperna
1) [chemfile(), nC=0 nr=t-fibr, f1=/produkt/info/html/t-fibr.htm]
2) [chemfile(), nC=0 nr=p-fibr, f1=/produkt/info/html/p-fibr.htm]
Parenkymceller svarar till största delen för lagring av näringsämnen. De cellerna är mer eller mindre kubiska eller prismaformade med en ungefärlig längd mellan 0,01 och 0,16 mm samt är 0,002 till 0,05 mm breda. Vedkemi 
Cellerna består i sin minsta del av sockerarten Totalt består cellväggen av 40 till 160 fibrillager, minst i vårveden och flest i sommarveden. Mellan fibrillerna inlagras
I cellväggarna och speciellt i parenkymcellerna finns mindre mängder extraktivämnen. Dessa brukar indelas i grupperna [chemfile(), nC=0 nr=w-cell, f1=/produkt/info/html/w-cell.htm]
Barrvedens kemiska sammansättning
Vedanatomi Vedens fibrer är tunna som hårstrån och 0,5 till 6 mm långa. Kortaste fibern finns vid märgen i stubben. Fiberlängden ökar högre upp i trädet utmed märgen och ju längre ut mot barken. Den längsta fibern finns vid den första gröna grenen intill barken. Såväl vertikalt som radiellt i trädet förekommer stråk av parenkymceller. Radiellt är de lokaliserade till märgstrålarna.
Även dessa är omgivna av parenkymceller. Parenkymcellerna lagrar och transporterar näringsämnen till trädets celler. När trädet börjar bilda kärna, efter 30 till 50 år, avsöndrar parenkymcellerna hartser som täpper till fibrernas porer och cellhåligheter. Det leder till att den kapillära vätsketransporten avstannar och att vätskediffusionen försvåras. Den märgnära veden, även kallat juvenilveden, omfattar 10-20 årsringar närmast märgen. Juvenilveden har helt andra egenskaper än den mogna veden vilket vid torkning kan orsaka deformationer i form av skevhet och sprickor. Deformationerna som kan uppstå beror främst på en större mikrofibrillvinkel i sekundärväggen, vilket leder till en större longitudinell krympning (ca 2,5 %) jämfört med krympningen hos den mogna veden som är mindre än 0,1 %. Vedens tillväxt Under växtsäsongen bildas nya celler i kambiet. Kambiet är det tillväxtskikt som finns under barken längs med hela stammens sida. De celler som bildas under vår och försommar är korta och relativt sett breda och har tunna väggar. Det medför att torr-rådensiteten är låg, cirka 300 kg/m3. Sommarvedscellerna, som bildas under sommaren, är 20 - 25% längre och har avsevärt tjockare cellväggar än vårveden. Den tjockare cellväggen innebär att sommarvedscellerna är cirka tre gånger tyngre än vårvedscellerna och att de har en torr-rådensitet som är cirka 900 kg/m3. Pga skillnader i densitet syns vårveden som en ljusare ring än den mörka sommarveden. Densiteten hos virke, en viktig faktor för många virkestekniska egenskaper, bestäms till stor del av sommarvedens andel av årsringens bredd. Att bedöma densiteten utifrån enbart årsringens bredd är därför missvisande.
TräGuiden är en webbsida som tillhandahåller information om trä och träbyggande. Bakom webbsidan står Svenskt Trä som är en del av Skogsindustrierna. Länk >>>>
Till övervägande del, 90 - 95%, består veden av långsträckta och ihåliga celler, sk I stammens tvärsnitt går det att se ljusa och mörka ringar, sk årsringar. De ljusa ringarna är De mörkare ringarna är
Antalet årsringar i stubben anger trädets ålder. Årsringarnas bredd visar hur fort trädet vuxit. Trädets tillväxthastighet och därmed årsringsbredd beror på genetiska anlag, markens bördighet och det lokala klimatet, temperatur, ljus och framförallt nederbörd. Dessutom har skogens skötsel, dvs antal röjningar och gallringar samt hur hårda dessa är vid varje ingrepp, en avgörande betydelse för årsringsbredden. Ett träd som fritt fått utveckla sig har de bredaste årsringarna närmast märgen, varefter bredden gradvis avtar mot barken. Efter en röjning eller gallring går det att se språng i årsringsutvecklingen. Det beror på att trädet fått tillgång till mer näring och mer solljus då antalet träd runtomkring minskar. Nederbördsfattiga år ger smalare årsringar än regniga år. Generellt sett avtar årsringsbredden ju längre i Sverige. Det beror på kyligare klimat och därmed kortare växtsäsong.
TräGuiden är en webbsida som tillhandahåller information om trä och träbyggande. Bakom webbsidan står Svenskt Trä som är en del av Skogsindustrierna. Länk >>>>
Ett litet träd, som står på god mark, kan under en växtsäsong växa över en halv meter i höjd medan stora träd växer några decimeter. Diametertillväxten kan på mycket bra marker vara nästan en centimeter per år hos små träd, medan 2-3 mm är mera vanligt hos stora träd. Stammens tillväxt kan beskrivas som att en kon med ett par mm godstjocklek varje år träs på stammen. Tillväxthastigheten hos ett träd beror på plantans genetiska egenskaper samt framförallt på växtplatsen och på hur starka röjningarna och gallringarna är.
TräGuiden är en webbsida som tillhandahåller information om trä och träbyggande. Bakom webbsidan står Svenskt Trä som är en del av Skogsindustrierna. Länk >>>>
Begreppet Träsubstansen i en cellvägg kan endast ta upp vatten till en viss gräns, Fukthalten vid fibermättnadspunkten kallas Fibermättnadspunkten varierar även mellan 1) 
När trä torkas till under fibermättnadspunkten börjar materialet krympa proportionellt mot det avgående bundna vattnets volym. Krympningen blir dock olika i olika riktningar. I fiberriktningen är krympningen obetydlig, men i tvärriktningen är krympningen 20-40 gånger större. Material som kan ta upp och avge vatten kallas Referens = skogssverige.se [chempa(), criter.htm] Länk >>>>
1)
Cellerna i stamveden i tall består av följande huvudkomponenter, - cellulosa (45%) - hemicellulosa (20%) - lignin (28%) - extraktivämnen (6%). Stamved är ved från stammen i träd.
Cellulosa består av långa kedjor av glykosmolekyler. Hemicellulosor består av olika sockerarter (bl a glykos, xylos och mannos) och bildar kortare, förgrenade kedjor. Lignin är en högmolekylär amorf molekyl med komplicerad struktur. Den är termoplastisk, dvs hård i kallt tillstånd men mjuknar vid uppvärmning. Lignin är ett samlingsnamn på en serie av kemiska föreningar som ingår i växters cellväggar. När cellerna blir till ved lagras lignin i cellväggarna. Cellerna får en styvare struktur vilket höjer tryckhållfastheten. Referens = skogssverige.se [chempa(), criter.htm] Länk >>>>
Samma fenomen uppstår när grenarna tillväxer. Grenen försöker motverka tyngden som uppkommer när grenen växer genom att förändra cellstrukturen så att böjning neråt förhindras. Denna förändrade cellstruktur kallas Reaktionsveden (tryckved, tjurved) är mörkare, hartsrikare, tyngre och hårdare än den normala veden samt innehåller betydligt mera lignin. Ligninhalten kan vara 35-40% mot normalt 25-30%. Cellulosahalten är däremot mindre än i normala vedceller.
Där tjurveden övergår till normal ved uppstår också spänningar som ger upphov till sprickor efter torkning. När stockar med tjurved försågas till plank och bräder frigörs spänningarna med formfel på utbytet som följd. Tjurveden krymper och sväller betydligt mer i längdriktningen i motsats till normal ved. Formförändringen är också betydligt större. Hållfastheten mot nötning är bra, men tryckhållfastheten är lägre än för normal ved. Referens = skogssverige.se [chempa(), criter.htm] Länk >>>> [chemfile(), nC=0 nr=t-wood, f1=/produkt/info/html/t-wood.htm]
Den största delen av trädets biomassa finns i trädstammen. För ett barrträd är andelen stam 2/3 av det totala trädet. - att vara den - att vara - att agera I mitten av stammen löper I Sverige är klimatet tempererat med fyra årstider och tillväxten blir då säsongsbetonad vilket resulterar i att träden får årsringar. För barrträd ger det här växtsättet, tunnväggiga och porösa trakeider (fibrer) i början av växtsäsongen, det främjar den rikliga vätsketransport som behövs för tillväxt. I slutet av växtsäsongen bildas alltmer tjockväggiga trakeider (celler). 
Kärnved och splintved Träd med stor krona tenderar ha en mindre andel kärnved eftersom det har ett stort vätsketransportsbehov och splintveden behövs för att tillgodose de behoven. Andelen splintved av trädets tvärsnitt är ungefär 10% - 60%. Kärnveden har hos vissa träslag bättre beständighet än splintveden. Det beror främst på de ämnen som ansamlas i kärnveden. Ett samlingsnamn på dessa substanser är Exempel på extraktivämnen är På ett stabilt träd som är i bra skick är den största delen inaktiva vedceller (cellerna delar inte på sig, trä växer inte). Trädets reproducerande del återfinns mellan innerbarken och veden, det är ett område som sträcker sig runt om hela trädet och kallas Förutom i kambiumzonen så finns det också aktiva Allt eftersom omkretsen av trädet ökar så måste även den kambiala zonen öka i tangentiell riktning. Det sker genom periodisk tangentiell delning av kambialceller. Märgstrålar Märgsstrålarna löper radiellt i trädets tvärriktning och skapar vägar för att transportera och lagra vatten och näring till trädet. En del strålar går från innerbarken till märgen, de kallas primärstrålar. Sekundära märgstrålar är kortare, de sträcker sig inte hela vägen fram till märgen. Ur teknisk synpunkt är märgstrålarna en svaghet i veden och på grund av sitt höga näringsinnehåll så är det en groplats för svampar. Märgstrålarna är också orsaken till att veden lättast klyvs längs deras riktning. Hartskanaler Hartskanaler transporterar och lagrar hartser i barrträd. De förekommer antingen i längdriktningen eller i märgstrålarna i radiell riktning. De horisontella och vertikala hartskanalerna är sammankopplade och bildar ett sammankopplat nätverk inne i trädet. Storleken och frekvensen av hartskanaler varierar mellan arter. En hartskanal består av ett intercelluär mellanrum som är omringat av specialiserade parenkymceller som utsöndrar hartser i kanalen. Tall innehåller fler och större kanaler än gran. I gran är harts mer jämnt fördelat över stammen, medan det i tall tenderar att koncentrera sig till kärnveden och roten. Referens = Lunds universitet [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>> [chemfile(), nC=0 nr=c-wood, f1=/produkt/info/html/c-wood.htm]
Cellen består i sin minsta beståndsdel av I primärväggen ligger mikrofibrillerna slumpmässigt spridda, till skillnad den sekundära väggen, där ligger mikrofibrillerna i mycket organiserade mönster. 1)
Ämnen Förutom cellulosa så finns två andra ämnen i trä, hemicellulosa och lignin. De fungerar som sammanfogare och bidrar till den strukturella helheten av trä och även till hårdheten. Hemicellulosan är precis som cellulosa kolhydrater som är uppbyggt av sockerenheter (glukos), men innehåller andra typer av delar. Hemicellulosamolekylen består av betydligt färre enheter än cellulosa. Dess motståndskraft mot lösningar är också dålig i jämförelse ed cellulosa. Lignin är en komplex tredimensionell aromatisk molekyl. Den största volymen av lignin återfinns i cellens sekundära vägg och bidrar till träets hållfasthet. Celler i barrträ Det finns stora skillnader i hur veden hos barr och lövträd är uppbyggda. De skillnaderna beror bl a på vilka typer av celler 2) som trädet består av och hur fördelningen av cellerna ser ut.
De longitudinella trakeidcellerna har en stabiliserande och ledande funktion. Vidare består en del barrträd även av en mindre andel longitudinella Märgstrålarna i barrträd består antingen av endast parenkymceller eller en kombination parenkymceller och märgstråletrakeider. Celler i lövträ I lövträd finns i huvudsak fyra stycken typer av celler, longitudinella parenkymceller, fiber, kärl, och horisontella parenkymceller (i märgstrålarna). De longitudinella parenkymcellerna kan i vissa lövträd, till skillnad från i barrträ, uppta en stor andel av celler i veden, upp till 24%. Hos vissa lövträd består stora delar av vårveden av kärl med stor diameter omringade av parenkymer och trakeider med endast några få fibrer. I sommarveden minskar kärldiametern och vävnaden består till större del av fibrer. Till skillnad från barrträd så består lövträdens märgstrålar endast av parenkymceller. 2) 
Referens = Lunds universitet [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>> | ||||||||||||||||||