typ av folder som betyder, klicka på rubrik - öppnar flik med info 
typ av folder som betyder, klicka på rubrik - stänger flik med info Till rubrik kan det finnas underrubrik, klicka på samma sätt där för att
öppna
eller stänga flik med info. | Loading .... [chempa.prj, /produkt/info/html/a-iron2.htm -> /produkt/html/data/chempw.php] .... ok |
|
typ av folder som betyder, klicka på rubrik - öppnar flik med info typ av folder som betyder, klicka på rubrik - stänger flik med info Till rubrik kan det finnas underrubrik, klicka på samma sätt där för att öppna eller stänga flik med info. |
[chemfile(), nC=0 nr=MK452-B, f1=/produkt/info/html/MK452-B.htm]
Koksverk är en industriell anläggning för produktion av koks genom torrdestillation (pyrolys) av stenkol. Torrdestillation är en process där ett ämne upphettas till en hög temperatur i en syrefri miljö, så att det sönderfaller utan att förbränning sker. Vid pyrolys avgår flyktiga ämnen i gasform, medan en återstod i fast form blir kvar. Koks används som reduktionsmedel i järnframställning i masugn. Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument] [chemfile(), nC=0 nr=a452-0w, f1=/produkt/info/html/a452-0w.htm] Koksbatteri 
Vid chargering (påfyllning) av stenkol i koksbatteriet med fyllvagn förekommer emission av stoft 1) och gaser då påfyllningsrörens lock öppnas. Emission förekommer även genom läckage. Ugnsdörrarna till koksverket läcker också rågas. Gaserna som avgår från kolet vid kokstillverkning innehåller samma flyktiga ämnen som kolet. Den orenade gasen kallas för Då rågasen har renats i gasbehandlingen kallas den för På stoftpartiklar kan polyaromatiska ämnen kondensera 2), dvs övergå i vätska och fastna på partiklar. Hälsorisker Koksgas är hälsofarligt genom gasens innehåll av koloxid och svavelväte. Gasen innehåller 2-3% bensen och kan därför ge cancer (leukemi) vid långvarig exponering. Bensen är ett jämförelsevis starkt cancerframkallande ämne och vid långvarig exponering finns även risk för blodbrist (anemi) och ökad infektionskänslighet. Anemi är ett tillstånd där blodets förmåga att ta upp syre är nedsatt på grund av brist på röda blodkroppar. Koloxid är en färglös, luktlös och mycket giftig gas. Inandning av koloxid tränger undan syret i kroppen och det kan leda till koloxidförgiftning, som är en form av inre kvävning. Svavelväte är en färglös, mycket giftig gas med stark lukt. Inandning av höga koncentrationer av svavelväte är livshotande. Vid höga koncentrationer bedövas luktsinnet och då fungerar inte längre lukten som varningssigna Referens = SSAB Luleå __________ 1) 2)
2) Kondensation sker när ånga (gas) kyls ner och övergår till vätska, kondensering eller kondensation är en ändring av aggregationstillståndet hos en substans, t ex när en gas (eller ånga) övergår till vätska Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument] Polyaromatiska kolväten (PAH) [chemfile(), nC=0 nr=pahi, f1=/produkt/info/html/pahi.htm] Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) är en stor grupp av ämnen. PAH bildas av kol i koksningsprocessen, eftersom det i processen inte finns tillräckligt mycket syre för att ge en fullständig reaktion till koldioxid. Referens = Kemikalieinspektionen [chemfile(), file(), referens i dokument] Det mest kända ämnet av PAH är benso(a)pyren. Flera PHA-ämnen är cancerogena, t ex benso(a)pyren. Referens = Arbetsmiljö från A till Ö, SO Hansson, E Hellsten [chemfile(), file(), referens i dokument] [chemfile(), nC=0 nr=r-iron, f1=/produkt/info/html/r-iron.htm] Råjärn I en masugn, ett högt tegelinfodrat schakt, sker reduktion av järnmalmpellets till järn genom att syret tas bort ur de oxidiska järnmineralerna med hjälp av koks. Det sk råjärnet från masugnen innehåller förutom järn också 4-5% kol(C) och mindre halter av andra ämnen. Råjärnet går sedan i flytande form vidare till stålverket. Referens = Jernkontoret, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] [chemfile(), nC=0 nr=1193-1, f1=/produkt/info/html/1193-1.htm] Masugnsgas SSAB i Luleå använder malmpellets från LKAB för framställning av råjärn i masugn. För att omvandla malmpellets till råjärn i masugnen måste syret i pelletsen tas bort. Det kallas för reducering. Masugnsprocessen är en smältreduktionsprocess. Som reduktionsmedel används kol, med kemisk beteckning C, i form av koks och injektionskol. I reduktionsprocessen i masugnen reagerar syret i pelletsen och kolet till gas, kolmonoxid (CO) och koldioxid (CO2). Den bildade masugnsgasen innehåller ca 20-24% koloxid och ca 20-24% koldioxid. Masugnsgasen innehåller även ca 50% kvävgas och 2-4% vätgas och gasen leds från masugnen via grova gasrör till en gasreningsanläggning. Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument] Damm bildas [chemfile(), nC=0 nr=056-BOS, f1=/produkt/info/html/056-BOS.htm] Kalksten tillsätts i masugnsprocessen för att samla upp kisel och andra oönskade ämnen till en lättflytande slagg. Kisel är rester från malmens gråberg. Slaggen består av kalcium-, kisel- och aluminiumoxider samt aska från kol och koks. Slaggen ligger ovanpå det flytande råjärnet. När råjärnet tappas ur masugnen, skiljs slaggen av i tapprännan och tappas separat i en slaggskänk. Tappningarna pågår under ca 2 timmar och därefter är det ett uppehåll på 40-50 minuter innan nästa tappning äger rum. Slaggen återvinns som hyttsten, sedan den kylts och stelnat. Vid tappningarna kan det bildas mycket rök och stoftet innehåller bl a Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument] [chemfile(), nr=CO-ssab, f1=/produkt/chemdata.dat] Koloxid, stålindustrin Vid koks-, råjärns- och ståltillverkning bildas processgaser som innehåller bl a koloxid. Vid torrdestillation av kol till koks omvandlas 25% av kolet till sk rågas, som innehåller bl a koloxid. I reduktionsprocessen i masugnen reagerar syret i malmpelletsen och kolet till gas, koloxid (CO) och koldioxid (CO2). I LD-konverter färskas råjärn till råstål, det innebär att syrgas blåses in i konvertern och syret reagerar med kolet i råjärn till koloxid (CO). Färskning är den process inom järnmetallurgin där kolhalten i råjärn sänks. Referens = SSAB Luleå [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument] [chemfile(), nr=CO-risk, f1=/produkt/chemdata.dat] Koloxid, risker I de röda blodkropparna finns det särskilda molekyler (hemoglobin) som har till uppgift att ta upp syre från luften i lungorna och transportera till kroppen olika delar. Koloxid binder sig mycket starkt till dessa molekyler och förhindrar dem då att transportera syre. Koloxidförgiftning är en form av inre kvävning. Redan mycket låga halter av koloxid i luften kan förorsaka syrebrist i kroppen. Referens = Arbetsmiljö från A till Ö, SO Hansson, E Hellsten [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]
Ståltillverkning Vid malmbaserad tillverkning framställs stål av råjärn. Kolhalten reduceras genom färskning med syrgas i en LD-konverter. Den nödvändiga energin för temperaturhöjningen erhålls ur färskningsreaktionerna, C till CO2 och Si till SiO2, vilka genererar mycket hög värme. För att kyla processen tillsätts stålskrot i konverten, ca 20% av innehållet i konvertern. Under processen bildas en slagg av de icke gasformiga reaktionsprodukterna och av tillsatta slaggbildare, som t ex kalciumoxid (CaO. Referens = Jernkontoret, Stockholm [chempa(), criter.htm] Tillverkning av stålämnen från råjärn - - Avkolning av råjärnet i - - - (LD)
LD är en förkortning för Linz-Donawitz, efter de orter där tekniken först användes i fullskaledrift, och det är en process inom kategorin BOS (Basic Oxygen Steelmaking) med syrgasblåsning via lans. Referens = Jernkontoret, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Svavelrening [chemfile(), nC=0 nr=CaC2-064, f1=/produkt/info/html/CaC2-064.htm] Starka svavelbindare är kalcium (Ca) och magnesium (Mg) och därför används Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument] LD-processen LD-konverter är en reaktor eller behållare i vilken råjärn färskas till stål genom blåsning med syrgas i smältan genom en vattenkyld lans för att sänka kolhalten och för omrörning. Värmen som därvid utvecklas nyttjas för smältning av skrot. Konvertern består av ett upprättstående kärl. Syrgaslansen förs in lodrätt ned mot badytan. Vid blåsningen sätts en stor avgashuv över öppningen. Konvertern kan vridas kring en axel för att fungera vid de olika momenten i chargeförloppet. Referens = Jernkontoret, Stockholm [chempa(), criter.htm] Damm, stoft från processer Svavelrening Vid omhällning av Då Kalkstenens (CaO) funktion är att ge tillräcklig omrörning vilket sker av gasutvecklingen då soda spjälkas till kalk och koldioxid. Gasutvecklingen ger upphov till en kraftig
Då Damm, stoft i svavelreningen kan innehålla - - - - - - - __________ 1) Om LD-processen Det bildas även mycket stoft vid tappning av [chemfile(), nC=0 nr=064-CaO, f1=/produkt/info/html/064-CaO.htm] I LD-konvertern tillsätts kalk (kalciumoxid, CaO) som slaggbildare. Den är basisk och funktionen är att samla upp kisel, svavel, fosfor och andra föroreningar till en slagg. Vid tappningarna kan det bildas mycket rök och stoftet innehåller bl a kalciumoxid, som avges från slaggen. Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]
- - - - - __________ 2) LD-slagg kan innehålla oreagerad kalciumoxid (CaO) och det innebär att damm som uppstår vid hanteringen är irriterande för luftvägarna och damm i ögonen kan ge ögonskador. Kalciumoxid (CaO) i kontakt med vatten bildar kalciumhydroxid (CaOH), som är frätande. LD-slagg kan även innehålla silikosframkallande former av Koloxid Vid blåsning med syrgas i LD-processen finns risk för höga halter av
Skänkmetallurgi betecknar de processer som sker i anslutning till LD, då det flytande stålet raffineras. I skänkmetallurgin förädlas råstålet ytterligare för att uppfylla kraven i slutprodukten. Antingen behandlas råstålet från LD-konvertern i CAS-OB 1) 1)
I CAS-OB sänks en keramisk huv ned mot det flytande stålet i skänken. Argongas tillsätts i botten för omrörning av smältan och som skydd mot luftens syre. Legeringar tillsätts enligt chargens recept i form av metallbitar eller som en lång tråd. - Argonspolning för att lösa upp hård slagg och för att homogenisera stålet i skänken - Desoxidation (tätning) - Justering av legeringshalterna - Inställning av rätt gjuttemperatur - Då stålet har rätt temperatur och kemisk analys skickas skänken vidare till stränggjutning Vakuumbehandling, RH 2)
RH-processen RH-processen är uppkallad efter de två företag, Ruhrstahl och Heraeus, som utvecklade den. Referens = Jernkontoret, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] I RH-anläggningen framställs stål med extremt låga kolhalter. Under vakuum cirkuleras smältan och legeringar tillsätts genom en legeringsficka. Kol oh syre förgasas, men även vätehalten sänks. Värdena mäts och justeras till de halter som har beställts för slutprodukten. - Tillverka stål med låg kolhalt - Ytterligare rening av stålet, t ex vakuumbehandling Referens = Jernkontoret, Stockholm [chempa(), criter.htm] CAS-OB I CAS-OB justeras stålet till rätt temperatur och kvalitet genom bl a tillsatser av legeringsämnen och genom homogenisering. För att homogenisera stålet blåses argon in genom en spolsten i botten på skänken. Stålet kan värmas med syrgas och tillsats av aluminium eller kylas med stålskrot. Vid skänkmetallurgi CAS-OB finns en del processer där det bildas mycket rök som innehåller stoft och vid en del arbetsmomnet bildas det mycket damm vid hanteringen. Det gäller speciellt processen då SiCa-tråd (kisel-kalcium) tillsätts i skänken och arbetsmomenten vid skänkbyten då överbliven slagg i skänken töms i slaggbyttor. Även då andra legeringsämnen, förutom SiCa-tråd, tillförs processerna bildas det mycket rök som innehåller stoft. Tiden för en CAS-OB behandling är ca 30 min, varav den största rökutvecklingen sker under några minuter. Referens = SSAB Luleå [chempa(), criter.htm] Vakuumbehandling, RH Då vakuumbehandlingen är igång och vid spolning med argongas kan det bildas mycket stoft som sprids till våningarna ovanför kontrollrummet. Damm och stoft i RH-anläggningen innehåller - Järnoxid (FeO) - Andra oxider beroende på typ av legeringar som används Då vakuumbehandlingen är igång och då kol reagerar med syrgas i stålet finns risk för att bildad koloxid sprids till våningarna ovanför kontrollrummet. Referens = SSAB Luleå [chempa(), criter.htm]
Stränggjutning Det smälta stålet gjuts till ämnen. Det utförs i en kontinuerligt framlöpande sträng, som kapas efter stelnandet, så kallad stränggjutning. De kapade ämnena kallas för slabs. I stränggjutningen gjuts flytande stål via gjutlåda och kokill. Kokillen och stålet kyls med vatten. När det flytande stålet i skänken är färdigbehandlat i skänkmetallurgin gjuts stålet med strängjutningstekniken. Avsikten med gjutning är att överföra stålet från flytande form till fast form. Stränggjutningstekniken är en kontinuerlig process där det flytande stålet gjuts till färdiga ämnen. Stålämnena kapas i rätta längder och vidarebehandlas till stålprodukter i form av tunnplåt. Referens = Jernkontoret, Stockholm [chempa(), criter.htm] Gjutlåda [chemfile(), nC=0 nr=cast_b, f1=/produkt/info/html/cast_b.htm] En
En viktig funktion för gjutlådan, förutom att fånga upp slagger, är att reglera trycket vilket underlättar nivåhållningen i kokillen. Viktigt är att täckmedel har sådana egenskaper att uppflytande slagg fastnar och löser in sig i täckmedlet på ytan. För att erhålla en god avskiljning av slaggpartiklar eftersträvas att ge smältan längsta möjliga uppehållstid i gjutlådan. Avskiljningen i gjutlådan kan även förbättras genom att styra strömningen med hjälp av Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument] Kokill [chemfile(), nC=0 nr=kokill, f1=/produkt/info/html/kokill.htm] En
Gjutpulvret som tillsätts i kokillen smälter där till lättflytande slagg, som rinner in mellan strängskalet och kokillväggen och omsluter på så sätt strängen i kokillen, och fungerar som smörjmedel och bildar ett skikt runt ämnet och förhindrar det därför att fastna på kopparplattorna. Överytan av gjutpulvret är inte smält medan ytan mot stålet och kokillen är smält. Viktigt är att gjutpulver har sådana egenskaper att uppflytande slagg fastnar och löser in sig i gjutpulvret på ytan. Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument] Täckmedel Om täckmedel innehåller kalciumkarbonat eller kalciumoxid är dammet starkt irriterande och vid höga halter kan det finnas risk för frätskador om damm kommer i kontakt med ögon. Referens = Järnbruksförbundets skyddsblad [chempa(), criter.htm] Gjutpulver Då gjutpulver tillsätts i kokillen kan det uppstå mycket rök och damm från kokillen. Stoftets innehåll är beroende på gjupulvrets sammansättning. T ex om det finns fluor i gjutpulvret kan röken innehålla hälsofarliga fluorämnen. Referens = Järnbruksförbundets skyddsblad [chempa(), criter.htm] |
