Koksverk

Koksbatteri

[chemfile(), nC=0 nr=MK452, f1=/produkt/info/html/MK452.htm]
Tillverkning av koks, SSAB Luleå

Koks behövs i masugnen som reduktionsmedel för att få ut järn ur järnpellets. En mindre mängd köps in som färdig koks, men huvudsakligen tillverkar SSAB egen koks i sitt koksverk i Luleå av importerat stenkol.

Vid koksningen, som är en torrdestillation utan lufttillförsel, avdrivs flyktiga föreningar som gas, sk rågas.

Processen, koksningen, sker i 54 ugnar som tillsammans kallas batteri. Den drivs batchvis vid en temperatur på ca 1000 ^oC och tar normalt 16-18 timmar.

Den färdiga koksen trycks ut på en släckvagn och kyls med vatten. Efter kylningen transporteras koksen vidare med band till masugnen.

Gasen renas i flera steg. Vid gasreningen utvinns biprodukterna tjära, råbensen och svavel.
This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Den renade koksgasen används --- ------- --- -- a uppvärmning av koksugnarna --- --- --- ---- används i koksverket distribueras till masugnen --- ---- ----------------
Från kokstillverkningen faller en -------- --- ----- -- koks (koksgrus). Övrig restmaterial --- --------- - produktionen återförs tillbaka med -----
Råvaran till koks är --- -- --- ------- kvaliteter. Från produktionen erhålls en --------- ------- --- ---- en del (ca 40-45%) ------- --- --- värma upp batteriet.
Överskottet av koksgas används ---- ----------- ---- ------ egna verksamheter och det --- ---- ------- internt distribueras i processgasledningar ---- ----------------
I blandgasklockan lagras blandgas --- -- -- --------- av koksgas, masugnsgas och -------
Blandgasen distribueras i processgasledningar --- ----- ---- --------- AB (LUKAB) och den ----- --- ----- inte kan ta emot ----- ---- ----- ------ AB (LEAB).
LUKAB producerar elkraft, ånga --- --------- - ---- kraftvärmeverk. LEAB använder gasen för --- --------- --- --- distribuerars till hushåll och ------- ---- ----- -------


Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

[chemfile(), nC=0 nr=452-cl, f1=/produkt/info/html/452-cl.htm]
Kollager

Stenkolet som används för kokstillverkning kommer från olika delar av världen. Den största delen av kolet kommer från USA, Kanada och Australien men även andra länder har mindre fyndigheter. Varifrån kolet köps beror till stor del på vilken kvalité som behövs och vilka som har de bästa priserna.

Kolet anländer med stora båtar till Viktoriahamnen i Luleå där det lossas med kranar och grävare och lagras på olika platser i kollagret beroende på kvalité och leverantörsland.

Maskinerna som används för lastning av stenkol kallas för kolgrävare och de är utrustade med transportband och skovelhjul med grävskovlar. Transportbandet kan köras bakåt eller framåt och när kol ska grävas startas skovelhjulet.

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

[chemfile(), nC=0 nr=452-ct, f1=/produkt/info/html/452-ct.htm]
Krossnings- och malningsanläggning, kolfickor, blandarstation

Kolet från kolhögarna lastas på transportband med kolgrävare för transport till en kolkross för krossning och malning och vidare till en sortenbunker (inre kollager i närheten av koksbatteriet). I blandarstationen blandas olika kolsorter till en kolmix.

Från sortenbunkern transporteras kolmixen med transportband till fylltornet på batteribyggnaden. Från fylltornet doseras rätt kolmängd ned i fyllvagnens kolbehållare med hjälp av en våg som är placerad under behållarna.

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

På de här arbetsplatserna --- - -------- -- transportband för transport av ------- --- ---- finns risk för exponering för koldamm i varierande mängder.
[chemfile(), nC=0 nr=koldamm, f1=/produkt/info/html/koldamm.htm]

Långvarig inandning av respirabelt grafitdamm ¹⁾ kan förorsaka en form av dammlunga ²⁾ som kallas för grafitos och är främst känd från gruvor för brytning av grafit.

Vid tillverkning av koks från stenkol i koksverk finns arbetsmoment och processer där arbetstagare kan exponeras för koldamm. Inandning av respirabelt koldamm ¹⁾ kan orsaka en annan typ av dammlunga ²⁾ som kallas för antrakos.

Okomplicerad antrakos uppstår efter en längre tids exponering för respirabelt koldamm. Ju större sammanlagd exponering, desto större risk att drabbas. Den här formen av antrakos ger i sig sällan några symptom och den drabbade märker som regel inget av den.

Hos en del utvecklas skadan till något som kallas komplicerad antrakos, som är en svårare form av antrakos. Den svårare formen av antrakos förvärras även om exponeringen upphör. Antrakos är framförallt vanlig bland kolgruvearbetare.

Mekanismen för antrakos är dåligt känd men totala mängden inandat respirabelt damm, mängden silikosframkallande kvarts i dammet och vissa funktioner i immunförsvaret är några faktorer som anses betydelsefulla.
__________
¹⁾ Respirabelt damm är dammkorn som är så små att de når till lungans finaste förgreningar (alveolerna).
²⁾ Dammlunga kan uppstå vid inandning av respirabelt damm som inlagras i lungans finaste förgreningar (alveolerna) och ge upphov till sämre lungfunktion.

Referens = Internettidningen Dagens Arbete, som utges av några industrifackförbund [chemfile(), file(), referens i dokument]

Antrakos är en form av dammlunga som uppstår vid långvarig inandning av koldamm och är framförallt vanlig bland kolgruvearbetare men förkommer även hos andra grupper, t ex hos dem som tillverkar kolelektroder.

Hos personer som utsätts för koldamm i arbetsmiljön eller i den yttre miljön föreligger också en viss risk för antrakos.

Referens = Arbetsmiljö från A till Ö [chemfile(), file(), referens i dokument]

Kol är dels ett grundämne och dels ett samlingsnamn på bergartsserien brunkol-stenkol. Dessa båda begrepp måste hållas isär.
This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Kol (C) är ett --------- --- --- --- kemiska tecknet C och ---------- - och förekommer dels i kristallin form och dels som amorft kol ¹⁾.
Grundämnet kol ingår i ---- --------- ---------- --- kan förekomma som rent -------- i fem olika former ------------- ------- ------- -------- fulleren och amorft kol.
Fulleren, diamant, grafen och grafit är kristallina former ¹⁾ av kol och förekommer --- ---- -------- - naturen.
Träkol, koks, sot, aktivt kol är några exempel på amorft kol. ¹⁾
Stenkol är en form av den sedimentära bergarten kol ²⁾ och innehåller 84-91% av grundämnet kol --- ------ --- - varierande halt och lite ---------
Resten är väte, syre, ------ ------ --- ----- ämnen.
Bergarten kol består till ------- ----- -- ---------- växtdelar. Beroende på vilka växter --- ----- ----- ------- kolbildningsperiod och på hur ------------ ---- ----- får de olika slagen -- --------- ---------- -------- och kvalitet. Stenkol, antracit och en --- ----- --------- ---------- amorft kol i varierande -------

__________
¹⁾
[chemfile(), nC=0 nr=pict-c, f1=/produkt/info/html/pict-c.htm]


I kristallin form ligger atomerna ordnade i lager medan de i amorft kol ligger huller om buller. Kristallin struktur är ett kemiskt begrepp och berör ämnen med en ordnad position hos ämnets atomer. Motsatsen till kristallin struktur är amorf struktur där atomernas ordning istället uppvisar slumpmässig ordning. Kristallin form av kol, t ex grafit Amorft kol

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




²⁾ Sedimentära bergarter bildas genom ------------- ----- ---------- av vittringsprodukter från andra ---------


Referens = Internetupplagan av ----------- ---- -- --------- [chemfile(), file(), referens i dokument]


• - Läs mer om kol

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Grundämnet kol kan förekomma --- ---- -------- - grafit, diamant, fullerener, grafen --- amorft kol.
Grafit, diamant, fullerener och grafen är kristallina former av kol. ¹⁾
Träkol, koks, sot, aktivt kol är några exempel på amorft kol. ¹⁾
Grafit
Mjukt, svart ämne som ------- -- ----
Grafit och lera -> Blyerts
Grafit och olja -> smörjmedel
Diamant
Hårt och ljusbrytande. Används ---- -------- ----- --- skärverktyg.
Fullerener
Leder ström. Finns i ------- --- - ----------- runt stjärnor.
Grafen
Leder ström, genomskinligt och -- ------ ------ -------- än stål. Liknar grafit men består ------ -- --- ----- kolatomer.
Amorft kol
Hos amorft kol är ---- ----------- ------- - regelbundna mönster, t ex ------ ---- I aktivt kol har ----------- --- ---------- I porerna kan ämnen ----- --- --- ------ kvar. Framställs från bl a --- ----- -----
Används till luftrening och - ------ ---- gasmasker, köksfläktar och ventilationssystem.
__________
¹⁾ I kristallin form ligger atomerna ordnade i lager medan de i amorft kol ligger huller om -------
Kristallin struktur är ett ------- ------- --- ----- ämnen med en ordnad -------- --- ------ ------- Motsatsen till kristallin struktur -- ----- -------- --- atomernas ordning istället uppvisar ----------- --------
Kristallin form av kol, - -- ------
Amorft kol
&&&&&&&&&&&&&&&&&& &&&&&&&&&&&&&&&&&&

Referens = ????? [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=stenkol, f1=/produkt/chemdata.dat]
Kol är dels ett grundämne och dels ett samlingsnamn på bergartsserien brunkol-stenkol. Dessa båda begrepp måste hållas isär.

Kol (C) är ett grundämne som har det kemiska tecknet C och atomnumret 6 och förekommer dels i kristallin form och dels som amorft kol ¹⁾.

Grundämnet kol ingår i alla organiska föreningar och kan förekomma som rent material i fem olika former (allotroper), grafit, grafen, diamant, fulleren och amorft kol.

Fulleren, diamant, grafen och grafit är kristallina former ¹⁾ av kol och förekommer som rent material i naturen.

Träkol, koks, sot, aktivt kol är några exempel på amorft kol. ¹⁾

Stenkol är en form av den sedimentära bergarten kol och innehåller 84-91% kol ²⁾ med amorft kol i varierande halt och lite antracit.
Resten är väte, syre, kväve, svavel och andra ämnen.

Bergarten kol består till största delen av omvandlade växtdelar. Beroende på vilka växter som fanns under aktuell kolbildningsperiod och på hur omvandlingen gått till, får de olika slagen av bergarter varierande karaktär och kvalitet. Stenkol, antracit och en del andra bergarter innehåller amorft kol i varierande halter.

Sedimentära bergarter bildas genom att sediment, som avlagrats på jordytan eller i vatten, kompakteras och cementeras (förhårdnar).

Beroende på hur hög kolhalten är, dvs i hur hög grad växtresterna omvandlats, delas kol som bergart in i olika grupper, i denna sk inkolningsserie ingår bl a
- Torv (65-84% kol) ²⁾
- Stenkol, butiminöst kol (84-91% kol) ²⁾
- Antracit (över 91% kol) ²⁾
- Grafit

Torv är ett förstadium till brunkol och innehåller 65-84% kol. ²⁾
Stenkol är ett mellanläge i omvandligen från brunkol till antracit och innehåller 84-91% kol. ²⁾
Antracit är det näst sista stadiet i inkolningskedjan från torv till grafit och innehåller över 91% kol. ²⁾

Vid torrdestillation av stenkol till koks övergår 25% av stenkolet i gas och den fasta återstoden kallas koks.
__________
¹⁾
[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/pict-c.htm ]



I kristallin form ligger atomerna ordnade i lager medan de i amorft kol ligger huller om buller. Kristallin struktur är ett kemiskt begrepp och berör ämnen med en ordnad position hos ämnets atomer. Motsatsen till kristallin struktur är amorf struktur där atomernas ordning istället uppvisar slumpmässig ordning. Kristallin form av kol, t ex grafit Amorft kol


²⁾ Halten avser grundämnet kol, resten är rester från växter och träd

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Referens = Svenska kolinstitutet, ---------- [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=kol-process, f1=/produkt/chemdata.dat]
Brunkol
Kol började bildas för cirka 300 miljoner år sedan och har bildats från vegetationsrester som ansamlats i våtmarker. Rörelser i jordskorpan utsatte växtrester för högt tryck och hög temperatur. Detta har genom årmiljonerna fysikaliskt och kemiskt successivt omvandlat växtresterna till kol av olika kvaliteter. Först har torv omvandlats till brunkol. Brunkol har en låg organisk omvandlingsgrad och därmed lågt energiinnehåll. I jämförelse med andra kolsorter är brunkol ofta mjukt och färgen kan variera från svart till olika nyanser av brunt.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Sub-bituminöst kol
De fortsatta effekterna av ----- --- ---------- --- lett till att det ---------- ----- ----- ---- har kommit att nå -- ----- --------------- --- därvid omvandlats till vad --- ------ ------ - sub-bituminöst kol.
Stenkol
Under ytterligare process har sedan det hårdare stenkolet bildats. Stenkolet håller större andel -- ---------- ---- ------- med sub-bituminöst kol, - och har lägre fuktinnehåll --- --- --------- --- högre energiinnehåll.
Antracit
Huvuddelen av stenkolet benämns ---- ---------- ---- - men det allra mest ---------- --- ------ ---- högvärdiga kolet går under ----------- ---------- Bergarten antracit bildas av ------- --- ------- --- högt tryck och hög ----------- - Den är det näst ----- ------- - ---------------- från torv till grafit. -
Antracit är en typ av bergart och det högsta metamorfiska stadiet ¹⁾ av kol. Antracit är hårt och --- -- --- -------- över 91%.
¹⁾ Metaforfisk stadie är en ------- --- --- ------- från bergarter som har ------- --- - höga tryck och temperaturer. -
Referens = Svenska Kolinstitutet [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Koksbatteri

Chargering (insättning) av kol i koksbatteriet med fyllvagn

Kolet hämtas från koltornets -------- --- --- -- fyllvagnen, som är rälsbunden --- ------- ------ batteriet. Fyllvagnen har fyra teleskopiska rör¹⁾, som passar till vart och en av hålen till den --- --- --- ------- Genom rören förs kol --- ---- ----- --- fyllning.
¹⁾ Teleskopiska rör är flera --- - --- --- är bara att dra -- ------ ---- --- steg, till den längd som -------
På ugnens baksida, den -- ----------- ----- -- dörr samt tryckmaskinen. Tryckmaskinen har en mekanism --- ----- -- ------- och en utrustning som ------ ------ --- --------- Tömningen av ugnen utförs --- -- ---- --------------- stång som kan föras -- - ------ När en ugn efter -- -- --- ----- fyllningen töms, trycks koks ut på --------- ------------
På kokssidan finns styrvagnen, ----------- --- ----- --- drar släckvagnen. Styrvagnen har två uppgifter. Dels ska den haka -- --- ------- ---- och dörram till den --- --- --- ------- Dels ska den styra --- -------- --- ------ ut ned i släckvagnen.
Släckvagnen parkeras så att --------- ------ - ------- främre ände. Lokföraren kör sedan loket ----- ------- -- --- koksen under tryckningens gång -------- ---- - -------
Koksen förs sedan till ------------ --- -- ----- i betong och trä. Från släcktornet släpps ca 45 m³ vatten över koksen. Om koksen inte släcks, ------ --- ---------- ---- aska.
I släckningen kan antingen ----- ------------- ---- ----------- användas, eller rent vatten ---- Lule älv.
Den släckta koksen tippas ----- --- ----------- -------- den transporteras med transportband ---- ---------- --- -------- till masugnen.


Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=452-b, f1=/produkt/info/html/452-b.htm]
Process

Vid koksningen, som är en torrdestillation utan lufttillförsel, avdrivs flyktiga ämnen i kolet som gas, sk rågas. Den färdiga koksen trycks ut på en släckvagn och kyls med vatten. Efter kylningen transporteras den färdiga koksen vidare med transportband till masugnen.

Rågasen renas i flera steg. Den renade rågasen (koksgasen) används som bränsle för bl a uppvärmning av koksugnarna. Vid reningen utvinns flera ämnen som säljs som råvaror till annan industri, såsom råbensen. Andra biprodukter i processen är stenkolstjära, svavel och koksgrus.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Koksningsprocessen
Det är viktigt att ------- -- --------- -- täta vid koksningen eftersom ------- -- ---- -- till ugnen innebär att kolet ------- --- ------- --- och mindre koks fås --- ------------ Samtidigt blir den färdiga ------ --------- --- ---- från det förbrända kolet. Processen i vilken kolet --------- ---- ---- --- olika lång tid beroende -- ------ -------- samt önskad kvalitet för --- ------- -------
I Luleå är koksningstemperaturen ca 1100 ^oC och koksningstiden ca 18 timmar.
Vid koksningsprocessen avger kolet ---- -------- ------------- - form av rågas, med följer även vattenångan från ------ - ------
Den största delen av ------- ------ -- ------ och metangas, men den ---------- ---- ----- --- bensen, svavel, tjära ---- -- ----- ----- kolväteföreningar t ex cyanider.
Arbetsgång
Fyllvagnen öppnar först locket ---- ----------- --- ----- skall tryckas (därav flamman --- ------- ------- -- ugnen vid tryckning). Därefter avgrafitteras ugnen ett --- ------- ------ ------- att kolrester från ugnens --- ------- ---- Sedan åker fyllvagnen till ---------- --- ------ --- varefter den åker till ----- --- ------ ---- fyllhål.
Varje ugn har 4 -- ------- ----- ----- kolet fylls med hjälp -- ----------- -------- Innan ugnen fylls så ------ -------- ---- --------- och dess lucka från --------- --- --- ------- inte skall uppstå. Därefter fylls ugnen varefter ------ ------- Innan locken stängs planar ------------- -- ----- --- en kuggstång som skrapar ---- -------- --- fyllhålen.


Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Koksbatteri


Vid chargering (påfyllning) av stenkol i koksbatteriet med fyllvagn förekommer emission av stoft ¹⁾ och gaser då påfyllningsrörens lock öppnas. Emission förekommer även genom läckage.

Gaserna som avgår från kolet vid kokstillverkning innehåller samma flyktiga ämnen som kolet. Den orenade gasen kallas för rågas och innehåller stenkolstjära, bensen, naftalin, ammoniak, svavelväte och andra ämnen.

Då rågasen har renats i gasbehandlingen kallas den för koksgas.

På stoftpartiklar kan polyaromatiska ämnen kondensera ²⁾, dvs övergå i vätska och fastna på partiklar.
__________
¹⁾ Stoft är fasta partiklar finfördelade i luft eller annan gas
²⁾ Kondensation sker när ånga (gas) kyls ner och övergår till vätska, kondensering eller kondensation är en ändring av aggregationstillståndet hos en substans, t ex när en gas (eller ånga) övergår till vätska

Bensen
[chemfile(), nr=71-43-2, f1=/produkt/chemdata.dat]
Vid torrdestillation av kol till koks omvandlas 25% av kolet till sk rågas. I koksverket vid SSAB i Luleå finns en gasbehandlingsanläggning med en serie olika processer där rågasen från torrdestillationen av kol till koks renas i flera steg. Den renade rågasen, koksgas, innehåller ca 2-4% bensen. Råbensen som tillverkas från rågasen innehåller mer än 70% bensen.
This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Risk för exponering för ------ - --- -------- är vid inandning av ------- --- ---------- - för råbensen. Bensen är lättflyktigt och --- ---- --- - kroppen både vid inandning -- ----- ---- -------- och vid hudkontakt med -------- -
Referens = Litteratur om ------- ----- [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=bensen, f1=/produkt/info/html/bensen.htm]
Bensen

Bensen är giftigt vid inandning, förtäring och långvarig hudkontakt. Ämnet kan lätt tas upp i kroppen vid inandning av ångor och genom hudkontakt med lösning.



This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Inandning av ångor ger yrsel, huvudvärk, slöhet, illamående. Vid höga halter hjärtpåverkan, ----------------- ------------- --- --------
Hudkontakt med bensen är irriterande och avfettar huden, vilket kan ge hudsprickor. Risk för samma symptom --- --- --------- ----- omfattande och långvarig hudkontakt.
Stänk i ögonen ger sveda.
Förtäring ger upphov till kräkningar och i övrigt samma symtom som vid inandning.
Bensen kan ge ärftliga --------- ------ --- ------- (cancer) vid långvarig och -------- ----------- Bensen finns tillsammans med -- ----- ----- - den högsta cancerriskklassen. Klassningen -- ----- -- ------------- Agency for Research on ------ -------
Bensen är cancerframkallande genom att kroppen via metabolismen bildar bensenoxid. Denna är mycket reaktiv, --- --- ------- --- cellernas genetiska material och ------ genetiska skador (t ex ----------- --- -------
Metabolism är en process i kroppen där ett ämne omvandlas till ett annat ämne. Mutation är en förändring i cellernas genetiska material.
Vid exponering för höga ------ ------ -------- --- centrala nervsystemet. Ångor av bensen är ----------- -- ------------- --- ögon.
Vid långvarig och upprepad inandning av bensen finns risk för anemi¹ och ökad infektionskänslighet.
¹ Anemi (blodbrist) är ett --------- --- ------- ------- att ta upp syre -- ------- -- ----- av brist på röda ------------

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


• - Riskinformation bensen

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Stenkolstjära/ beck
[chemfile(), nC=0 nr=beck, f1=/produkt/info/html/beck.htm]
Tjära är en trögflytande vätska som erhålls som kondensat vid pyrolys (torrdestillation) av organiska material som kol och petroleum, tjära som bildas från kol kallas för stenkolstjära. Bottensatsen som bildas vid destillationen av kol kallas för beck. När bottensatsen kommer från petroleum kallas det bitumen.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Det finns risk för --------- --- -------------- --- solljus (fototoxiskt eksem) efter --------- ------------- --- ----------- Eksem av typ fototoxiskt ------- -- ----- ------- för solljus.
Polyaromatiska kolväten, polycykliska aromatiska -------- ----- ------------- ---- förkortat PAH av engelska Polycyclic -------- ------------- -- -- grupp ämnen som finns - ------- --- --------- (råolja). Det mest kända av ----- ----- -- -------------- Flera av PAH-ämnena är ------------------- t ex benso(a)pyren. ----- ----- --- -------- obehaglig lukt redan vid ---- ---------------- PAH-ämnen är inte flyktiga --- -- ------ ---- stora områden med partiklar.
Tjära och beck innehåller -------------- -------- ------
Exponering för PAH-ämnen kan ------- -- ---- ---- för cancer.


Referens = Litteratur om ------- ---- --- ------- hälsorisker [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


• - Riskinformation stenkolstjära

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Polyaromatiska kolväten
[chemfile(), nr=polyaromat, f1=/produkt/chemdata.dat]
Polyaromatiska kolväten (PAH) är en grupp ämnen som finns i stenkol och petroleum (råolja) samt bildas vid förbränning av organiskt material.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Det mest kända av dessa ämnen är benso(a)pyren. Flera av PAH-ämnena är ------------------- - -- -------------- PAH-ämnen är inte flyktiga --- -- ------ ---- stora områden med partiklar. -
Långvarig eller upprepad hudkontakt --- ------------ - - ex stenkolstjära eller använda ----- --- -- ------ till hudcancer. Det finns också tillräckliga ----- --- --- --------- av polyaromater under lång ---- - i gasform eller de --- --- ------- -- partiklar, kan ge upphov ---- ----------- -
Vid tillverkning av koks ---- --- - --- koksbatteri bildas rågas som - innehåller hög halt PAH. -- --- ----------- ---------- arbeten där luckor måste ------ --- - att fylla på kol --- --- ---------- ------- av orenad rågas. - Därför finns det risk --- ---------- --- --- i gasform men även --- --- --- --- fastnat på partiklar. PAH-ämnen har relativt låg ----------- ------ ------- --- de inte håller sig --------- -------- ----- utan fastnar på partiklar.
Den största förekomsten av ------------ ----- - -------------- som är en biprodukt --- ------------ -- ---- från kol. Risk för exponering för ---- ------ --- ----- på arbetsplatser där stenkolstjära ---------- ----- ----------

Referens = Litteratur om kemiska hälsorisker [chemfile() chemdata.dat (efter *)]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


• - Riskinformation benso(a)pyren

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.






• - Läs mer om polyaromatiska kolväten ....

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=pah, f1=/produkt/info/html/pah.htm]
Polyaromatiska kolväten

Polycykliska aromatiska kolväten, även polyaromatiska kolväten eller polyaromater, ofta förkortat PAH av engelska Polycyclic Aromatic Hydrocarbons, är en grupp ämnen som finns i stenkol och petroleum (råolja) samt bildas vid förbränning av organiskt material.

Det mest kända av dessa ämnen är benso(a)pyren.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Flera av PAH-ämnena är ------------------- - -- -------------- PAH-ämnen är inte flyktiga --- -- ------ ---- stora områden med partiklar. Exponering för PAH-ämnen kan ------- -- ---- ---- för cancer.
Olika råoljeraffineringsprocesser bidrar till --- --------------- --- ---- i vissa slutprodukter. Det är således mycket --- - -- - tung eldningsolja.
Polyaromater förekommer också i ---- ----- ------- ------- och mineraloljor. Nya oljor som är ----------- ---------- ------------- ---- halter, men efter en ---- ---------- --- halten öka drastiskt, t -- - ---------- --- hydrauloljor som varit utsatta --- ---- -------------
Mätning
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ---------- ------------ ------ ------ polyaromater i luft utifrån mätning av ------ -------------- Man bör dock observera --- ------------- ---- ------ för en liten och ---------- ----- -- --- cancerframkallande effekten hos polyaromaterna.
Hälsorisker
Långvarig eller upprepad hudkontakt --- ------------ - - ex stenkolstjära eller använda ----- --- -- ------ till hudcancer. Inandning av polyaromater, i ------- ----- -- --- har fastnat på partiklar, --- -- ------ ---- lungcancer.
Yttre miljö
Benso(a)pyren är bioackumulerande och ----------------
Koksverk, PAH-ämnen vid tillverkning av koks från kol
Vid tillverkning av koks ---- --- - --- koksbatteri bildas koksgas och --- ------- ------------ innehåller hög halt PAH. -- ------------- ---------- ------- där luckor måste öppnas --- --- ----- -- kol och det förekommer läckage -- ------ ----------- ------ finns det risk för ---------- --- --- - gasform men även för PAH --- --- ------- -- partiklar. PAH-ämnen har relativt låg ----------- ------ ------- --- de inte håller sig --------- -------- ----- ---- fastnar på partiklar.
Den största förekomsten av ------------ ----- - -------------- som är en biprodukt --- ------------ -- ---- från kol. Risk för exponering för ---- ------ --- ----- på arbetsplatser där stenkolstjära ---------- ----- ---------
PAH-ämnen i petroleum, råolja
Petroleum, även kallat mineralolja, --------- ------ --- ------ nafta, är en tunnflytande ---- ------ som naturligt förekommer i ----- -- ------------ ------ är en blandning av ---------- ----- ---------
Råoljan genomgår rening för ------ ------------ -- - ex smörjoljor. I denna ------- ------- -- - polyaromater ut med hjälp -- -------------- --- ------ för solventraffinering.
Råoljan separeras i ett ----------- ----- ---------- -- komponenter med olika kokpunkt - -- ------- --- kallas destillation.
Principen för ett raffinaderi -- --- -- ---- på den speciella egenskap --- ----- ------- ------- en viss kokpunkt.
Vid fraktionerad destillation i --- ----------- --------- --------- och smörjfetter i temperaturintervallet 300-370 °C.
PAH-ämnen i oljor, smörjfetter
Oljor och smörjfetter från -------------- --- ---- ----------------- eller härdhydrerad, råolja är ------ ---- --- ---- PAH medan oljor och ----------- ---- ------------- -- ex syraraffinerad) eller obehandlad ------ ---------- ---- ------ PAH.
Syraraffinering är en behandling -- -- ---------------- --- syra. Tar bort vissa ------------- men inte PAH.
Det ska framgå i ------------------ - ------- -- typ av baskomponet i ----- --- ------- Tillverkaren måste testa om basoljan innehåller PAH i halter så att oljan klassificeras som cancerframkallande. Inom petroleumindustrin används testmetod IP 346.
Testmetod IP 346, bestämning av polyaromatiska kolväten PAH i oljor
Institute of Petroleum standard -- --- -- -- testmetod som används i ------------------ --- --- ----- om basoljor innehåller PAH - ------ -- att de klassificeras som ------------------- I testmetoden används dimetylsulfoxid ------ --- ---------------- --- att extrahera PAH från ------ Om DMSO-extraktet innehåller <3 - --- ------------- ----- inte som cancerframkallande.
PAH-ämnen i begagnade oljor och smörjfetter
Begagnade oljor (t ex ----------- ------------- --- ----------- som varit utsatta för ---- ------------ --- --------- höga halter PAH som ------- --- -------------

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Process
[chemfile(), nC=0 nr=MK452-1, f1=/produkt/info/html/MK452-1.htm]
I koksverket vid SSAB i Luleå finns en gasbehandlingsanläggning med en serie olika processer där rågasen från torrdestillationen av kol till koks renas i flera steg och där utvinns råbensen, stenkolstjära och svavel. Den renade rågasen kallas för koksgas.

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Svavelväte
[chemfile(), nC=0 nr=H2S-452, f1=/produkt/info/html/H2S-452.htm]
Smält svavel kan avge svavelväte (vätesulfid), som är en mycket giftig gas.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=svavelv, f1=/produkt/chemdata.dat]
Svavelväte, vätesulfid eller sulfan (H₂S) är en kemisk förening av svavel och väte. Det är en giftig gas vars lukt brukar beskrivas som ruttna ägg.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Vid höga halter sker ---- -- ---------- -- luktsinnet. Det är därför inte ------- --- --- ----- av luktsinnet avgöra om --- ------- -- ------- med hänsyn till förekomst -- ------------
Vid en svavelvätehalt i ------ -- ---- - 0,2 ppm kan luktsinnet ----- --------- ----------- --- 1 ppm upplevs en ---- --- ----- ------- lukt och vid 3 - - --- ----- en tydlig lukt av ----------- --- -- - 30 ppm känns en ----- --------- ---- --- vid 30 - 150 --- --- ------ ------ till sötaktig. Vid 150 - --- --- ---- förlamning av luktsinnet.
Svavelvätets akuta giftighet beror -- ------ ------- -- vävnader, främst ögon och ------- ---- ------- -- blodets förmåga att transportera ------
Det hygieniska gränsvärdet för ---------- - -- ----
Vid 10 - 50 --- ---- ---- -------------- och vid 50 - --- --- ----- --- andningsbesvär efter en timmes ------------
Vid 100 - 200 --- ------- ----- --- ögonbesvär.
Vid 500 - 1000 --- --------- ------ -------------- lungödem och halterna är -------------

Referens = Litteratur om kemiska hälsorisker [chemfile() chemdata.dat (efter *)]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


• - Läs mer om svavelväte

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=H2S, f1=/produkt/info/html/H2S.htm]
Svavelväte

- Mycket giftig vid inandning

Inandning kan ge

- sveda i näsa och svalg
- hosta
- huvudvärk
- yrsel
- illamående och kräkningar
- lunginflammation och vätskeutgjutning i lungorna (lungödem) kan tillstöta senare

- Höga halter orsakar att luktsinnet avtrubbas
- Mycket höga halter orsakar snabbt medvetslöshet

- Svavelväte kan ge stark sveda i ögonen, tårflöde, synsvårigheter och överkänslighet för ljus

- Vid längre tids kontakt med svavelväte i relativt låga halter kan besvären uppträda med flera timmars fördröjning

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Svavelväte, vätesulfid eller sulfan ----- -- -- ------ förening av svavel och -----
Det är en giftig --- ---- ---- ------ beskrivas som ruttna ägg.
Vid höga halter sker ---- -- ---------- -- luktsinnet.
Det är därför inte ------- --- --- ----- av luktsinnet avgöra om --- ------- -- ------- med hänsyn till förekomst -- -----------
Vid en svavelvätehalt i ------ -- ---- - 0,2 ppm kan luktsinnet ----- --------- ----------- --- 1 ppm upplevs en ---- --- ----- ------- lukt och vid 3 - - --- ----- en tydlig lukt av ----------- Vid 20 - 30 --- ----- -- ----- obehaglig lukt och vid -- - --- --- kan lukten övergå till --------- Vid 150 - 300 --- ---- ---------- -- luktsinnet.
Svavelvätets akuta giftighet beror -- ------ ------- -- vävnader, främst ögon och ------- ---- ------- -- blodets förmåga att transportera -----
Det hygieniska gränsvärde för ---------- ------ -- -- ppm.
Vid 10 - 50 --- ---- ---- -------------- och vid 50 - --- --- ----- --- andningsbesvär efter en timmes -----------
Vid 100 - 200 --- ------- ----- --- ögonbesvär.
Vid 500 - 1000 --- --------- ------ -------------- lungödem och död.
Fysikaliska risker
- Extremt brandfarligt
- Gasen kan redan --- ------------ --------- ----- rumstemperatur lätt bilda explosiva ----------- --- ----

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - Riskinformation svavelväte

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Process
[chemfile(), nC=0 nr=MK452-1, f1=/produkt/info/html/MK452-1.htm]
I koksverket vid SSAB i Luleå finns en gasbehandlingsanläggning med en serie olika processer där rågasen från torrdestillationen av kol till koks renas i flera steg och där utvinns råbensen, stenkolstjära och svavel. Den renade rågasen kallas för koksgas.

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=SO2-452, f1=/produkt/info/html/SO2-452.htm]
I processen där svavel tillverkas kan svaveldioxid bildas då smält svavel kommer i kontakt med luft.

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=SO2, f1=/produkt/info/html/SO2.htm]
Svaveldioxid

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Hälsorisker
Kortvarig exponering för höga ------ -- ------------ - luften kan vara livshotande ----- --- --- hindrar luftvägarna och därmed ------- -------------------- -------- --- personer med lungsjukdom.
Långvarig exponering för höga halter av svaveldioxid kan orsaka kronisk bronkit ¹⁾, emfysem ¹⁾ och lungsjukdom. Det kan också förvärra ----------- -------------
¹⁾
Bronkit är en inflammation som sitter djupt ner i luftrören (bronkerna), och som leder till --- ----- ------- ---- bildas, och måste hostas ---- En vanlig orsak till ------- -- ------- -----------
Emfysem är ett tillstånd där en viss vävnad blir uppfylld av luft eller andra gaser. Den vanligaste av dessa -- ----------- --- ------- när väggarna i de ----------- ------------- som kallas för alveolarsäckar, ----- --- ----- -- inflammatorisk reaktion, vanligen orsakad -- ------- --- andra luftföroreningar.
När svaveldioxid reagerar med ----- ---------- - ------ bildas små sulfatpartiklar, som kan samlas i -------- --- ------ -------------------- Långvarig exponering för sulfatpartiklar --- ------ ----------------
Inandning av svaveldioxid kan -------- ----- ---- --- lungor, och orsaka hosta --- ------- Ögonkontakt med svaveldioxid är ----------- --- ---- ------ kan vara frätande med risk för ögonskador.
Kortvarig exponering för svaveldioxid --- ------ ------- ------------------------ rinnande ögon, hämning -- ------------- --------- ------- luktkänsel, huvudvärk, illamående, kräkningar, ------ -------- --- yrsel.


Referens = Tox Town, U.S National Libreay of Medicine ¹⁾ [chemfile(), file(), referens i dokument]
¹⁾ Information on chemical and environmental concerns is from the TOXNET and MedlinePlus
Svaveldioxid (SO₂) är en färglös gas med stickande lukt. Om gasen löses i ------ ------ ---------------- --- är en färglös och -------- ----- --- -- svagare än svavelsyra.
Då svaveldioxid kommer i ------- --- ----------- - ögon och andningsvägarnas slemhinnor ------ ---------------- --- är starkt irriterande och --------- I höga koncentrationer kan ------------ -- ---------- -- ögonen.
Svaveldioxid som sugits upp - -------- --- -------- med vatten fräter på ------
Vid inandning påverkar svaveldioxid ----------- ----- --- -------- låga halter, t ex ökar ------------------ - ------------ Astmatiker är särskilt känsliga --- -------------
Vid mycket höga halter, - -- --- ------- av svaveldioxid vid olyckor, --- --- ------ ----------- lungskador (lungödem). Risk för lungödem finns ------- ---- --- ------- då man blir instängd ----- -- ---------- -- lång.
Personer som utsätts för -------- ---------- --- ------------ i arbetsmiljön, löper sannolikt -- ---- ---- --- luftvägsbesvär. De är i allmänhet ----- ------- --- ----- skadliga ämnen och det --- ---- ----- --- klarlägga effekten av svaveldioxid -- ---- -----


Referens = Litteratur om ------- ----------- [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


• - Riskinformation svaveldioxid

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Toluen
[chemfile(), nr=108-88-3, f1=/produkt/chemdata.dat]
Råbensen innehåller 10-15% toluen.

Ångor av toluen verkar irriterande på andningsvägar och ögon. Ämnet irriterar och torkar ut huden och tränger med lätthet in i kroppen både vid inandning och vid hudkontakt.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Akuta effekter vid exponering --- ------ ------ --- i huvudvärk, trötthet, yrsel --- ----------- - Toluen ger också upphov ---- --------- --- --- höga halter finns risk --- ---------- --- - medvetslösher.
I litteraturen finns beskrivet ---- --- -------- --- under lång tid exponerats -------- --- lösningsmedelsblandningar med högt innehåll -- ------ --- -------- av sympton som darrningar, - minnesförlust och försämrad förmåga --- -------- ---------------
Toluen är klassificerad med -- - -------- -- = Möjlig risk för --------------

Referens = Litteratur om kemiska hälsorisker [chemfile() chemdata.dat (efter *)]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


• - Riskinformation toluen

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Xylen
[chemfile(), nr=1330-20-7, f1=/produkt/chemdata.dat]
Råbensen innehåller 3-5% xylen.

Ångor av xylen är irriterande på andningsvägar och ögon. Ämnet irriterar och torkar ut huden och tränger med lätthet in i kroppen både vid inandning och vid hudkontakt.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Akuta effekter vid exponering --- ----- ------ --- i huvudvärk, trötthet, yrsel --- ----------- -
De långsiktiga verkningarna är ------ ------ -------- ----- i regel förekommer tillsammans --- - andra lösningsmedel så att --- ---- --- --- avgöra vilket ämne som ---------- -------- ----------

Referens = Litteratur om kemiska hälsorisker [chemfile() chemdata.dat (efter *)]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


• - Riskinformation xylen

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Naftalen
[chemfile(), nr=91-20-3, f1=/produkt/chemdata.dat]
Råbensen innehåller ca 0,5% naftalen.

Ångor av naftalen verkar irriterande på andningsvägar och ögon. Ämnet irriterar och torkar ut huden och tränger med lätthet in i kroppen både vid inandning och vid hudkontakt.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Akuta effekter vid exponering --- -------- ------ --- i huvudvärk, illamående, kräkningar --- - kraftiga svettningar.
Långvarig exponering för naftalen --- -- ------ ---- sk hemolytisk anemi, dvs ------------- - av de röda blodkropparna. - Den hemolytiska anemin ger - --- --- ------ till gulsot och till -------------- - ----- -
Naftalen är ett miljöfarligt ------

Referens = Litteratur om kemiska hälsorisker [chemfile() chemdata.dat (efter *)]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


• - Riskinformation naftalen

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Koloxid
[chemfile(), nr=630-08-0, f1=/produkt/chemdata.dat]
Koloxid är en färglös, luktlös och mycket giftig gas. Den bildas vid förbränning med låg syretillförsel (ofullständig förbränning). Ju lägre syretillförsel, desto mer koloxid bildas.

Hur koloxid verkar på kroppen

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




I de röda blodkropparna ----- ---------- --- --- till uppgift att ta --- ---- ---- ------ i lungorna och transportera syret till -------- ----- ------ - Koloxid binder sig mycket ------ ---- ---------- --- förhindrar dem då från --- ------------ ----- - Koloxidförgiftning är alltså en ---- -- ---- ----------
Akut förgiftning
Vid lindrigare förgiftning, då ------ -- --- -- syret i hemoglobinerna ersatts --- -------- - uppträder symptom som trötthet, ---------- ---------- --- ----------------
Med stigande halt av ------- - -------------- --------- symptomen. Läpparna blir blåröda. Yrsel, sinnesförvirring och sedan ------------- --------- - Utgången blir kritisk om ---- --- ---------- ---------- flyttas till frisk luft --- --- - behov får konstgjord andning.
Långtidseffekter
De organ som är ---------- --- --------- -- hjärtat och hjärnan
Enligt REACH-lagstiftningen är koloxid ------------- --- ------------------- -------- 1. Det innebär att ämnet -- ---- --- --- minska fertiliteten eller skada ------- - det finns tillräckliga bevis --- --- ------- ------ exponering för ämnet och -- --------- -- fertiliteten.
Referens = Litteratur om ------- ------------ [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]
Ototoxiskt ämne
Ototoxiska ämnen är märkta --- --- - - gränsvärdeslistan i Arbetsmiljöverkets föreskrifter -- ---------- -------------
Koloxid är ett sk ---------- ----- --- --- ämnen som vid inandning ----- ------------- --- ------- funktionen hos innerörat --- ------------------ ---- --------
Förutom att ototoxiska ämnen --- ------- ------- ---- utan bullerexponering så har -- ----- ----- --- kunna förstärka bullers -------------- ------- --- ----- indikationer på att skada --- -------- ---- -- respektive exponering ligger under -------- -------------------
Exponering för ett ototoxiskt ---- ---- ---------- ---------- i kombination med exponering --- ------ ------- redan vid ca 80 -- ------ --------------------- -- ökad risk för hörselskada ------- --- ------ bullerexponering.
Referens = Arbetsmiljöverkets föreskrifter [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]
Koloxid, stålindustrin
Vid koks-, råjärns- och ---------------- ------ ------------ --- innehåller bl a koloxid. -
Vid torrdestillation av kol ---- ---- --------- --- av kolet till sk ------ --- ---------- -- a koloxid.
I reduktionsprocessen i masugnen -------- ----- - ------------- och kolet till gas, ------- ---- --- koldioxid (CO2).
I LD-konverter färskas råjärn ---- ------- --- ------- att syrgas blåses in - ---------- --- ----- reagerar med kolet - ------ ---- ------- (CO). Färskning är den process ---- --------------- --- --------- i råjärn sänks.
Referens = SSAB Luleå [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


• - Läs mer om koloxid

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=koloxid, f1=/produkt/info/html/koloxid.htm]
Koloxid

Koloxid bildas
Koloxid (kolmonoxid) är en färglös, luktlös och mycket giftig gas. Den bildas vid förbränning med låg syretillförsel (ofullständig förbränning). Ju lägre syretillförsel, desto mer koloxid bildas. Koloxid är brandfarligt och bildar explosiva blandningar med luft.

Hur koloxid verkar på kroppen
I de röda blodkropparna finns det särskilda molekyler (hemoglobin) som har till uppgift att ta upp syre från luften i lungorna och transportera till kroppen olika delar. Koloxid binder sig mycket starkt till dessa molekyler och förhindrar dem då att transportera syre.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Akut förgitning
Vid lindrigare förgiftning uppträder symptom som
- Huvudvärk
- Illamående
- Trötthet
- Hjärtklappning
Med stigande halter av koloxid i blodet förvärras symptomen
- Läpparna blir blåröda
- Yrsel
- Andnöd
- Kväljningar
- Medvetslöshet
En akut förgiftning kan ---- ---- ---- ------------ symptom (nervsystemet) dagar eller ------ ----- -------------
Långtidseffekter
- De organ som -- ---------- --- --------- är hjärtat och hjärnan.
Fosterskador
- Koloxid kan ge ------------
Koloxid bildas i stålindustrin
Vid koks-, råjärns- och ---------------- ------ ------------ --- innehåller bl a koloxid.
Vid torrdestillation av kol ---- ---- --------- --- av kolet till sk ------ --- ---------- -- a koloxid.


Referens = Litteratur om ------- ----------- [chemfile(), file(), referens i dokument]

[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/MK452-1.htm]

I koksverket vid SSAB i Luleå finns en gasbehandlingsanläggning med en serie olika processer där rågasen från torrdestillationen av kol till koks renas i flera steg och där utvinns råbensen, stenkolstjära och svavel. Den renade rågasen kallas för koksgas.

Referens = SSAB Luleå [cfile()]

I reduktionsprocessen i masugnen reagerar syret i pelletsen och kolet till gas, koloxid (CO) och koldioxid (CO2). Den bildade masugnsgasen innehåller ca 20-24% koloxid och ca 20-24% koldioxid. Masugnsgasen innehåller även ca 50% kvävgas och 2-4% vätgas och gasen leds från masugnen via grova gasrör till en gasreningsanläggning.

I LD-konverter färskas råjärn till råstål, det innebär att syrgas blåses in i konvertern och syret reagerar med kolet i råjärn till koloxid (CO). Då syre reagerar med kol till koloxid kallas för färskning och det är den process inom järnmetallurgin där kolhalten i råjärn sänks genom oxidation till de nivåer som gör järnet smidbart.

Exempel på vardagsnära gaser som innehåller koloxid är
- Tobaksrök
- Bilavgaser (bildas vid ofullständig förbränning av kol och kolföreningar).

För att behandla CO-förgiftning måste gasens partialtryck (deltryck) i kroppen sänkas
- Vid normal luftandning (21% syrgas, O2) är halveringstiden för CO fyra timmar, det vill säga efter fyra timmar är hälften av CO försvunnet ur hemoglobinet
- Vid 100% O2-andning (syrgas) under normalt atmosfärstryck är halveringstiden 40 minuter
- Om syrgasbehandlingen ges under förhöjt tryck blir den ännu mera effektiv
- Behandling med syrgas används på personer som blivit gasskadade av koloxid

Referens = Litteratur om kemiska hälsorisker [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - Riskinformation koloxid

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Metan
[chemfile(), nr=74-82-8, f1=/produkt/chemdata.dat]
Vid torrdestillation av kol till koks omvandlas 25% av kolet till sk rågas. I koksverket vid SSAB i Luleå finns en gasbehandlingsanläggning med en serie olika processer där rågasen från torrdestillationen av kol till koks renas i flera steg. Den renade rågasen, koksgas, innehåller 5-7% metan.

I litteraturen framgår, vad som är känt, att metan inte är giftigt i sig självt. I höga koncentrationer kan det dock undantränga luftens syre och därigenom förorsaka kvävning.

Referens = Litteratur om kemiska hälsorisker [chemfile() chemdata.dat (efter *)]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


• - Riskinformation metan

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=7704-34-9, f1=/produkt/chemdata.dat]
Svavel

Svavel erhålls som en biprodukt från koksgas i koksverk vid tillverkning av koks från kol.

Smält svavel kan avge giftig gas (svavelväte). Vid antändning av svavel bildas giftig gas (svaveldioxid).

Hudkontakt med svavel kan orsaka irritation. Smält svavel ger brännskada.



This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Inandning av rök och ---- --- -- ---------- i andningsvägarna och hosta. - Damm kan orsaka sveda - ------ --- --- längre tids påverkan även ------------ --------- -

Referens = Litteratur om kemiska hälsorisker [chemfile() chemdata.dat (efter *)]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


• - Riskinformation svavel

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=cyanid-a, f1=/produkt/info/html/cyanid-a.htm]
Cyanider

Cyanider och cyanföreningar är kemiska föreningar i vilka ingår en cyangrupp (kväve bundet till kol, CN).

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Cyanider är mycket giftiga --- ----- --------- --- hudkontakt och kan orsaka ---------- ------ -------------- andnöd, illamående, kräkningar. Höga halter orsakar snabbt ------------ ----- -------------------- ------- och medvetslöshet. Höga halter är dödliga ---- ----- --------
Cyanider kan vid uppvärmning bilda den mycket giftiga gasen vätecyanid. Ångorna tas lätt upp -- ------- ----- --- och lungor. De luktar bittermandel, men -------- ---------- --------- -- vätecyanid kan man inte ---- -- ------ som varningssignal.
Risk för att vätecyanid bildas vid exponering för cyanider
Vätecyanid kan bildas genom -------- -- ------- - ex då ångor av -------- ------- --- ---------- hydrolyseras till vätecyanid t -- - ------- --- slem. Hydrolys är en kemisk ------- --- -- ------- klyvs i kontakt med ------- t ex vid hydrolys -- -------- -- ------- den farliga cyanidjonen (CN) --- -- ----- risk att vätecyanid bildas.
Vid nedsväljning av cyanider - ------- ----- ----- partiklar som är kontaminerade --- -------- --- cyanider reagerar med magens saltsyra till vätecyanid.
Förgiftning
Vätecyanid inaktiverar cellandningen genom --- ----- ---- ------ i ett protein i ------ --- ------ --- cytokrom C.


Referens = Litteratur om ------- ----------- [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Cyanider, koksverk

Koksbatteri
[fcdat(), nr=CN452-koksbatteri.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Vid torrdestillation av stenkol ----- ---- --------- --- av kolet till rågas --- ---------- flyktiga ämnen från kolet, -- - ---------
På koksbatteriet finns risk --- ---------- --- --------- eftersom det uppstår rök --- ----- då luckor öppnas vid ---------- -- ------- ---- batteriet och stoftpartiklarna kan ---- kontaminerade med cyanider.
Referens = SSAB Luleå

[fcdat(), nr=CN452r-koksbatteri.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Inandning av partiklar kontaminerade --- ------ ------ ---- för exponering för cyanider. Vid nedsväljning kan cyanider ---- --------- ----- - slem och komma i ------- --- ------ -------- och då finns risk --- --- ------ ------- gasen vätecyanid bildas.

Referens = Litteratur om kemiska hälsorisker

Koksgaskondensat
[fcdat(), nr=CN452-koksgaskondensat.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Rågasen renas i flera ---- - ----------------------- Den renade rågasen kallas --- ------- --- ---------- metan, koloxid, vätgas, kvävgas, ---------- och även spårmängder av ------- --- ---------
Koksgas tranporteras till användare - ------------- Cyanider kan finnas i ---------------- --- ----------- -- koksgaskondensat i ledningssystem och vattenlås för koksgas
Referens = SSAB Luleå

[fcdat(), nr=CN452r-koksgaskondensat.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Cyanider kan vid uppvärmning ----- ----------- Vid arbeten som medför att koksgaskondensat, t ex i koksgasledningar, utsättes för höga temperaturer kan den starkt giftiga gasen vätecyanid bildas.
Inandning av dammpartiklar kontaminerade med cyanid i rök som bildas då beläggningar av koksgaskondensat, i t -- ----------------- ------- --- uppvärmning medför risk för ---------- --- --------- Vid nedsväljning kan cyanider från dammpartiklar lösas i slem och komma i kontakt med magens saltsyra och då finns risk att den starkt giftiga gasen vätecyanid bildas.
Referens = Litteratur om ------- -----------

[fcdat(), nr=452-ammoniakvatten.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Ammoniakvatten
Ammoniakvatten från de olika ------------- --------- ---- ------ och lagras i ammoniaktanken.
Ammoniakvatten från ammoniaktanken används --- ----------- --- ----- i fintvätt och grovtvätt och cirkulerar mellan fintvätt, ---------- --------- --- --------- Den mängd ammoniakvatten som -------- - --------------------- ----------- avsyrare) ersätts med motsvarande mängd -- ------- ---- ---------------
Det cirkulerade ammoniakvattnet är ------------ -- --- ---------- ammoniak och att svavelväte, fenol, cyanider och olika ------- --- --------------- ------- i vattnet.
Ammoniakvatten som har cirkulerat - -------- ------------- --- giftigt, vattnet avger ångor ---- --- ---- temperaturer. Det är ammoniak som ----- --- --- --- en stark lukt.
Referens = SSAB Luleå


Ammoniakvatten innehåller
Ämne	Halt (gram/liter)
Ammoniak	1-20
Svavelväte	0,5-6
Cyanider	? 1)
Fenoler	? 1)
Tjära	? 1)
1) Halten är beroende på hur länge vattnet cirkulerat i systemet
Referens = SSAB Luleå


[fcdat(), nr=CN452r-ammoniakvatten.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Hudkontakt med ammoniakvatten som har recirkulerat i gasreningssystemet eller inandning av ångor från vattnet kan medföra att cyanider tas upp i kroppen och då finns det risk att den starkt giftiga gasen vätecyanid bildas då cyanid kommer i kontakt ed magens saltsyra.
Referens = Litteratur om ------- -----------

[chemfile(), nC=0 nr=cyanid2, f1=/produkt/info/html/cyanid2.htm]
Cyanider

Cyanider och cyanföreningar
Cyanider och cyanföreningar är kemiska föreningar i vilka ingår en cyangrupp (kväve bundet till kol, CN). Cyanider är mycket giftiga, då de reagerar med magens saltsyra till vätecyanid. Med hänsyn till skadeverkningar kan de indelas i lättlösliga cyanider och komplexbundna cyanider.
This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Lättlösliga cyanider
Till lättlösliga räknas de -------- --- ----- - vatten så att den ------- ----------- --------
Exempel är

Ämne	CAS-nr	NGV (mg/m3)	TGV (mg/m3)
Vätecyanid, cyanväte (HCN)	74-90-8	2	4
Natriumcyanid (NaCN)	143-33-9	2	4
Kaliumcyanid (KCN)	151-50-8	2	4
Kalciumcyanid (CaCN)		2	4
Ammoniumcyanid (CH4N2)		2	4
NGV = Nivågränsvärde, exponering ----- -- ---------- - tim TGV = Takgränsvärde, exponering ----- -- -------------- -- 15 min Gränsvärdena är för cyanider --- -- - ----------- damm, som är den mängd ---------- -- ------------ --------- i luften, som inandas genom näsa --- ----


Till den här gruppen ------ ---- ----- ----- som sönderdelas i kroppen ----- -------- -- ---------
Komplexbundna cyanider
Bildar starka komplex med ----- ------------ - -- tvåvärt och trevärt järn. I vattenlösning bildas då ---- ---- ----------- - någon nämnvärd omfattning, varför --- --- ------- cyanider har en betydligt ----- --------- -- --- nväte och övriga lättlösliga ---------
Vätecyanid, cyanväte
Vätecyanid, HCN, även kallad ------------- -------- ----- -------- är en färglös gas ----- ------ --------- 25,7 °C) med lukt -- ------------- Ångorna tas upp av ------- ---- ----- --- och lungor. De luktar bittermandel, men -------- ---------- --------- -- vätecyanid kan man inte ---- -- ------ som varningssignal.
Vätecyanid bildas ofta vid ------- --- - --- förbränning av plaster).
Vätecyanid hindrar kroppens celler ---- --- -- --- syre. Höga koncentrationer är dödliga ---- ----- --------
Natriumcyanid, Kaliumcyanid, Kalciumcyanid och Ammoniumcyanid
De har väsentligen samma --------------- --- -----------


Referens = Litteratur om ------- ----------- [chemfile(), file(), referens i dokument]
Hälsorisker, cyanider
- Höga koncentrationer är ------- ---- ----- -----
- Cyanider i vattenlösningar --- --- ----- ----- och ger liknande symptom --- --- ---------
Lägre halter av vätecyanid kan ge upphov till
- Ögonirritation
- Huvudvärk
- Illamående
- Omtöckning
- Sköldkörtelns funktion kan ---------- ----- --- -------- av jod hämmas
- I övrigt är -- ----------- ----------------- ------ kända


Referens = Litteratur om ------- ----------- [chemfile(), file(), referens i dokument]
Cyanider kan bildas vid råjärnstillverkning i masugn
Alkali tillförs masugnen i ---- -- -------- --------- från koksaska. Silikat är en kemisk -------- -- ----- ---- och syre (O) och -- ----- flera metaller och ibland ----- Silikaterna är stabila föreningar --- ----------- ----- --- temperaturer på ca 1500 ------- Bildad alkaligas transporteras uppåt --- -------------- - -------- och viss bildning av -------- --- -------- pga den höga kvävepontentialen - ------ Cyanidgasen omvandlas till vätskefas -- ------------ ----------- ---- grader.
I schaktet på masugnen -- ------------- ------ --- omgivningen är tillräckligt oxiderande --- --- ------------ är under 1000 grader, ------ ------ --- ---------- reagerar vidare och bildar --------- ---------- ------------- Karbonaterna kan tillsammans med ---- --------- -------- ------ på chargerat material och ----- --- ---------- nedåt i masugnen och -------- ----- ---- --------- karbonater kan fås i ------- ----- ----------- ---- cyanider.


Referens = Litteratur om ------- ---- [chemfile(), file(), referens i dokument]
I masugnen kan cyanid ------ --- - -- extremt höga temperaturer på ----- - --------- ----- Oftast försvinner den av --- ----- -- ----- genom masugnen men i --------- ---- --- --- stanna kvar i --- ------- --- ------ i avgasreningssystemet.


Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]
Gasreningssystem
Den varma gasen från -------- ----- - -- torr och en våt ---------- - ------ ---------- skrubber. Den våta ----------- ---- --- ----- av vatten. Om det finns cyanider - ----- --- -- hamna i vattnet som ------- --- --- ---- gasreningen och som recirkuleras i en slambassäng.


Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]
Cyanider kan försvinna ur ------- ------ ----- --- de av naturen självt ----- --- --- ----- genom kemisk behandling. -------- ------ --- --- kväve när de får ----- -------


Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]
Utsläpp av cyanider från masugn
Cyanider kan förekomma i ----------- ------- ---- ------ i samband med processproblem. Exempel är utsläpp av -------- ---- -------- --- kan ske till följd -- --- ----------------- ---- går den normala vägen till slambassängen till ----- -- ------- --- gasreningen, i kombination med förhöjda halter av -------- - ------------------ ------ kan inträffa vid höga temperaturer på gasen i --------- ----- --- --- även ske cyanidutsläpp till slambassängen vid ett bandgångshaveri ---- --------- -- ------------- och efterföljande snabbstopp av masugnen, -- --- --------- -- höga cyanidhalter.


Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]
I stålindustrin kan cyanider förekomma
- I vatten som ------- --- ------------ -- masugnsgas
- I ångor från ----------- --- ------------- -- vatten för våtgasrening av ----------
- I kondensat och ----------- - -------------- --- koksgas (vid torrdestillation av kol ---- ---- ------ ----------- från organiska kväveföreningar i ------ låga halter cyanider finns ---- - --- ------ koksgasen)
- I rök som ------ --- ----------- -- avlagringar av koksgaskondensat
Cyanid är akut toxiskt -- --------------- - - ex vatten blir för --- --- ------ -------- snabbt och lagras inte i --------


Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]
Största riskerna för exponering för cyanider i stålindustrin
Inandning av ångor från --------- --- ------------ -- masugnsgas. Vattnet i bassängen kan --------- ------ --- -- finns det risk att --- ------ ------- gasen vätecyanid bildas då cyanid kommer i kontakt med magens saltsyra.
Arbeten som medför att ----------------- - - -- koksgasledningar, utsättes för höga ------------- Cyanider kan vid uppvärmning bilda vätecyanid.
Inandning av dammpartiklar kontaminerade med cyanid som bildas då beläggningar av koksgaskondensat, i t -- ----------------- ------- --- uppvärmning. Vid nedsväljning kan cyanider ------- ---- --------------- --- då finns risk att --- ------ vätecyanid.


Referens = Litteratur om ------- ----------- [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=koldamm, f1=/produkt/info/html/koldamm.htm]


• - Hälsorisker koldamm
Långvarig inandning av respirabelt grafitdamm ¹⁾ kan förorsaka en form av dammlunga ²⁾ som kallas för grafitos och är främst känd från gruvor för brytning av grafit.

Vid tillverkning av koks från stenkol i koksverk finns arbetsmoment och processer där arbetstagare kan exponeras för koldamm. Inandning av respirabelt koldamm ¹⁾ kan orsaka en annan typ av dammlunga ²⁾ som kallas för antrakos.

Okomplicerad antrakos uppstår efter en längre tids exponering för respirabelt koldamm. Ju större sammanlagd exponering, desto större risk att drabbas. Den här formen av antrakos ger i sig sällan några symptom och den drabbade märker som regel inget av den.

Hos en del utvecklas skadan till något som kallas komplicerad antrakos, som är en svårare form av antrakos. Den svårare formen av antrakos förvärras även om exponeringen upphör. Antrakos är framförallt vanlig bland kolgruvearbetare.

Mekanismen för antrakos är dåligt känd men totala mängden inandat respirabelt damm, mängden silikosframkallande kvarts i dammet och vissa funktioner i immunförsvaret är några faktorer som anses betydelsefulla.
__________
¹⁾ Respirabelt damm är dammkorn som är så små att de når till lungans finaste förgreningar (alveolerna).
²⁾ Dammlunga kan uppstå vid inandning av respirabelt damm som inlagras i lungans finaste förgreningar (alveolerna) och ge upphov till sämre lungfunktion.

Referens = Internettidningen Dagens Arbete, som utges av några industrifackförbund [chemfile(), file(), referens i dokument]

Antrakos är en form av dammlunga som uppstår vid långvarig inandning av koldamm och är framförallt vanlig bland kolgruvearbetare men förkommer även hos andra grupper, t ex hos dem som tillverkar kolelektroder.

Hos personer som utsätts för koldamm i arbetsmiljön eller i den yttre miljön föreligger också en viss risk för antrakos.

Referens = Arbetsmiljö från A till Ö [chemfile(), file(), referens i dokument]


• - Kol, C
Kol är dels ett grundämne och dels ett samlingsnamn på bergartsserien brunkol-stenkol. Dessa båda begrepp måste hållas isär.
This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Kol (C) är ett --------- --- --- --- kemiska tecknet C och ---------- - och förekommer dels i kristallin form och dels som amorft kol ¹⁾.
Grundämnet kol ingår i ---- --------- ---------- --- kan förekomma som rent -------- i fem olika former ------------- ------- ------- -------- fulleren och amorft kol.
Fulleren, diamant, grafen och grafit är kristallina former ¹⁾ av kol och förekommer --- ---- -------- - naturen.
Träkol, koks, sot, aktivt kol är några exempel på amorft kol. ¹⁾
Stenkol är en form av den sedimentära bergarten kol ²⁾ och innehåller 84-91% av grundämnet kol --- ------ --- - varierande halt och lite ---------
Resten är väte, syre, ------ ------ --- ----- ämnen.
Bergarten kol består till ------- ----- -- ---------- växtdelar. Beroende på vilka växter --- ----- ----- ------- kolbildningsperiod och på hur ------------ ---- ----- får de olika slagen -- --------- ---------- -------- och kvalitet. Stenkol, antracit och en --- ----- --------- ---------- amorft kol i varierande -------

__________
¹⁾
[chemfile(), nC=0 nr=pict-c, f1=/produkt/info/html/pict-c.htm]


I kristallin form ligger atomerna ordnade i lager medan de i amorft kol ligger huller om buller. Kristallin struktur är ett kemiskt begrepp och berör ämnen med en ordnad position hos ämnets atomer. Motsatsen till kristallin struktur är amorf struktur där atomernas ordning istället uppvisar slumpmässig ordning. Kristallin form av kol, t ex grafit Amorft kol

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




²⁾ Sedimentära bergarter bildas genom ------------- ----- ---------- av vittringsprodukter från andra ---------


Referens = Internetupplagan av ----------- ---- -- --------- [chemfile(), file(), referens i dokument]


• - Läs mer om kol

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Grundämnet kol kan förekomma --- ---- -------- - grafit, diamant, fullerener, grafen --- amorft kol.
Grafit, diamant, fullerener och grafen är kristallina former av kol. ¹⁾
Träkol, koks, sot, aktivt kol är några exempel på amorft kol. ¹⁾
Grafit
Mjukt, svart ämne som ------- -- ----
Grafit och lera -> Blyerts
Grafit och olja -> smörjmedel
Diamant
Hårt och ljusbrytande. Används ---- -------- ----- --- skärverktyg.
Fullerener
Leder ström. Finns i ------- --- - ----------- runt stjärnor.
Grafen
Leder ström, genomskinligt och -- ------ ------ -------- än stål. Liknar grafit men består ------ -- --- ----- kolatomer.
Amorft kol
Hos amorft kol är ---- ----------- ------- - regelbundna mönster, t ex ------ ---- I aktivt kol har ----------- --- ---------- I porerna kan ämnen ----- --- --- ------ kvar. Framställs från bl a --- ----- -----
Används till luftrening och - ------ ---- gasmasker, köksfläktar och ventilationssystem.
__________
¹⁾ I kristallin form ligger atomerna ordnade i lager medan de i amorft kol ligger huller om -------
Kristallin struktur är ett ------- ------- --- ----- ämnen med en ordnad -------- --- ------ ------- Motsatsen till kristallin struktur -- ----- -------- --- atomernas ordning istället uppvisar ----------- --------
Kristallin form av kol, - -- ------
Amorft kol
&&&&&&&&&&&&&&&&&& &&&&&&&&&&&&&&&&&&

Referens = ????? [chemfile(), file(), referens i dokument]



• - Stenkol

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=stenkol, f1=/produkt/chemdata.dat]
Kol är dels ett grundämne och dels ett samlingsnamn på bergartsserien brunkol-stenkol. Dessa båda begrepp måste hållas isär.

Kol (C) är ett grundämne som har det kemiska tecknet C och atomnumret 6 och förekommer dels i kristallin form och dels som amorft kol ¹⁾.

Grundämnet kol ingår i alla organiska föreningar och kan förekomma som rent material i fem olika former (allotroper), grafit, grafen, diamant, fulleren och amorft kol.

Fulleren, diamant, grafen och grafit är kristallina former ¹⁾ av kol och förekommer som rent material i naturen.

Träkol, koks, sot, aktivt kol är några exempel på amorft kol. ¹⁾

Stenkol är en form av den sedimentära bergarten kol och innehåller 84-91% kol ²⁾ med amorft kol i varierande halt och lite antracit.
Resten är väte, syre, kväve, svavel och andra ämnen.

Bergarten kol består till största delen av omvandlade växtdelar. Beroende på vilka växter som fanns under aktuell kolbildningsperiod och på hur omvandlingen gått till, får de olika slagen av bergarter varierande karaktär och kvalitet. Stenkol, antracit och en del andra bergarter innehåller amorft kol i varierande halter.

Sedimentära bergarter bildas genom att sediment, som avlagrats på jordytan eller i vatten, kompakteras och cementeras (förhårdnar).

Beroende på hur hög kolhalten är, dvs i hur hög grad växtresterna omvandlats, delas kol som bergart in i olika grupper, i denna sk inkolningsserie ingår bl a
- Torv (65-84% kol) ²⁾
- Stenkol, butiminöst kol (84-91% kol) ²⁾
- Antracit (över 91% kol) ²⁾
- Grafit

Torv är ett förstadium till brunkol och innehåller 65-84% kol. ²⁾
Stenkol är ett mellanläge i omvandligen från brunkol till antracit och innehåller 84-91% kol. ²⁾
Antracit är det näst sista stadiet i inkolningskedjan från torv till grafit och innehåller över 91% kol. ²⁾

Vid torrdestillation av stenkol till koks övergår 25% av stenkolet i gas och den fasta återstoden kallas koks.
__________
¹⁾
[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/pict-c.htm ]



I kristallin form ligger atomerna ordnade i lager medan de i amorft kol ligger huller om buller. Kristallin struktur är ett kemiskt begrepp och berör ämnen med en ordnad position hos ämnets atomer. Motsatsen till kristallin struktur är amorf struktur där atomernas ordning istället uppvisar slumpmässig ordning. Kristallin form av kol, t ex grafit Amorft kol


²⁾ Halten avser grundämnet kol, resten är rester från växter och träd

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Referens = Svenska kolinstitutet, ---------- [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.





• - Läs om hur stenkol bildas

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=kol-process, f1=/produkt/chemdata.dat]
Brunkol
Kol började bildas för cirka 300 miljoner år sedan och har bildats från vegetationsrester som ansamlats i våtmarker. Rörelser i jordskorpan utsatte växtrester för högt tryck och hög temperatur. Detta har genom årmiljonerna fysikaliskt och kemiskt successivt omvandlat växtresterna till kol av olika kvaliteter. Först har torv omvandlats till brunkol. Brunkol har en låg organisk omvandlingsgrad och därmed lågt energiinnehåll. I jämförelse med andra kolsorter är brunkol ofta mjukt och färgen kan variera från svart till olika nyanser av brunt.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Sub-bituminöst kol
De fortsatta effekterna av ----- --- ---------- --- lett till att det ---------- ----- ----- ---- har kommit att nå -- ----- --------------- --- därvid omvandlats till vad --- ------ ------ - sub-bituminöst kol.
Stenkol
Under ytterligare process har sedan det hårdare stenkolet bildats. Stenkolet håller större andel -- ---------- ---- ------- med sub-bituminöst kol, - och har lägre fuktinnehåll --- --- --------- --- högre energiinnehåll.
Antracit
Huvuddelen av stenkolet benämns ---- ---------- ---- - men det allra mest ---------- --- ------ ---- högvärdiga kolet går under ----------- ---------- Bergarten antracit bildas av ------- --- ------- --- högt tryck och hög ----------- - Den är det näst ----- ------- - ---------------- från torv till grafit. -
Antracit är en typ av bergart och det högsta metamorfiska stadiet ¹⁾ av kol. Antracit är hårt och --- -- --- -------- över 91%.
¹⁾ Metaforfisk stadie är en ------- --- --- ------- från bergarter som har ------- --- - höga tryck och temperaturer. -
Referens = Svenska Kolinstitutet [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=damml, f1=/produkt/info/html/damml.htm]
Olika typer av dammlunga

Dammlunga är den allmänna benämningen då inandade partiklar (dammkorn) inlagras i lungorna.

Då lungan inte kan göra sig av med främmande dammkorn kapslas de in i bindvävsknutor. Till en början är inkapslingen ett skydd mot de skador som dammkornen annars skulle ha kunnat orsaka. Om bindvävsknutorna tillväxer för mycket kan de emellertid leda till att lungorna blir stela och därigenom fungerar sämre.

De första symptomen på dammlunga är oftast försämrad lungfunktion, som från början yttrar sig i andfåddhet vid ansträngning. Om dammlungan utvecklas och blir allvarligare, uppträder andfåddheten vid allt lättare ansträngning och till slut redan i vila. En långt framskriden dammlunga kan vara väldigt farlig.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Silikos
Den allvarligaste formen av dammlunga orsakas av silikosframkallande kvartsdamm. Om dammlunga orsakad av ------------------- ---------- --- ---------- mycket, fortsätter den att förvärras även om exponeringen upphör.
Andra typer av damm som kan ge dammlunga
Det finns också andra ----- -- ---- --- kan inlagras i lungorna --- - ---------- ---- ge upphov till skador, t ex --- ----------- ------ ----------- järn (sideros) och aluminium -----------
Antrakos
En form av dammlunga som uppstår vid inandning av koldamm och är framförallt vanlig bland kolgruvearbetare.
Grafitos
Långvarig inandning av grafitdamm --- --------- -- ---- av dammlunga som kallas --- -------- och är främst känd ---- ------ --- -------- av grafit.
Sideros
Inandning av järn och järnoxid i rök- och dammform kan ge upphov till en form av dammlunga, som kallas järnlunga eller -------- I litteraturen framgår att --- ----- ---- --------- där sideros har gett ------ ---- --------- försämringar av lungfunktionen. Det ------- ----- --- - de här fallen kan --- ---- ------- --- det rört sig om -------- --- --------- ---------- för silikosframkallande kvartsdamm.
Aluminos
Långvarig upprepad inandning av aluminiumdamm, eller aluminiumhaltig rök, kan orsaka en form -- --------- --- ------ för aluminos.
Aluminos uppkommer då inandade --------- -------- --- ---------- aluminium inlagras i lungorna. Respirabelt damm är partiklar --- --- -- ------------ (alveolerna).
Vid exponering för respirabelt ---- ---- ------------------ --- bauxit och korund, under ---- --- ----- risk för en form -- --------- --- ------ Shavers sjukdom. I litteraturen framgår att -------- ---------------- -- ---------- med kiseldioxid vet man ---- -- --- -- aluminium, kiseldioxid eller -- ----------- -- ---- som ger upphov till -----------
Dammlunga uppstår
Dammlunga uppstår först när ------- ------------------ ---- ------ av att skaffa undan ----- oskadliggöra det farliga dammet.
Hur allvarlig dammlungan blir ----- -- ----- ---------
- Typ av kemiskt ---- --- ------ ------ av
- Koncentration av damm - ------
- Tid för exponering, --------- ------- ----- -- gradvis process under lång ---
- Dammkornens storlek, endast -------- ------ -- ----- mm kan nå lungblåsorna --- -------- ---


Referens = Litteratur om ------- ----------- [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=1618-b, f1=/produkt/info/html/1618-b.htm]
Gasreningsanläggning

Gasreningsanläggningen kan liknas vid en kemisk fabrik, där koksgasen tvättas och en mängd olika restprodukter tas till vara. Gasreningen ger två huvudprodukter, förutom alla biprodukterna.

Huvudprodukterna är den renade koksgasen, som utgör en stor del av energiråvaran vid SSAB i Luleå, och processvatten som renats i en mängd olika steg innan det släpps ut i den inre Hertsöfjärden eller används som släckvatten i släcktornet.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Det finns en rad ------- ---- --- ----- måste renas innan den --- --------- En viktig orsak är ------- Både arbtesmiljön och den ----- ------ -- -------- på en väl fungerande ---------- Svavelväte måste elimineras från gasen, eftersom det kan ge luktproblem och försurar naturen när det förbränns.
Men det finns även --------------- ------- ---- --- rena gasen. De föroreningar som finns --------- - --- --- som används, finns också - --- --- --- koksningsprocessen ger upphov till.
Ammoniak kan förorsaka rostangrepp både invändigt i alla rörledningar och kärl och utvändigt på allt material.
Tjära kan täppa till munstycken, ledningar och ventiler vid användning av koksgas som energiråvara i batteriet.
Naftalen har egenskapen att det övergår direkt från gasform till fast form. Det betyder att den -------- --- --- -- kort tid täppa igen ------------ ----- --- ----------- är grova.
Gasen sugs genom gasledningarna --- ----- -- ----- fläktar. Fläktarna ligger sist i ---------------- --- --- ------- att det är undertryck - ---- ----------------
I gasreningsanläggningen utvinns biprodukterna
- Koksgas
- Stenkolstjära
- Råbensen
- Svavel


Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=1618-c, f1=/produkt/info/html/1618-c.htm]


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


• - Släcktorn

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[fcdat(), nr=452-t.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Släcktorn
Släckvagnen är ett lok --- -- ---- ---- där koksen rasar ned --- ------------ Loket körs vanligtvis med --------- --- --- ---- manövreras manuellt.
Efter tryckningen kör loket -- ------ - --- släcktorn där ca 40 -- ------ ------- -- för att kyla ned koksen ----- ----------- ---- --------- Här är det viktigt --- ------------- -- --- rätta eftersom hela koksmängden ----- ------- ---------- för mycket vatten ger --- --- -------- -- koksen.
Temperaturen på koksen på ----------- ---- --- -- pyrometer placerad ovanför spåret --- släckvagnen. Pyrometern tar ett ----- --------- --- ----------- passerar vid transporten till släcktornet varefter --- ---------- --------- ------------ på koksen bestämmer släcktiden för koksen --- --- ----- --- lång tid släckningen skall ---- --- därmed den mängd vatten --- ----- ---------
Efter släckning tippas koksen - -- ----- --- fördelar ut koksen på transportband för transport till ---------
Referens = SSAB Luleå

• - Förlag rågas
[fcdat(), nr=452-FL.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Förlag, rågas
När kolet avger de -------- --------------- -- ------------ kring 700°C, därefter lämnar rågasen ugnen genom stigarrören --- -- --------- ------- varje ugn på batteriet.
I stigarrören sprayas gasen --- -------------- --- --- temperaturen skall sjunka till -- ----- Därefter samlas den kylda ------- ---- ---- ----- i ett förlag där ----- --- -------- ------ ut.
Blandningen av ammoniakvatten, tjära --- -------- - -------- går vidare till tjäravskiljare (kondensattank) där ytterligare tjära --- -------------- --------- Gasen tas ut ovanför ----------- --- --- ------ till förkylarna.
Referens = SSAB Luleå

• - Vätskeavskiljare, tjäravskiljare
[fcdat(), nr=452-ca.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Vätskeavskiljare (tjäravskiljare)
När rågasen kyls kondenseras ----- --- ------ ---- gasen. Den fuktmättade gasen förs ---- -------- ----------- --- gaskondensat till en vätskeavskiljare. Där avskiljs gaskondensat från ----- --- ---- ---- den sk kondensatbehandlingen som avskiljer tjära och -----
Efter vätskeavskiljaren förs rågasen ---- ---- --------- --- finns på koksverket. Här kyls gasen varvid ----------- ------------- ----- ----- tjära, faller ut.
Vätskan, som till viss --- ---------- ----- ---- vidare till kondensatbehandlingen.
Referens = SSAB Luleå

• - Kondensatbehandling
[fcdat(), nr=452-cd.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Kondensatbehandling
I kondensatbehandlingen avskiljs tjära --- ---- ----- - tre liggande behållare, som kallas för hästar, --- -------- - ---------------- Vätskan sedimenteras, dvs det ------- ------ ------ ---- botten och det lättaste (tjära) ------ -------
Den avskiljda stenkolstjäran lagras - ---------- --- ----- till kemisk industri. Beck återförs till koksbatteriet --- ----------
Det renade vattnet, dvs -------------- ----- ---------------- återförs till förlaget för ------- -- ------ Överskottet mellanlagras i en -------------
Referens = SSAB Luleå

• - Gaskylare
[fcdat(), nr=452-F1.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Gaskylare
Rågasen går från vätskeavskiljaren ---- ---- ---------- Gaskylarna är runda torn av stål och här kyls gasen, från 80^oC till ca 20^oC, med ammoniakvatten som sprayas -- ----- - ----- steg. Ammoniakvattnet cirkulerar i systemet --- ---- - ------------------ med ca 1,5 m³ kylvatten per timme. Det ammoniakvatten som förångas - ------- ------- --- motsvarande mängd från ammoniaktanken.
Efter förkylarna fortsätter gasen ---- --------- --- ---- mer tjära separeras från ------
Referens = SSAB Luleå

• - El-, tjärfilter
[fcdat(), nr=452-e.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Elfilter
Från förkylarna fortsätter gasen ---- ---------- Där separeras ännu mer ----- ----- --- ----- passerar elektriska fält med ---------- -- -- mellan anod och katod. Här kan det bli ------- -- --- -- någon anledning kommit in ---- - -------- ------ medför explosionsrisk. Det är viktigt att -- ---- -- ------ tjära som möjligt ur ----- -------- ------ ------ resulterar i igensatta ----- --- ---------------
Efter elfiltret följer en ------------- --- ----- ----- med hjälp av en ----------
Referens = SSAB Luleå

• - Naftalintvätt
[fcdat(), nr=452-nw.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Naftalentvätt
Efter elfiltret följer en ------------- --- ----- ----- i ett absorbtionstorn. Tvättolja sprutas över gasen - ------- --- ---------- naftalen, bensen, toluen och ------
Tvättoljan samlas upp i -- ---- - ------ av tornet och pumpas -------- ---- ------------------ --- bensenutvinning.
Referens = SSAB Luleå

• - Svaveltvätt
[fcdat(), nr=452-W1.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Efter naftalentvätten förs gasen ------ ---- ----------- --- svavelrening. Grovtvätten är en absorbtionskollon --- ----- ------- --- ammoniakvatten i två steg ¹⁾.
Den renade gasen förs --- ----- ------ -- tornet till nästa tvättsteg, som är fintvätten (ammoniaktvätten).
Tvättvatten från svaveltvätten förs ---- --------------------- ---------- --- avsyrare). Där frigörs ammoniak och svavelväte genom uppvärmning med ånga ¹⁾.
Tvättvatten som renats från ---------- --- -------- - destillationskolloner återförs till fintvätten och cirkulerar ------ --------- ---------- --------- och avsyrare.
Ammoniakångorna (NH₃)och svavelväteångorna (H₂S) förs vidare till spaltugnen där spaltas --------------- ---- ----------- ----- (N) och väte (H).
I den efterföljande sk Clausanläggningen omvandlas svavelväte (H₂S) till svavel (S) och här framställs flytande ------ --- ------------
Referens = SSAB Luleå
__________
¹⁾ [chemvib() f1=/produkt/info/html/452-w.htm]
Ammoniakvatten från ammoniaktanken används --- ----------- --- ----- i fintvätt och grovtvätt och cirkulerar mellan fintvätt, ---------- --------- --- --------- Den mängd ammoniakvatten som -------- - --------------------- ----------- avsyrare) ersätts med motsvarande mängd ---- ---------------
Avdrivarna är två kolloner, varav den ena är helt byggt i titan för att undvika korrosionsproblem. I avdrivarna förångas ammoniak. Till en av avdrivarna ------ -------- -------------- ---- ammoniaktanken och natronlut tillsätts för att möjliggöra avdrivning -- ---------
Avsyrarna är två destillationstorn där svavelväte förångas.


Referens = SSAB Luleå [chemvib(), file]

• - Ammoniaktvättar
[fcdat(), nr=452-W2.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Den renade gasen från ----------- ---- --- ----- toppen av tornet till ----- ---------- som är fintvätten (ammoniaktvätten). Även i det här ----------- ------- ----- --- ammoniakhaltigt vatten som löser -------- ¹⁾.
Referens = SSAB Luleå
__________
¹⁾ [chemvib() f1=/produkt/info/html/452-w.htm]
Ammoniakvatten från ammoniaktanken används --- ----------- --- ----- i fintvätt och grovtvätt och cirkulerar mellan fintvätt, ---------- --------- --- --------- Den mängd ammoniakvatten som -------- - --------------------- ----------- avsyrare) ersätts med motsvarande mängd ---- ---------------
Avdrivarna är två kolloner, varav den ena är helt byggt i titan för att undvika korrosionsproblem. I avdrivarna förångas ammoniak. Till en av avdrivarna ------ -------- -------------- ---- ammoniaktanken och natronlut tillsätts för att möjliggöra avdrivning -- ---------
Avsyrarna är två destillationstorn där svavelväte förångas.


Referens = SSAB Luleå [chemvib(), file]



• - Tjärtank
[fcdat(), nr=452-ct.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Tjärtank
I tjärtanken kan 7000 --- ------------- ------ ----- den i rörledning leds ---- ------ för utskeppning med båt.
Referens = SSAB Luleå



• - Ammoniakvatten
[fcdat(), nr=452-ammoniakvatten.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Ammoniakvatten
Ammoniakvatten från de olika ------------- --------- ---- ------ och lagras i ammoniaktanken.
Ammoniakvatten från ammoniaktanken används --- ----------- --- ----- i fintvätt och grovtvätt och cirkulerar mellan fintvätt, ---------- --------- --- --------- Den mängd ammoniakvatten som -------- - --------------------- ----------- avsyrare) ersätts med motsvarande mängd -- ------- ---- ---------------
Det cirkulerade ammoniakvattnet är ------------ -- --- ---------- ammoniak och att svavelväte, fenol, cyanider och olika ------- --- --------------- ------- i vattnet.
Ammoniakvatten som har cirkulerat - -------- ------------- --- giftigt, vattnet avger ångor ---- --- ---- temperaturer. Det är ammoniak som ----- --- --- --- en stark lukt.
Referens = SSAB Luleå


Ammoniakvatten innehåller
Ämne	Halt (gram/liter)
Ammoniak	1-20
Svavelväte	0,5-6
Cyanider	? 1)
Fenoler	? 1)
Tjära	? 1)
1) Halten är beroende på hur länge vattnet cirkulerat i systemet
Referens = SSAB Luleå



• - Principskiss bensenanläggning
• - Bensensanläggning, processer

[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/452-rb.htm ]

[fcdat(), nr=452-rb.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Bensenanläggning
I bensenanläggningen renas rågasen ---- ------- ------- ------ naftalen och andra kolväten --- --- ---- - bensentvätten, bensenavdrivaren och i -----------------------
Bensentvätt
Bensentvätten är det första steget i bensenanläggningen och består av en absorptionskolonn ¹⁾ med ett antal bottnar och med fyllning av ------------- --- --- --- absorptionsytan.
Uttvättnig av bensen från ------- ------ --- ----------- (tjärolja) i motström. Processoljan anrikas på bensen, ------- ------ -------- --- andra kolväten då den ------ --- ----- -------- och samlas upp i -- ---------- -------- --- rinner med självfall via -- -------------- ---- -- mellanlagringstank (anrikad tank).
Värmeväxlare
Den bensenanrikade processoljan från -------------------- -------- ----- ------ till värmeväxlarsystemet för uppvärmning och vidare ---- -----------------
Till bensenavdrivaren pumpas också ------------ --- --- ------- i naftalentvätten.
Bensenavdrivare
Bensenavdrivaren består av en klockbottenkolonn ¹⁾ med ett antal bottnar. I kolonnens botten tillförs ---- --- ----------- --- uppvärmning av processoljan och --------- oljehaltig bensen lämnar kolonnens topp och ----------- --- ------------- --- passerar en oljeavskiljare innan den mellanlagras för ------ ---------- - -----------------------
Processoljan från bensenavdrivaren samlas --- - -- ----------- (avdriven tank) och pumpas -------- ---- -------------- Då processoljan cirkuleras försvinner --- ---- -- --------- därför måste olja tillföras -- --- -- --- att hålla nivåerna konstanta. Densiteten på oljan ökar -- --- ---------- - systemet och några gånger --- -- ----- ----- ut och ersätts med ny --------
Fraktioneringskolonn ¹⁾
Processoljan separeras genom en ---------- -- ----------- --- olika kokpunkt i en ------- --- ------ destillation. Vid destillationen används en --------------------- --- -- -- apparat för motströms kontakt mellan gas och vätska.
Processoljan från mellanlagringstanken, efter ----------------- pumpas genom förvärmare till ----------------------- I botten av kolonnen --------- ---- --- ----------- för uppvärmning av processoljan.
Naftalen avdrivs vid naftalenbotten, som finns ungefär mitt på kolonnen, och pumpas till tjärtankarna.
Råbensen (bensen, xylen, toluen och en del andra kolväten) kommer ut i toppen -- -------- --- ----------- i ett antal steg. Råbensen pumpas från fraktioneringskolonnen ---- ------------ --- --------
¹⁾
__________
Fraktioneringskolonnen består av en ----------------- --- --- ----- bottnar. Den används för att --------- ------------ --- -------------
En klockbottenkolonn är ett ------- ---- ------- - flera nivåer - bottnar, med mellanrum mellan bottnarna. Varje botten har flera ----------- --- --- --- lock, sk klocka, över ----- ---- De nivåer som är ------ --- -- ------- och sedan avtar temperaturen ----- --- - ---------
På det viset kommer ----- ----- - ------------ att kondensera på olika ------- varvid erhålls en uppdelning - ----------- --- ----- kokpunkt. De ämnen som har --- -------- ------ ----- upp i kolonnen, medan de med högre -------- ------ ------ ----
Naftalen i processoljan övergår i gasform ungefär mitt på kolonnen och kondenserar (avkyls och ------- - ----------- -- den nivå i kolonnen --- ------ --- --------------- Därifrån pumpas naftalen till -----------------
Bensen, xylen, toluen och -- --- ----- --------- som har lägre kokpunkt -- --------- övergår i gasform högre --- - -------- --- kondenserar till vätska. Produkten kallas för råbensen och pumpas till bensentanken för lagring.
Referens = SSAB Luleå

Bensentank

Bensenlagret består av 1 cistern på 4470 m3 som är placerad inom en betonginvallning. Utlastning till fartyg sker ca 4 gånger per år med hjälp av tankbilar.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Bilarna är utrustade för --------- -- ------- Råbensenen pumpas från lagercisternen ---- ----------- --- ---------- och sista biten med ------ ----- ----- är försedd med slangbrottsskydd --- ------ ------------ --- ett eventuellt haveri. Till utlastningssystemet hör också --- ------ --- --- att råbensenångor återförs till ------------ ---- ------------
Tankbilarna kör sträckan ner ---- ------ -------- --- råbensenen pumpas ombord på ------ via slangar och rörledningar. Här finns också installerat -------------------- När bilen töms finns ---- --- --------------- -- att råbensenångorna från fartygstankarna -------- ---- ----- som sedan transporterar ångorna -------- ---- -------------
Alla behållare och tankar - ------------ -- -------- till ett luftningssystem som - --- --- -- kopplade till koksgassystemet. Detta system gör att ----- -------- ----- --------- kommer ut i atmosfären.


Referens = SSAB Luleå [cfile()]



• - Svaveltillverkning
[fcdat(), nr=452-svavelproduktion.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Spaltugn
I spaltugnen spaltas ammoniak --- ---------- - ---- beståndsdelar varvid kvävgas, vätgas och svaveldioxid bildas. I nästa processteg reagerar vatten med svaveldioxid varvid vattenånga och rent svavel bildas.
Referens = SSAB Luleå

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=ssab-453, f1=/produkt/info/html/ssab-453.htm]
Gasreningsanläggning

I koksningsprocessen blir en fjärdedel av kolet till gas. Gasen avgår genom ett hål i ugnens tak via ett gasrör, som kallas stigarrör, och vidare till ett grovt uppsamlingsrör som går längs hela batteriets trycksida. Det stora uppsamlingsröret kallas för förlag.

Gasen som avgår från kolet innehåller samma flyktiga ämnen som kolet
- tjära
- naftalen
- svavelväte
- ammoniak
- bensen
och andra ämnen.

Gasen måste kylas och det sker genom att gasen besprutas med vatten i det rör som finns mellan stigarröret till respektive ugn och uppsamlingsröret (förlaget). Munstycket som fördelar kylvattnet kallas för dysa och det finns tre sådana dysor i varje fallrör.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




När gasen kyls utkondenseras ----- --- ------ ---- gasen. Den fuktmättade gasen har nu en temperatur på ca 80 ^oC och leds från förlaget tillsammans med gaskondensatet till en ----------------- Där avskiljs gaskondensat från ----- --- --- ---- den sk kondensatbehandlingen som --------- ---- och beck.
Det sker först i --- -------- ---------- --- i dagligt tal kallas --- ------- och därefter i tryckseparerare. Vätskan sedimenteras, dvs det ------- ------ - ------ och det lättaste hamnar -------
Den avskiljda stenkolstjäran lagras och säljs till kemisk industri. Beck återförs till koksbatteriet via kollagret.
Det renade vattnet, dvs --------------- -------- ---- -------- för kylning av rågasen. Överskottet mellanlagras i en -------------------
Koksgasen går från vätskeavskiljaren ---- ---- ---------- Gaskylarna är 30 meter ---- ----- ---- -- stål. Gasen kyls där av ------------- --- ----------- Processvattnet kyls därefter i nio spiralvärmeväxlare med 1500 m³ kylvatten/tim.
I nästa steg avskiljs ---------- ----- ---- --------- i två parallella elektrostatiska -------
Därefetr leds koksgasen genom naftalentvätt. Naftalenet tas upp av -- --------- --- ------- över gasen i ett -- ----- ---- ----- Tvättoljan tar upp naftalen, ------- ------ --- ------ Oljan samlas nedtill i en sump och leds därefter över till en bensenfabrik.
Gasen förs vidare till en svavelvätetvätt. Den fungerar som en ----------------- --- -- --- 20 meter högt torn. I kolonnen besprutas gasen --- --------------- ------- -------- ammoniak är ett bra ------------- --- ---------- -- svavelväte.
Den renade gasen förs --- ----- ------ -- tornet i svavevätetvätten till ---------------- som är ett 22 ----- ---- ----- Även här besprutas gasen med vatten, som löser ammoniak. Tvättvattnet från ammoniaktvätten används --- ----------- - ------------------
Tvättvattnet från svavelvätetvätten förs till destillationskolonner, sk avsyrare och avdrivare. Där frigörs svavelväte och ammoniak genom uppvärmning med ånga. Det vatten som tvättats ---- -------- --- ---------- återförs till ammoniaktvätten och ---------- mellan ammoniaktvätten, svavelvätetvätten, avsyrare --- ----------
Avdrivarna är två ca -- ----- ---- --------- varav den ena är ---- ----- - ----- för att undvika korrossionsproblem. I avdrivarna förångas ammoniak. Till avdrivare B pumpas -------- -------------- ---- -------------------- och natronlut tillförs för att möjliggöra avdrivning -- ---------
Andra destillationstorn är de --- ---- ----- ---- avsyrarna. I avsyrarna renas rågasen ---- ---------- ----- -----------
Både ammoniakångorna och svavelväteångorna ---- ------ ---- --- sk spaltugnen. Där spaltas ammoniakgasen katalytiskt ---- ---- ---------- ----- (N) och väte (H).
I den efterföljande sk ----------------- --------- svavelväte (H₂S) till elementärt svavel (S). I Clausanläggningen framställs sedan -------- ------ --- ----- på marknaden.
Sist av tvättarna är -------------- --- -- --- 47,6 meter högt torn. Bensentvätten behövs inte för ------ -- -------- I bensentvätten tillvaratas råbensen, --- -- -- --------- av bensen, toluen och ------ --- ----- till externa kunder.
I bensentvätten besprutas gasen --- -- --------- --- absorberar råbensen, dvs bensen, toluen och ------
Tvättoljan från naftalen- och --------------- ----- ---- ------- xylen och toluen i --------------- Råbenen som produceras i -------------- ------ - -- bensentank och lastas på --- --- ---------- Råbensen sälj till petrokemisk ---------
Efter bensentvätten leds den ------ --------- ---- ----------- Tryckkraften från gassugarna används --- --- ------------ --------- genom gasledningarna till gasklockan, koksbatteriet, masugn, stålverk --- ----------
Gasklockan rymmer 6000 m³ gas och är främst ett utjämningskärl för att balansera variationer i gasförbrukningen eller ----- -- ------------- --- energiråvara i koksbatteriet.
Dessutom finns en gasfackla --- -------------- --- ---- används, facklas (förbränns).
Hela gasreningsanläggningen kräver två -------- -- -- -- megawatt effekt vardera, en i drift och -- - ------- Koksgas används som energiråvara - ------------
Allt överskott av processvatten --- --------------- --- ------ till efter de olika -------------- samlas i ett avlopp, --- --- ---- --- kemiska och biologiska reningsanläggningen.
Efter kemisk fällning går ------- ---- -- ------- för biologisk rening. Där finns bakterier som ---- -- ------------- --- finns kvar i vattnet. Det renade processvattnet går ---- -- ---------------------- --- det biologiska slammet skilj -- från det renade processvattnet.
Slammet pumpas tillbaka till --- ---------- -------- --- vattnet till tre parallella ----------- där vattnet filtreras innan --- -------- ------ -- i inre Herstjöfjärden eller -------- som släckvatten vid släckning -- -----
Den renade koksgasen används --- ------------ - --------- stålverket och LUKAB (LuleKraft).


Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nC=0 nr=1618-c, f1=/produkt/info/html/1618-c.htm]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


• - Släcktorn

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[fcdat(), nr=452-t.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Släcktorn
Släckvagnen är ett lok --- -- ---- ---- där koksen rasar ned --- ------------ Loket körs vanligtvis med --------- --- --- ---- manövreras manuellt.
Efter tryckningen kör loket -- ------ - --- släcktorn där ca 40 -- ------ ------- -- för att kyla ned koksen ----- ----------- ---- --------- Här är det viktigt --- ------------- -- --- rätta eftersom hela koksmängden ----- ------- ---------- för mycket vatten ger --- --- -------- -- koksen.
Temperaturen på koksen på ----------- ---- --- -- pyrometer placerad ovanför spåret --- släckvagnen. Pyrometern tar ett ----- --------- --- ----------- passerar vid transporten till släcktornet varefter --- ---------- --------- ------------ på koksen bestämmer släcktiden för koksen --- --- ----- --- lång tid släckningen skall ---- --- därmed den mängd vatten --- ----- ---------
Efter släckning tippas koksen - -- ----- --- fördelar ut koksen på transportband för transport till ---------
Referens = SSAB Luleå

• - Förlag rågas
[fcdat(), nr=452-FL.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Förlag, rågas
När kolet avger de -------- --------------- -- ------------ kring 700°C, därefter lämnar rågasen ugnen genom stigarrören --- -- --------- ------- varje ugn på batteriet.
I stigarrören sprayas gasen --- -------------- --- --- temperaturen skall sjunka till -- ----- Därefter samlas den kylda ------- ---- ---- ----- i ett förlag där ----- --- -------- ------ ut.
Blandningen av ammoniakvatten, tjära --- -------- - -------- går vidare till tjäravskiljare (kondensattank) där ytterligare tjära --- -------------- --------- Gasen tas ut ovanför ----------- --- --- ------ till förkylarna.
Referens = SSAB Luleå

• - Vätskeavskiljare, tjäravskiljare
[fcdat(), nr=452-ca.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Vätskeavskiljare (tjäravskiljare)
När rågasen kyls kondenseras ----- --- ------ ---- gasen. Den fuktmättade gasen förs ---- -------- ----------- --- gaskondensat till en vätskeavskiljare. Där avskiljs gaskondensat från ----- --- ---- ---- den sk kondensatbehandlingen som avskiljer tjära och -----
Efter vätskeavskiljaren förs rågasen ---- ---- --------- --- finns på koksverket. Här kyls gasen varvid ----------- ------------- ----- ----- tjära, faller ut.
Vätskan, som till viss --- ---------- ----- ---- vidare till kondensatbehandlingen.
Referens = SSAB Luleå

• - Kondensatbehandling
[fcdat(), nr=452-cd.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Kondensatbehandling
I kondensatbehandlingen avskiljs tjära --- ---- ----- - tre liggande behållare, som kallas för hästar, --- -------- - ---------------- Vätskan sedimenteras, dvs det ------- ------ ------ ---- botten och det lättaste (tjära) ------ -------
Den avskiljda stenkolstjäran lagras - ---------- --- ----- till kemisk industri. Beck återförs till koksbatteriet --- ----------
Det renade vattnet, dvs -------------- ----- ---------------- återförs till förlaget för ------- -- ------ Överskottet mellanlagras i en -------------
Referens = SSAB Luleå

• - Gaskylare
[fcdat(), nr=452-F1.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Gaskylare
Rågasen går från vätskeavskiljaren ---- ---- ---------- Gaskylarna är runda torn av stål och här kyls gasen, från 80^oC till ca 20^oC, med ammoniakvatten som sprayas -- ----- - ----- steg. Ammoniakvattnet cirkulerar i systemet --- ---- - ------------------ med ca 1,5 m³ kylvatten per timme. Det ammoniakvatten som förångas - ------- ------- --- motsvarande mängd från ammoniaktanken.
Efter förkylarna fortsätter gasen ---- --------- --- ---- mer tjära separeras från ------
Referens = SSAB Luleå

• - El-, tjärfilter
[fcdat(), nr=452-e.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Elfilter
Från förkylarna fortsätter gasen ---- ---------- Där separeras ännu mer ----- ----- --- ----- passerar elektriska fält med ---------- -- -- mellan anod och katod. Här kan det bli ------- -- --- -- någon anledning kommit in ---- - -------- ------ medför explosionsrisk. Det är viktigt att -- ---- -- ------ tjära som möjligt ur ----- -------- ------ ------ resulterar i igensatta ----- --- ---------------
Efter elfiltret följer en ------------- --- ----- ----- med hjälp av en ----------
Referens = SSAB Luleå

• - Naftalintvätt
[fcdat(), nr=452-nw.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Naftalentvätt
Efter elfiltret följer en ------------- --- ----- ----- i ett absorbtionstorn. Tvättolja sprutas över gasen - ------- --- ---------- naftalen, bensen, toluen och ------
Tvättoljan samlas upp i -- ---- - ------ av tornet och pumpas -------- ---- ------------------ --- bensenutvinning.
Referens = SSAB Luleå

• - Svaveltvätt
[fcdat(), nr=452-W1.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Efter naftalentvätten förs gasen ------ ---- ----------- --- svavelrening. Grovtvätten är en absorbtionskollon --- ----- ------- --- ammoniakvatten i två steg ¹⁾.
Den renade gasen förs --- ----- ------ -- tornet till nästa tvättsteg, som är fintvätten (ammoniaktvätten).
Tvättvatten från svaveltvätten förs ---- --------------------- ---------- --- avsyrare). Där frigörs ammoniak och svavelväte genom uppvärmning med ånga ¹⁾.
Tvättvatten som renats från ---------- --- -------- - destillationskolloner återförs till fintvätten och cirkulerar ------ --------- ---------- --------- och avsyrare.
Ammoniakångorna (NH₃)och svavelväteångorna (H₂S) förs vidare till spaltugnen där spaltas --------------- ---- ----------- ----- (N) och väte (H).
I den efterföljande sk Clausanläggningen omvandlas svavelväte (H₂S) till svavel (S) och här framställs flytande ------ --- ------------
Referens = SSAB Luleå
__________
¹⁾ [chemvib() f1=/produkt/info/html/452-w.htm]
Ammoniakvatten från ammoniaktanken används --- ----------- --- ----- i fintvätt och grovtvätt och cirkulerar mellan fintvätt, ---------- --------- --- --------- Den mängd ammoniakvatten som -------- - --------------------- ----------- avsyrare) ersätts med motsvarande mängd ---- ---------------
Avdrivarna är två kolloner, varav den ena är helt byggt i titan för att undvika korrosionsproblem. I avdrivarna förångas ammoniak. Till en av avdrivarna ------ -------- -------------- ---- ammoniaktanken och natronlut tillsätts för att möjliggöra avdrivning -- ---------
Avsyrarna är två destillationstorn där svavelväte förångas.


Referens = SSAB Luleå [chemvib(), file]

• - Ammoniaktvättar
[fcdat(), nr=452-W2.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Den renade gasen från ----------- ---- --- ----- toppen av tornet till ----- ---------- som är fintvätten (ammoniaktvätten). Även i det här ----------- ------- ----- --- ammoniakhaltigt vatten som löser -------- ¹⁾.
Referens = SSAB Luleå
__________
¹⁾ [chemvib() f1=/produkt/info/html/452-w.htm]
Ammoniakvatten från ammoniaktanken används --- ----------- --- ----- i fintvätt och grovtvätt och cirkulerar mellan fintvätt, ---------- --------- --- --------- Den mängd ammoniakvatten som -------- - --------------------- ----------- avsyrare) ersätts med motsvarande mängd ---- ---------------
Avdrivarna är två kolloner, varav den ena är helt byggt i titan för att undvika korrosionsproblem. I avdrivarna förångas ammoniak. Till en av avdrivarna ------ -------- -------------- ---- ammoniaktanken och natronlut tillsätts för att möjliggöra avdrivning -- ---------
Avsyrarna är två destillationstorn där svavelväte förångas.


Referens = SSAB Luleå [chemvib(), file]



• - Tjärtank
[fcdat(), nr=452-ct.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Tjärtank
I tjärtanken kan 7000 --- ------------- ------ ----- den i rörledning leds ---- ------ för utskeppning med båt.
Referens = SSAB Luleå



• - Ammoniakvatten
[fcdat(), nr=452-ammoniakvatten.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Ammoniakvatten
Ammoniakvatten från de olika ------------- --------- ---- ------ och lagras i ammoniaktanken.
Ammoniakvatten från ammoniaktanken används --- ----------- --- ----- i fintvätt och grovtvätt och cirkulerar mellan fintvätt, ---------- --------- --- --------- Den mängd ammoniakvatten som -------- - --------------------- ----------- avsyrare) ersätts med motsvarande mängd -- ------- ---- ---------------
Det cirkulerade ammoniakvattnet är ------------ -- --- ---------- ammoniak och att svavelväte, fenol, cyanider och olika ------- --- --------------- ------- i vattnet.
Ammoniakvatten som har cirkulerat - -------- ------------- --- giftigt, vattnet avger ångor ---- --- ---- temperaturer. Det är ammoniak som ----- --- --- --- en stark lukt.
Referens = SSAB Luleå


Ammoniakvatten innehåller
Ämne	Halt (gram/liter)
Ammoniak	1-20
Svavelväte	0,5-6
Cyanider	? 1)
Fenoler	? 1)
Tjära	? 1)
1) Halten är beroende på hur länge vattnet cirkulerat i systemet
Referens = SSAB Luleå



• - Principskiss bensenanläggning
• - Bensensanläggning, processer

[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/452-rb.htm ]

[fcdat(), nr=452-rb.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Bensenanläggning
I bensenanläggningen renas rågasen ---- ------- ------- ------ naftalen och andra kolväten --- --- ---- - bensentvätten, bensenavdrivaren och i -----------------------
Bensentvätt
Bensentvätten är det första steget i bensenanläggningen och består av en absorptionskolonn ¹⁾ med ett antal bottnar och med fyllning av ------------- --- --- --- absorptionsytan.
Uttvättnig av bensen från ------- ------ --- ----------- (tjärolja) i motström. Processoljan anrikas på bensen, ------- ------ -------- --- andra kolväten då den ------ --- ----- -------- och samlas upp i -- ---------- -------- --- rinner med självfall via -- -------------- ---- -- mellanlagringstank (anrikad tank).
Värmeväxlare
Den bensenanrikade processoljan från -------------------- -------- ----- ------ till värmeväxlarsystemet för uppvärmning och vidare ---- -----------------
Till bensenavdrivaren pumpas också ------------ --- --- ------- i naftalentvätten.
Bensenavdrivare
Bensenavdrivaren består av en klockbottenkolonn ¹⁾ med ett antal bottnar. I kolonnens botten tillförs ---- --- ----------- --- uppvärmning av processoljan och --------- oljehaltig bensen lämnar kolonnens topp och ----------- --- ------------- --- passerar en oljeavskiljare innan den mellanlagras för ------ ---------- - -----------------------
Processoljan från bensenavdrivaren samlas --- - -- ----------- (avdriven tank) och pumpas -------- ---- -------------- Då processoljan cirkuleras försvinner --- ---- -- --------- därför måste olja tillföras -- --- -- --- att hålla nivåerna konstanta. Densiteten på oljan ökar -- --- ---------- - systemet och några gånger --- -- ----- ----- ut och ersätts med ny --------
Fraktioneringskolonn ¹⁾
Processoljan separeras genom en ---------- -- ----------- --- olika kokpunkt i en ------- --- ------ destillation. Vid destillationen används en --------------------- --- -- -- apparat för motströms kontakt mellan gas och vätska.
Processoljan från mellanlagringstanken, efter ----------------- pumpas genom förvärmare till ----------------------- I botten av kolonnen --------- ---- --- ----------- för uppvärmning av processoljan.
Naftalen avdrivs vid naftalenbotten, som finns ungefär mitt på kolonnen, och pumpas till tjärtankarna.
Råbensen (bensen, xylen, toluen och en del andra kolväten) kommer ut i toppen -- -------- --- ----------- i ett antal steg. Råbensen pumpas från fraktioneringskolonnen ---- ------------ --- --------
¹⁾
__________
Fraktioneringskolonnen består av en ----------------- --- --- ----- bottnar. Den används för att --------- ------------ --- -------------
En klockbottenkolonn är ett ------- ---- ------- - flera nivåer - bottnar, med mellanrum mellan bottnarna. Varje botten har flera ----------- --- --- --- lock, sk klocka, över ----- ---- De nivåer som är ------ --- -- ------- och sedan avtar temperaturen ----- --- - ---------
På det viset kommer ----- ----- - ------------ att kondensera på olika ------- varvid erhålls en uppdelning - ----------- --- ----- kokpunkt. De ämnen som har --- -------- ------ ----- upp i kolonnen, medan de med högre -------- ------ ------ ----
Naftalen i processoljan övergår i gasform ungefär mitt på kolonnen och kondenserar (avkyls och ------- - ----------- -- den nivå i kolonnen --- ------ --- --------------- Därifrån pumpas naftalen till -----------------
Bensen, xylen, toluen och -- --- ----- --------- som har lägre kokpunkt -- --------- övergår i gasform högre --- - -------- --- kondenserar till vätska. Produkten kallas för råbensen och pumpas till bensentanken för lagring.
Referens = SSAB Luleå

Bensentank

Bensenlagret består av 1 cistern på 4470 m3 som är placerad inom en betonginvallning. Utlastning till fartyg sker ca 4 gånger per år med hjälp av tankbilar.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Bilarna är utrustade för --------- -- ------- Råbensenen pumpas från lagercisternen ---- ----------- --- ---------- och sista biten med ------ ----- ----- är försedd med slangbrottsskydd --- ------ ------------ --- ett eventuellt haveri. Till utlastningssystemet hör också --- ------ --- --- att råbensenångor återförs till ------------ ---- ------------
Tankbilarna kör sträckan ner ---- ------ -------- --- råbensenen pumpas ombord på ------ via slangar och rörledningar. Här finns också installerat -------------------- När bilen töms finns ---- --- --------------- -- att råbensenångorna från fartygstankarna -------- ---- ----- som sedan transporterar ångorna -------- ---- -------------
Alla behållare och tankar - ------------ -- -------- till ett luftningssystem som - --- --- -- kopplade till koksgassystemet. Detta system gör att ----- -------- ----- --------- kommer ut i atmosfären.


Referens = SSAB Luleå [cfile()]



• - Svaveltillverkning
[fcdat(), nr=452-svavelproduktion.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Spaltugn
I spaltugnen spaltas ammoniak --- ---------- - ---- beståndsdelar varvid kvävgas, vätgas och svaveldioxid bildas. I nästa processteg reagerar vatten med svaveldioxid varvid vattenånga och rent svavel bildas.
Referens = SSAB Luleå

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Ammoniakvatten
Tvättvatten (ammoniakvatten) som cirkulerar ------ ---------------- ------------- --- destillationskolloner (avdrivare, avsyrare) är ------------ -------- --- innehåller ammoniak och att svavelväte, fenol, cyanider och olika svavel- och kväveföreningar anrikas i vattnet.
Processolja (tjärolja)
Uttvättnig av bensen från ------- ------ --- ----------- (tjärolja) i motström. Processoljan anrikas på bensen, naftalin och andra kolväten då den rinner ner ----- -------- --- ------ upp i en bottensump -------- --- rinner med självfall via -- -------------- ---- -- mellanlagringstank.
Processoljan cirkuleras och det ---------- ---- -- --------- därför måste ny processolja --------- då och då för --- ----- -------- ----------
Då oljan cirkuleras i -------- ---- ---------- --- några gånger per år ----- ----- -- --- ersätts med ny produkt.
Processolja som cirkuleras i systemet är förorenad med bensen, naftalen och andra kolväten och är därför hälsofarlig. Halten av hälsofarliga ämnen -------- - ----- ---- i processen.
Stenkolstjära
Stenkolstjära innehåller en rad ----- --- -- ------------- Föroreningsgraden av produkten mäts genom förekomsten av polyaromatiska kolväten, PAH, som är en grupp --------- ---------- --- ------ av två eller flera ------------- Vissa enskilda polyaromatiska kolväten är klassificerade som cancerframkallande, t ex benso(a)pyren.
Produkten är cancerframkallande och kan framkalla hudtumörer, lungtumörer och tumörer på inre organ och den kan också orsaka genetiska skador. Stenkolstjära är även allergiframkallande och starkt irriterande för ögonen och på huden. Hudkontakt i kombination med solexponering kan ge svårartad eksem.
Bensen
Råbensen är en flyktig organisk vätska som består av bensen (>70%), toluen (10-15%) och xylen (2-5%), kan --------- ----- -------- - låga halter.
Bensen kan ge cancer (leukemi) och genetiska skador.
Bensen tas lätt upp - -------- ---- --- inandning av gas och ----- ---- --- ---------- med lösning, och förs ----- ------ ------ ---- alla kroppens vävnader framförallt ---- ------------- Vid långvarig och upprepad inandning av bensen finns risk för anemi ¹⁾ och ökad infektionskänslighet.
Hudkontakt med råbensen avfettar huden, vilket kan ge hudsprickor. Risk för samma symptom --- --- --------- ----- omfattande och långvarig hudkontakt.
Vid reparationsarbeten i bensenanläggningen, isärkoppling av ledningar och ------ --- -------- -------- finns risk för exponering för bensen.
_______
¹⁾ Anemi (blodbrist) är ett tillstånd där blodets förmåga att ta upp syre är nedsatt pga brist på röda blodkroppar

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Bensen
[chemfile(), nr=71-43-2, f1=/produkt/chemdata.dat]
Vid torrdestillation av kol till koks omvandlas 25% av kolet till sk rågas. I koksverket vid SSAB i Luleå finns en gasbehandlingsanläggning med en serie olika processer där rågasen från torrdestillationen av kol till koks renas i flera steg. Den renade rågasen, koksgas, innehåller ca 2-4% bensen. Råbensen som tillverkas från rågasen innehåller mer än 70% bensen.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Risk för exponering för ------ - --- -------- är vid inandning av ------- --- ---------- - för råbensen. Bensen är lättflyktigt och --- ---- --- - kroppen både vid inandning -- ----- ---- -------- och vid hudkontakt med -------- -
Referens = Litteratur om ------- ----- [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=bensen, f1=/produkt/info/html/bensen.htm]
Bensen

Bensen är giftigt vid inandning, förtäring och långvarig hudkontakt. Ämnet kan lätt tas upp i kroppen vid inandning av ångor och genom hudkontakt med lösning.



This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Inandning av ångor ger yrsel, huvudvärk, slöhet, illamående. Vid höga halter hjärtpåverkan, ----------------- ------------- --- --------
Hudkontakt med bensen är irriterande och avfettar huden, vilket kan ge hudsprickor. Risk för samma symptom --- --- --------- ----- omfattande och långvarig hudkontakt.
Stänk i ögonen ger sveda.
Förtäring ger upphov till kräkningar och i övrigt samma symtom som vid inandning.
Bensen kan ge ärftliga --------- ------ --- ------- (cancer) vid långvarig och -------- ----------- Bensen finns tillsammans med -- ----- ----- - den högsta cancerriskklassen. Klassningen -- ----- -- ------------- Agency for Research on ------ -------
Bensen är cancerframkallande genom att kroppen via metabolismen bildar bensenoxid. Denna är mycket reaktiv, --- --- ------- --- cellernas genetiska material och ------ genetiska skador (t ex ----------- --- -------
Metabolism är en process i kroppen där ett ämne omvandlas till ett annat ämne. Mutation är en förändring i cellernas genetiska material.
Vid exponering för höga ------ ------ -------- --- centrala nervsystemet. Ångor av bensen är ----------- -- ------------- --- ögon.
Vid långvarig och upprepad inandning av bensen finns risk för anemi¹ och ökad infektionskänslighet.
¹ Anemi (blodbrist) är ett --------- --- ------- ------- att ta upp syre -- ------- -- ----- av brist på röda ------------

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


• - Riskinformation bensen

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Stenkolstjära/ beck
[chemfile(), nC=0 nr=beck, f1=/produkt/info/html/beck.htm]
Tjära är en trögflytande vätska som erhålls som kondensat vid pyrolys (torrdestillation) av organiska material som kol och petroleum, tjära som bildas från kol kallas för stenkolstjära. Bottensatsen som bildas vid destillationen av kol kallas för beck. När bottensatsen kommer från petroleum kallas det bitumen.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Det finns risk för --------- --- -------------- --- solljus (fototoxiskt eksem) efter --------- ------------- --- ----------- Eksem av typ fototoxiskt ------- -- ----- ------- för solljus.
Polyaromatiska kolväten, polycykliska aromatiska -------- ----- ------------- ---- förkortat PAH av engelska Polycyclic -------- ------------- -- -- grupp ämnen som finns - ------- --- --------- (råolja). Det mest kända av ----- ----- -- -------------- Flera av PAH-ämnena är ------------------- t ex benso(a)pyren. ----- ----- --- -------- obehaglig lukt redan vid ---- ---------------- PAH-ämnen är inte flyktiga --- -- ------ ---- stora områden med partiklar.
Tjära och beck innehåller -------------- -------- ------
Exponering för PAH-ämnen kan ------- -- ---- ---- för cancer.


Referens = Litteratur om ------- ---- --- ------- hälsorisker [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


• - Riskinformation stenkolstjära

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Polyaromatiska kolväten
[chemfile(), nr=polyaromat, f1=/produkt/chemdata.dat]
Polyaromatiska kolväten (PAH) är en grupp ämnen som finns i stenkol och petroleum (råolja) samt bildas vid förbränning av organiskt material.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Det mest kända av dessa ämnen är benso(a)pyren. Flera av PAH-ämnena är ------------------- - -- -------------- PAH-ämnen är inte flyktiga --- -- ------ ---- stora områden med partiklar. -
Långvarig eller upprepad hudkontakt --- ------------ - - ex stenkolstjära eller använda ----- --- -- ------ till hudcancer. Det finns också tillräckliga ----- --- --- --------- av polyaromater under lång ---- - i gasform eller de --- --- ------- -- partiklar, kan ge upphov ---- ----------- -
Vid tillverkning av koks ---- --- - --- koksbatteri bildas rågas som - innehåller hög halt PAH. -- --- ----------- ---------- arbeten där luckor måste ------ --- - att fylla på kol --- --- ---------- ------- av orenad rågas. - Därför finns det risk --- ---------- --- --- i gasform men även --- --- --- --- fastnat på partiklar. PAH-ämnen har relativt låg ----------- ------ ------- --- de inte håller sig --------- -------- ----- utan fastnar på partiklar.
Den största förekomsten av ------------ ----- - -------------- som är en biprodukt --- ------------ -- ---- från kol. Risk för exponering för ---- ------ --- ----- på arbetsplatser där stenkolstjära ---------- ----- ----------

Referens = Litteratur om kemiska hälsorisker [chemfile() chemdata.dat (efter *)]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


• - Riskinformation benso(a)pyren

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.






• - Läs mer om polyaromatiska kolväten

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=pah, f1=/produkt/info/html/pah.htm]
Polyaromatiska kolväten

Polycykliska aromatiska kolväten, även polyaromatiska kolväten eller polyaromater, ofta förkortat PAH av engelska Polycyclic Aromatic Hydrocarbons, är en grupp ämnen som finns i stenkol och petroleum (råolja) samt bildas vid förbränning av organiskt material.

Det mest kända av dessa ämnen är benso(a)pyren.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Flera av PAH-ämnena är ------------------- - -- -------------- PAH-ämnen är inte flyktiga --- -- ------ ---- stora områden med partiklar. Exponering för PAH-ämnen kan ------- -- ---- ---- för cancer.
Olika råoljeraffineringsprocesser bidrar till --- --------------- --- ---- i vissa slutprodukter. Det är således mycket --- - -- - tung eldningsolja.
Polyaromater förekommer också i ---- ----- ------- ------- och mineraloljor. Nya oljor som är ----------- ---------- ------------- ---- halter, men efter en ---- ---------- --- halten öka drastiskt, t -- - ---------- --- hydrauloljor som varit utsatta --- ---- -------------
Mätning
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ---------- ------------ ------ ------ polyaromater i luft utifrån mätning av ------ -------------- Man bör dock observera --- ------------- ---- ------ för en liten och ---------- ----- -- --- cancerframkallande effekten hos polyaromaterna.
Hälsorisker
Långvarig eller upprepad hudkontakt --- ------------ - - ex stenkolstjära eller använda ----- --- -- ------ till hudcancer. Inandning av polyaromater, i ------- ----- -- --- har fastnat på partiklar, --- -- ------ ---- lungcancer.
Yttre miljö
Benso(a)pyren är bioackumulerande och ----------------
Koksverk, PAH-ämnen vid tillverkning av koks från kol
Vid tillverkning av koks ---- --- - --- koksbatteri bildas koksgas och --- ------- ------------ innehåller hög halt PAH. -- ------------- ---------- ------- där luckor måste öppnas --- --- ----- -- kol och det förekommer läckage -- ------ ----------- ------ finns det risk för ---------- --- --- - gasform men även för PAH --- --- ------- -- partiklar. PAH-ämnen har relativt låg ----------- ------ ------- --- de inte håller sig --------- -------- ----- ---- fastnar på partiklar.
Den största förekomsten av ------------ ----- - -------------- som är en biprodukt --- ------------ -- ---- från kol. Risk för exponering för ---- ------ --- ----- på arbetsplatser där stenkolstjära ---------- ----- ---------
PAH-ämnen i petroleum, råolja
Petroleum, även kallat mineralolja, --------- ------ --- ------ nafta, är en tunnflytande ---- ------ som naturligt förekommer i ----- -- ------------ ------ är en blandning av ---------- ----- ---------
Råoljan genomgår rening för ------ ------------ -- - ex smörjoljor. I denna ------- ------- -- - polyaromater ut med hjälp -- -------------- --- ------ för solventraffinering.
Råoljan separeras i ett ----------- ----- ---------- -- komponenter med olika kokpunkt - -- ------- --- kallas destillation.
Principen för ett raffinaderi -- --- -- ---- på den speciella egenskap --- ----- ------- ------- en viss kokpunkt.
Vid fraktionerad destillation i --- ----------- --------- --------- och smörjfetter i temperaturintervallet 300-370 °C.
PAH-ämnen i oljor, smörjfetter
Oljor och smörjfetter från -------------- --- ---- ----------------- eller härdhydrerad, råolja är ------ ---- --- ---- PAH medan oljor och ----------- ---- ------------- -- ex syraraffinerad) eller obehandlad ------ ---------- ---- ------ PAH.
Syraraffinering är en behandling -- -- ---------------- --- syra. Tar bort vissa ------------- men inte PAH.
Det ska framgå i ------------------ - ------- -- typ av baskomponet i ----- --- ------- Tillverkaren måste testa om basoljan innehåller PAH i halter så att oljan klassificeras som cancerframkallande. Inom petroleumindustrin används testmetod IP 346.
Testmetod IP 346, bestämning av polyaromatiska kolväten PAH i oljor
Institute of Petroleum standard -- --- -- -- testmetod som används i ------------------ --- --- ----- om basoljor innehåller PAH - ------ -- att de klassificeras som ------------------- I testmetoden används dimetylsulfoxid ------ --- ---------------- --- att extrahera PAH från ------ Om DMSO-extraktet innehåller <3 - --- ------------- ----- inte som cancerframkallande.
PAH-ämnen i begagnade oljor och smörjfetter
Begagnade oljor (t ex ----------- ------------- --- ----------- som varit utsatta för ---- ------------ --- --------- höga halter PAH som ------- --- -------------

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Process
[chemfile(), nC=0 nr=MK452-1, f1=/produkt/info/html/MK452-1.htm]
I koksverket vid SSAB i Luleå finns en gasbehandlingsanläggning med en serie olika processer där rågasen från torrdestillationen av kol till koks renas i flera steg och där utvinns råbensen, stenkolstjära och svavel. Den renade rågasen kallas för koksgas.

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Svavelväte
[chemfile(), nC=0 nr=H2S-452, f1=/produkt/info/html/H2S-452.htm]
Smält svavel kan avge svavelväte (vätesulfid), som är en mycket giftig gas.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=svavelv, f1=/produkt/chemdata.dat]
Svavelväte, vätesulfid eller sulfan (H₂S) är en kemisk förening av svavel och väte. Det är en giftig gas vars lukt brukar beskrivas som ruttna ägg.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Vid höga halter sker ---- -- ---------- -- luktsinnet. Det är därför inte ------- --- --- ----- av luktsinnet avgöra om --- ------- -- ------- med hänsyn till förekomst -- ------------
Vid en svavelvätehalt i ------ -- ---- - 0,2 ppm kan luktsinnet ----- --------- ----------- --- 1 ppm upplevs en ---- --- ----- ------- lukt och vid 3 - - --- ----- en tydlig lukt av ----------- --- -- - 30 ppm känns en ----- --------- ---- --- vid 30 - 150 --- --- ------ ------ till sötaktig. Vid 150 - --- --- ---- förlamning av luktsinnet.
Svavelvätets akuta giftighet beror -- ------ ------- -- vävnader, främst ögon och ------- ---- ------- -- blodets förmåga att transportera ------
Det hygieniska gränsvärdet för ---------- - -- ----
Vid 10 - 50 --- ---- ---- -------------- och vid 50 - --- --- ----- --- andningsbesvär efter en timmes ------------
Vid 100 - 200 --- ------- ----- --- ögonbesvär.
Vid 500 - 1000 --- --------- ------ -------------- lungödem och halterna är -------------

Referens = Litteratur om kemiska hälsorisker [chemfile() chemdata.dat (efter *)]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


• - Läs mer om svavelväte

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=H2S, f1=/produkt/info/html/H2S.htm]
Svavelväte

- Mycket giftig vid inandning

Inandning kan ge

- sveda i näsa och svalg
- hosta
- huvudvärk
- yrsel
- illamående och kräkningar
- lunginflammation och vätskeutgjutning i lungorna (lungödem) kan tillstöta senare

- Höga halter orsakar att luktsinnet avtrubbas
- Mycket höga halter orsakar snabbt medvetslöshet

- Svavelväte kan ge stark sveda i ögonen, tårflöde, synsvårigheter och överkänslighet för ljus

- Vid längre tids kontakt med svavelväte i relativt låga halter kan besvären uppträda med flera timmars fördröjning

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Svavelväte, vätesulfid eller sulfan ----- -- -- ------ förening av svavel och -----
Det är en giftig --- ---- ---- ------ beskrivas som ruttna ägg.
Vid höga halter sker ---- -- ---------- -- luktsinnet.
Det är därför inte ------- --- --- ----- av luktsinnet avgöra om --- ------- -- ------- med hänsyn till förekomst -- -----------
Vid en svavelvätehalt i ------ -- ---- - 0,2 ppm kan luktsinnet ----- --------- ----------- --- 1 ppm upplevs en ---- --- ----- ------- lukt och vid 3 - - --- ----- en tydlig lukt av ----------- Vid 20 - 30 --- ----- -- ----- obehaglig lukt och vid -- - --- --- kan lukten övergå till --------- Vid 150 - 300 --- ---- ---------- -- luktsinnet.
Svavelvätets akuta giftighet beror -- ------ ------- -- vävnader, främst ögon och ------- ---- ------- -- blodets förmåga att transportera -----
Det hygieniska gränsvärde för ---------- ------ -- -- ppm.
Vid 10 - 50 --- ---- ---- -------------- och vid 50 - --- --- ----- --- andningsbesvär efter en timmes -----------
Vid 100 - 200 --- ------- ----- --- ögonbesvär.
Vid 500 - 1000 --- --------- ------ -------------- lungödem och död.
Fysikaliska risker
- Extremt brandfarligt
- Gasen kan redan --- ------------ --------- ----- rumstemperatur lätt bilda explosiva ----------- --- ----

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - Riskinformation svavelväte

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Process
[chemfile(), nC=0 nr=MK452-1, f1=/produkt/info/html/MK452-1.htm]
I koksverket vid SSAB i Luleå finns en gasbehandlingsanläggning med en serie olika processer där rågasen från torrdestillationen av kol till koks renas i flera steg och där utvinns råbensen, stenkolstjära och svavel. Den renade rågasen kallas för koksgas.

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=SO2-452, f1=/produkt/info/html/SO2-452.htm]
I processen där svavel tillverkas kan svaveldioxid bildas då smält svavel kommer i kontakt med luft.

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=SO2, f1=/produkt/info/html/SO2.htm]
Svaveldioxid

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Hälsorisker
Kortvarig exponering för höga ------ -- ------------ - luften kan vara livshotande ----- --- --- hindrar luftvägarna och därmed ------- -------------------- -------- --- personer med lungsjukdom.
Långvarig exponering för höga halter av svaveldioxid kan orsaka kronisk bronkit ¹⁾, emfysem ¹⁾ och lungsjukdom. Det kan också förvärra ----------- -------------
¹⁾
Bronkit är en inflammation som sitter djupt ner i luftrören (bronkerna), och som leder till --- ----- ------- ---- bildas, och måste hostas ---- En vanlig orsak till ------- -- ------- -----------
Emfysem är ett tillstånd där en viss vävnad blir uppfylld av luft eller andra gaser. Den vanligaste av dessa -- ----------- --- ------- när väggarna i de ----------- ------------- som kallas för alveolarsäckar, ----- --- ----- -- inflammatorisk reaktion, vanligen orsakad -- ------- --- andra luftföroreningar.
När svaveldioxid reagerar med ----- ---------- - ------ bildas små sulfatpartiklar, som kan samlas i -------- --- ------ -------------------- Långvarig exponering för sulfatpartiklar --- ------ ----------------
Inandning av svaveldioxid kan -------- ----- ---- --- lungor, och orsaka hosta --- ------- Ögonkontakt med svaveldioxid är ----------- --- ---- ------ kan vara frätande med risk för ögonskador.
Kortvarig exponering för svaveldioxid --- ------ ------- ------------------------ rinnande ögon, hämning -- ------------- --------- ------- luktkänsel, huvudvärk, illamående, kräkningar, ------ -------- --- yrsel.


Referens = Tox Town, U.S National Libreay of Medicine ¹⁾ [chemfile(), file(), referens i dokument]
¹⁾ Information on chemical and environmental concerns is from the TOXNET and MedlinePlus
Svaveldioxid (SO₂) är en färglös gas med stickande lukt. Om gasen löses i ------ ------ ---------------- --- är en färglös och -------- ----- --- -- svagare än svavelsyra.
Då svaveldioxid kommer i ------- --- ----------- - ögon och andningsvägarnas slemhinnor ------ ---------------- --- är starkt irriterande och --------- I höga koncentrationer kan ------------ -- ---------- -- ögonen.
Svaveldioxid som sugits upp - -------- --- -------- med vatten fräter på ------
Vid inandning påverkar svaveldioxid ----------- ----- --- -------- låga halter, t ex ökar ------------------ - ------------ Astmatiker är särskilt känsliga --- -------------
Vid mycket höga halter, - -- --- ------- av svaveldioxid vid olyckor, --- --- ------ ----------- lungskador (lungödem). Risk för lungödem finns ------- ---- --- ------- då man blir instängd ----- -- ---------- -- lång.
Personer som utsätts för -------- ---------- --- ------------ i arbetsmiljön, löper sannolikt -- ---- ---- --- luftvägsbesvär. De är i allmänhet ----- ------- --- ----- skadliga ämnen och det --- ---- ----- --- klarlägga effekten av svaveldioxid -- ---- -----


Referens = Litteratur om ------- ----------- [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


• - Riskinformation svaveldioxid

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Toluen
[chemfile(), nr=108-88-3, f1=/produkt/chemdata.dat]
Råbensen innehåller 10-15% toluen.

Ångor av toluen verkar irriterande på andningsvägar och ögon. Ämnet irriterar och torkar ut huden och tränger med lätthet in i kroppen både vid inandning och vid hudkontakt.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Akuta effekter vid exponering --- ------ ------ --- i huvudvärk, trötthet, yrsel --- ----------- - Toluen ger också upphov ---- --------- --- --- höga halter finns risk --- ---------- --- - medvetslösher.
I litteraturen finns beskrivet ---- --- -------- --- under lång tid exponerats -------- --- lösningsmedelsblandningar med högt innehåll -- ------ --- -------- av sympton som darrningar, - minnesförlust och försämrad förmåga --- -------- ---------------
Toluen är klassificerad med -- - -------- -- = Möjlig risk för --------------

Referens = Litteratur om kemiska hälsorisker [chemfile() chemdata.dat (efter *)]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


• - Riskinformation toluen

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Naftalen
[chemfile(), nr=91-20-3, f1=/produkt/chemdata.dat]
Råbensen innehåller ca 0,5% naftalen.

Ångor av naftalen verkar irriterande på andningsvägar och ögon. Ämnet irriterar och torkar ut huden och tränger med lätthet in i kroppen både vid inandning och vid hudkontakt.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Akuta effekter vid exponering --- -------- ------ --- i huvudvärk, illamående, kräkningar --- - kraftiga svettningar.
Långvarig exponering för naftalen --- -- ------ ---- sk hemolytisk anemi, dvs ------------- - av de röda blodkropparna. - Den hemolytiska anemin ger - --- --- ------ till gulsot och till -------------- - ----- -
Naftalen är ett miljöfarligt ------

Referens = Litteratur om kemiska hälsorisker [chemfile() chemdata.dat (efter *)]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


• - Riskinformation naftalen

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=7704-34-9, f1=/produkt/chemdata.dat]
Svavel

Svavel erhålls som en biprodukt från koksgas i koksverk vid tillverkning av koks från kol.

Smält svavel kan avge giftig gas (svavelväte). Vid antändning av svavel bildas giftig gas (svaveldioxid).

Hudkontakt med svavel kan orsaka irritation. Smält svavel ger brännskada.



This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Inandning av rök och ---- --- -- ---------- i andningsvägarna och hosta. - Damm kan orsaka sveda - ------ --- --- längre tids påverkan även ------------ --------- -

Referens = Litteratur om kemiska hälsorisker [chemfile() chemdata.dat (efter *)]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


• - Riskinformation svavel

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[fcdat(), nr=ammoniakvatten.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Ammoniakvatten
Ammoniakvatten från de olika ------------- --------- ---- ------ och lagras i ammoniaktanken.
Ammoniakvatten från ammoniaktanken används --- ----------- --- ----- i fintvätt och grovtvätt och cirkulerar mellan fintvätt, ---------- --------- --- --------- Den mängd ammoniakvatten som -------- - --------------------- ----------- avsyrare) ersätts med motsvarande mängd -- ------- ---- ---------------
Det cirkulerade ammoniakvattnet är ------------ -- --- ---------- ammoniak och att svavelväte, fenol, cyanider och olika ------- --- --------------- ------- i vattnet.
Ammoniakvatten som har cirkulerat - -------- ------------- --- giftigt, vattnet avger ångor ---- --- ---- temperaturer. Det är ammoniak som ----- --- --- --- en stark lukt.
Referens = SSAB Luleå


Ammoniakvatten innehåller
Ämne	Halt (gram/liter)
Ammoniak	1-20
Svavelväte	0,5-6
Cyanider	? 1)
Fenoler	? 1)
Tjära	? 1)
1) Halten är beroende på hur länge vattnet cirkulerat i systemet
Referens = SSAB Luleå

[chemfile(), nC=0 nr=cyanid-a, f1=/produkt/info/html/cyanid-a.htm]
Cyanider

Cyanider och cyanföreningar är kemiska föreningar i vilka ingår en cyangrupp (kväve bundet till kol, CN).
This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Cyanider är mycket giftiga --- ----- --------- --- hudkontakt och kan orsaka ---------- ------ -------------- andnöd, illamående, kräkningar. Höga halter orsakar snabbt ------------ ----- -------------------- ------- och medvetslöshet. Höga halter är dödliga ---- ----- --------
Cyanider kan vid uppvärmning bilda den mycket giftiga gasen vätecyanid. Ångorna tas lätt upp -- ------- ----- --- och lungor. De luktar bittermandel, men -------- ---------- --------- -- vätecyanid kan man inte ---- -- ------ som varningssignal.
Risk för att vätecyanid bildas vid exponering för cyanider
Vätecyanid kan bildas genom -------- -- ------- - ex då ångor av -------- ------- --- ---------- hydrolyseras till vätecyanid t -- - ------- --- slem. Hydrolys är en kemisk ------- --- -- ------- klyvs i kontakt med ------- t ex vid hydrolys -- -------- -- ------- den farliga cyanidjonen (CN) --- -- ----- risk att vätecyanid bildas.
Vid nedsväljning av cyanider - ------- ----- ----- partiklar som är kontaminerade --- -------- --- cyanider reagerar med magens saltsyra till vätecyanid.
Förgiftning
Vätecyanid inaktiverar cellandningen genom --- ----- ---- ------ i ett protein i ------ --- ------ --- cytokrom C.


Referens = Litteratur om ------- ----------- [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Cyanider, koksverk

Koksbatteri
[fcdat(), nr=CN452-koksbatteri.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Vid torrdestillation av stenkol ----- ---- --------- --- av kolet till rågas --- ---------- flyktiga ämnen från kolet, -- - ---------
På koksbatteriet finns risk --- ---------- --- --------- eftersom det uppstår rök --- ----- då luckor öppnas vid ---------- -- ------- ---- batteriet och stoftpartiklarna kan ---- kontaminerade med cyanider.
Referens = SSAB Luleå

[fcdat(), nr=CN452r-koksbatteri.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Inandning av partiklar kontaminerade --- ------ ------ ---- för exponering för cyanider. Vid nedsväljning kan cyanider ---- --------- ----- - slem och komma i ------- --- ------ -------- och då finns risk --- --- ------ ------- gasen vätecyanid bildas.

Referens = Litteratur om kemiska hälsorisker

Koksgaskondensat
[fcdat(), nr=CN452-koksgaskondensat.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Rågasen renas i flera ---- - ----------------------- Den renade rågasen kallas --- ------- --- ---------- metan, koloxid, vätgas, kvävgas, ---------- och även spårmängder av ------- --- ---------
Koksgas tranporteras till användare - ------------- Cyanider kan finnas i ---------------- --- ----------- -- koksgaskondensat i ledningssystem och vattenlås för koksgas
Referens = SSAB Luleå

[fcdat(), nr=CN452r-koksgaskondensat.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Cyanider kan vid uppvärmning ----- ----------- Vid arbeten som medför att koksgaskondensat, t ex i koksgasledningar, utsättes för höga temperaturer kan den starkt giftiga gasen vätecyanid bildas.
Inandning av dammpartiklar kontaminerade med cyanid i rök som bildas då beläggningar av koksgaskondensat, i t -- ----------------- ------- --- uppvärmning medför risk för ---------- --- --------- Vid nedsväljning kan cyanider från dammpartiklar lösas i slem och komma i kontakt med magens saltsyra och då finns risk att den starkt giftiga gasen vätecyanid bildas.
Referens = Litteratur om ------- -----------

[fcdat(), nr=452-ammoniakvatten.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Ammoniakvatten
Ammoniakvatten från de olika ------------- --------- ---- ------ och lagras i ammoniaktanken.
Ammoniakvatten från ammoniaktanken används --- ----------- --- ----- i fintvätt och grovtvätt och cirkulerar mellan fintvätt, ---------- --------- --- --------- Den mängd ammoniakvatten som -------- - --------------------- ----------- avsyrare) ersätts med motsvarande mängd -- ------- ---- ---------------
Det cirkulerade ammoniakvattnet är ------------ -- --- ---------- ammoniak och att svavelväte, fenol, cyanider och olika ------- --- --------------- ------- i vattnet.
Ammoniakvatten som har cirkulerat - -------- ------------- --- giftigt, vattnet avger ångor ---- --- ---- temperaturer. Det är ammoniak som ----- --- --- --- en stark lukt.
Referens = SSAB Luleå


Ammoniakvatten innehåller
Ämne	Halt (gram/liter)
Ammoniak	1-20
Svavelväte	0,5-6
Cyanider	? 1)
Fenoler	? 1)
Tjära	? 1)
1) Halten är beroende på hur länge vattnet cirkulerat i systemet
Referens = SSAB Luleå



[fcdat(), nr=CN452r-ammoniakvatten.dat, f1=/produkt/chemdata.dat]


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Hudkontakt med ammoniakvatten som har recirkulerat i gasreningssystemet eller inandning av ångor från vattnet kan medföra att cyanider tas upp i kroppen och då finns det risk att den starkt giftiga gasen vätecyanid bildas då cyanid kommer i kontakt ed magens saltsyra.
Referens = Litteratur om ------- -----------

[chemfile(), nC=0 nr=cyanid2, f1=/produkt/info/html/cyanid2.htm]
Cyanider

Cyanider och cyanföreningar
Cyanider och cyanföreningar är kemiska föreningar i vilka ingår en cyangrupp (kväve bundet till kol, CN). Cyanider är mycket giftiga, då de reagerar med magens saltsyra till vätecyanid. Med hänsyn till skadeverkningar kan de indelas i lättlösliga cyanider och komplexbundna cyanider.
This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Lättlösliga cyanider
Till lättlösliga räknas de -------- --- ----- - vatten så att den ------- ----------- --------
Exempel är

Ämne	CAS-nr	NGV (mg/m3)	TGV (mg/m3)
Vätecyanid, cyanväte (HCN)	74-90-8	2	4
Natriumcyanid (NaCN)	143-33-9	2	4
Kaliumcyanid (KCN)	151-50-8	2	4
Kalciumcyanid (CaCN)		2	4
Ammoniumcyanid (CH4N2)		2	4
NGV = Nivågränsvärde, exponering ----- -- ---------- - tim TGV = Takgränsvärde, exponering ----- -- -------------- -- 15 min Gränsvärdena är för cyanider --- -- - ----------- damm, som är den mängd ---------- -- ------------ --------- i luften, som inandas genom näsa --- ----


Till den här gruppen ------ ---- ----- ----- som sönderdelas i kroppen ----- -------- -- ---------
Komplexbundna cyanider
Bildar starka komplex med ----- ------------ - -- tvåvärt och trevärt järn. I vattenlösning bildas då ---- ---- ----------- - någon nämnvärd omfattning, varför --- --- ------- cyanider har en betydligt ----- --------- -- --- nväte och övriga lättlösliga ---------
Vätecyanid, cyanväte
Vätecyanid, HCN, även kallad ------------- -------- ----- -------- är en färglös gas ----- ------ --------- 25,7 °C) med lukt -- ------------- Ångorna tas upp av ------- ---- ----- --- och lungor. De luktar bittermandel, men -------- ---------- --------- -- vätecyanid kan man inte ---- -- ------ som varningssignal.
Vätecyanid bildas ofta vid ------- --- - --- förbränning av plaster).
Vätecyanid hindrar kroppens celler ---- --- -- --- syre. Höga koncentrationer är dödliga ---- ----- --------
Natriumcyanid, Kaliumcyanid, Kalciumcyanid och Ammoniumcyanid
De har väsentligen samma --------------- --- -----------


Referens = Litteratur om ------- ----------- [chemfile(), file(), referens i dokument]
Hälsorisker, cyanider
- Höga koncentrationer är ------- ---- ----- -----
- Cyanider i vattenlösningar --- --- ----- ----- och ger liknande symptom --- --- ---------
Lägre halter av vätecyanid kan ge upphov till
- Ögonirritation
- Huvudvärk
- Illamående
- Omtöckning
- Sköldkörtelns funktion kan ---------- ----- --- -------- av jod hämmas
- I övrigt är -- ----------- ----------------- ------ kända


Referens = Litteratur om ------- ----------- [chemfile(), file(), referens i dokument]
Cyanider kan bildas vid råjärnstillverkning i masugn
Alkali tillförs masugnen i ---- -- -------- --------- från koksaska. Silikat är en kemisk -------- -- ----- ---- och syre (O) och -- ----- flera metaller och ibland ----- Silikaterna är stabila föreningar --- ----------- ----- --- temperaturer på ca 1500 ------- Bildad alkaligas transporteras uppåt --- -------------- - -------- och viss bildning av -------- --- -------- pga den höga kvävepontentialen - ------ Cyanidgasen omvandlas till vätskefas -- ------------ ----------- ---- grader.
I schaktet på masugnen -- ------------- ------ --- omgivningen är tillräckligt oxiderande --- --- ------------ är under 1000 grader, ------ ------ --- ---------- reagerar vidare och bildar --------- ---------- ------------- Karbonaterna kan tillsammans med ---- --------- -------- ------ på chargerat material och ----- --- ---------- nedåt i masugnen och -------- ----- ---- --------- karbonater kan fås i ------- ----- ----------- ---- cyanider.


Referens = Litteratur om ------- ---- [chemfile(), file(), referens i dokument]
I masugnen kan cyanid ------ --- - -- extremt höga temperaturer på ----- - --------- ----- Oftast försvinner den av --- ----- -- ----- genom masugnen men i --------- ---- --- --- stanna kvar i --- ------- --- ------ i avgasreningssystemet.


Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]
Gasreningssystem
Den varma gasen från -------- ----- - -- torr och en våt ---------- - ------ ---------- skrubber. Den våta ----------- ---- --- ----- av vatten. Om det finns cyanider - ----- --- -- hamna i vattnet som ------- --- --- ---- gasreningen och som recirkuleras i en slambassäng.


Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]
Cyanider kan försvinna ur ------- ------ ----- --- de av naturen självt ----- --- --- ----- genom kemisk behandling. -------- ------ --- --- kväve när de får ----- -------


Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]
Utsläpp av cyanider från masugn
Cyanider kan förekomma i ----------- ------- ---- ------ i samband med processproblem. Exempel är utsläpp av -------- ---- -------- --- kan ske till följd -- --- ----------------- ---- går den normala vägen till slambassängen till ----- -- ------- --- gasreningen, i kombination med förhöjda halter av -------- - ------------------ ------ kan inträffa vid höga temperaturer på gasen i --------- ----- --- --- även ske cyanidutsläpp till slambassängen vid ett bandgångshaveri ---- --------- -- ------------- och efterföljande snabbstopp av masugnen, -- --- --------- -- höga cyanidhalter.


Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]
I stålindustrin kan cyanider förekomma
- I vatten som ------- --- ------------ -- masugnsgas
- I ångor från ----------- --- ------------- -- vatten för våtgasrening av ----------
- I kondensat och ----------- - -------------- --- koksgas (vid torrdestillation av kol ---- ---- ------ ----------- från organiska kväveföreningar i ------ låga halter cyanider finns ---- - --- ------ koksgasen)
- I rök som ------ --- ----------- -- avlagringar av koksgaskondensat
Cyanid är akut toxiskt -- --------------- - - ex vatten blir för --- --- ------ -------- snabbt och lagras inte i --------


Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]
Största riskerna för exponering för cyanider i stålindustrin
Inandning av ångor från --------- --- ------------ -- masugnsgas. Vattnet i bassängen kan --------- ------ --- -- finns det risk att --- ------ ------- gasen vätecyanid bildas då cyanid kommer i kontakt med magens saltsyra.
Arbeten som medför att ----------------- - - -- koksgasledningar, utsättes för höga ------------- Cyanider kan vid uppvärmning bilda vätecyanid.
Inandning av dammpartiklar kontaminerade med cyanid som bildas då beläggningar av koksgaskondensat, i t -- ----------------- ------- --- uppvärmning. Vid nedsväljning kan cyanider ------- ---- --------------- --- då finns risk att --- ------ vätecyanid.


Referens = Litteratur om ------- ----------- [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=MK452-1, f1=/produkt/info/html/MK452-1.htm]
I koksverket vid SSAB i Luleå finns en gasbehandlingsanläggning med en serie olika processer där rågasen från torrdestillationen av kol till koks renas i flera steg och där utvinns råbensen, stenkolstjära och svavel. Den renade rågasen kallas för koksgas.

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=1618, f1=/produkt/info/html/1618.htm]

[chemfile(), nC=0 nr=452-b, f1=/produkt/info/html/452-b.htm]
Process

Vid koksningen, som är en torrdestillation utan lufttillförsel, avdrivs flyktiga ämnen i kolet som gas, sk rågas. Den färdiga koksen trycks ut på en släckvagn och kyls med vatten. Efter kylningen transporteras den färdiga koksen vidare med transportband till masugnen.

Rågasen renas i flera steg. Den renade rågasen (koksgasen) används som bränsle för bl a uppvärmning av koksugnarna. Vid reningen utvinns flera ämnen som säljs som råvaror till annan industri, såsom råbensen. Andra biprodukter i processen är stenkolstjära, svavel och koksgrus.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Koksningsprocessen
Det är viktigt att ------- -- --------- -- täta vid koksningen eftersom ------- -- ---- -- till ugnen innebär att kolet ------- --- ------- --- och mindre koks fås --- ------------ Samtidigt blir den färdiga ------ --------- --- ---- från det förbrända kolet. Processen i vilken kolet --------- ---- ---- --- olika lång tid beroende -- ------ -------- samt önskad kvalitet för --- ------- -------
I Luleå är koksningstemperaturen ca 1100 ^oC och koksningstiden ca 18 timmar.
Vid koksningsprocessen avger kolet ---- -------- ------------- - form av rågas, med följer även vattenångan från ------ - ------
Den största delen av ------- ------ -- ------ och metangas, men den ---------- ---- ----- --- bensen, svavel, tjära ---- -- ----- ----- kolväteföreningar t ex cyanider.
Arbetsgång
Fyllvagnen öppnar först locket ---- ----------- --- ----- skall tryckas (därav flamman --- ------- ------- -- ugnen vid tryckning). Därefter avgrafitteras ugnen ett --- ------- ------ ------- att kolrester från ugnens --- ------- ---- Sedan åker fyllvagnen till ---------- --- ------ --- varefter den åker till ----- --- ------ ---- fyllhål.
Varje ugn har 4 -- ------- ----- ----- kolet fylls med hjälp -- ----------- -------- Innan ugnen fylls så ------ -------- ---- --------- och dess lucka från --------- --- --- ------- inte skall uppstå. Därefter fylls ugnen varefter ------ ------- Innan locken stängs planar ------------- -- ----- --- en kuggstång som skrapar ---- -------- --- fyllhålen.


Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Hälsorisker (rubrik 11 i säkerhetsdatablad)

Koksgas är giftigt genom ------ -------- -- ------- och svavelväte.
Gasen innehåller 2-3% bensen, som kan ge cancer (leukemi) vid långvarig exponering. Bensen är ett jämförelsevis ------ ------------------ ---- --- vid långvarig exponering finns även risk för --------- ------- --- ---- infektionskänslighet. Anemi är ett tillstånd --- ------- ------- --- ta upp syre är ------- -- ----- -- brist på röda blodkroppar.
Koloxid är en färglös, luktlös och mycket giftig gas. Inandning av koloxid tränger undan syret i kroppen och det kan ---- ---- ------------------- --- är en form av ---- ---------
Svavelväte är en färglös, mycket giftig gas med stark lukt. Inandning av höga koncentrationer -- ---------- -- ------------ Vid höga koncentrationer bedövas ---------- --- -- -------- inte längre lukten som -------------
Vid ustsläpp av stora ------- ------- - ------ utrymmen finns risk för -------- -- ----- -- gasens innehåll av vätgas och kvävgas som tränger undan luftens syre.
På grund av koksgasens -------- -- ------ --- långvariga utsläpp utan förbränning, medföra att bensenhalten når ------ ------ --- --- medföra ökad cancerrisk för --------------

Referens = Säkerhetsdatablad

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Miljörisker (rubrik 12 i säkerhetsdatablad)

Koksgas innehåller <0,2% vätesulfid, --- -- ------------- --- ett miljöfarligt ämne.

Referens = Säkerhetsdatablad

[chemfile(), nC=0 nr=2231, f1=/produkt/info/html/2231.htm]
Råbensen är en flyktig organisk vätska extraherad från gasen som utvecklas vid torrdestillation av kol. Består främst av bensen (>70%), toluen (10-15%) och xylen (2-5%), kan innehålla andra kolväten i låga halter.

Bensen kan ge cancer (leukemi) och finns tillsammans med 95 andra ämnen i den högsta cancerriskklassen. Klassningen är gjord av International Agency for Research on Cancer (IARC).

Bensen tas lätt upp i kroppen, både vid inandning av gas och ångor samt vid hudkontakt med lösning, och förs sedan snabbt vidare till alla kroppens vävnader framförallt till fettvävnaden.
This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Vid exponering för ämnet - ---- ----- -------- bensen det centrala nervsystemet.
Vid långvarig och upprepad inandning av bensen finns risk för anemi¹ och ökad infektionskänslighet.
¹ Anemi (blodbrist) är ett --------- --- ------- ------- att ta upp syre är nedsatt pga brist -- ---- ------------

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Hälsorisker (rubrik 11 i säkerhetsdatablad)

Råbensen innehåller bensen (>70%), toluen, xylen och även andra kolväten i låga halter. Bensen är giftigt vid inandning, förtäring och långvarig hudkontakt. Ämnet kan lätt tas upp vid inandning av ångor och genom hudkontakt med lösning.
Inandning av ångor ger ------ ---------- ------- ----------- Vid höga halter finns ---- --- -------------- ----------------- medvetslöshet och kramper.
Hudkontakt med råbensen avfettar ------ ------ --- -- hudsprickor. Risk för samma ------- --- --- --------- efter omfattande och långvarig -----------
Stänk i ögonen ger ------
Förtäring ger upphov till ---------- --- - ------ samma symtom som vid ---------- ------ ---------------- --- tillkomma om råbensen dragist --- - ------------
Bensen kan ge ärftliga --------- ------ --- ------- (cancer). Råbensen innehåller toluen --- -- --------------- -------- kan uppträda redan vid --------- --- -------- ---------- för låga halter.

Referens = Säkerhetsdatablad

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Miljörisker (rubrik 12 i säkerhetsdatablad)

Råbensen innehåller naftalen som -- ------- --- ---------------- och kan orsaka skadliga ---------------- - ------------- --- hänsyn till detta får -------- ---- ------- -- till vatten (recipient) och -----------
Vid utsläpp till luft ----- --------------- - -------- ned relativt snabbt. Råbensen som tränger ned - ------ --- ------ nedbrytningstid och då speciellt --- ------- --- ------------

Referens = Säkerhetsdatablad

[chemfile(), nC=0 nr=MK452-1, f1=/produkt/info/html/MK452-1.htm]
I koksverket vid SSAB i Luleå finns en gasbehandlingsanläggning med en serie olika processer där rågasen från torrdestillationen av kol till koks renas i flera steg och där utvinns råbensen, stenkolstjära och svavel. Den renade rågasen kallas för koksgas.

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]
This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=1618-rgas, f1=/produkt/chemdata.dat]
Vid torrdestillation av stenkol avgår flyktiga ämnen i gasform, medan återstoden koks blir kvar i fast form.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Stenkolet omvandlas till 75% koks och 25% rågas. Fläktar suger rågasen, från förlaget på battteriet, genom alla stegen i gasreningsanläggningen och den renade rågasen kallas för koksgas och lagras i en gasklocka.
Referens = SSAB Luleå [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Hälsorisker (rubrik 11 i säkerhetsdatablad)

Stenkolstjära innehåller en rad ----- --- -- ------------- Föroreningsgraden av produkten mäts ----- ----------- -- -------------- kolväten, PAH, som är -- ----- --------- ---------- som består av två ----- ----- ------------- Vissa enskilda polyaromatiska kolväten -- -------------- --- ------------------- t ex benso(a)pyren.
Produkten är klassificerad som ------------------ ------ -- ----- och kan framkalla hudtumörer, ----------- --- ------- -- inre organ och den --- ----- ------ --------- skador. Stenkolstjära är även allergiframkallande --- ------ ----------- --- ögonen och på huden. Hudkontakt i kombination med ------------- --- -- --------- eksem.

Referens = Säkerhetsdatablad

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Miljörisker (rubrik 12 i säkerhetsdatablad)

Stenkolstjära har hög akut --------- --- ------------- ---------- och många av de -------- ------ --------------- --------- är bioackumulerande och svårnedbrytbara. Mot bakgrund av detta, --- ------- ---- ------ undvikas.

Referens = Säkerhetsdatablad

[chemfile(), nC=0 nr=iarch, f1=/produkt/info/html/iarch.htm]
IARCH, International Agency for Research on Cancer, är ett institut som har sitt huvudkontor i Lyon i Frankrike och ägnar sig bl a åt utvärdering av kemiska ämnens cancerframkallande effekter.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nC=0 nr=MK452-1, f1=/produkt/info/html/MK452-1.htm]
I koksverket vid SSAB i Luleå finns en gasbehandlingsanläggning med en serie olika processer där rågasen från torrdestillationen av kol till koks renas i flera steg och där utvinns råbensen, stenkolstjära och svavel. Den renade rågasen kallas för koksgas.

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]
This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=H2S-3854, f1=/produkt/info/html/H2S-3854.htm]
I processen har 1/4 av kolet övergått i gasform som renas i gasbehandlingsprocessen.

I svaveltvätten besprutas gasen med ammoniakhaltigt vatten. Tvättvätskan från svaveltvätten förs till destillationskolonner. Där frigörs svavelväte och ammoniak genom uppvärmning med ånga.

Både ammoniakångorna och svavelväteångorna förs vidare till den sk spaltugnen. Där spaltas ammoniakgasen katalytiskt upp i sina grundämnen, kväve (N) och väte (H).

I den efterföljande anläggningen omvandlas sedan svavelväte till elementärt flytande svavel som lagras på en inbyggd lagringsplats vid koksverket.

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=SO2-452, f1=/produkt/info/html/SO2-452.htm]
I processen där svavel tillverkas kan svaveldioxid bildas då smält svavel kommer i kontakt med luft.

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=H2S-452, f1=/produkt/info/html/H2S-452.htm]
Smält svavel kan avge svavelväte (vätesulfid), som är en mycket giftig gas.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


• - Läs mer om svavel

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=svavel, f1=/produkt/chemdata.dat]
Svavel

Svavel erhålls som en biprodukt från koksgas i koksverk vid tillverkning av koks från kol.

Smält svavel kan avge giftig gas (svavelväte). Vid antändning av svavel bildas giftig gas (svaveldioxid).

Hudkontakt med svavel kan orsaka irritation. Smält svavel ger brännskada.



This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Inandning av rök och ---- --- -- ---------- i andningsvägarna och hosta. - Damm kan orsaka sveda - ------ --- --- längre tids påverkan även ------------ --------- -

Referens = Litteratur om kemiska hälsorisker [chemfile() chemdata.dat (efter *)]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - Svaveldioxid

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=SO2, f1=/produkt/info/html/SO2.htm]
Svaveldioxid

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Hälsorisker
Kortvarig exponering för höga ------ -- ------------ - luften kan vara livshotande ----- --- --- hindrar luftvägarna och därmed ------- -------------------- -------- --- personer med lungsjukdom.
Långvarig exponering för höga halter av svaveldioxid kan orsaka kronisk bronkit ¹⁾, emfysem ¹⁾ och lungsjukdom. Det kan också förvärra ----------- -------------
¹⁾
Bronkit är en inflammation som sitter djupt ner i luftrören (bronkerna), och som leder till --- ----- ------- ---- bildas, och måste hostas ---- En vanlig orsak till ------- -- ------- -----------
Emfysem är ett tillstånd där en viss vävnad blir uppfylld av luft eller andra gaser. Den vanligaste av dessa -- ----------- --- ------- när väggarna i de ----------- ------------- som kallas för alveolarsäckar, ----- --- ----- -- inflammatorisk reaktion, vanligen orsakad -- ------- --- andra luftföroreningar.
När svaveldioxid reagerar med ----- ---------- - ------ bildas små sulfatpartiklar, som kan samlas i -------- --- ------ -------------------- Långvarig exponering för sulfatpartiklar --- ------ ----------------
Inandning av svaveldioxid kan -------- ----- ---- --- lungor, och orsaka hosta --- ------- Ögonkontakt med svaveldioxid är ----------- --- ---- ------ kan vara frätande med risk för ögonskador.
Kortvarig exponering för svaveldioxid --- ------ ------- ------------------------ rinnande ögon, hämning -- ------------- --------- ------- luktkänsel, huvudvärk, illamående, kräkningar, ------ -------- --- yrsel.


Referens = Tox Town, U.S National Libreay of Medicine ¹⁾ [chemfile(), file(), referens i dokument]
¹⁾ Information on chemical and environmental concerns is from the TOXNET and MedlinePlus
Svaveldioxid (SO₂) är en färglös gas med stickande lukt. Om gasen löses i ------ ------ ---------------- --- är en färglös och -------- ----- --- -- svagare än svavelsyra.
Då svaveldioxid kommer i ------- --- ----------- - ögon och andningsvägarnas slemhinnor ------ ---------------- --- är starkt irriterande och --------- I höga koncentrationer kan ------------ -- ---------- -- ögonen.
Svaveldioxid som sugits upp - -------- --- -------- med vatten fräter på ------
Vid inandning påverkar svaveldioxid ----------- ----- --- -------- låga halter, t ex ökar ------------------ - ------------ Astmatiker är särskilt känsliga --- -------------
Vid mycket höga halter, - -- --- ------- av svaveldioxid vid olyckor, --- --- ------ ----------- lungskador (lungödem). Risk för lungödem finns ------- ---- --- ------- då man blir instängd ----- -- ---------- -- lång.
Personer som utsätts för -------- ---------- --- ------------ i arbetsmiljön, löper sannolikt -- ---- ---- --- luftvägsbesvär. De är i allmänhet ----- ------- --- ----- skadliga ämnen och det --- ---- ----- --- klarlägga effekten av svaveldioxid -- ---- -----


Referens = Litteratur om ------- ----------- [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - Svaveväte

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=svavelv, f1=/produkt/chemdata.dat]
Svavelväte, vätesulfid eller sulfan (H₂S) är en kemisk förening av svavel och väte. Det är en giftig gas vars lukt brukar beskrivas som ruttna ägg.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Vid höga halter sker ---- -- ---------- -- luktsinnet. Det är därför inte ------- --- --- ----- av luktsinnet avgöra om --- ------- -- ------- med hänsyn till förekomst -- ------------
Vid en svavelvätehalt i ------ -- ---- - 0,2 ppm kan luktsinnet ----- --------- ----------- --- 1 ppm upplevs en ---- --- ----- ------- lukt och vid 3 - - --- ----- en tydlig lukt av ----------- --- -- - 30 ppm känns en ----- --------- ---- --- vid 30 - 150 --- --- ------ ------ till sötaktig. Vid 150 - --- --- ---- förlamning av luktsinnet.
Svavelvätets akuta giftighet beror -- ------ ------- -- vävnader, främst ögon och ------- ---- ------- -- blodets förmåga att transportera ------
Det hygieniska gränsvärdet för ---------- - -- ----
Vid 10 - 50 --- ---- ---- -------------- och vid 50 - --- --- ----- --- andningsbesvär efter en timmes ------------
Vid 100 - 200 --- ------- ----- --- ögonbesvär.
Vid 500 - 1000 --- --------- ------ -------------- lungödem och halterna är -------------

Referens = Litteratur om kemiska hälsorisker [chemfile() chemdata.dat (efter *)]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=1618-u, f1=/produkt/info/html/1618-u.htm]
Gasrening av rågas till koksgas


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Koksverket
[chemfile(), nr=1618-452, f1=/produkt/chemdata.dat]
Vid koksverket finns en ångpanna där koksgas används som energibärare för att producera ånga som används i värmeväxlare och bensenavdrivare i bensenanläggningen. Om inte ångpannan är i drift används istället en reservpanna, som inte har koksgas som energibärare, för att producera ånga till bensenanläggningen. Den mängd koksgas som inte används internt i koksverket som energibärare distribueras till masugnen och stålverket med en gasledning som följer transportbandet för koksen.

Koksgas används som energibärare för uppvärmning av koksbatteriets mellanväggar.

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Råjärn
[chemfile(), nr=1618-056, f1=/produkt/chemdata.dat]
I cowprarna används en blandning av koksgas och masugnsgas som energibärare för uppvärmning av blästerluften till masugnen.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Blästerluft är uppvärmd luft --- ------ -- - masugnen med högt tryck. -
I kolinjektionen används koksgas --- ------------ ---- -------------------- för uppvärmning av luft --- -------- --- transport av kolpulver till --------- -
Referens = SSAB Luleå [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Råstål
[chemfile(), nr=1618-064, f1=/produkt/chemdata.dat]
Koksgas används som energibärare i stationera för torkning och varmhållning av murade skänkar.
Referens = SSAB Luleå [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=1618-008, f1=/produkt/chemdata.dat]
Koksgas används som energibärare i stationen för torkning och varmhållning av murade torpedon.

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Försäljning av processgaser
[chemfile(), nr=1618-nkalk, f1=/produkt/chemdata.dat]
Nordkalk framställer kalciumoxid (CaO) och dolomitkalk (MgO, CaO) som tillsätts som slaggbilare i konvertrarna vid SSAB i Luleå.

Kalciumoxid och dolomitkalk framställs genom kalcinering av kalksten respektive rådolomit (kalcinering = uppvärmning så att koldioxid spjälkas av).

Vid uppvärmning av kalksten använder Nordkalk koksgas, från SSAB i Luleå, som energibärare.
Referens = Forskningsrapport Jernkontoret [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=processgaser, f1=/produkt/chemdata.dat]
Extern användning av processgaser
Den mängd koksgas som inte används internt lagras i blandgasklockan för försäljning till LUKAB (Luleå Kraft AB) och LEAB (Luleå Energi AB). Blandgasklockan innehåller en blandning av koksgas, masugnsgas och LD-gas.
Referens = SSAB Luleå [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nr=3019, f1=/produkt/chemdata.dat]
Koksgaskondensat är kondensat som samlas upp i vattenlås vid distribution av koksgas i ledningar.

Kondensatet innehåller ammoniak, svavelväte, --------- ------- --- ------ i arbetshygieniskt betydelsefulla ------- -
Referens = Säkerhetsdatablad [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

Hälsorisker (rubrik 11 i säkerhetsdatablad)

Koksgaskondensat är irriterande vid ----------- ---- ---- --- frätskador. Vid stänk i ögonen, ----- ---- --- ---------- ögonskador.
Om koksgaskondensat kommer i ------- --- ----- --- det bildas cyanider. Vid termisk bearbetning, t -- --------- ----- -------- bearbetning av rör där --- ----- ---------- -- koksgaskondensat kan röken som ------ --------- ------------ ----- (cyanider, bensen, polyaromatiska kolväten, -------- ----------------- -----------------

Referens = Säkerhetsdatablad

[chemfile(), nC=0 nr=cyanider, f1=/produkt/info/html/cyanider.htm]

[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/cyanid-a.htm ]

Cyanider

Cyanider och cyanföreningar är kemiska föreningar i vilka ingår en cyangrupp (kväve bundet till kol, CN).
This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Cyanider är mycket giftiga --- ----- --------- --- hudkontakt och kan orsaka ---------- ------ -------------- andnöd, illamående, kräkningar. Höga halter orsakar snabbt ------------ ----- -------------------- ------- och medvetslöshet. Höga halter är dödliga ---- ----- --------
Cyanider kan vid uppvärmning bilda den mycket giftiga gasen vätecyanid. Ångorna tas lätt upp -- ------- ----- --- och lungor. De luktar bittermandel, men -------- ---------- --------- -- vätecyanid kan man inte ---- -- ------ som varningssignal.
Risk för att vätecyanid bildas vid exponering för cyanider
Vätecyanid kan bildas genom -------- -- ------- - ex då ångor av -------- ------- --- ---------- hydrolyseras till vätecyanid t -- - ------- --- slem. Hydrolys är en kemisk ------- --- -- ------- klyvs i kontakt med ------- t ex vid hydrolys -- -------- -- ------- den farliga cyanidjonen (CN) --- -- ----- risk att vätecyanid bildas.
Vid nedsväljning av cyanider - ------- ----- ----- partiklar som är kontaminerade --- -------- --- cyanider reagerar med magens saltsyra till vätecyanid.
Förgiftning
Vätecyanid inaktiverar cellandningen genom --- ----- ---- ------ i ett protein i ------ --- ------ --- cytokrom C.


Referens = Litteratur om ------- ------------ [cfile()]
Cyanider i stålindustrin

Råjärnstillverkning

[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/CN056.htm]



This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



I masugnen kan cyanid ------ --- ------- ---- temperaturer på gasen i --------- ----- Oftast försvinner den av --- ----- -- ----- genom masugnen men i --------- ---- --- --- stanna kvar
Den varma gasen från -------- ----- - -- torr och en våt ---------- - ------ ---------- skrubber. Den våta gasreningen sker --- ----- -- ------- Om det finns cyanider - ----- --- -- hamna i vattnet som ------- --- --- ---- gasreningen och som recirkuleras i en slambassäng.
Det kan även ske ------------- ---- ------------- vid ojämn drift i --------- - -- --- ett bandgångshaveri till matningen -- --------------


Referens = SSAB Luleå [cfile()]

[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/CN056-r.htm]

Cyanider, råjärnstillverkning

Vid råjärnstillverkning kan cyanider förekomma i vattnet i slambassängen för recirkulering av vatten som används vid våtgasrening av masugnsgas.

Referens = SSAB Luleå [cfile()]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Risker Hudkontakt med vattnet i --------- ----- --------- -- ångor från bassängen kan ------- --- cyanider tas upp i kroppen och då finns det risk att den starkt giftiga gasen vätecyanid bildas då cyanid kommer i kontakt med magens saltsyra.


Referens = Litteratur om ------- ----------- - [cfile()]
Koksgaskondensat

[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/CN452.htm]

Vid torrdestillation av stenkol tilll koks omvandlas 25% av kolet till rågas som innehåller flyktiga ämnen från kolet, bl a cyanider.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




På koksbatteriet finns risk --- ---------- --- --------- eftersom det uppstår rök --- ----- då luckor öppnas vid ---------- -- ------- ---- batteriet och stoftpartiklarna kan ---- kontaminerade med cyanider. Inandning av partiklar kontaminerade --- ------ ------ ---- för exponering för cyanider. Vid nedsväljning kan cyanider ---- --------- ----- - slem och komma i ------- --- ------ -------- och då finns risk --- --- ------ ------- gasen vätecyanid bildas.
Rågasen renas i flera ---- - ------------------------ Den renade rågasen kallas --- ------- --- ---------- metan, koloxid, vätgas, kvävgas, ---------- och även spårmängder av ------- --- ---------
Koksgas tranporteras till användare - ------------ --- --- bildas kondensat som samlas --- - vattenlås. På rörens insida och - ----------- --- --- därför bildas beläggningar av --------- som kan innehålla fenoler --- ----------


Referens = SSAB Luleå [cfile()]

[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/CN452-r.htm]

Cyanider, koksgaskondensat

Cyanider kan finnas i koksgaskondensat och avlagringar av koksgaskondensat i ledningssystem och vattenlås för koksgas

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.






Referens = SSAB Luleå [cfile()] Risker
Cyanider kan vid uppvärmning ----- ----------- Vid arbeten som medför att koksgaskondensat, t ex i koksgasledningar, utsättes för höga temperaturer kan den starkt giftiga gasen vätecyanid bildas.
Inandning av dammpartiklar kontaminerade med cyanid i rök som bildas då beläggningar av koksgaskondensat, i t -- ----------------- ------- --- uppvärmning medför risk för ---------- --- --------- Vid nedsväljning kan cyanider från dammpartiklar lösas i slem och komma i kontakt med magens saltsyra och då finns risk att den starkt giftiga gasen vätecyanid bildas.


Referens = Litteratur om ------- ----------- - [cfile()]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nC=0 nr=PAH, f1=/produkt/info/html/PAH.htm]
Polyaromatiska kolväten

Polycykliska aromatiska kolväten, även polyaromatiska kolväten eller polyaromater, ofta förkortat PAH av engelska Polycyclic Aromatic Hydrocarbons, är en grupp ämnen som finns i stenkol och petroleum (råolja) samt bildas vid förbränning av organiskt material.

Det mest kända av dessa ämnen är benso(a)pyren.
This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Flera av PAH-ämnena är ------------------- - -- -------------- PAH-ämnen är inte flyktiga --- -- ------ ---- stora områden med partiklar. Exponering för PAH-ämnen kan ------- -- ---- ---- för cancer.
Olika råoljeraffineringsprocesser bidrar till --- --------------- --- ---- i vissa slutprodukter. Det är således mycket --- - -- - tung eldningsolja.
Polyaromater förekommer också i ---- ----- ------- ------- och mineraloljor. Nya oljor som är ----------- ---------- ------------- ---- halter, men efter en ---- ---------- --- halten öka drastiskt, t -- - ---------- --- hydrauloljor som varit utsatta --- ---- -------------
Mätning
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ---------- ------------ ------ ------ polyaromater i luft utifrån mätning av ------ -------------- Man bör dock observera --- ------------- ---- ------ för en liten och ---------- ----- -- --- cancerframkallande effekten hos polyaromaterna.
Hälsorisker
Långvarig eller upprepad hudkontakt --- ------------ - - ex stenkolstjära eller använda ----- --- -- ------ till hudcancer. Inandning av polyaromater, i ------- ----- -- --- har fastnat på partiklar, --- -- ------ ---- lungcancer.
Yttre miljö
Benso(a)pyren är bioackumulerande och ----------------
Koksverk, PAH-ämnen vid tillverkning av koks från kol
Vid tillverkning av koks ---- --- - --- koksbatteri bildas koksgas och --- ------- ------------ innehåller hög halt PAH. -- ------------- ---------- ------- där luckor måste öppnas --- --- ----- -- kol och det förekommer läckage -- ------ ----------- ------ finns det risk för ---------- --- --- - gasform men även för PAH --- --- ------- -- partiklar. PAH-ämnen har relativt låg ----------- ------ ------- --- de inte håller sig --------- -------- ----- ---- fastnar på partiklar.
Den största förekomsten av ------------ ----- - -------------- som är en biprodukt --- ------------ -- ---- från kol. Risk för exponering för ---- ------ --- ----- på arbetsplatser där stenkolstjära ---------- ----- ---------
PAH-ämnen i petroleum, råolja
Petroleum, även kallat mineralolja, --------- ------ --- ------ nafta, är en tunnflytande ---- ------ som naturligt förekommer i ----- -- ------------ ------ är en blandning av ---------- ----- ---------
Råoljan genomgår rening för ------ ------------ -- - ex smörjoljor. I denna ------- ------- -- - polyaromater ut med hjälp -- -------------- --- ------ för solventraffinering.
Råoljan separeras i ett ----------- ----- ---------- -- komponenter med olika kokpunkt - -- ------- --- kallas destillation.
Principen för ett raffinaderi -- --- -- ---- på den speciella egenskap --- ----- ------- ------- en viss kokpunkt.
Vid fraktionerad destillation i --- ----------- --------- --------- och smörjfetter i temperaturintervallet 300-370 °C.
PAH-ämnen i oljor, smörjfetter
Oljor och smörjfetter från -------------- --- ---- ----------------- eller härdhydrerad, råolja är ------ ---- --- ---- PAH medan oljor och ----------- ---- ------------- -- ex syraraffinerad) eller obehandlad ------ ---------- ---- ------ PAH.
Syraraffinering är en behandling -- -- ---------------- --- syra. Tar bort vissa ------------- men inte PAH.
Det ska framgå i ------------------ - ------- -- typ av baskomponet i ----- --- ------- Tillverkaren måste testa om basoljan innehåller PAH i halter så att oljan klassificeras som cancerframkallande. Inom petroleumindustrin används testmetod IP 346.
Testmetod IP 346, bestämning av polyaromatiska kolväten PAH i oljor
Institute of Petroleum standard -- --- -- -- testmetod som används i ------------------ --- --- ----- om basoljor innehåller PAH - ------ -- att de klassificeras som ------------------- I testmetoden används dimetylsulfoxid ------ --- ---------------- --- att extrahera PAH från ------ Om DMSO-extraktet innehåller <3 - --- ------------- ----- inte som cancerframkallande.
PAH-ämnen i begagnade oljor och smörjfetter
Begagnade oljor (t ex ----------- ------------- --- ----------- som varit utsatta för ---- ------------ --- --------- höga halter PAH som ------- --- -------------

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nr=koks, f1=/produkt/chemdata.dat]
Koks tillverkas i koksverk genom torrdestillation av stenkol.

Torrdestillation eller pyrolys är -- ------- --- --- ämne upphettas till en --- ----------- - i en syrefri miljö, -- --- --- ------------ utan att förbränning sker. -
Vid torrdestillation av stenkol ----- -------- ----- ---- kolet i gasform, medan en fast återstod som kallas för koks blir kvar.
Gaserna som avgår från ----- ------ --- ----- och innehåller samma föroreningar - och flyktiga ämnen som ----- ----------- - Rågasen innehåller tjära, naftalen, svavelväte, ammoniak, bensen och andra ämnen.
I gasreningsanläggningen kyls rågasen --- -- ------------- ----- och vatten som lagras - i kondensatbehandlingen. Vätskan sedimenterar och det ------- ------ ------ ---- botten och det lättaste -------- - hamnar överst.
Den avskilda tjäran lagras --- ----- ---- ------ industri. Becket återförs till koksugnarna --- ---------- -
Det renade vattnet, dvs --------------- -------- ---- -------- för kylning av rågasen. - Öveskottet mellanlagras i en ------------------- -
Referens = SSAB Luleå [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

[chemfile(), nC=27 nr=koks, f1=/produkt/info/html/koks.htm]

[chemfile(), nr=koksgrus, f1=/produkt/chemdata.dat]
Från den producerade mängden koks faller, främst genom siktning, en finandel koks (<10%) som kallas för koksgrus och kan säljas för användning inom andra metallurgiska verksamheter. Koksgrus består av amorft kol.

Referens = Litteratur om teknisk kemi [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

[chemfile(), nC=5 nr=koksgrus, f1=/produkt/info/html/koksgrus.htm]

Råjärn, slagg
Järnet smälter vid ca 1500^oC. När järnet reducerats och --- ----- ------- --- ned och samlas upp - --------- ------- det sk stället.
I tapphallen sker tappning av råjärn och slagg. Tapphålet borras upp vid ----- -------- --- ----- igen vid tappningens slut med en härdande keramisk ----- --- ------ -- i hålet med en -----------
Vid tappning rinner råjärn --- ----- --- -- ränna där den lättare ------- ------ --- ---- ytan och avskiljs till en slaggskänk medan råjärnet styrs till en torpedo.
Råjärn transporteras till stålverket för tillverkning av olika stålsorter.
Den flytande slaggen transporteras ---- ------------------ --- --------- Där tippas den varma ------- -- -- ----- luftkyls under en viss --- --- ---- -------- med vatten. Masugnsslaggen bryts upp, krossas och siktas till olika fraktioner som säljs med produktnamnet hyttsten.
Om producerat råjärn inte --- --------- ---- ----------- antingen pga bristande kvalitet ----- -- --------------- - stålverket, gjuts råjärnet på sandbäddar till galtjärn (galtgjutning). Gatltjärn transporteras till stålverket --- ------- --- ----- i processen eller säljs till externa -------
Masugnsgas
Den utgående gasen som består av kväve (N₂) och en blandning av koloxid (CO) och koldioxid (CO₂) tas ut i toppen -- ----- --- ----- i en reningsanläggning, varefter den återanvänds i --------- --- ------- ---------------
Reningsanläggningen består av cyklon, ------------ --- --------- I cyklonen avkiljs större --------- --- -- ------ partiklarna avskiljs på textilfiltret. I skrubbern används vatten --- --- -------- ----- partiklar från gasen.
Överskott av masugnsgas lagras - --------------- Masugnsgas som inte kan --------- ----- ------ - blandgastanken förbränns i en -------
Stoft
Vid produktionsenheten råjärn finns ------------------ --- ---------------- --- tappning av råjärn och ----- ---- --- ----------- av råmaterial. För råmaterialhanteringen, som till ---- --- -- -------- sker utsugning av luft ---- --- ------- -------------------
Filterstoft är stoft från den utgående gasen som samlats upp på till filter. Hyttsot från cyklonen och filtret är finkorniga partiklar från koks, pellets och slaggbildare. Filtersoft och hyttsot blandas --- ------ --- ------ och används som tillsatsmaterial vid tillverkning av briketter --- -------- ---- --------- Hyttsot innehåller både koks --- -------- --- --- även injiceras direkt i ---------
Slam
Vattnet från skrubbern, hyttslam, leds till en förtjockare (dorren) där vatten och slam ---------- Vattnet återförs till skrubbern, medan slammet förs till en hyttslambassäng.
I hyttslambassängen sedimenterar den ----- ----- -- -------- medan vattnet överförs till --- ----- ----------------------- - det sk Laxvikensystemet och därifrån vidare till inre Hertsöfjärden. Slam från hyttslambassängen lagras -- -------
__________
¹⁾ Pellets är råkulor som ---------- ----- -------- - rulltrummor av en blandning -- --------- --------- slaggbildare och tillsatsmedel med ------- --------- Råkulorna måste sedan sintras ------------- ---- --- --- temperatur för att få tillräcklig ------------
__________
²⁾ Blästerluft är luft som ----- --- - ------ torn, cowprar eller varmapparater, --- ---------- ------ ---- masugns- och koksgas och ------- --- ------- ------ in i masugnen med -- ---------- ----- ---- tryck genom ett antal ----- ---------- ----- -------- där kolpulver samtidigt injiceras, blästermunstyckena kallas för formor.

[chemfile(), nC=0 nr=MR056-1, f1=/produkt/info/html/MR056-1.htm]
Hyttanläggning

Anläggningar och system som hör till hyttanläggningen vid råjärnsproduktion
- Masugn
- Råmaterialhantering
- Chargering
- Gasrening
- Copwer-apparater, förvärming av blästerluft till masugn
- Omhändertagande av råjärns- och slaggflöden
- Instrumentering och styrsystem

Masugn

I masugnen framställs smält råjärn genom reduktion av järnmalmpellets ¹⁾ med kol. Kemisk reduktion innebär att syre tas bort från pelletsen och smält järn bildas, reaktionerna sker i flera steg.

SSAB i Luleå använder järnmalmpellets ¹⁾ från LKAB för framställning av råjärn. LKAB-pellets har hög järnhalt, över 66%.

Masugnen vid SSAB i Luleå har en beskickning (blandning av olika material) som består av
- järnmalmpellets ¹⁾
- briketter tillverkade av diverse interna restprodukter
- slaggbildare som kalksten och LD-slagg
- koks från koksverket

Filtersoft och hyttsot blandas med cement och vatten och används som tillsatsmaterial vid tillverkning av briketter som återförs till masugnen. Filterstoft är stoft från den utgående gasen som samlats upp på filter. Hyttsot från cyklonen och filtret är finkorniga partiklar från koks, pellets och slaggbildare. Hyttsot innehåller både koks och järnoxid ock kan även injiceras direkt i masugnen.

Beskickningen till masugnen tillsätts kontinuerligt via toppen där en vridbar ränna fördelar materialet jämnt.

Koks bär upp den stora pellets- och kokspelaren inuti masugnen. Koksens styckeform släpper igenom smält järn som kan droppa ned och tillåter gas att stiga upp genom masugnen.

En del av koksen i masugnen kan ersättas med kolpulver som injiceras tillsammans med blästerluften ²⁾ i formorna. Stenkol transporteras till anläggningen i bil från kollagret och lagras i en råkolsilo från vilken det matas till en kvarn där det torkas och mals. Torkningsenergin fås från varmapparaternas (cowprar) rökgaser samtidigt som en inert atmosfär erhålls i malningskretsen. I övriga delar av anläggningen hålls syrehalten nere med kvävgas, då fint kolpulver annars kan självantända. Kolpulver avskiljs från torkgaserna i ett filter och matas via kolpulversilon vidare ner i injektionsbehållare.

Blästerluften ²⁾ uppvärms i cowprar (varmluftapparater, torn av tegel), innan den förs till blandningskammaren där syrgas tillsätts. Därefter blåses den in i masugnen genom munstycken (formor). Där tillsätts också kolpulver.

[chemfile(), nC=0 nr=056r1, f1=/produkt/info/html/056r1.htm]
Principen för de kemiska reaktionerna är att i reduktionsprocessen i masugnen reduceras pelletsen genom indirekt reduktion med koloxid (CO) och direkt reduktion med kol (C). I nedre delen av masugnen blåses blästerluft in och syre (O) reagerar med kol (C) i koksen och bildar koloxid (CO), som strömmar uppåt och värmer den nedåtgående besckickningen och reducerar pelletsens innehåll av järnoxider. Gasen lämnar toppen av masugnen och renas i gasreningsanläggningen. Indirekt reduktion sker i temperaturområdet 400-1050 ^oC och där reagerar syret i pelletsen ¹⁾ med den koloxid (CO) som strömmar uppåt och en järnoxid med lägre syrehalt bildas (FeO). En del av den järnoxiden (FeO) reagerar sedan på nytt med koloxid (CO) och osmält järn (Fe) bildas. Längre ned i masugnen är temperaturen högre och där sker direkt reduktion genom att den järnoxid (FeO) som bildades vid indirekt reduktion reagerar direk med kol (C) och järn (Fe) bildas. I nedersta delen av masugnen är temperaturen så hög att järnet smälter och tar upp kol och får en kolhalt på 3,5-4,7%, råjärn har bildats.

Råmaterialhantering
Det siktade råmaterialet (pellets, ---------- ----------------- --- ---- lagras i ett bunkersystem nära masugnen.
Chargeringssystem
Från bunkersystemet matas materialet --- ---- - --------- och transporteras till hundspelet för transport till masugnens ---- --- ---------- -------- material till masugnen). Järnbärare med tillsatsmaterial och ---- --------- ---------
Hundspel kallas transportsystemet för --------- -- ---------- --- koks till masugnens topp för -----------
Gasrening
Den bildade masugnsgasen innehåller koloxid (20-24%), koldioxid (20-24%), kvävgas (ca 50%) och vätgas (2-4%).
Koloxid är energirik och ------------ ------- --- ------ dels till masugnens egna --------- (bl a för att ----- --------------- dels till andra energikunder ---- ---- - ------ och dessutom till elproduktion --- Luleå Kraft AB (LUKAB) --- ----- ------ -- (LEAB).
Reningsanläggningen består av cyklon, ------------ --- --------- I cyklonen avkiljs större --------- --- -- ------ partiklarna avskiljs på textilfiltret. I skrubbern används vatten --- --- -------- ----- partiklar från gasen.
Överskott av masugnsgas lagras - --------------- ---------- --- inte kan utnyttjas eller ------ - -------------- --------- i en fackla.
Cowper-apparater
Blästerluften ²⁾ värms upp i höga murade torn (cowprar eller varmapparater) med återvunnen energi från -------- --- -------- och blåses in i -------- ----- ---- ----- genom ett antal grova ---------- ----- -------- där kolpulver samtidigt injiceras. Blästermunstyckena kallas formor.
Omhändertagande av råjärns- och slaggflöden
I tapphallen sker tappning av råjärn och slagg. Tapphålet borras upp vid ----- -------- --- ----- igen vid tappningens slut med en härdande keramisk ----- --- ------ -- i hålet med en -----------
Slaggbildare t ex kalk --------- - ---------------- --- att samla upp kisel --- ----- -------- ämnen till en slagg. Slaggen består huvudsakligen av ----- --- ---- ---- aska från koks och ---- Kisel är rester från ------- ------- --- ------- malmen i gruvorna.
Vid tappning rinner råjärn --- ----- --- -- ränna där den lättare ------- ------ --- ---- ytan och avskiljs till en slaggskänk medan råjärnet styrs till en torpedo.
Råjärn transporteras till stålverket för tillverkning av olika stålsorter.
Slaggen återvinns som hyttsten, sedan den kylts och stelnat.
Instrumentering och styrsystem
Masugnen vid SSAB i ----- -- ------- --- system för övervakning/larm, loggning --- --------------- Data på temperaturer, flöden, ------ -------- ------ ------------- in till processtyrsystemen, bearbetas och presenteras på ----------- - ---------------
Chargering, blästerparametrar och cowperstyrning ----- ---- ----------- --- behöver normalt bara övervakas.
__________
¹⁾ Pellets är råkulor som ---------- ----- -------- - rulltrummor av en blandning -- --------- --------- slaggbildare och tillsatsmedel med ------- --------- Råkulorna måste sedan sintras ------------- ---- --- --- temperatur för att få tillräcklig ------------
__________
²⁾ Blästerluft är luft som ----- --- - ------ torn, cowprar eller varmapparater, --- ---------- ------ ---- masugns- och koksgas och ------- --- ------- ------ in i masugnen med -- ---------- ----- ---- tryck genom ett antal ----- ---------- ----- -------- där kolpulver samtidigt injiceras, blästermunstyckena kallas för formor.


Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=1193-1, f1=/produkt/info/html/1193-1.htm]
SSAB i Luleå använder malmpellets från LKAB för framställning av råjärn i masugn. För att omvandla malmpellets till råjärn i masugnen måste syret i pelletsen tas bort. Det kallas för reducering. Masugnsprocessen är en smältreduktionsprocess. Som reduktionsmedel används kol, med kemisk beteckning C, i form av koks och injektionskol.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




I reduktionsprocessen i masugnen -------- ----- - --------- och kolet till gas, kolmonoxid (CO) och --------- ------ Den bildade masugnsgasen innehåller -- ------ ------- --- ca 20-24% koldioxid. Masugnsgasen innehåller även ca --- ------- --- ---- vätgas och gasen leds ---- -------- via grova gasrör ---- -- ---------------------

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Hälsorisker (rubrik 11 i säkerhetsdatablad)

Giftigt genom gasens innehåll -- -------- ------- -- giftigt vid inandning. Risk för allvarliga hälsoskador --- --------- ---------- ----- inandning.

Referens = Säkerhetsdatablad

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Miljörisker (rubrik 12 i säkerhetsdatablad)

Produktens innehåll av koloxid -------- ---- --------- - luften.

Referens = Säkerhetsdatablad

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Koksgas
[chemfile(), nr=1618-rgas, f1=/produkt/chemdata.dat]
Vid torrdestillation av stenkol avgår flyktiga ämnen i gasform, medan återstoden koks blir kvar i fast form.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Stenkolet omvandlas till 75% koks och 25% rågas. Fläktar suger rågasen, från förlaget på battteriet, genom alla stegen i gasreningsanläggningen och den renade rågasen kallas för koksgas och lagras i en gasklocka.
Referens = SSAB Luleå [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Användning av koksgas [chemfile(), nr=1618-056, f1=/produkt/chemdata.dat]
I cowprarna används en blandning av koksgas och masugnsgas som energibärare för uppvärmning av blästerluften till masugnen.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Blästerluft är uppvärmd luft --- ------ -- - masugnen med högt tryck. -
I kolinjektionen används koksgas --- ------------ ---- -------------------- för uppvärmning av luft --- -------- --- transport av kolpulver till --------- -
Referens = SSAB Luleå [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=1618-008, f1=/produkt/chemdata.dat]
Koksgas används som energibärare i stationen för torkning och varmhållning av murade torpedon.

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Hälsorisker (rubrik 11 i säkerhetsdatablad)

Koksgas är giftigt genom ------ -------- -- ------- och svavelväte.
Gasen innehåller 2-3% bensen, som kan ge cancer (leukemi) vid långvarig exponering. Bensen är ett jämförelsevis ------ ------------------ ---- --- vid långvarig exponering finns även risk för --------- ------- --- ---- infektionskänslighet. Anemi är ett tillstånd --- ------- ------- --- ta upp syre är ------- -- ----- -- brist på röda blodkroppar.
Koloxid är en färglös, luktlös och mycket giftig gas. Inandning av koloxid tränger undan syret i kroppen och det kan ---- ---- ------------------- --- är en form av ---- ---------
Svavelväte är en färglös, mycket giftig gas med stark lukt. Inandning av höga koncentrationer -- ---------- -- ------------ Vid höga koncentrationer bedövas ---------- --- -- -------- inte längre lukten som -------------
Vid ustsläpp av stora ------- ------- - ------ utrymmen finns risk för -------- -- ----- -- gasens innehåll av vätgas och kvävgas som tränger undan luftens syre.
På grund av koksgasens -------- -- ------ --- långvariga utsläpp utan förbränning, medföra att bensenhalten når ------ ------ --- --- medföra ökad cancerrisk för --------------

Referens = Säkerhetsdatablad

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Miljörisker (rubrik 12 i säkerhetsdatablad)

Koksgas innehåller <0,2% vätesulfid, --- -- ------------- --- ett miljöfarligt ämne.

Referens = Säkerhetsdatablad

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=1010-1, f1=/produkt/info/html/1010-1.htm]
Blandgas vid SSAB i Luleå är en blandning av 60-100% masugnsgas, 0-40% LD-gas och 0-10% koksgas.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Koksgas blandas in för --- ------- ------ --- försvinner vid låg LD-gas ------------ max 10% då duken - ---------- --- ----- vid högre halt.
Blandgasen lagras i en -------------- --- ------------ ---- LuleKraft AB (LUKAB) och Luleå Energi AB (LEAB).

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Hälsorisker (rubrik 11 i säkerhetsdatablad)

Giftigt genom gasens innehåll -- -------- Koloxid är giftigt vid ---------- Inandning av gas som ---------- ------- --- -- huvudvärk, yrsel, illamående och --- ---- ------ ---------- andnöd, hjärtpåverkan och medvetslöshet. Det finns risk för ------------- Mycket höga halter koloxid -- ------------
Risk för allvarliga hälsoskador --- --------- ---------- ----- inandning.
Blandgasen innehåller <0,5% svavelväte --- ----- -------
Svavelväte är giftigt vid ----------
Vid långvarig och upprepad --------- -- ------ ----- risk för blodbrist (anemi) --- ---- --------------------- Anemi är ett tillstånd --- ------- ------- --- ta upp syre är ------- -- ----- -- brist på röda blodkroppar.
Bensen kan dessutom ge ---------- ----------

Referens = Säkerhetsdatablad

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Miljörisker (rubrik 12 i säkerhetsdatablad)

Produktens innehåll av koloxid -------- ---- --------- - luften.

Referens = Säkerhetsdatablad

Koloxid
[chemfile(), nr=630-08-0, f1=/produkt/chemdata.dat]
Koloxid är en färglös, luktlös och mycket giftig gas. Den bildas vid förbränning med låg syretillförsel (ofullständig förbränning). Ju lägre syretillförsel, desto mer koloxid bildas.

Hur koloxid verkar på kroppen
This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




I de röda blodkropparna ----- ---------- --- --- till uppgift att ta --- ---- ---- ------ i lungorna och transportera syret till -------- ----- ------ - Koloxid binder sig mycket ------ ---- ---------- --- förhindrar dem då från --- ------------ ----- - Koloxidförgiftning är alltså en ---- -- ---- ----------
Akut förgiftning
Vid lindrigare förgiftning, då ------ -- --- -- syret i hemoglobinerna ersatts --- -------- - uppträder symptom som trötthet, ---------- ---------- --- ----------------
Med stigande halt av ------- - -------------- --------- symptomen. Läpparna blir blåröda. Yrsel, sinnesförvirring och sedan ------------- --------- - Utgången blir kritisk om ---- --- ---------- ---------- flyttas till frisk luft --- --- - behov får konstgjord andning.
Långtidseffekter
De organ som är ---------- --- --------- -- hjärtat och hjärnan
Enligt REACH-lagstiftningen är koloxid ------------- --- ------------------- -------- 1. Det innebär att ämnet -- ---- --- --- minska fertiliteten eller skada ------- - det finns tillräckliga bevis --- --- ------- ------ exponering för ämnet och -- --------- -- fertiliteten.
Referens = Litteratur om ------- ------------ [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]
Ototoxiskt ämne
Ototoxiska ämnen är märkta --- --- - - gränsvärdeslistan i Arbetsmiljöverkets föreskrifter -- ---------- -------------
Koloxid är ett sk ---------- ----- --- --- ämnen som vid inandning ----- ------------- --- ------- funktionen hos innerörat --- ------------------ ---- --------
Förutom att ototoxiska ämnen --- ------- ------- ---- utan bullerexponering så har -- ----- ----- --- kunna förstärka bullers -------------- ------- --- ----- indikationer på att skada --- -------- ---- -- respektive exponering ligger under -------- -------------------
Exponering för ett ototoxiskt ---- ---- ---------- ---------- i kombination med exponering --- ------ ------- redan vid ca 80 -- ------ --------------------- -- ökad risk för hörselskada ------- --- ------ bullerexponering.
Referens = Arbetsmiljöverkets föreskrifter [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]
Koloxid, stålindustrin
Vid koks-, råjärns- och ---------------- ------ ------------ --- innehåller bl a koloxid. -
Vid torrdestillation av kol ---- ---- --------- --- av kolet till sk ------ --- ---------- -- a koloxid.
I reduktionsprocessen i masugnen -------- ----- - ------------- och kolet till gas, ------- ---- --- koldioxid (CO2).
I LD-konverter färskas råjärn ---- ------- --- ------- att syrgas blåses in - ---------- --- ----- reagerar med kolet - ------ ---- ------- (CO). Färskning är den process ---- --------------- --- --------- i råjärn sänks.
Referens = SSAB Luleå [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=koloxid, f1=/produkt/info/html/koloxid.htm]
Koloxid

Koloxid bildas
Koloxid (kolmonoxid) är en färglös, luktlös och mycket giftig gas. Den bildas vid förbränning med låg syretillförsel (ofullständig förbränning). Ju lägre syretillförsel, desto mer koloxid bildas. Koloxid är brandfarligt och bildar explosiva blandningar med luft.

Hur koloxid verkar på kroppen
I de röda blodkropparna finns det särskilda molekyler (hemoglobin) som har till uppgift att ta upp syre från luften i lungorna och transportera till kroppen olika delar. Koloxid binder sig mycket starkt till dessa molekyler och förhindrar dem då att transportera syre.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Akut förgitning
Vid lindrigare förgiftning uppträder symptom som
- Huvudvärk
- Illamående
- Trötthet
- Hjärtklappning
Med stigande halter av koloxid i blodet förvärras symptomen
- Läpparna blir blåröda
- Yrsel
- Andnöd
- Kväljningar
- Medvetslöshet
En akut förgiftning kan ---- ---- ---- ------------ symptom (nervsystemet) dagar eller ------ ----- -------------
Långtidseffekter
- De organ som -- ---------- --- --------- är hjärtat och hjärnan.
Fosterskador
- Koloxid kan ge ------------
Koloxid bildas i stålindustrin
Vid koks-, råjärns- och ---------------- ------ ------------ --- innehåller bl a koloxid.
Vid torrdestillation av kol ---- ---- --------- --- av kolet till sk ------ --- ---------- -- a koloxid.


Referens = Litteratur om ------- ----------- [chemfile(), file(), referens i dokument]

[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/MK452-1.htm]

I koksverket vid SSAB i Luleå finns en gasbehandlingsanläggning med en serie olika processer där rågasen från torrdestillationen av kol till koks renas i flera steg och där utvinns råbensen, stenkolstjära och svavel. Den renade rågasen kallas för koksgas.

Referens = SSAB Luleå [cfile()]

I reduktionsprocessen i masugnen reagerar syret i pelletsen och kolet till gas, koloxid (CO) och koldioxid (CO2). Den bildade masugnsgasen innehåller ca 20-24% koloxid och ca 20-24% koldioxid. Masugnsgasen innehåller även ca 50% kvävgas och 2-4% vätgas och gasen leds från masugnen via grova gasrör till en gasreningsanläggning.

I LD-konverter färskas råjärn till råstål, det innebär att syrgas blåses in i konvertern och syret reagerar med kolet i råjärn till koloxid (CO). Då syre reagerar med kol till koloxid kallas för färskning och det är den process inom järnmetallurgin där kolhalten i råjärn sänks genom oxidation till de nivåer som gör järnet smidbart.

Exempel på vardagsnära gaser som innehåller koloxid är
- Tobaksrök
- Bilavgaser (bildas vid ofullständig förbränning av kol och kolföreningar).

För att behandla CO-förgiftning måste gasens partialtryck (deltryck) i kroppen sänkas
- Vid normal luftandning (21% syrgas, O2) är halveringstiden för CO fyra timmar, det vill säga efter fyra timmar är hälften av CO försvunnet ur hemoglobinet
- Vid 100% O2-andning (syrgas) under normalt atmosfärstryck är halveringstiden 40 minuter
- Om syrgasbehandlingen ges under förhöjt tryck blir den ännu mera effektiv
- Behandling med syrgas används på personer som blivit gasskadade av koloxid

Referens = Litteratur om kemiska hälsorisker [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=koks, f1=/produkt/chemdata.dat]
Koks tillverkas i koksverk genom torrdestillation av stenkol.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Torrdestillation eller pyrolys är -- ------- --- --- ämne upphettas till en --- ----------- - i en syrefri miljö, -- --- --- ------------ utan att förbränning sker. -
Vid torrdestillation av stenkol ----- -------- ----- ---- kolet i gasform, medan en fast återstod som kallas för koks blir kvar.
Gaserna som avgår från ----- ------ --- ----- och innehåller samma föroreningar - och flyktiga ämnen som ----- ----------- - Rågasen innehåller tjära, naftalen, svavelväte, ammoniak, bensen och andra ämnen.
I gasreningsanläggningen kyls rågasen --- -- ------------- ----- och vatten som lagras - i kondensatbehandlingen. Vätskan sedimenterar och det ------- ------ ------ ---- botten och det lättaste -------- - hamnar överst.
Den avskilda tjäran lagras --- ----- ---- ------ industri. Becket återförs till koksugnarna --- ---------- -
Det renade vattnet, dvs --------------- -------- ---- -------- för kylning av rågasen. - Öveskottet mellanlagras i en ------------------- -
Referens = SSAB Luleå [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

[chemfile(), nC=27 nr=koks, f1=/produkt/info/html/koks.htm]


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.






This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.






This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=1734, f1=/produkt/info/html/1734.htm]
LD-slagg (LD-sten)

LD-slagg används framförallt som slaggbildare i masugnar, där den ersätter en stor mängd kalksten. Slaggen används också som råvara vid mineralullstillverkning.

LD-slagg innehåller oreagerad kalk, kalciumoxid CaO, och det gör att materialet blir instabilt och svällande.

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=1734, f1=/produkt/info/html/1734.htm]
LD-slagg (LD-sten)

LD-slagg används framförallt som slaggbildare i masugnar, där den ersätter en stor mängd kalksten. Slaggen används också som råvara vid mineralullstillverkning.

LD-slagg innehåller oreagerad kalk, kalciumoxid CaO, och det gör att materialet blir instabilt och svällande.

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nC=0 nr=a3693, f1=/produkt/info/html/a3693.htm]
Hyttsten, masugnsslagg

Sammansättning
Kiseldioxid (SiO₂) 30-35%, Aluminiumoxid (Al₂O₃) 10-15%, Kalciumoxid (CaO) 30-35%, Magnesiumoxid (MgO) 10-20%, Järnoxid (FeO) 0.1-2.5%, Kaliumoxid (K₂O) <0,1%, Svavel (S) 1-1,5%.

Dessa beståndsdelar existerar vanligtvis som en isomorf¹ blandning med den allmänna formeln Ca₂(MgFeAl)(SiAl)₂O₇ (CAS-nr = 65996-69-2). En del av beståndsdelarna kan också förekomma som separata föreningar, t ex CaCO₃, CaS, Fe, Fe₂O₃, CaSO₄*2H₂O.

¹ isomorf betyder samma form

Hyttstenens kemiska sammansättning kan skilja sig något mellan olika producenter. De geometriska och fysikaliska egenskaperna är dock väldigt lika vilket medför att de tekniska egenskaperna är ungefär lika.

Masugnsslagg uppkommer vid tillverkning av råjärn i masugn från råvarorna järnmalmpellets, kol/koks (som reduktionsmedel), kalk (som slaggbildare). Under processens gång bildas två material, råjärn och slagg, sk masugnsslagg. Råjärn används för tillverkning av råstål i stålverk och slaggen som flyter ovanpå råjärnet tas om hand separat för vidare förädling.

Slaggen kyls på två ----- ---- ------ --- två olika material. Långsam avkylning i luft --- -- ---------- ------ som krossas och siktas ---- ----- fraktioner, sk hyttsten. Snabb avkylning i vatten ger en amorf slagg, sk hyttsand, som kan användas för viss typ av vägbyggnad ----- ----- ----------- --- ett komplement till cement.
Kemiskt betyder kristallin att -------- - ----- --- en ordnnad struktur och ----- -------- ------- för att beskriva ämnen --- ------ -- ------ position hos atomerna.
Vid SSAB i Luleå ---------- -------- ---- -------- masugnslagg.


Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]
Hyttsten består av sammansmälta --------- ------- ---- ----- bergarter och grundämnesanalysen är 24% kalcium (Ca), 17% kisel (Si), 9% magnesium (Mg), 6% aluminium (Al), 1,4% svavel (S), 0,3% järn (Fe). Samtliga ämnen är som ------ --- -------- -- som riktvärden i vikt%. Totala halten syre som ---- -- -------


Referens = Säkerhetsdatablad från ---- ----- -- [chemfile(), file(), referens i dokument]
Hyttsten används som ballastmaterial ---- ---- --- -------------------------- Andra använndingsområden är som ---- --- ------ Ballastmaterial är material för ------------- -- - -- en anläggningskonstruktion.
Den högre svavelhalten i --------- ------- --- --------- material, kan inledningsvis medföra --------- -- ------ - form av svavelföreningar, bl - ------- Samtidigt som svavel oxideras ---- ------ ---------- -- viss mängd syra på ----- -- --- --------- frigörs. Dessa neutraliseras ---- -- ----------- ---- buffertkapacitet och ger därför ----- ---------- ------- Svavellukt från hyttsten kan ----------
Hyttsten bör inte lagras -- ----- ------ -- för ändamålet avsedda hyttstensupplag, eftersom okontrollerbar urlakning -- -- - svavel inte är önskvärd.


Referens = Publikation från ---------- -------- ------------- --------- i vägkonstruktioner [chemfile(), file(), referens i dokument]

Hälsorisker (rubrik 11 i säkerhetsdatablad)

Inandning av damm kan --------- ---------- - ------------ Kontakt med fuktig hud --- ----- ----------- Damm i ögonen kan --------- ----------- Den högre svavelhalten i --------- ------- --- --------- material, kan medföra att ------------ av damm som har -------- --- --- ------ i kontakt med magens -------- --- ------- --- svavelväte bildas. Svavelväte är en mycket ------ ----

Referens = Säkerhetsdatablad

Processer vid tillverkning av stålämnen från råjärn
- Svavelrening av råjärnet
- Avkolning av råjärnet i LD-processen ¹⁾
- Skänkmetallurgi RH, sänkning av vätehalt (t -- --------- --- -------- av kolhalt för ULC-stål ²⁾
- Skänkmetallurg CAS-OB, sänkning av syrehalten och tillsats av legeringsämnen
- Stränggutning, gjutning av stålet till ämnen anpassade för produktion av tunnplåt
Svavelrening
[chemfile(), nC=0 nr=CaC2-064, f1=/produkt/info/html/CaC2-064.htm]
Svavel kommer in i råjärn från koksen i råjärnsprocessen. Eftersom svavel är negativt för stålets egenskaper måste halterna hållas låga.

Starka svavelbindare är kalcium (Ca) och magnesium (Mg) och därför används kalciumkarbid (CaC₂) eller magnesium (Mg) vid svavelrening av råjärn.

Svavelreningen sker genom att -- ---- ----- ------------- eller magnesium tillsätts genom -- ---- i råjärnsskänken. Det binder svavel, som ------------- ----- ----- --------------- (MgS), och bildar en flytande slagg som skummas av från råjärnet.


Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

LD-processen ¹⁾
[chemfile(), nC=0 nr=ld, f1=/produkt/info/html/ld.htm]
Tillverkning av råstål från råjärn enligt LD-processen

- LD-processen är en stålframställningsmetod där råstål framställs genom färskning av råjärn i en LD-konverter. Färskning är den reaktion då kol (C) inlöst i råjärn reagerar med syrgas (O₂) och bildar koloxid (CO).

- LD-konverter är en reaktor eller behållare i vilken råjärn färskas till stål genom blåsning med syrgas i smältan genom en vattenkyld lans för att sänka kolhalten och för omrörning. Värmen som därvid utvecklas nyttjas för smältning av skrot. Konvertern består av ett upprättstående kärl. Syrgaslansen förs in lodrätt ned mot badytan. Vid blåsningen sätt en stor avgashuv över öppningen. Konvertern kan vridas kring en axel för att fungera vid de olika momenten i chargeförloppet.

[chemfile(), nC=0 nr=iron-t, f1=/produkt/info/html/iron-t.htm]
Råjärn är i masugn framställt järn med hög kolhalt (ca 4,5%). Råjärn färskas till råstål i syrgaskonverter, kol i råjärn reagerar med syrgas (O₂) till koloxid (CO).
Råstål definieras inom metallurgin som flytande stål, som ännu inte legerats och slutraffinerats.

Referens = Jernkontoret, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]
[chemfile(), nC=0 nr=ld_info, f1=/produkt/info/html/ld_info.htm]
LD är en förkortning för Linz-Donawitz, efter de orter där tekniken först användes i fullskaledrift, och det är en process inom kategorin BOS (Basic Oxygen Steelmaking) med syrgasblåsning via lans.

Referens = Jernkontoet, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]

- Syftet med LD-processen ¹⁾ är att tillverka råstål av råjärn. Då råjärn kommer från ------------ ---- ------------- ----- kolhalten sänkas till rätt nivå för ---------- --- --- -----------
- Dessutom innehåller råjärn ------------ --- t ex fosfor, vanadin och titan. De här ämnena måste ------ ---- -- --- nivå. I LD-processen görs det genom oxidation med syrgas (O₂).
Metallurgisk bakgrund
- Råjärnets innehåll av --- --- ------ ----- sänkas för att stålet --- -- --- ----------- Det sker med syrgas, --- - ------------ ------ mot råjärnet med högt ------
Då syrgasen kommer i kontakt med råjärn reagerar syre (O) med
- kol (C) till koloxid (CO),
- järn (Fe) till järnoxid (FeO),
- kisel (Si) till kiseldioxid (SiO₂) och
- mangan (Mn) till manganoxid (MnO).
- Även Vanadin (V) och titan (Ti) reagerar med syre (O) på samma sätt till oxider.
- När syrgasen reagerar --- -- - --- och kisel utvecklas mycket ----- ------ ------ --- temperaturen på stålet höjs kraftigt från ca 1350 ^oC till långt över 1750 ^oC. Värmeutvecklingen är så stor att skrot måste tillsättas för att kyla råstålet till rätt temperatur (1670 ^oC - 1750 ^oC).
- En del av järnoxiden (FeO) reagerar sedan med fosfor (P) till rent järn (Fe) och fosforoxid (P₂O₅). På så sätt renas -------- ---- -------
LD-slagg
- Alla de här --------- ------- -------- ------ tillsammans med kalk (kalciumoxid - ---- och dolomitkalk (magnesiumoxid - ---- ----------- - ---- slaggen. Viss svavelrening kan också --- - ---------- -- råjärnet innehåller mer än ------ ------ ----
Faser i blåsningsförloppet
- De första 4-5 --------- -------- ------ ---- kisel. Järn och mangan oxideras --- ------ ----- --- kiseldioxid. Då värme bildas vid ----------- ------ --- --------- kalken och dolomitkalken lösas --- ---- --------
- Under de nästkommande --- --------- ---- --------------- Under den fasen oxideras -- ----- -- ----- och kalkupplösningen avstannar. Fosfor i slaggen återreduceras ---- -- --- ----- järnet börjar oxideras igen.
- De sista 2-3 --------- ------ ----- -- slut. Syreöverskottet går till oxidation av koloxid (CO) till koldioxid (CO₂) och till oxidation av ----- ------ --- ------ till slaggen. Kalkupplösningen tar fart igen ----- ---------- -- -----------


Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]
[chemfile(), nC=0 nr=ld-slagg, f1=/produkt/info/html/ld-slagg.htm]
LD-slagg / LD-sten

LD-slagg bildas i LD-processen från slaggbildare som kalciumoxid (CaO) och dolomit (magnesiumoxid - Mgo, kalciumoxid - CaO) och från oxidation av kisel (Si), järn (Fe), mangan (Mn), fosfor (P) vid färskning av råjärn till råstål.

Dolomit är ett mineral bestående av kalciummagnesiumkarbonat (CaMg(CO₃)₂). Färskning är den reaktion då kol (C) inlöst i råjärn reagerar med syre (O) och bildar koloxid (CO).

LD-sten ²⁾ är krossad och siktad LD-slagg. LD-sten används framförallt som slaggbildare i masugnen, där den ersätter en stor mängd kalksten.

LD-sten innehåller oreagerad kalk (CaO) vilket ger ett instabilt och svällande material.

Extern användning för LD-sten kan vara som råvara vid mineralullstillverkning och för tillverkning av cement.

Referens = SSAB Merox [chemfile(), file(), referens i dokument]

Sammansättning LD-sten

Ämne	vikt %
Kalciumoxid, CaO	45
Kiseldioxid, SiO2	12
Aluminiumoxid, Al2O3	2
Magnesiumoxid, MgO	8
Järnoxid, FeO	24
Manganoxid, MnO	4
Svavel, S	0,1

Referens = SSAB Merox [chemfile(), file(), referens i dokument]

LD-konverter, processer
Processen innebär att kolhalten ----- ---- -- ---- under 2 % och ------ --------- ---- ------- Färskning är den reaktion då kol (C) inlöst i råjärn reagerar med syre (O) och ------ ------- -----
Som ett komplement till -------------- - ------------ ----- bottenspolning med syrgas, LBE - Lance Bubbling Equipment, för att bl a uppnå en mer effektiv omrörning. Den här tekniken tillämpas -- ---- - ----- och består av spolelementen --- --- -- -------- på 1100 mm och består av ------ - -- ---------------- magnesit tegel med en ------- -- ----
- Syrgas O₂ blåses in genom syrgaslansen och oxiderar kol (C), kisel (Si), mangan (Mn), fosfor (P), -------- ---- ----- ---- och järn (Fe)
- Kalk (CaO) tillsätts som ger en basisk (CaO-rik) slagg vilket binder fosfor (P), svavel (S) och ger -- --- ------------ -----
- Dolomitkalk tillsäts som höjer MgO-halten i slaggen så att tegelinfodringen i ---------- ------
- Skrot chargeras för att kyla bort överskottsvärme som bildas då syrgasen reagerar (oxidation)
- Argon (Ar)/kvävgas (N₂) blåses in genom spolstenar i botten² på konvertern. Det förbättrar omrörningen i ---------- --- ------ ---- sänkt syrehalt i råstålet --- ------- aluminium (Al)-behovet vid tappning --- ----------------------------
Chargera betyder insätta råvaror i processen, den insatta mängden kallas ------- ståltillverkning sker satsvis och ----- ------ ----- -- sats.
Konverterbehandling

Tid (min)	Händelse / iaktagelse
0	Slaggtappning från föregående charge
2-3	Konverter i chargeringsläge - skrotchargering - råjärnschargering
4	Konverter i blåsningsläge - lansen körs ner i blåsningsläge
5	Syrgasen slås till - kraftig rökutveckling
5,5-6,0	Syrgasen tänder tillsats av kalk och dolomitkalk
18	Provtagning
19	Kolet börjar ta slut i råstålet
21	Syrgasen slås ifrån
22	Vickning av konverter för temperaturkontroll och provtagning
26	Analyssvar, provtagning
27	Bottenspolning
29	Tappning och legeringstillsats börjar
35	Slaggtappning

Legeringssystem
När LD-konvertern har blåst ------- --- --- ---- för analys på råstålet --- - ---------- -- ungefär lika från charge ---- ------- För att tillverka stål --- ---- ------ ----- tillsättning av legeringsämnen.
De mesta av legeringarna --------- ----- ---------- ---- konvertern till skänken. Men vissa svåra legeringsämnen, - -- --------- ----- bor (B) och niob ----- --------- - skänkmetallurgistationen.
När analysen av råstålet -- ------- -------- --- hjälp av en datorbaserad --------------- --- ----- ferrolegeringar som ska tillsättas, -- --- ---- ------ för stålsorten erhålls.
Då skänken är fylld ---- ------- --- ------- vid tappningen från konvertern, --------- ------------ till skänken via ett ---------
__________
¹⁾ LD-processen (Basic Oxygen Furnace) -- -- ------- --- framställning av stål
[chemfile(), nC=0 nr=ld_info, f1=/produkt/info/html/ld_info.htm]
LD är en förkortning för Linz-Donawitz, efter de orter där tekniken först användes i fullskaledrift, och det är en process inom kategorin BOS (Basic Oxygen Steelmaking) med syrgasblåsning via lans.

Referens = Jernkontoet, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]

²⁾ Processen med bottenspolning kallas --- --- ------- --------- Equilibrium)

Chargeförloppet i ett LD-stålverk ------ - ----- ----------
- skrot chargeras
- råjärn chargeras
- konvertern tippas i vertikalt läge
- syrgaslansen sänks ned i konvertern
- syrgasblåsningen börjar, under blåsningens gång tillsätts slaggbildare.
- blåsningen slut, provtagning och temperaturmätning
- eventuell omblåsning om föreskrivna värden ej uppnåtts
- tappning av raffinerat råjärn (råstål) till skänk
- legeringstillsats i skänk under tappningens gång
- slaggtappning Chargetiden är ca 35-40 ------- ----- ---------- ----- 15-20 min. Den totala tiden mellan --- -------- --- -- tap-to-tap-tiden är i regel ----- ----
Skänkmetallurgi
I skänkmetallurgin förädlas råstålet ----------- --- --- -------- kraven i slutprodukten. Antingen behandlas råstålet från ------------- - ------ ----- i RH, beroende vilken stålsort som --- -----------
I CAS-OB sänks en keramisk huv ned mot det flytande stålet i skänken. Argongas tillsätts i botten --- --------- -- ------- och som skydd mot ------- ----- Legeringar tillsätts enligt chargens ------ - ---- -- metallbitar eller som en ---- -----
[chemfile(), nC=0 nr=cas-ob_i, f1=/produkt/info/html/cas-ob_i.htm]
CAS-OB är en förkortning för /Composition Adjustment by Sealed argon bubbling and Oxygen Blowing/. (Justering av sammansättningen med hjälp av skyddande argonspolning - syreblåsning för höjning av temperaturen i skänken). CAS-OB är en skänkmetallurgistation där stålet legeras och temperaturen justeras.

I RH-anläggningen framställs stål med extremt låga kolhalter. Under vakuum cirkuleras smältan --- ---------- --------- ----- en legeringsficka. Kol och syre förgasas, --- ---- ---------- ------ Värdena mäts och justeras ---- -- ------ --- har beställts för slutprodukten.
[chemfile(), nC=0 nr=rh-v, f1=/produkt/info/html/rh-v.htm]
RH-processen (Ruhrstahl Heraeus) är en process för skänkmetallurgi för framställning av stål med större renhet, i synnerhet avlägsnandet av väte för att minska vätesprödning i stål.

I processen behandlas flytande ---- ----- ------ --- minskning av väte och --- ---------- Extremt låga kolhalter på ------ -- -- --- kan erhållas med processen.
RH-processen är uppkallad efter -- --- -------- --------- och Heraeus, som ---------- ----


Referens = Jernkontoret, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]

Stränggjutning
I stränggjutningen gjuts flytande ---- --- -------- --- kokill. Kokillen och stålet kyls --- -------
När det flytande stålet - ------- -- --------------- i skänkmetallurgin gjuts stålet --- ----------------------- Avsikten med gjutning är --- -------- ------ ---- flytande form till fast ----- Stränggjutningstekniken är en kontinuerlig ------- --- --- -------- stålet gjuts till färdiga ------ Stålämnena kapas i rätta ------- --- --------------- ---- stålprodukter i form av ---------
__________
¹⁾ LD-processen (Basic Oxygen Furnace) -- -- ------- --- framställning av stål
[chemfile(), nC=0 nr=ld_info, f1=/produkt/info/html/ld_info.htm]
LD är en förkortning för Linz-Donawitz, efter de orter där tekniken först användes i fullskaledrift, och det är en process inom kategorin BOS (Basic Oxygen Steelmaking) med syrgasblåsning via lans.

Referens = Jernkontoet, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]

²⁾ ULC = Ultra Låg -------


Referens = Jernkontoret, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]

• - Kalciumkarbid eller magnesium användas som reagens för avsvavling av råjärn
• - Process
Process
[chemfile(), nC=0 nr=CaC2-064, f1=/produkt/info/html/CaC2-064.htm]
Svavel kommer in i råjärn från koksen i råjärnsprocessen. Eftersom svavel är negativt för stålets egenskaper måste halterna hållas låga.

Starka svavelbindare är kalcium (Ca) och magnesium (Mg) och därför används kalciumkarbid (CaC₂) eller magnesium (Mg) vid svavelrening av råjärn.
This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Svavelreningen sker genom att -- ---- ----- ------------- eller magnesium tillsätts genom -- ---- i råjärnsskänken. Det binder svavel, som ------------- ----- ----- --------------- (MgS), och bildar en flytande slagg som skummas av från råjärnet.


Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]



• - Kalciumkarbid
[chemfile(), nr=328, f1=/produkt/chemdata.dat]
Kalciumkarbid är ett fast ämne. Damm av kalciumkarbid verkar irriterande och frätande på andningsvägar, ögon och hud.
This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Då kalciumkarbid kommer i ------- --- ------ ----- fuktig luft bildas kalciumhydroxid --- --------- - Kalciumhydroxid verkar irriterande på -------------- ---- --- ---- I ögonen kan det ---------- ---------- ------------
Acetylen är en brandfarlig -----
I trånga utrymmen kan -------- ------ ----- ------- syre och därigenom --------- --------- -
Kalciumkarbid är ofta förorenad --- ------------- --- --------------- Då kalciumkarbid kommer i ------- --- ------ ----- därför risk för bildning -- -- ------- ------ fosforväte och arsenikväte.
Referens = Litteratur om ------- ----------- - [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]



• - Magnesium
[chemfile(), nr=1309-48-4, f1=/produkt/chemdata.dat]
Magnesiumoxid kan vid inandning orsaka metallröksfeber. Damm av magnesium verkar irriterande på andningsvägarna och kan efter långvarig exponering ge upphov till hosta och näsblödningar. Magnesiumdamm kan också förorsaka inflammationer i ögats hornhinna.

Referens = Litteratur om kemiska hälsorisker [chemfile() chemdata.dat (efter *)]
• - Avsvavlingsslagg
[chemfile(), nr=7100, f1=/produkt/chemdata.dat]
Avsvavlingsslagg

Avsvavlingsslagg bildas när kalciumkarbid eller magnesium blåses i råjärnsskänken vid svavelreningen för att sänka svavelhalten innan råjärn processas till råstål i LD-konverter.
This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Bildad avsvavlingsslagg separeras från -------------- --- ------ --------- genom gjutning, kylning, magnetseparering, malning och siktning --- --- ---------- -------------- medan slaggdelen transporteras till ------- -
Om kalciumkarbid har använts som avsvavlingsreagens och när den varma ---------- ------- ------ -- deponi finns risk för ------- ------- - Det kan leda till -- ------- --------- -- karbidrester i slaggen varvid --- ---- --------- ------- ibland i kombination med -- ------- ---------- -
Avsvavlingsrusor är rusor från gjutning av avsvavlingsslagg.
Avsvavlingsskrot är den magnetseparerade delen av avsvavlingsslagg.
Referens = Jernkontoret, Stockholm [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

• - Avsvavlingsrusor
[chemfile(), nr=avsvavlr, f1=/produkt/chemdata.dat]
Avsvavlingsrusor

Avsvavlingsrusor är rusor från gjutning av avsvavlingsslagg.
This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Avsvavlingsslagg bildas när kalciumkarbid blåses i råjärnsskänken vid svavelreningen för att sänka svavelhalten innan råjärn processas till råstål i LD-konverter.
Bildad avsvavlingsslagg separeras från -------------- --- ------ --------- genom gjutning, kylning, magnetseparering, malning och siktning --- --- ---------- -------------- medan slaggdelen transporteras till ------- -
Om kalciumkarbid har använts som avsvavlingsreagens och när den varma ---------- ------- ------ -- deponi finns risk för ------- ------- - Det kan leda till -- ------- --------- -- karbidrester i slaggen varvid --- ---- --------- ------- ibland i kombination med -- ------- ---------- -
Referens = Jernkontoret, Stockholm [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

[chemfile(), nC=20 nr=avsvavlr, f1=/produkt/info/html/avsvavlr.htm]



Säkerhetsdatablad




1 Namnet på produkten och företaget




Leverantör ---- SSAB EMEA AB AB 971 88 Luleå tel 0920/92000




2 Farliga egenskaper

Sammansättningen är i princip samma som för tackjärn.




3 Sammansättning/information om beståndsdelar




Ämne	CAS-nr	EG-nr	Halt (vikt %)	Klassificering enligt förordning EG nr 1272/2008, tabell 3.1	Klassificering enligt direktiv 67/548/EEG (ändrad genom förordning EG nr 1272/2008, tabell 3.2)
Fe			85.0	- -
kol			3.0- 4.5	- -
Si			0.30- 1.0	- -
Mn			0.35	- -
Svavel			0.10-0.30	- -




Damm kan vara irriterande (mekanisk retning). Vid bearbetning (skärning, slipning) bildas rök och damm som innehåller järnoxid, och amorft kol.




4 Åtgärder vid första hjälpen




Inandning av damm Stänk i ögonen Spola med vatten. Vid kvarstående besvär, kontakta läkare. Hudkontakt Tvätta med tvål och vatten. Förtäring Vid stänk av damm i munnen, skölj med vatten.




5 Brandbekämpningsåtgärder




Ej brännbart.




6 Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp




Tas om hand för bearbetning.




7 Hantering och lagring




Lagras på avsedd plats.




8 Begränsning av exponeringen / personligt skydd

Hygieniska gränsvärden

CAS-nr	Ämne	NGV (ppm)	NGV (mg/m3)	TGV (ppm)	TGV (mg/m3)	KTV (ppm)	KTV (mg/m3)
-	Fe	totaldamm				ngen / personligt skydd ÿ*;HI	rsonligt skydd ÿ*;HI
-	kol	totaldamm				ngen / personligt skydd ÿ*;HI	rsonligt skydd ÿ*;HI
-	Si	totaldamm				ngen / personligt skydd ÿ*;HI	rsonligt skydd ÿ*;HI
-	Mn	totaldamm				ngen / personligt skydd ÿ*;HI	rsonligt skydd ÿ*;HI
-	Svavel	totaldamm				ngen / personligt skydd ÿ*;HI	rsonligt skydd ÿ*;HI

Hygieniskt gränsvärde är den högsta godtagbara genomsnittshalt (tidsvägt medelvärde) av en luftförorening i inandningsluften. NGV, Nivågränsvärde = Hygieniskt gränsvärde för exponering under en arbetsdag TGV, Takgränsvärde = Hygieniskt gränsvärde för exponering under 15 min KTV, Korttidsvärde = Rekommenderat värde för exponering under 15 min




Personlig skyddsutrustning Använd skyddshandskar vid långvarig eller upprepad hudkontakt. Vid dammande hantering (skärning, slipning), använd skyddsglasögon och andningsskydd med partikelfilter P3.




9 Fysikaliska och kemiska egenskaper




Större än 300 mm. I princip samma som tackjärn.




10 Stabilitet och reaktivitet





11 Toxikologisk information




Damm kan vara irriterande (mekanisk retning). Vid bearbetning (skärning, slipning) bildas rök och damm som innehåller järnoxid, och amorft kol. Långvarig inandning av järn och järnoxid i rök- och dammform kan ge upphov till en form av dammlunga, som kallas järnlunga eller sideros. Långvarig inandning av amorft koldamm kan förorsaka en dammlungesjukdom, antrakos.




12 Ekologisk information





13 Avfallshantering




Tas om hand för bearbetning. Magnetseparering, magnetiskt går till upplag och omagnetiskt till deponi.




14 Transportinformation





15 Gällande föreskrifter




16 Annan information




Uppdaterad 2014-02-04

• - Avsvavlingsskrot
[chemfile(), nr=avsvskrt, f1=/produkt/chemdata.dat]
Avsvavlingsskrot

Avsvavlingsskrot är den magnetseparerade delen av avsvavlingsslaggen.
This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Avsvavlingsslagg bildas när kalciumkarbid blåses i råjärnsskänken vid svavelreningen för att sänka svavelhalten innan råjärn processas till råstål i LD-konverter.
Bildad avsvavlingsslagg separeras från -------------- --- ------ --------- genom gjutning, kylning, magnetseparering, malning och siktning --- --- ---------- -------------- medan slaggdelen transporteras till ------- -
Om kalciumkarbid har använts som avsvavlingsreagens och när den varma ---------- ------- ------ -- deponi finns risk för ------- ------- - Det kan leda till -- ------- --------- -- karbidrester i slaggen varvid --- ---- --------- ------- ibland i kombination med -- ------- ---------- -
Referens = Jernkontoret, Stockholm [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

[chemfile(), nC=20 nr=avsvskrt, f1=/produkt/info/html/avsvskrt.htm]



Säkerhetsdatablad




1 Namnet på produkten och företaget




Produktnamn Avsvavlingsskrot Kemisk/teknisk produktbeskrivning Magnetiska delen av den magnetseparerade avsvavlingsslaggen. Produkttyp/användning Brikettillverkning Tillverkare/leverantör SSAB EMEA AB 971 88 Luleå Tel 0920/92 000




2 Farliga egenskaper

Damm kan verka irriterande på slemhinnor och kan ge frätskador på ögonen.




3 Sammansättning/information om beståndsdelar




Ämne	CAS-nr	EG-nr	Halt (vikt %)	Klassificering enligt förordning EG nr 1272/2008, tabell 3.1	Klassificering enligt direktiv 67/548/EEG (ändrad genom förordning EG nr 1272/2008, tabell 3.2)
//Järnoxid	1345-25-1		50.0-60.0	- -
//Kalciumoxid	1305-78-8		15.0-23.0	- -	C Frätande
//Kiseldioxid	7631-86-9		3.0- 5.0	- -
//Manganoxid	1344-43-0		1.0- 1.2	- -
//Fosforoxid	1314-56-3	215-236-1	0.10-0.20	GHS05 H314 Orsakar allvarliga frätskador på hud och ögon	C Frätande R35 Starkt frätande
//Aluminiumoxid	1344-28-1		1.2- 1.5	- -
//Magnesiumoxid	1309-48-4		1.5- 2.2	- -
//Natriumoxid	1313-59-3		0.05	- -	C Frätande
//Kaliumoxid	12136-45-7		0.09	- -	C Frätande
//Vanadinoxid	1314-62-1	2152398	1.5	GHS08 GHS07 GHS09 H341 Misstänks kunna orsaka genetiska defekter H372 Orsakar organskador H332 Skadligt vid inandning H302 Skadligt vid förtäring H335 Kan orsaka irritation i luftvägarna H411 Giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter	T Giftigt Xn Hälsoskadligt Xi Irriterande N Miljöfarligt R68 Risk för bestående hälsoskador, reproduktionstoxisk R3 Mycket explosivt vid stöt, friktion, ld eller annan antändningsorsak R63 Möjlig risk för fosterskador R48/23 Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom inandning R20/22 Farligt vid inandning och förtäring R37 Irriterar andningsorganen R51 Giftigt för vattenorganismer R53 Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön
//Titandioxid	13463-67-7		1.2	- -
//Krom(3)oxid	1308-38-9		0.10	- -
//Svavel	7704-34-9	231-722-6	0.50- 1.5	GHS07 H315 Irriterar huden	Xi Irriterande R38 Irriterar huden
/Kol			4.0- 6.0	- -




4 Åtgärder vid första hjälpen




Inandning Frisk luft, skölj näsa, mun och svalg med vatten. Vid sveda konsultera läkare. Stänk av damm i ögonen Skölj omedelbart med mycket vatten i 15-30 min (håll ögonlocken brett isär, avlägsna eventuella kontaktlinser). Snarast till sjukhus, ögonläkare. Fortsätt sköljning under transporten. Hudkontakt Tvätta med tvål och vatten, och återfetta huden med hudkräm. Förtäring Drick omedelbart rikligt med vatten. Framkalla ej kräkning. Kontakta läkare.




5 Brandbekämpningsåtgärder




Ej brännbart material.




6 Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp




Samla upp mekaniskt.




7 Hantering och lagring




Undvik dammande hantering.




8 Begränsning av exponeringen / personligt skydd

Hygieniska gränsvärden

CAS-nr	Ämne	NGV (ppm)	NGV (mg/m3)	TGV (ppm)	TGV (mg/m3)	KTV (ppm)	KTV (mg/m3)
1305-78-8	//Kalciumoxid	_	1	_	_	_	2,5
1314-56-3	//Fosforoxid	_	1	_	_	_	5
1314-62-1	//Vanadinoxid	_	0,2	_	_	_	_
13463-67-7	//Titandioxid	_	5	_	_	_	_
-	/Kol	totaldamm					_

Hygieniskt gränsvärde är den högsta godtagbara genomsnittshalt (tidsvägt medelvärde) av en luftförorening i inandningsluften. NGV, Nivågränsvärde = Hygieniskt gränsvärde för exponering under en arbetsdag TGV, Takgränsvärde = Hygieniskt gränsvärde för exponering under 15 min KTV, Korttidsvärde = Rekommenderat värde för exponering under 15 min




Begränsning av exponering Begränsa dammspridning från materialet genom bevattning. Personlig skyddsutrustning Använd andningsfilter mot damm (klass P3) och tättslutande ögonskydd om risk för damm föreligger. Möjlighet till ögonspolning ska finnas på plats.




9 Fysikaliska och kemiska egenskaper




Utseende Mörkgrått stenmaterial Fraktioner <8 mm Bulkdensitet 1,8 ton/m3 pH ca 11,5




10 Stabilitet och reaktivitet




Stabilitet I kontakt med vatten bildas kalciumhydroxid som är frätande.




11 Toxikologisk information




Inandning av damm irriterar slemhinnor. Damm i ögonen kan ge frätskador. Långvarig hudkontakt kan ge irritation på oskyddad hud. Förtäring kan ge frätskador i mun och matstrupe.




12 Ekologisk information





13 Avfallshantering




Kan deponeras på avfallsupplag klass 3.




14 Transportinformation




Alla transportsätt kan utnyttjas.




15 Gällande föreskrifter




16 Annan information




Övrig information om produkten Kontakta SSAB om du önskar mer information om produkten. Informationen i detta säkerhetsdatablad har utarbetats med stöd av bästa tillgängliga information vid detta tillfälle (om hur denna produkt normalt bör hanteras).

Uppdaterad 2014-02-04

[chemfile(), nC=0 nr=LD-proc, f1=/produkt/info/html/LD-proc.htm]
LD-processen är en stålframställningsmetod där råjärn färskas till råstål i en LD-konverter genom blåsning med syrgas i smältan med en vattenkyld lans för att sänka kolhalten och för omrörning.

LD-konverter är en reaktor eller behållare i vilken råjärn färskas till stål genom blåsning med syrgas. Värmen som därvid utvecklas nyttjas för smältning av skrot.

Konvertern består av ett upprättstående kärl. Syrgaslansen förs in lodrätt ned mot badytan. Vid blåsningen sätt en stor avgashuv över öppningen. Konvertern kan vridas kring en axel för att fungera vid de olika momenten i chargeförloppet.
This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.





[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/ld_info.htm]

LD är en förkortning för Linz-Donawitz, efter de orter där tekniken först användes i fullskaledrift, och det är en process inom kategorin BOS (Basic Oxygen Steelmaking) med syrgasblåsning via lans.

Referens = Jernkontoet, Stockholm [cfile()]

Processen innebär att kolhalten sänks till en nivå under 2% och råjärn omvandlas till råstål. Färskning är den reaktion då kol (C) inlöst i råjärn reagerar med syre (O) och bildar koloxid (CO).

Som ett komplement till syrgasblåsning i LD-konverter finns bottenspolning med kvävgas (N2) eller argon (Ar), LBE - Lance Bubbling Equipment, för att bl a uppnå en mer effektiv omrörning.

LBE-tekniken tillämpas av SSAB i Luleå och består av spolelement som har en tjocklek på 1100 mm och består av tegel, t ex fenolhartsbunden magnesittegel med en kolhalt på 14%. Genom spolelementen blåses kvävgas (N2) eller argon (Ar) under syrgasblåsningens gång samt ca 1 min i direkt anslutning efter avslutad blåsning (efterspolning).

Halten av löst kväve i stålet bestämmer vilken spolgas, kvävgas (N2) eller argon (Ar), som används. En vanlig metod är att spola med kvävgas (N2) i början då kvävehalten i stålet är låg, för att sedan växla till argon (Ar) i slutet av blåsningen.

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

• - Mer info om råstålstillverkning
[chemfile(), nC=0 nr=ms064, f1=/produkt/info/html/ms064.htm]
Råstål

Svavelrening av råjärn
Vid SSAB i Luleå transporteras råjärn från masugnen i flytande form till stålverket för raffinering. Transporten sker i keramiskt infodrade kärl, torpedovagnar.

Råjärnet svavelrenas i stationen för svavelrening och färskas i LD-konverten och legeras och vidareförädlas med skänkmetallurgi och gjuts till slabs.
This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Råjärnet är närmare 1500 °C varmt, innehåller ----- ---- kol, 0,1% svavel och ---- kisel. I ett första ---- --- ------- ---- vid svavelreningen genom att magnesiumoxid eller kalciumkarbid tillsätts till -------- --- binder svavlet och bildar -- -------- ----- som skummas av från ---------
Transport av råjärn och ---- - ---------- ---- i keramiskt infodrade behållare, skänkar. På stationen för svavelrening ----- ------ ---- -------- i en råjärnsskänk. Den mängd råjärn som ---- - -- ------------ kallas för charge.
Svavelrening av råjärn är --- ----------------- ---- ------------ där svavelhalten sänks till ---- ------ ----- injektion av ett reagens. Råjärn kan svavelrenas genom --- ------------- --------- ----- en lans i skänken. Då sker en kemisk -------- --- ------ -------- med kalcium till kalciumsulfid ----- --- ------ --- slagg som flyter till ---- -- -------- Slaggen skrapas av från ------- --- -- ---------- slaggskrapa och slaggen blir ---- -- ----------- --- återanvänds till en viss ----
Från svavelreningen bildas rök --- ----- --- ---------- kalciumoxid. Då kalciumkarbid har använts ---------- ------- ---- ------------- och rester av kalciumkarbid som inte har -------- --- -------
Stålframställning med LD-processen
LD-processen är en stålframställningsmetod --- ------ ------- ---- stål genom blåsning av syrgas - ------- ----- -- vattenkyld lans för att ----- --------- --- --- omrörning. Färskning är den process ---- --------------- --- --------- i råjärn sänks genom --------- ---- -- ------ som gör järnet smidbart. -- ---- -------- --- kol till koloxid kallas --- ----------
Efter svavelreningen chargeras råjärn - ------------ --- --------- samt slaggbildare tillsättes. Chargera betyder att insätta ------- - ---------- --- insatta mängden kallas charge. ---------------- ---- ------- --- varje charge utgör en -----
Råjärn som kommer direkt ---- ---------- ---------- -- 4-5% kol, och är --- ------ --- att smidas, valsas ----- ------- ----- ----------- sänks kolhalten till under --- --- ------ blir då smidbart.
I LD-processen vid SSAB - ----- --------- ------ till stål när kolhalten ------ ---- ----- Den slutgiltiga kolhalten kan ------- ---- -- --- mycket hårda kolstål till endast några hundradelar i ---- --- -------- -------- Sådana stålsorter blir mjuka --- ---------
Förutom råjärn tillsätts även ----- - ----------- ------- är en viktig råvara --- - ------------ ------ helt utan tillsats av ----- -------
Skrotet tillsätts primärt för --- ---- ------- ---- temperatur stiger kraftigt när -------- reagerar med bland annat --- --- ------ Kolet binds till syre --- ------ ------- ----- övriga element, som till ------- ------ bildar en slagg som ------ ---- -----
Som slaggbildare tillsätts kalciumoxid ----- --- --- ----- upp kisel och andra -------- ----- - -- slagg som flyter ---- -----
När råstålet tappas, med -- ---------- -- ----- 1700°C, till en skänk, tillsätts även en mängd --------------- Det är grundlegering i --- ---------- --- --- tillverkas.
Konverteringen från råjärn till ---- --- ------- --- sänka kolhalten till föreskriven nivå en rad andra ------- ------- Fosforhalten som helst inte --- --------- ----- ------ i råstål sänks till ----- ------- ------- Svavel har raffinerats före ---------- Man vill ändå oftast ----- ------ ---- ----- runt 0,05% till ca ----- --- --- --- behov ytterligare raffinera svavel - ------------- ----------------
Konvertern består av ett -------------- ----- Syrgaslansen förs in lodrätt --- --- -------- Vid blåsningen sätts en ---- -------- ---- ---------- Konvertern kan vridas kring -- ---- --- --- fungera vid de olika -------- - ----------------
Chargering (insätta råvaror i processen)
Chargeförloppet i ett LD-stålverk ------ - ----- ---------

- skrot chargeras

- råjärn chargeras

- konvertern tippas i vertikalt läge

- syrgaslansen sänks ned i konvertern

- syrgasblåsningen börjar, under blåsningens gång tillsätts slaggbildare

- blåsningen slut, provtagning och temperaturmätning

- eventuell omblåsning om föreskrivna värden ej uppnåtts

- tappning av stål, slaggen flyter ovanpå

- legeringstillsats i skänk under tappningens gång

- slaggtappning
Arbetsmiljö
Vid blåsning med syrgas -------- ----- --- --- och det bildas koloxid. Reaktionen kan ske genom --- ------ --- - råjärn antingen reagerar med ------ ----- --- ---- inlöst i råjärn. Processgasen (LD-gas) som bildas ---------- ---- ---------- ----- och vätgas.
Vid de metallurgiska processerna - ---------- ------ ----- som följer med processgasen --- -------- - ------- spärrfilter, venturiskrubbrar eller elektrofilter. Mängden stoft beror dels -- -------- ----------- --- dels på förgasning av ------------ -------- ----- ------- föreningar. Stoftet innehåller till största ----- ---------- --- ---- andra ämnen, t ex ------------ -------- -- --- av slaggbildare. I samband med omhällning -- ---- ----- vid andra tillfällen när ------- --------- --- ---- sker en oxidation --- --------- -- ------
Processgasen innehåller hög halt ----- --- ---- ------- delen består av järnoxider --- ----- ----- beroende på typ av -------------
Då legeringar tillsätts i ------- ------ --- --- stoft som innehåller järnoxider --- ----- ---- slaggfasen beroende på typ -- ----------- t ex manganoxid, kiseldioxid, ----------- ----------- ------------ ---------- aluminiumoxider, kopparoxid.
Energirika gaser
Den renade processgasen är ------ --------- --- ------- både i metallurgins egna processer och till energi --- ------------ Ett exempel är att ------- -- ------ ------- i Luleå produceras med ----- -- ---- ------------ främst från masugnen --- ----- ---- ---------- och LD-processen.


Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

• - Legeringsämnens funktion i stål
Process
[chemfile(), nC=0 nr=alloy064, f1=/produkt/info/html/alloy064.htm]
En legering är en blandning av metalliska grundämnen som är metallurgiskt bundna till varandra i önskade haltförhållanden. Tillsatser av legeringsmetaller, såsom krom och nickel i stål, innebär bl a förbättrat korrosionsskydd.
This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




I råstålsprocessen tillsätts legeringsämnen, - -- ----- ------- molybden och vanadin. På så sätt skapas --------------- --- --- -- stålet önskade egenskaper, t ex korrosionsbeständighet, -------- ---------- --- ------- Tillsatserna är större i ---------- ----- - -- rostfritt stål. Ett vanligt rostfritt stål, -- ----- ---------- --- krom och 8% nickel.
Så långt det är ------- ------- ----- --- innehåller de önskade legeringsämnena --- --- --- materialet ska få rätt ------ -- --------- ---- legeringsämnen i form av ----------------
Att hitta optimal legering --- ----- ------------ ----------------- är en vetenskap som ---- ----- -------- sig i utveckling ----- ----------
Med legerat stål avses ---- --- ----------- ------------- för olika legeringsämnen. Exempel på legeringsämnen -- ------ ----- ----- (Si), krom (Cr), nickel ----- vanadin (V) och molybden -----
Med olegerat stål avses ---- --- ----- ------ av legeringsämnen än vad --- ----- --- ------- stål.
Fosfor (P) är i normala fall en inte önskvärd inblandning i järn och stål, då detta ämne i halter över det normala medför sprödhet (kallbräcka). Fosforhalten hålls därför i ----- ---- -- ----- som möjligt, dvs under -- ------ För speciella ändamål tillverkas ---- - --- ----- fall med högst 0,5% -------
Svavel (S) utgör normalt en skadlig beståndsdel i järn och stål då det förorsakar sprödhet vid högre ---------- ------------ Svavelhalten försöker man i ----- ----- ----- -- 0,06%, och endast i ----------- ---------- stål med upp till ----- -------- ------- -------
Kolstål
Då stål förutom kol ---------- ------ ------- ------ av kisel, mangan, fosfor och svavel kallas --- --------
Legerade stål eller specialstål
Då stål har extra ---------- -- -- ------ mangan, fosfor och svavel ----- ----- ----- legeringsämnen benämns de legerade ---- ----- ------------
Övriga ämnen, vilka stål ---- ------- --- --- att få vissa önskvärda ----------- är bl a krom, ------- -------- -------- -------- och kobolt.
Allteftersom stålet legerats med --- ----- ----- -- de här ämnen kallas --- ----------- --------------- kromvolframvanadinstål osv.


Referens = Guide för ----------------- --- ----------- - stål, Jernkontoret [chemfile(), file(), referens i dokument]
Legeringsämnen

[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/Si-064.htm]

Kisel
Kisel (Si) ingår inte i någon kemisk förening med järnet utan finns löst i detta. Legeringsämnet verkar höjande på hållfastheten och höjer stålets härdningstemperatur.

Referens = Guide för legeringsmetaller och spårelement i stål, Jernkontoret [cfile()]

[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/Mn-064.htm]

Mangan
Mangan (Mn) bildar inte någon kemisk förening med järn (Fe) utan förekommer endast upplöst i detta. Det medför en höjning av hållfastheten och i viss mån även segheten. Mangan sänker stålets härdningstemperatur.

Referens = Guide för legeringsmetaller och spårelement i stål, Jernkontoret [cfile()]

[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/Cr-064.htm]

Krom
Krom (Cr) ingår dels i lösning i järnet och dels förenar det sig med kol till kromkarbid. Krom ökar såväl hårdhet och hållfasthet som seghet och verkar också höjande på stålets härdningstemperatur.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Den mest betydelsefulla användningen av krom inom stålindustrin är som legeringstillsats i rostfria stål och i ----- ----- -- ------------------------ Vid kromhalter överstigande 12 - ------ --- ------------ ytskikt som ger rostskydd. De rostfria stålen innehåller ------ ------ -----


Referens = Guide för ----------------- --- ----------- - stål, Jernkontoret [cfile()]

[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/Ti-064.htm]

Titan
Titan används ofta som mikrolegeringstillsats i halter från 0,01 till 0,10% i varmvalsade, höghållfasta konstruktionsstål, HSLA-stål, och i kallvalsade och glödgade bandstål. Användningen av titan som legeringsämne ger mycket bra korrosionsbeständighet.

Referens = Guide för legeringsmetaller och spårelement i stål, Jernkontoret [cfile()]

[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/Bo-064.htm]

Bor
Många höglegerade material, t ex rostfria stål, får försämrad varmbearbetbarhet vid högac temperaturer på grund av sprickbildning i korngränserna. Det har visat sig att mikrolegering med bor i halter på 15-30 ppm påtagligt begränsar sådan sprickbildning. Därför görs bortillsatser till rostfria stål tämligen regelmässigt, för att förbättra varmbearbetbarheten. Av samma skäl görs bortillsatser t ll varmhållfasta stål för att öka deras duktilitet under krypförhållanden.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Bor höjer härdbarheten kraftigt --- ----------- ---- --- det krävs endast små ----------- ca 20 ppm, för --- ----- ----- -------

[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/Ni-064.htm]

Nickel
Nickel (Ni) går helt i lösning med järnet. Det ökar hållfastheten utan att segheten minskar i motsvarande grad. Nickel sänker härdningstemperaturen hos stål. Legeringsämnet intensifierar verkan av vissa andra legeringsämnen, särskilt krom, som gör stålet särskilt lämpat för konstruktionsändamål och till vissa verktyg.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Inom stålområdet är den största och viktigaste användningen av nickel som legeringsämne i de rostfria ------- De dominerande användningarna av -- --
- Rostfria stål och ----- -------- ----
- Ni-legeringar och övriga --------------------
- Förnickling

[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/W-064.htm]

Volfram
Volfram (W) ingår dels i lösning i järnet och dels bildar det tillsammans med kol volframkarbid (W2C). Det medför en ökning av stålets hårdhet, hållfasthet och i viss mån dess seghet. Volfram höjer härdningstemperaturen.

[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/V-064.htm]

Vanadin
Vanadin (V) går dels i lösning i järnet och dels bildar det med kolet vanadinkarbid (V2C). Vanadin tillsätts oftast endast i mindre mängder, någon eller några tiondels procent, för att ge stålet förbättrad kvalitet. Vanadin höjer härdningstemperaturen.

Vanadin som legering används framför allt i snabbstål och i verktygsstål för kallformning, men i vissa fall också i hårdmetall och gjutjärn. Andra tillämpningar är i låglegerade varmhållfasta stål, medium-kolhaltiga smidesstål och härdade stål för handverktyg.

[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/Mo-064.htm]

Molybden
Molybden (Mo) bildar med kolet karbid, molybdenkarbid, och går även delvis i lösning i järnet.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Det inverkar på stålet ------- -- ----- ---- som volfram men är ----------- Molybden verkar höjande på -------------------------- --- ---------- ---------------
I härdbarhetshöjande syfte används molybden (Mo) tämligen vanligt i seg- och sätthärdningsstål. I verktygsstål används Mo --- --- -- ----- hårdhet.

[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/kobolt.htm]

Kobolt
Kobolt (Co) går liksom nickel helt i lösning i järnet och har i flera avseenden samma verkan som nickel. Kobolt höjer härdningstemperaturen.

Legeringsämnet förekommer i olika legeringar för att ge ökad brottstyrka, motstånd för syreangrepp eller av dess magnetiska egenskaper.

[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/Al-064.htm]

Aluminium
Vid ståltillverkning används aluminium, dels som desoxidationsmedel och dels som legeringsämne. Den största användningen av aluminium är som desoxidationsmedel.


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Desoxidation av stål vid -------------------- ------- --- ------ av syre löst i ----- ---- --------- till en önskad nivå.
Aluminium används också som --------------------- - ----------------- --- halter som något överstiger det --- ----- --- ----------- desoxidation. Det ger stålet finkorneffekter. Den andra viktiga användningen -- --------- --- ------------- är i stål för --------------------------- eftersom aluminium-legering ger en --------- ------ -- --------------------- Rostfria högtemperaturstål är därför ---- -------- --- ---------- En annan användning av --------- ---- -------------- -- för korrosionsskyddande ytbeläggningar.


Referens = Guide för ----------------- --- ----------- - stål, Jernkontoret [cfile()]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• -
• - Legering, Kisel, karbid

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.






• - Legeringsämnets funktion i stål

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=Si-064, f1=/produkt/info/html/Si-064.htm]
Kisel
Kisel (Si) ingår inte i någon kemisk förening med järnet utan finns löst i detta. Legeringsämnet verkar höjande på hållfastheten och höjer stålets härdningstemperatur.

Referens = Guide för legeringsmetaller och spårelement i stål, Jernkontoret [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• -
• - FerroKisel gransil, FeSi

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=490, f1=/produkt/chemdata.dat]
FerroKisel

Kiseljärnlegering som innehåller 70-80% kisel, 20-30% järn och 1-2% metalliskt aluminium. Legeringen innehåller även spårmängder av kol, fosfor, svavel och kalcium.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Vid kontakt med vatten ----- ---- ------ ------ och arsin som är ------ ------- ----- --- vätgas som är ------ --- ----------------- -
Referens = Säkerhetsdatablad [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - Kalciumkisel, CaSi (CaSi2)

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.






This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - Legering, Mangan

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.






• - Legeringsämnets funktion i stål

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=Mn-064, f1=/produkt/info/html/Mn-064.htm]
Mangan
Mangan (Mn) bildar inte någon kemisk förening med järn (Fe) utan förekommer endast upplöst i detta. Det medför en höjning av hållfastheten och i viss mån även segheten. Mangan sänker stålets härdningstemperatur.

Referens = Guide för legeringsmetaller och spårelement i stål, Jernkontoret [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - Hälsorisker, mangan

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=mangan, f1=/produkt/chemdata.dat]
Mangan är ett ämne som används vid stålframställning och som ingår som legeringsämne i olika specialstål.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Vid högre halter är ------ --- ---------------- ------ giftiga. De kan förorsaka allvarliga --- -------- ------ - hjärna och nervsystem, samt nedsätta kroppens försvar --- ----------- - ------------
Hygieniska nivågränsvärden (8 tim) --- ------ -- - totaldamm 0,2 mg/m3 och - - respirabelt damm 0,1 mg/m3. -
I litteraturen framgår att ----------- --- ------ --- symptom från nervsystemet kan -------- --- ------ om 1-5 mg mangan/m3 ----- - Förstatdier till symptomen kan -------- --- ------ -- 0,5-1 mg mangan/m3 luft. - Det framgår också i ------------ --- ---------- ---- symptomen även kan uppkomma --- ------ ---- exponering för genomsnittshalter om ------- -- --------- ----- Det kan jämföras med --- ---------- --------------- -- tim) för mangan är --- ----- - --------- och 0,1 mg/m3 i ----------- ----- -
Mangan och manganföreningar skadar -------- - ---------------- --------- ökar risken för ------------- --------- - Det finns risk för --- ------------ ---- --- ge upphov till lunginflammation. -
Inandning av höga halter ------ - ---- --- stoft kan ge upphov ---- ---------------- -

Referens = Litteratur om kemiska hälsorisker [chemfile() chemdata.dat (efter *)]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• -
• - FerroKiselMangan, FeSiMn

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=488, f1=/produkt/chemdata.dat]
Ferrokiselmangan

Ferrokiselmanganlegering som innehåller 65-75% mangan, 15-25% kisel och järn.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Legeringen är i form -- ------ --- --- kan därför bildas damm --- ------------ ----- --------- är av typ grövre --- --- -- ------ till mekanisk irritation i ------ --- -- ------------ Dammet kan även ge ------ ---- -------- ---------- vid hudkontakt.
Referens = Säkerhetsdatablad [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - FerroMangan affiné, FeMn

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=487, f1=/produkt/chemdata.dat]
Ferromangan, affiné

Ferromanganlegering som innehåller 75-85% mangan, 20-30% järn och mindre än 8% kol.

Referens = Säkerhetsdatablad [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - FerroMangan nitrerad, 7% N

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=486, f1=/produkt/chemdata.dat]
Ferromangan, nitrerad

Ferromanganlegering som innehåller 75-80% mangan, 10-20% järn och 7% kväve.

Referens = Säkerhetsdatablad [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - FerroMangan carbure, FeMnHC

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=2057, f1=/produkt/chemdata.dat]
Ferromangan

Ferromanganlegering som innehåller 75-85% mangan, 10-20% järn och mindre än 8% kol.

Referens = Säkerhetsdatablad [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - Legering, Krom

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.






• - Legeringsämnets funktion i stål

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=Cr-064, f1=/produkt/info/html/Cr-064.htm]
Krom
Krom (Cr) ingår dels i lösning i järnet och dels förenar det sig med kol till kromkarbid. Krom ökar såväl hårdhet och hållfasthet som seghet och verkar också höjande på stålets härdningstemperatur.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Den mest betydelsefulla användningen av krom inom stålindustrin är som legeringstillsats i rostfria stål och i ----- ----- -- ------------------------ Vid kromhalter överstigande 12 - ------ --- ------------ ytskikt som ger rostskydd. De rostfria stålen innehåller ------ ------ -----


Referens = Guide för ----------------- --- ----------- - stål, Jernkontoret [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - Hälsorisker med krom i legeringar

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=alloy-Cr, f1=/produkt/info/html/alloy-Cr.htm]
Krom
Då kromlegering tillsätts i processen finns risk för att det bildas rök som innehåller krom(6). Det är svårt att säga vilka ämnen av typ krom(6) som bildas, men några av dessa ämnen kan vara cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska och miljöfarliga. Dessutom är ämnen av typ krom(6) allergiframkallande.

Referens = Säkerhetsdatablad för legering FerroKrom [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• -
• - FerroKrom carbure, FeCrHC

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.






This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - FerroKrom affiné, FeCrLC

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=339, f1=/produkt/chemdata.dat]
Ferrokrom

Legering som innehåller 55-75% krom, 20-40% järn och små mängder av kol, metalliskt kisel och nickel.

Referens = Säkerhetsdatablad [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - Legering, Titan

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.






• - Legeringsämnets funktion i stål

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=Ti-064, f1=/produkt/info/html/Ti-064.htm]
Titan
Titan används ofta som mikrolegeringstillsats i halter från 0,01 till 0,10% i varmvalsade, höghållfasta konstruktionsstål, HSLA-stål, och i kallvalsade och glödgade bandstål. Användningen av titan som legeringsämne ger mycket bra korrosionsbeständighet.

Referens = Guide för legeringsmetaller och spårelement i stål, Jernkontoret [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - Hälsorisker, titan

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=titan, f1=/produkt/chemdata.dat]
Enligt uppgift i litteraturen kan titan anses vara en jämförelsevis oskadlig metall. Vid inandning av respirabelt titandioxid under lång tid inlagras dammet i lungorna, men detta tycks inte ge upphov till någon uppkomst av bindväv i lungorna (dammlunga).

Referens = Litteratur om kemiska hälsorisker [chemfile() chemdata.dat (efter *)]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• -
• - FerroTitan, FeTi, 70% Ti

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=2071, f1=/produkt/chemdata.dat]
Ferrotitan

Ferromtitanlegering som innehåller ca 70% titan, 2-5% aluminium och resten järn.

Referens = Säkerhetsdatablad [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - Legering, Bor

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.






• - Legeringsämnets funktion i stål

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=B-064, f1=/produkt/info/html/B-064.htm]
Bor
Många höglegerade material, t ex rostfria stål, får försämrad varmbearbetbarhet vid höga temperaturer på grund av sprickbildning i korngränserna. Det har visat sig att mikrolegering med bor i halter på 15-30 ppm påtagligt begränsar sådan sprickbildning. Därför görs bortillsatser till rostfria stål tämligen regelmässigt, för att förbättra varmbearbetbarheten. Av samma skäl görs bortillsatser till varmhållfasta stål för att öka deras duktilitet under krypförhållanden.

Bor höjer härdbarheten kraftigt hos låglegerade stål och det krävs endast små tillsatser, ca 20 ppm, för att uppnå denna effekt.

Referens = Guide för legeringsmetaller och spårelement i stål, Jernkontoret [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - FerroBor, FeB, 20% B

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=2040, f1=/produkt/chemdata.dat]
Ferrobor

Ferroborlegering som innehåller ca 15-20% bor, <1% aluminium, <3% kisel och resten järn.

Referens = Säkerhetsdatablad [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - Legering, Aluminium, koppar

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.






• - Legeringsämnets funktion i stål

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=Al-064, f1=/produkt/info/html/Al-064.htm]
Aluminium
Vid ståltillverkning används aluminium, dels som desoxidationsmedel och dels som legeringsämne. Den största användningen av aluminium är som desoxidationsmedel.


This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Desoxidation av stål vid -------------------- ------- --- ------ av syre löst i ----- ---- --------- till en önskad nivå.
Aluminium används också som --------------------- - ----------------- --- halter som något överstiger det --- ----- --- ----------- desoxidation. Det ger stålet finkorneffekter. Den andra viktiga användningen -- --------- --- ------------- är i stål för --------------------------- eftersom aluminium-legering ger en --------- ------ -- --------------------- Rostfria högtemperaturstål är därför ---- -------- --- ---------- En annan användning av --------- ---- -------------- -- för korrosionsskyddande ytbeläggningar.


Referens = Guide för ----------------- --- ----------- - stål, Jernkontoret [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - Hälsorisker, aluminium

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=Al2O3, f1=/produkt/chemdata.dat]
Inandning av aluminiumdamm, eller aluminiumhaltig rök, kan orsaka hosta och irritation i andningsvägarna.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Långvarig upprepad exponering kan ------ -- ---- -- dammlunga som kallas för --------- -
Aluminos uppkommer då inandade ---------- -------- --- ---------- aluminium inlagras i lungorna. - Respirabelt damm är partiklar --- -- -- --- så att de kan -- ------------ ------------- -
Vid exponering för respirabelt ---- ---- ------------------ --- bauxit och korund, under ---- --- ----- ochså risk för dammlunga -- --- --------- I litteraturen framgår att -------- ---------------- -- ---------- med kiseldioxid vet man ---- -- --- är aluminium eller silikosframkallande ------------ -- ----------- ----- en kombination av båda --- --- ------ till dammlungan.

Referens = Litteratur om kemiska hälsorisker [chemfile() chemdata.dat (efter *)]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• -
• - Alumet

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.






This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - Aluminium, tackor

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=484-1, f1=/produkt/chemdata.dat]
Aluminiumlegering tackor

Legering som innehåller ca 65% aluminium, 14% kisel, 10% zink, 4% koppar, 6% magnesium, 2% järn och små mängder av mangan, bly, nickel, tenn, titan.

Referens = Säkerhetsdatablad [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - BDX-20, Slagdeoxidezer

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.






This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - Koppar

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=1915, f1=/produkt/chemdata.dat]
Kopparlegering

Produkten är en massiv fast kopparlegering i form av granuler eller tackor. Det kan finnas grövre dammpartiklar på det fasta materialet som har bildats vid transport och vid hanteringen. Dessa partiklar kan ge upphov till mekanisk irritation i ögonen och på luftvägarna vid dammande hantering. Dammet kan även ge upphov till mekanisk irritation vid hudkontakt.

Referens = Säkerhetsdatablad [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - Uppkolningsmedel

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.






• - Kalcinerad petroleumkoks Carbomax, uppkolningsmedel, används vid LD och RH

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=1968, f1=/produkt/chemdata.dat]
Kalcinerad petroleumkoks

Petroleumkoks är en restprodukt från raffinaderier vid framtällning av petroleumprodukter från råolja. Kalcinering är en process där flyktiga ämnen drivs bort från koksen.

Referens = Litteratur om teknisk kemi [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




Kalcinerad petroleumkoks används som ---------------- --- ------------ -- stål. Uppkolning innebär att --------- --- --- ---- tar upp kol från -- --------- --- --- högre kolaktivitet än stålet. -
Referens = Säkerhetsdatablad [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - Legering, Fosfor

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.






• - Legeringsämnets funktion i stål

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nC=0 nr=P-064, f1=/produkt/info/html/P-064.htm]
Fosfor
Fosfor (P) är i normala fall en inte önskvärd inblandning i järn och stål, då detta ämne i halter över det normala medför sprödhet (kallbräcka). Fosforhalten hålls därför i regel nere så långt som möjligt, dvs under ca 0,06%. För speciella ändamål tillverkas stål i ett fåtal fall med högst 0,5% fosfor.

Referens = Guide för legeringsmetaller och spårelement i stål, Jernkontoret [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• - Hälsorisker, fosfor

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=fosforoxid, f1=/produkt/chemdata.dat]
Fosforoxider är en grupp av ämnen, av vilka fosforpentoxid (P2O5) är den viktigaste.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



Fosforpentoxid reagerar med vatten ------ ---------- ------- -
Fosforpentoxid verkar frätande på -------------- ---- --- ---- Inandning av höga halter ---- --- ---------- -------------- kan ge upphov till --------- -

Referens = Litteratur om kemiska hälsorisker [chemfile() chemdata.dat (efter *)]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.



• -
• - FerroFosfor, FeP, 25% P

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.




[chemfile(), nr=2065, f1=/produkt/chemdata.dat]
Ferrofosfor

Ferrofosforlegering som innehåller 50-80% järn och 20-30% fosfor.

Referens = Säkerhetsdatablad [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

• - Rådolomit
[chemfile(), nr=725, f1=/produkt/chemdata.dat]
Rådolomit

Slaggbildare som består av dolomit som är ett mineral av kalciummagnesiumkarbonat (CaMg(CO3)2).

Referens = Säkerhetsdatablad [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]
• - Kalciumoxid
[chemfile(), nr=1617, f1=/produkt/chemdata.dat]
Kalciumoxid

Kalciumoxid används som slaggbildare vid stålframställning.

Referens = Säkerhetsdatablad [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]
• - Dolomitkalk
• - Flusspat
• - Alumet