Loading .... [/produkt/html/data/chemp.php] .... ok

click on the button to go to a webpage with identical content and with searchfunction

Search technology on the webpage

Kemiska ämnen i stålindustrin

<<<< Produktion - Arbetsplatser

<<<< Produktion - Arbetsmiljö

/Alkalier

/Biprodukter vid framställning av koks i koksverk

/Kemiska ämnen

/Hygieniska gränsvärden

/Härdplaster

/Industritegel

/Kemiska produkter

/Keramiska produkter

/Masugnsslagg

/Processer

/Processgaser

/Speciella risker

/Stränggjutning

/Svetsning

/Syror

/Koksverk

/Råjärn

- Masugnsprocessen

[ Principen för de kemiska reaktionerna, > är att i reduktionsprocessen, > i masugnen .......... ]

- Masugnsgas

[ SSAB i Luleå använder malmpellets från LKAB för framställning av råjärn i masugn. För att omvandla .......... ]

- Koksgas

- Blandgas

[ Blandgas vid SSAB i Luleå är en blandning av 60-100% masugnsgas, 0-40% LD-gas och 0-10% koksgas. .......... ]

- Koloxid

- läs mer om koloxid

- Koks

- LD-slagg, LD-sten

[ LD-slagg (LD-sten), LD-slagg används framförallt som slaggbildare i masugnar, där den ersätter .......... ]

- Hyttsten, luftkyld masugnsslagg

[ Hyttsten, , masugnsslagg Sammansättning, Kiseldioxid (SiO₂) 30-35%, .......... ]

- Arbetsmiljö råjärn

[ Cyanider, Cyanider och cyanföreningar är kemiska föreningar i vilka ingår en cyangrupp (kväve .......... ]

- SSAB Luleå

[ Hyttsten, , masugnsslagg Sammansättning, Kiseldioxid (SiO₂) 30-35%, .......... ]

/Råstål

- SSAB Luleå

[ LD är en förkortning för Linz-Donawitz, efter de orter där tekniken först användes i fullskaledrift, .......... ]

- Legeringar

- Arbetsmiljö

[ Cyanider Cyanider och cyanföreningar, Cyanider och cyanföreningar är kemiska föreningar i vilka .......... ]

- Svavelrening

[ Svavel, > kommer in i råjärn från koksen i råjärnsprocessen. Eftersom svavel är negativt för .......... ]

- Svavelrening med kalciumkarbid

- Svavelrening med magnesium

- Avsvavlingsslagg

- Avsvavlingsrusor

[ Säkerhetsdatablad 1 Namnet på produkten och företaget

Avsvavlingsrusor

.......... ]

- Avsvavlingsskrot

- Råstålstillverkning

[ LD-processen, > är en stålframställningsmetod där råjärn, > färskas till råstål, > .......... ]

- Rådolomit

- Kalciumoxid

- Arbetsmiljö

- Koksgas till skänkar

- Koksgas till torpedon

/Skänkmetallurgi

- RH

chemfile(), nC=0 nr=ssab-rh, f1=/produkt/info/html/ssab-rh.htm

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

RH-anläggningen ¹⁾ vid SSAB i Luleå består av en cylindrisk behållare med --- --- ----------- allt infodrat med keramiskt -------- ---------- Den cylindriska behållaren är - - --- --- har en innerdiameter på --- ---
Tillsatsen av legeringar kan --- ----------- ----- --------- Det finns en legeringssluss --- -------- -- ---------- under vakuum.

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]
I RH-anläggningen cirkulerar stålet ----- ------------------- Behandlingstiderna varierar beroende på -------- --- ---------------
Efter behandlingen kan kolhalter ---- --- --- -------- och vätehalter <=2 ppm -----
Vid vakuumbehandling av stål, - ---------------- --- -------- fördelar nås
- Avkolning till kolhalter under 0,003% kol (C)
- Väterening till vätehalter under 2 ppm
- Kväverening
- Avskiljning av desoxidationsprodukter ²⁾ i stål med höga krav på slaggrenhet
- Hög träffsäkerhet vid justering av analys
Avkolning under vakuum sker genom att det kol (C) och syre (O) som finns löst i smältan reagerar och det bildas koloxid (CO). Ju lägre tryck smältan utsätts för desto mer koloxid kan bildas och därmed sjunker kol- och syrehalten i stålet.
Väterening sker också genom avgasning vid låga tryck då det väte som finns löst i stålsmältan bildar vätgas.
Vid kväverening bildas kvävgas på samma sätt som vätgas bildas vid väterening.
Från LD transporteras råstålet ---- ---------------- --- -- en station för vakuumbehandling av stål. Det låga trycket gör --- ------- ---------- --- fortare än vid atmosfärstryck. I RH processen utnyttjas ---------- --- --- -------- reaktioner som är tryckberoende, --- t ex bildandet av ------- -----
Omrörning av stålet sker ----- -------- -- -------- och legeringar tillsätts genom -- -------------- i en syrefri miljö, ------ ---- -----------------
I RH processen tillverkas - -------- ------------- --- ultralåg halt kol. Stålet kan också vakuumrenas ---- ---- --- ------

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]
__________
¹⁾ [chemfile(), nC=0 nr=rh-v, f1=/produkt/info/html/rh-v.htm]
RH-processen (Ruhrstahl Heraeus) är en process för skänkmetallurgi för framställning av stål med större renhet, i synnerhet avlägsnandet av väte för att minska vätesprödning i stål.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

I processen behandlas flytande ---- ----- ------ --- minskning av väte och --- ---------- Extremt låga kolhalter på ------ -- -- --- kan erhållas med processen.
RH-processen är uppkallad efter -- --- -------- --------- och Heraeus, som ---------- ----

Referens = Jernkontoret, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

__________
²⁾ [chemfile(), nC=0 nr=deoxid, f1=/produkt/info/html/deoxid.htm]
Desoxidation av stål är en teknik vid ståltillverkning, i vilken koncentrationen (aktiviteten) av syre löst i smält stål reduceras till en önskad nivå. Syre löst i en metallsmälta är ofta mycket skadligt i stål och brukar då avlägsnas (desoxidation) genom tillsats av ett element som bildar en stabil oxid, vilken samlas som slagg på smältans yta.

Kisel (Si), aluminium (Al), natrium (Na), magnesium (Mg), kalcium (Ca), mangan (Mn) kan användas ofta som desoxiderare. En stålsmälta desoxideras framför allt med mangan (Mn) och kisel (Si) i vissa fall även med aluminium (Al).

Referens = Litteratur om teknisk kemi [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

- Mer info

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Principen för RH-processen är att utsätta stålsmältan i en skänk för vakuum under cirkulerande omrörning.
Stålskänken står i kontakt --- -- --------- -------- med keramisk infodring via två ihåliga keramiska --- ----------- Trycksänkning erhålls genom att ---------- ---------- Evakueringen gör att stålet ------ ---- ----- ---- i de båda benen. Då gas tillförs (argon ----- -------- - --- ena benet erhålls gasbubblor --- den totala volymen stål --- ---------- --- --- stålytan stiger ännu högre - --- ------
På så sätt styrs ------ --- ----- ---- tröskeln och ner i --- ----- ------ Därmed erhålls en cirkulation --- -- ------- ----------- i vakuumbehållaren för ett mycket lågt ------
Processens funktion påverkas av ------ ----------- --- --- i behållaren och hur stort gastryck --- -------- - --- benet.
RH-anläggningen ¹⁾ vid SSAB i Luleå består av
- Cylindrisk behållare med --- --- ----------- ---- infodrat med keramiskt material ---------- Den cylindriska behållaren är - - --- --- har en innerdiameter på --- --- Benen är 130 cm ---- --- --- -- innerdiameter på 40 cm.
- 7 st vakuumångstrålepumpar --- ----------- --- --- minsta tryck på 0,5 ---- - -----------
- Anordning med 6 -- ----- --- ---------- av cirkulationsgas i ena ------ Den gasen kan vara ----- ----- --------
- Toppbrännare för varmhållning --- ----------- -- ----------- Bränslet kan vara koksgas ----- ---- --- -------- av syreanrikad luft.
- Skänkvagn med hydraulisk --------- --- ------- --- sänkning av skänken.
- 8 st legeringsfickor. Tillsatsen av legeringar kan --- ----------- ----- ---------
- Legeringssluss för tillsats -- ---------- ----- -------

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]
__________
¹⁾ RH = Reinstahl-Hereus, namnen -- -- ------ ---- vilka processen utvecklades

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[ Desoxidation av stål är en teknik vid ståltillverkning, i vilken koncentrationen (aktiviteten) av .......... ]

- CAS-OB

chemfile(), nC=0 nr=ssab-casob, f1=/produkt/info/html/ssab-casob.htm

- Skänkmetallurgi, CAS-OB

Sänkning av syrehalten och tillsats av legeringsämnen i skänkmetallurgistationen

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

I skänkmetallurgin förädlas råstålet ----------- --- --- -------- kraven i slutprodukten och för att träffa ---- ----------------------- --- ---------- samt leverera stålet i ---- --- ---- -----------------
I CAS-OB ¹⁾ sänks en keramisk huv ned mot det flytande stålet i skänken. Argongas tillsätts i botten --- --------- -- ------- och som skydd mot ------- ----- Legeringar tillsätts enligt chargens ------ - ---- -- metallbitar eller som en ---- -----
Arbetsgång
- Utjämning (homogenisering) av temperatur och analys
- Temperaturjustering genom gasspolning och skrottillsats
- Aluminiumtillsats för syrekontroll
- Analysjustering
- Inneslutningsmodifiering med kiselkalciumtillsats (SiCa)
Temperaturkontroll
Temperaturjusteringar utförs med gasspolning - ----- ----- ---------- i skänkens botten. Gasspolning genom lans utförs - ----- ----- Kylskrottillsats måste ibland utföras --- --- -------------- ----- vid tidsbrist för att hålla ihop en sekvens.
Sänkning av syrehalten i stålet
Desoxidation ²⁾, dvs syrehaltskontroll, innebär att syre avlägsnas från stålet. Ett sätt är att -------- --------- ---- ----- kisel (Si). De här ämnena reagerar --- ----- --- ------------- och kiseldioxid bildas och ----- --- Den här metoden kallas för fällningsdesoxidation.
De oxider som bildas vid desoxidation ²⁾ måste avlägsnas från smältan. Genom omrörning flyter oxiderna ------- ---- -----
Legeringar
Det färdiga stålets egenskaper ----- ----- --- ---------- av legeringsämnen till råstålet.
Legeringstillsättningarna kan indelas i --- ----
- Grovlegering, dvs tillsats för att nå rätt analysområde
- Justeringslegering, dvs slutgiltig justering till det rätta analysintervallet för stålsorten
Grovlegering utförs genom tillsats -- ------------- ----------- Justeringslegering eller trimlegering utförs --- -------- -- -------- som är i form -- -- ----- I båda fallen är --- ------- --- ----------- av stålet.
Inneslutningsmodifiering
Tillsats av kiselkalcium (SiCa) ------ --- ----------- -- inneslutningar. Kalcium reagerar med mangansulfider --- --------------- --- ------ inneslutningar som är runda. Inneslutningsmodifiering förbättrar gjutbarheten och --- ------- ------- -----------

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]
_________
¹⁾ [chemfile(), nC=0 nr=cas-ob_i, f1=/produkt/info/html/cas-ob_i.htm]
CAS-OB är en förkortning för /Composition Adjustment by Sealed argon bubbling and Oxygen Blowing/. (Justering av sammansättningen med hjälp av skyddande argonspolning - syreblåsning för höjning av temperaturen i skänken). CAS-OB är en skänkmetallurgistation där stålet legeras och temperaturen justeras.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

²⁾ Desoxidation är avlägsnande av ---- -- ----- ------

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[ CAS-OB, > är en förkortning för /Composition Adjustment by Sealed argon bubbling and Oxygen .......... ]

- Legeringar till CAS-OB

chemfile(), nC=0 nr=casob-l, f1=/produkt/info/html/casob-l.htm

- Legeringar som används i CAS-OB

- Legering kisel

- Legering Mangan

- Legering Krom

- Legering Titan, vanadin

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

- FerroTitan, FeTi, 70% Ti

- FerroVanadin, FeV

- Legering Aluminium, koppar

- Legering Kol

- Legering Fosfor

- Legering Bor, Niob

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

- Arbetsmiljö CAS-OB

chemfile(), nC=0 nr=a-casob, f1=/produkt/info/html/a-casob.htm

- Hälsorisker

- Dammbildande arbetsmoment

Flikar med info om damm och kemiska ämnen

- Damm

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nC=0 nr=damm, f1=/produkt/info/html/damm.htm]
Definitioner

Totaldamm
Den mängd partiklar (aerosoler) som fastnar på ett filter vid provtagning.

Inhalerbar
Den mängd partiklar, av totalmängden partiklar i luften, som man inandas genom näsa och mun.

Torakel
Den del av de inhalerbara partiklarna som passerar struphuvudet.

Respirabel
De inhalerbara partiklar som når längst ner i luftvägarna, till alveolerna i lungorna.

Hälsorisker

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Faktorer som bidrar till ----------- --- ---- -- storlek, typ av damm --- --- -- ----------- ämnen.
Det är de små dammkornen som är farligast att andas in och det är de betydligt större dammkornen som verkar irriterande och som utlöser host- och nysreflexer.
Exponering för höga halter ---- --- -- ------ till irritation i ögon --- - -- ---- luftvägarna (näsa, hals) --- --- -- -- grövre partiklarna som har ----------- -----------
De mindre dammkornen når ------ --- - ----------- och det farligaste dammet -- -- --- ---------- som når längst --- - ----------- --- det märker man inte --- --- ----- ---
Farligast att andas in är de respirabla partiklarna (inandningsbara), de kan nå till ------- ------ ------------ ------------- Respirabla partiklar har i --------- -- -------- --- är mindre än 0,005 --- Det är främst dammkorn ------ -- ----- -- som tränger ner i ------- ------- ------------- -------------
Inandning av höga halter respirabelt damm under lång tid kan förorsaka olika former av dammlunga, beroende på typ av damm.
Flimmerhår
Luftvägarnas yta är beklädd --- --- ---- ----- slem. Innanför detta lager finns ------ --- -- -------- med flimmerhår (cilier). Flimmerhåren slår mycket snabbt ---- --- -------- --- deras rörelse förflyttar slemmet uppåt i ----------- --- -------- Dammkorn som fastnar i ------- ------- ----- -- flimmerhåren. De hamnar så småningom - ------- --- -- antingen sväljs ned eller ------ ----
Halveringstiden för detta reningssystem -- ---- ----- -------
Makrofager
I alveolerna (lungblåsorna) finns ----------- ------ --- --- omsluta och svälja utifrån -------- --------- Inuti makrofagerna finns kemiska ----- ------ -------- --- sönderdelar och bryter ned ----- -- -- ------- småkornen. Makrofagerna kan effektivt lösa --- ----- ----------- ---------- Sedan rör sig makrofagrena -------- -- -- ----------- där flimmerhåren (cilierna) tar ---- -- --- och transporterar dem vidare. Makrofagerna kan också föras ---- -- --- ---------- som finns i lungorna.
Halveringstiden för detta reningssystem -- -- ----------------- - mån.
Halveringstid = den tid --- --- --- -------- hälften av partiklarna
Kvartsdamm
Keramiska produkter som innehåller kiseldioxid (SiO2) kan också innehålla silikosframkallande kvartsformerna av kiseldioxid (alfa-kvarts, kristobalit och tridymit). Dammande hantering, t ex --------- -- --------- - pulverform, kan då medföra ---- --- -----------------
I keramiska produkter som ---------- ----------- -- -- gjutmassor och tegel) som ------- - ----------------------- -- ex skänkar) och som --- ----- ------- --- höga temperturer, kan en del av ------------- -- ---------- ---- silikosframkallande kvartsformer (alfa-kvarts, ----------- --- ---------- Vid dammande hantering av ----- ------- -- -- rivning) finns därför risk --- ---------- --- silikosframkallande kvartsdamm.
Inandning av höga halter respirabelt silikosframkallande kvartsdamm under lång tid kan förorsaka en allvarlig form av dammlunga som kallas för silikos. Dammlunga av typ silikos --- --------- --- --------- även om exponeringen upphör.
Inandade respirabla silikosframkallande kvartspartiklar, --- ------ - ------------ (alveolerna), kan makrofagrerna svälja men ---- ---------- --- ------ kan dammkorn av detta ---- -------- - lungvävnaderna och leda till ------- --- ---- ---- cancer.
I motsats till andra -------- ---------- ------------------- ------ sin åverkan på makrofagerna ---- -- exponeringen upphör.
Det är därför silikos, - ------- ---- --------- andra former av dammlunga, ---------- --- --------- ---- efter att exponeringen för ------ --------
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kvarts
De som utsätts för ------ --- ----------- ----- det hygieniska gränsvärdet för ----------- ------------------- --------- och arbetar minst 20 ------ --- ----- --- arbetsuppgifter med denna ----------- --- ------- --------- kontroll.
Om keramiska produkter innehåller --- -- -- ------------------- kvartsformer av kiseldioxid, då klassificeras produkterna som ------------- --- ------ ----- Arbetsmiljöverkets föreskriftfer om ------ ----------
Sökord = damm, kvarts, ------------ --------- ----------- ----------- respirabel

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

- Dammlunga

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nC=0 nr=damml, f1=/produkt/info/html/damml.htm]
Olika typer av dammlunga

Dammlunga är den allmänna benämningen då inandade partiklar (dammkorn) inlagras i lungorna.

Då lungan inte kan göra sig av med främmande dammkorn kapslas de in i bindvävsknutor. Till en början är inkapslingen ett skydd mot de skador som dammkornen annars skulle ha kunnat orsaka. Om bindvävsknutorna tillväxer för mycket kan de emellertid leda till att lungorna blir stela och därigenom fungerar sämre.

De första symptomen på dammlunga är oftast försämrad lungfunktion, som från början yttrar sig i andfåddhet vid ansträngning. Om dammlungan utvecklas och blir allvarligare, uppträder andfåddheten vid allt lättare ansträngning och till slut redan i vila. En långt framskriden dammlunga kan vara väldigt farlig.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Silikos
Den allvarligaste formen av dammlunga orsakas av silikosframkallande kvartsdamm. Om dammlunga orsakad av ------------------- ---------- --- ---------- mycket, fortsätter den att förvärras även om exponeringen upphör.
Andra typer av damm som kan ge dammlunga
Det finns också andra ----- -- ---- --- kan inlagras i lungorna --- - ---------- ---- ge upphov till skador, t ex --- ----------- ------ ----------- järn (sideros) och aluminium -----------
Antrakos
En form av dammlunga som uppstår vid inandning av koldamm och är framförallt vanlig bland kolgruvearbetare.
Grafitos
Långvarig inandning av grafitdamm --- --------- -- ---- av dammlunga som kallas --- -------- och är främst känd ---- ------ --- -------- av grafit.
Sideros
Inandning av järn och järnoxid i rök- och dammform kan ge upphov till en form av dammlunga, som kallas järnlunga eller -------- I litteraturen framgår att --- ----- ---- --------- där sideros har gett ------ ---- --------- försämringar av lungfunktionen. Det ------- ----- --- - de här fallen kan --- ---- ------- --- det rört sig om -------- --- --------- ---------- för silikosframkallande kvartsdamm.
Aluminos
Långvarig upprepad inandning av aluminiumdamm, eller aluminiumhaltig rök, kan orsaka en form -- --------- --- ------ för aluminos.
Aluminos uppkommer då inandade --------- -------- --- ---------- aluminium inlagras i lungorna. Respirabelt damm är partiklar --- --- -- ------------ (alveolerna).
Vid exponering för respirabelt ---- ---- ------------------ --- bauxit och korund, under ---- --- ----- risk för en form -- --------- --- ------ Shavers sjukdom. I litteraturen framgår att -------- ---------------- -- ---------- med kiseldioxid vet man ---- -- --- -- aluminium, kiseldioxid eller -- ----------- -- ---- som ger upphov till -----------
Dammlunga uppstår
Dammlunga uppstår först när ------- ------------------ ---- ------ av att skaffa undan ----- oskadliggöra det farliga dammet.
Hur allvarlig dammlungan blir ----- -- ----- ---------
- Typ av kemiskt ---- --- ------ ------ av
- Koncentration av damm - ------
- Tid för exponering, --------- ------- ----- -- gradvis process under lång ---
- Dammkornens storlek, endast -------- ------ -- ----- mm kan nå lungblåsorna --- -------- ---

Referens = Litteratur om ------- ----------- [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

chemfile(), nC=0 nr=casob-c, f1=/produkt/info/html/casob-c.htm

- Typ av ämnen i stoft som arbetstagare kan exponeras för i CAS-OB

- Järnoxid

- Manganoxid

- Nioboxider

- Titandioxid

- Aluminiumoxid

- Boroxid

- Kiseldioxid

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nr=kiseldioxid, f1=/produkt/chemdata.dat]
Kiseldioxid, SiO2

Kiseldioxid (SiO2) är en kemisk förening av kisel och syre och förekommer i naturen i flera olika former. Desssa kan indelas i två typer, kristallin och amorf kiseldioxid.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Kristallin struktur kan enkelt beskrivas som att strukturen består av ett mönster, en uppsättning av atomer ordnade på ett särskilt sätt som genomgående uppvisar ordning och symmetri.
Amorf struktur används för att beskriva ämnen som saknar en ordnad position hos ämnets atomer och som saknar kristallers ordnade inre struktur och som därför aldrig uppvisar regelbunden yttre form.

I naturen förekommer kiseldioxid ----- ----- - ---- av kvarts (lågkvarts), mineral --- ---------------- ----- Det förekommer i två --------------- ----------- ----------- --- beta-kvarts (högkvarts). - Lågkvarts är stabil vid ------------ ----- --- --- Stabilitetsområdet för högkvarts är ------ --- --- --- °C, varför detta mineral ------- ---- ---------- inom den övre jordskorpan. -
Kvarts (lågkvarts) betecknar den vid vanligt tryck och temperatur stabila modifikationen av kiseldioxid. Vid uppvärmning till 575 °C övergår kiseldioxid (lågkvarts) snabbt till högkvarts (alfa-kvarts), som vid högre temperatur övergår i kristobalit. Vid 1720 °C smälter kiseldioxid. Vid förhöjt tryck eller närvaro av föroreningar förekommer modifikationen tridymit.
Tridymit och kristobalit är ------------- ---------- -- ----------- , vilket innebär att -- --- ----- kemiska formel, SiO2, men --- ----- --------------------

De viktigaste formerna av kiseldioxid, SiO2
CAS-nr EG-nr typ av kiseldioxid SiO2 struktur Risk för silikos vid inandning av respirabelt
damm under lång tid
7631-86-9 231-545-4 Lågkvarts amorf nej, (1)
60676-86-0 262-373-8 Lågkvarts amorf nej, (1)
14808-60-7 238-878-4 Högkvarts (alfa-kvarts) kristallin ja
14464-46-1 238-455-4 Kristobalit kristallin ja
15468-32-3 239-487-1 Tridymit kristallin ja
(1)
Högkvartsformer kan bildas då --------- ------ --- ---------- kiseldioxid utsätts för höga ------------ - ------------------------ - ex i murade skänkar. - Det innebär att mekanisk ------------ - -- ------- av skänkar, kan medföra ---- --- ---------- --- slilkosframkallande kvartsdamm av --- ---------- ------------ ----------

[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/damm_r.htm ]

Dammpartiklar betecknas som respirabla (inandningsbara) om de är så små att de kan nå till lungans finaste förgreningar, respirabla partiklar har i allmänhet en diameter som är mindre än 0,005 mm.

[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/cas_nr.htm ]

CAS-nr
CAS-nummer är ett unikt identifieringssnummer för kemiska ämnen. Chemical Abstracts Service (CAS), en avdelning av The American Chemical Society, ger dessa identifieringsnummer till alla ämnen som har beskrivits i litteraturen. American Chemical Society är en amerikansk organisation inom kemi.

[cfile() nchem=2 f1=/produkt/info/html/eg_nr.htm ]

EG-nr
EG-nummer är förteckning med unika identifieringsnummer för kemiska ämnen inom Europeiska Unionen. Förteckningen är en kombination av tre listor, European Chemical Substances Information System (Einecs), European List of New Chemical Substances (Elincs) samt No Longer Polymers List (NLP). Einecs omfattar ämnen som förekom inom Europeiska Unionen före september 1981. Elincs upptar nya föranmälda ämnen. NLP-listan upptar ämnen som tidigare ansågs vara polymerer, men som därefter inte längre betraktas som polymerer.

Referens = litteratur om kemiska hälsorisker [chemfile(), chemdata.dat, referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

- Läs mer om kiseldioxid ....

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nr=14808-60-7, f1=/produkt/chemdata.dat]
Keramiska massor (gjutmassor, murbruk, sprutmassor, stampmassor) som innehåller kiseldioxid (SiO2) kan innehålla högkvarts (alfa-kvarts, kristobalit och tridymit).

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Dammande hantering, t ex --------- -- --------- - pulverform, kan då medföra ---- --- ----------------- -
Högkvarts kan bildas då --------- ------ --- ---------- kiseldioxid utsätts för höga ------------ - ------------------------ t ex i murade -------- - Det innebär att mekanisk ----------- -- ----- -------- t ex rivning av -------- --- ------- ---- för exponering för slilkosframkallande ----------- -
Om mängden högkvarts av ----------- -- --- -- 3 vikt% i keramiska ------ - ------------- -- som kvartshaltiga och då ----- ------------------ ------------ -- kvarts tillämpas.
Hälsorisker
Högkvartsformer av kiseldioxid är ------------ ----------- --- --------- Långvarig inandning av respirabelt ---- --- ---------- --------- kan ge upphov till -- --------- ---- av dammlunga som kallas --- -------- -
Säkerhetsdatablad
En del leverantörer anger - ------------------ - ------ 3, om det finns ------------ -- ----------- - i keramiska produkter. Det --- - -- --- att produkten innehåller <1% ------- - Det innebär att halten --------------- -- ----------- -- mindre än 1%, dvs summan av alfa-kvarts, ----------- --- --------- -
Det kan även finnas --- ------ --- ----- för kvarts i säkerhetsdatablad.

CAS-nr EG-nr typ av kiseldioxid SiO2 struktur
7631-86-9 231-545-4 Lågkvarts amorf
60676-86-0 262-373-8 Lågkvarts amorf
14808-60-7 238-878-4 Högkvarts (alfa-kvarts) kristallin
14464-46-1 238-455-4 Kristobalit kristallin
15468-32-3 239-487-1 Tridymit kristallin

En del leverantörer skriver ---- --- ------ ----------- som ingår i produkten --- -- ------- ---- mängden av de ------------------- ----------- -------- ----------- kristobalit och tridymit).

Referens = Litteratur om kemiska hälsorisker [chemfile() chemdata.dat (efter *)]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[ Fe-oxid mangan niob titan Al2O3 bor kiseldioxid 14808-60-7 ]

/Stränggjutning

- Teknisk beskrivning

chemfile(), nC=0 nr=cast, f1=/produkt/info/html/cast.htm

chemfile(), nC=0 nr=cast-1, f1=/produkt/info/html/cast-1.htm

Stränggjutning

stålämnen

gjutrör

gjutlåda

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nC=0 nr=cast_b, f1=/produkt/info/html/cast_b.htm]
En gjutlåda är ett mellankärl för att hålla jämn nivå i kokillen och tillåta skänkbyten under pågående gjutning i en kontinuerlig process.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Flytande stål rinner genom ett skyddsrör från skänken till gjutlådan. Nivån i gjutlådan regleras med en ventil i vridtärningssystemet till skyddsröret. Det flytande stålet i gjutlådan rinner ner i en kokill genom ett gjutrör och flödet regleras med en stoppare.
En viktig funktion för ---------- ------- --- ----- upp slagger, är att ------- ------- ------ underlättar nivåhållningen i kokillen.
Gjutlådan täcks över med täckmedel för att förhindra att stålet kommer i kontakt med syre. Viktigt är att täckmedel --- ------ ---------- --- uppflytande slagg fastnar och ----- in sig i täckmedlet -- -----
För att erhålla en --- ----------- -- -------------- eftersträvas att ge smältan ------- möjliga uppehållstid i gjutlådan. Avskiljningen i gjutlådan kan ---- ---------- ----- --- styra strömningen med hjälp -- dammar.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nC=0 nr=kokill, f1=/produkt/info/html/kokill.htm]
En kokill består av kylda kopparplattor och bestämmer storleken på ämnet.

I kokillen används gjutpulver som smörjmedel för att stålet ska glida igenom lätt. En kraftig vattenkylning av kokillens gjutplattor ger det flytande stålet omedelbart ett hårt skal av stelnat stål.

Gjutpulvret som tillsätt i kokillen smälter där till lättflytande slagg, som rinner in mellan strängskalet och kokillväggen och omsluter på så sätt strängen i kokillen, och fungerar som smörjmedel och bildar ett skikt runt ämnet och förhindrar det därför att fastna på kopparplattorna. Överytan av gjutpulvret är inte smält medan ytan mot stålet och kokillen är smält.

Viktigt är att gjutpulver har sådana egenskaper att uppflytande slagg fastnar och löser in sig i gjutpulvret på ytan.

Gjutpulvrets funktion
- det osmälta gjutpulverskiktet på ytan i kokillen förhindrar värmeförluster pga strålningsvärme
- den smälta slaggen förhindrar att luftens syre kommer i kontakt med stålet i kokillen
- slaggen utgör smörjmedel mellan strängskalet och kokillen
- slaggskiktet säkerställer en jämn temperaturtransport mellan den vattenkylda kokillväggen och det tillväxande strängskalet
- slaggskiktet på ytan i kokillen har egenskapen att ta upp ickemetalliska inneslutningar som avskiljs i stålet.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nC=0 nr=cast-2, f1=/produkt/info/html/cast-2.htm]
Den kylda stålsträngen krymper något i volym, medan den dras ut under kokillen i en lång gjutsträng. Gjutsträngen kyls hela tiden på sin väg i en båge ned till kapstationen. Där är stålet så pass fast att stålsträngen kan kapas med rörliga syrgaslansar i bitar på upp till 11 meter.

Vid SSAB i Luleå märks varje slabs med ett id-nummer som sedan följer det vid vidare bearbetning och leverans till kund.

Slabs har ett rektangulärt tvärsnitt och de används som stålämnen för tillverkning av plåt.

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[ Den kylda stålsträngen krymper något i volym, medan den dras ut under kokillen i en lång gjutsträng. .......... ]

- Gjutpulver

- Täckmedel

- Arbetsmiljö

chemfile(), nC=0 nr=a065, f1=/produkt/info/html/a065.htm

- Hälsorisker gjutpulver

- Hälsorisker täckmedel

- Mer info om hälsorisker med gjutpulver

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nC=0 nr=b1142, f1=/produkt/info/html/b1142.htm]
Gjutpulver

Gjutpulver används vid stålgjutning för att smörja kokillen, skydda smältan mot syre och värmeförlust, underlätta slaggbildning samt att ge stålet en för gjutningen lämplig viskositet.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Gjutpulver kan delas upp i
- Gjutpulver med alkaliska -----
- Gjutpulver med starkt --------- -----
- Gjutpulver med fluorider, --- --------- -----
- Gjutpulver med fluorider, --- ------ --------- -----
- Gjutpulver med med --- -- -- ------- med fluorider, med starkt --------- -----
Hälsorisker
Damm från gjutpulver som innehåller alkaliska ämnen, kalciumoxid eller natriumkarbonat (soda), i sådana mängder --- -- - -- mättad vattenlösning av produkten ------ ------ -- --- 12, kan orsaka irritation -- ------------- --- -- huden. Risk för frätskador --- ---- ----------
Damm från gjutpulver som innehåller flusspat verkar irriterande på andningsvägar och ögon. Flusspat är ett mineral som till 90-95% består av kalciumfluorid och 4-8% kiseldioxid.
Upprepad hudkontakt med gjutpulver --- ------ --------------
Då gjutpulver som innehåller fluor kommer i kontakt med flytande stål i kokillen kan hälsofarliga fluorföreningar bildas , t ex ångor av vätefluorid. Om ångor av vätefluorid ------ - ------- --- fuktig hud, ögon eller ---------- ------ -------------- Ångor av vätefluorid och ------------- ------ - ---- halter irriterande och i ---- ------ -------- på andningsvägar, ögon och ----
Koncentrerad fluorvätesyra är frätande ----- ------- ------------- --- hinna verka en lång ----- - -- -- huden innan man ------ ------
Ångor av vätefluorid och ------------- ------ - ---- halter irriterande och i ---- ------ -------- på andningsvägar, ögon och ----
Koncentrerad fluorvätesyra är frätande ----- ------- ------------- --- hinna verka en lång ----- - -- -- huden innan man märker ------

Referens = Järnbruksförbundets skyddsblad [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

- Mer info om hälsorisker med täckmedel

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nC=0 nr=b1141, f1=/produkt/info/html/b1141.htm]
Täckmedel

Täckmedel används vid stränggjutning och funktionen är att hindra en alltför snabb avkylning av smältan, skydda mot syre och ge en lämplig slaggbildning.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Täckmedel kan delas upp i
- Täckmedel utan hälsofarliga ----------
- Täckmedel med starkt --------- -----
- Täckmedel med mer -- -- ------
- Täckmedel med fluor
Hälsorisker
- Dammande material
- Damm som uppstår --- --------- --- -- upphov till irritation i ------ --- --- ----- irriterande på luftvägarna
- Damm som innehåller ---------- --------- --- ------ irritation i ögonen och ----------------
- Damm från täckmedel --- ---------- --------- ----- (kalciumoxid) i sådana mängder --- -- - -- mättad vattenlösning av produkten ligger ------ -- --- -- kan orsaka irritation i ------- ------------- --- -- huden och risk för ---------- - ------ --- inte uteslutas.
Upprepad hudkontakt med täckmedel --- -- ------ ---- hudirritation.
Då täckmedel som innehåller ----- ------ - ------- med flytande stål kan ------------ --------------- ------ , t ex vätefluorid, --- - ------- --- fuktig hud kan bilda -------------- Om ångor av vätefluorid ------ - ------- --- fuktig hud, ögon eller ---------- ------ --------------
Ångor av vätefluorid och ------------- ------ - ---- halter irriterande och i ---- ------ -------- på andningsvägar, ögon och ----
Koncentrerad fluorvätesyra är frätande ----- ------- ------------- --- hinna verka en lång ----- ----- --- --- upphov till symptom.

Referens = Järnbruksförbundets skyddsblad [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[ Täckmedel används vid stränggjutning och funktionen är att hindra en alltför snabb avkylning av .......... ]

- SSAB Luleå

chemfile(), nC=0 nr=ssab-065, f1=/produkt/info/html/ssab-065.htm

- Stränggjutning

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

I kopparkokillen kyls stålet --- --- ---- -------- bildas mot kokillväggen. Skalet dras kontinuerligt ut -- -------- - ----- takt som nytt stål --------- Resultatet blir en sträng -- ---- --- ------- från ytan in mot -------- För att påskynda stelnandet ------- ------ ------ -- strängytan efter utträdet ur --------- Vattenkylningen av strängen efter -------- ------ ----------------
Efter att strängen stelnat ---- ----- --- - lämpliga längder till stålämnen. Stålämnena transporteras sedan vidare ---- --------- -------- --- ev ämnesbehandling innan de skickas till SSAB -------- --- --------- Ämnena som gjuts är rektangulära till formen och kallas för slabs.
När en skänk gjutits ------- --- -- -- skänk växlas in med ----- -- --- ---------
Gjutlådan utgör en länk mellan skänk och kokill och har till uppgift att
- kontrollera stålflödet in i kokillen
- fördela smältan till de olika strängarna i en flersträngad maskin
- fungera som slaggavskiljare
- utgöra en buffert med stålsmälta vid skänkväxlingar under sekvensgjutning
För att erhålla en --- ----------- -- -------------- eftersträvas att ge smältan ------- möjliga uppehållstid i gjutlådan. Avskiljningen i gjutlådan kan ---- ---------- ----- --- styra strömningen med hjälp -- dammar.
Det är viktigt att ------ ---- ------ - kontakt med luftens syre -- ----- ------ ------- och kokillen. Om stålet kommer i ------- --- ---- --- det ske reoxidation och --- ------ --- ------- renhet försämras. För att undvika det används skyddsrör mellan skänk och gjutlåda. Ytan i gjutlådan täcks dessutom med ett täckmedel, som även har till uppgift att minska värmeförlusterna i gjutlådan och --- ----- --- ---------- som underlättar avskiljning av ---- metalliska inneslutningar.
Stålflödet från gjutlådan till kokillen kan regleras med stoppare.
Kokillen formar stålet och i kokillen börjar stålsmältan stelna till ett skal mot den vattenkylda kopparväggen. Kokillens utformning bestämmer därför ------ ------------
För att undvika att ------------ ------- - ------------ och dras sönder vid --- ------------- utdragningen måste ett smörjmedel --------- - --------- -------- måste kolillen ges en oscillerande rörelse i strängensriktning.
Två olika typer av --------- ----------- -------- --- gjutpulver. Bästa resultat erhålls med gjutpulver.
Gjutpulvret tillförs i kokillen --- ------- --- ---- lättflytande slagg, som rinner -- ------ strägskalet och kokillväggen och -------- -- -- ---- strängen i kokillen.
Gjutpulvrets funktion
- det osmälta gjutpulverskiktet på ytan i kokillen förhindrar värmeförluster pga strålningsvärme
- den smälta slaggen förhindrar att luftens syre kommer i kontakt med stålet i kokillen
- slaggen utgör smörjmedel mellan strängskalet och kokillen
- slaggskiktet säkerställer en jämn temperaturtransport mellan den vattenkylda kokillväggen och det tillväxande strängskalet
- slaggskiktet på ytan i kokillen har egenskapen att ta upp ickemetalliska inneslutningar som avskiljs i stålet.
När strängen lämnat kokillen ---- --- --- ---- riktverket i en sk --------- Det är viktigt att --------- -- ---- -- att strängen inte utsätts --- ----- --------------------- som kan resultera i ---------------
Stränggjutningen på SSAB i ----- ------ -- --- stränggjutningsmaskiner.

Referens = SSAB Luleå [chemfile(), file(), referens i dokument]

- Adjustaget

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[ När det flytande stålet i skänken är färdigbehandlat gjuts stålet med strängjutningstekniken. .......... ]

/Lagstiftning

- ECHA:s kandidatlista och bilaga XIV

[ REACH-förodningen (EG) 1907/2006, REACH är en kemikalielagstiftning som ersätter stora delar av .......... ]

- Klassificering av kemiska ämnen och produkter

[ Klassificering, märkning och säkerhtsdatablad, Systemet med klassificering, märkning och .......... ]

- Klassificeringsregistret

[ Klassificerings- och märkningsregistret, Europeiska kemikaliemyndigheten ECHA har publicerat .......... ]

- Lagar och regler att beakta

chemfile(), nC=0 nr=regler, f1=/produkt/info/html/regler.htm

- EU-lagstiftning

EU-lagstiftning	Innehåll
REACH-förordning (EG) 1907/2006	[chemfile(), nC=0 nr=reach, f1=/produkt/info/html/reach.htm] Reglerna om säkerhetsdatablad finns i artikel 31 och bilaga II till REACH-förordning (EG) 1907/2006. Säkerhetsdatablad består av 16 avsnitt vars rubriker och ordningsföljd är obligatoriska. I bilaga XIII till REACH-förordning (EG) 1907/2006 finns kriterier för identifiering av långlivade (PBT), bioackumulerande och toxiska ämnen samt mycket långlivade och mycket bioackumulerande ämnen (vPvB) i miljön. PBT = Persistent (svårnedbrytbart), Bioackumulative (ansamlas i levande organismer) and Toxic (giftigt). vPvB = very Persistent and very Bioackumulative I bilaga XIV till REACH-förordning (EG) 1907/2006 finns förteckning över ämnen för vilka det krävs tillstånd. I artikel 57 finns kriterier för ämnen som skall upptas i bilaga XIV. I artikel 59 framgår förfarandet som tillämpas av kemikaliemyndigheten i syfte att identifiera ämnen som uppfyller kriterierna i artikel 57 för att upprätta en kandidatförteckning för eventuellt införande i bilaga XIV. Kandidatförteckningen finns på Europeiska kemikaliemyndighetens (ECHA) webbsida och på Kemikalieinspektionens webbsida. Referens = Europeiska kemikaliemyndigheten och kemikalieinspektionen [chemfile(), file(), referens i dokument] This is a demo page and all documents are not displayed. In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.
CLP-förordning (EG) nr 1272/2008	CLP-förordning (EG) nr 1272/2008 -------- --------------- --------- ----------- och preparatdirektivet (direktiv 1999/45/EG). Bindande EU-gemensam klassificering av ------- ----- ------ ----------- i CLP-förordningen finns i tabell 3.1 - ------ -- ---- CLP-förordningen (EG) 1272/2008. I säkerhetsdatablad ska bl - ------- ---------- -------------- anges i rubrik 2 och i rubrik 3 --- -------- ------ -------------- anges. Referens = Europeiska kemikaliemyndigheten --- --------------------- [chemfile(), file(), referens i dokument]
Europaparlamentets och rådets direktiv ---------- ------- ------------	Åtgärder för att förebygga --- -------- ----- --- allvarliga olyckshändelser där farliga ----- ingår och om ändring --- ------ ---------- -- rådets direktiv 96/82/EG. Referens = Europeiska kemikaliemyndigheten --- --------------------- [chemfile(), file(), referens i dokument]
Europaparlamentets och rådets förordning ---- --------- -- ----- som bryter ned ozonskiktet	I denna förordning fastställs ------ --- ----------- ------- export, utsläppande på marknaden, användning, ------------ --------------- regenerering och destruktion av ----- --- ------ --- ozonskiktet, för uppgiftslämnande i samband --- ----- ----- ---- för import, export, utsläppande på marknaden och ---------- -- --------- --- utrustning som innehåller eller är -------- -- ----- ------ Referens = Europeiska kemikaliemyndigheten --- --------------------- [chemfile(), file(), referens i dokument]

Referens = Europeiska kemikaliemyndigheten --- ---------------------

chemfile(), file(), referens i dokument

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[ Reglerna om säkerhetsdatablad finns i artikel 31 och bilaga II till REACH-förordning (EG) 1907/2006. .......... ]

- REACH- och CLP-förordningen

chemfile(), nC=0 nr=reach-L, f1=/produkt/info/html/reach-L.htm

- REACH-förordning (EG) 1907/2006

- Mer info om REACH-förordning (EG) 1907/2006

REACH-förordningen (EG) 1907/2006

Referens = Europeiska kemikaliemyndigheten och Kemikalieinspektionen

chemfile(), file(), referens i dokument

- Klicka här för att läsa vad förordning / direktiv innehåller

Det finns fyra viktiga rättsakter som reglerar kemikalier i gemenskapen - rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen - rådets direktiv 76/769/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar) - Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat - rådets förordning (EEG) 793/93 av den 23 mars 1993 om bedömning och kontroll av risker med existerande ämnen Vid en bedömning av dessa rättsakters tillämpning identifierades ett antal problem med funktionen hos gemenskapens kemikalielagstiftning, vilket lett till skillnader mellan medlemsstaternas lagar och andra författningar som direkt påverkar den inre marknaden på detta område och visar på behovet av större insatser för att skydda folkhälsan och miljön i enlighet med försiktighetsprincipen.
Förordning / Direktiv	Handlar om
Direktiv 1999/45/EG	Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG (preparatdirektivet) om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat. Från den 20 januari 2009 gäller preparatdirektivet och CLP-förordningen (EG) 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar parallellt. Den 1 juni 2015 upphör preparatdirektivet att gälla.
Förordning (EEG) 793/93	Rådets förordning (EEG) 793/93 av den 23 mars 1993 om bedömning och kontroll av risker med existerande ämnen
Förordning (EG) 1488/94	Kommissionens förordning (EG) 1488/94 av den 28 juni 1994 om principer för bedömningen av risker för människor och miljö av existerande ämnen i enlighet med rådets förordning (EEG) 793/93.
Direktiv 76/769/EEG	Rådets direktiv av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar).
direktiv 91/155/EEG	Kommissionens direktiv 91/155/EEG av den 5 mars 1991 om införandet och den närmare utformningen av ett särskilt informationssystem avseende farliga preparat (beredningar) i enlighet med artikel 10 i direktiv 88/379/EEG.
direktiv 93/67/EEG	Kommissionens direktiv 93/67/EEG av den 20 juli 1993 om principer för bedömning av risker för människor och miljön med ämnen som anmälts enligt rådets direktiv 67/548/EEG.
direktiv 93/105/EG	Kommissionens direktiv 93/105/EG av den 25 november 1993 om fastställande av bilaga 7D som innehåller nödvändiga uppgifter för den dokumentation som avses i artikel 12 i den sjunde ändringen av rådets direktiv 67/548/EEG (ämnesdirektivet).
direktiv 2000/21/EG	Kommissionens direktiv 2000/21/EG av den 25 april 2000 om den förteckning över gemenskapslagstiftning som avses i artikel 13.1 femte strecksatsen i rådets direktiv 67/548/EEG.

- Innehåll i REACH-förordning (EG) 1907/2006

chemfile(), nC=0 nr=reach-f, f1=/produkt/info/html/reach-f.htm

- Avdelningar

Avdelning	Innehåll
I	ALLMÄNNA FRÅGOR Kapitel 1 Syfte, tillämpningsområde och tillämpning Artikel 1, Syfte och tillämpningsområde Artikel 2, Tillämpning Kapitel 2 Definitioner och allmänna bestämmelser Artikel 3,Definitioner Artikel 4, Allmänna bestämmelser
II	REGISTRERING AV ÄMNEN Kapitel 1 Allmän registreringsplikt och allmänna informationskrav Artikel 5, Inga data, ingen marknad Artikel 6, Allmän registreringsplikt för ämnen som sådana eller ingående i beredningar Artikel 7, Registrering och anmälan av ämnen som ingår i varor Artikel 8, Enda representant för tillverkare utanför gemenskapen Artikel 9, Undantag från den allmänna registreringsplikten för produkt- och processinriktad forskning och utveckling Artikel 10, Information som skall lämnas vid allmän registrering Artikel 11, Flera registranter lämnar gemensamt in uppgifter Artikel 12, Informationskrav för olika mängder Artikel 13, Allmänna krav beträffande generering av information om ämnens inneboende egenskaper Artikel 14, Kemikaliesäkerhetsrapport och skyldighet att tillämpa och rekommendera riskbegränsande åtgärder Kapitel 2 Ämnen som betraktas som registrerade Artikel 15, Ämnen som ingår i växtskyddsmedel och biocidprodukter Artikel 16, Uppgifter för kommissionen, kemikaliemyndigheten och registranter av ämnen som betraktas som registrerade Kapitel 3 Registreringsplikt och informationskrav för vissa typer av isolerade intermediärer Artikel 17, Registrering av isolerade intermediärer som används på plats Artikel 18, Registrering av isolerade intermediärer som transporteras Artikel 19, Flera registranter lämnar gemensamt in uppgifter om isolerade intermediärer Kapitel 4 Gemensamma bestämmelser för alla registreringar Artikel 20, Kemikaliemyndighetens uppgifter Artikel 21, Tillverkning och import av ämnen Artikel 22, Ytterligare skyldigheter för registranter Kapitel 5 Övergångsbestämmelser som skall tillämpas på infasningsämnen och anmälda ämnen Artikel 23, Särskilda bestämmelser för infasningsämnen Artikel 24, Anmälda ämnen
III	GEMENSAMT UTNYTTJANDE AV DATA OCH UNDVIKANDE AV ONÖDIG TESTNING Kapitel 1, Syfte och allmänna regler Artikel 25, Syfte och allmänna regler Kapitel 2, Bestämmelser för icke-infasningsämnen och registranter av infasningsämnen som inte har förhandsregistrerat Artikel 26, Utredningsplikt före registrering Artikel 27, Gemensamt utnyttjande av befintliga uppgifter avseende registrerade ämnen Kapitel 3 Bestämmelser för infasningsämnen Artikel 28, Skyldighet att förhandsregistrera infasningsämnen Artikel 29, Forum för informationsutbyte om ämnen Artikel 30, Gemensamt utnyttjande av data avseende test
IV	INFORMATION I DISTRIBUTIONSKEDJAN Artikel 31, Krav på säkerhetsdatablad Artikel 32, Skyldighet att vidarebefordra information nedåt i distributionskedjan om ämnen som sådana eller i beredningar för vilka det inte krävs något säkerhetsdatablad Artikel 33, Skyldighet att vidarebefordra information om ämnen i varor Artikel 34, Skyldighet att vidarebefordra information om ämnen och beredningar uppåt i distributionskedjan Artikel 35, Arbetstagares tillgång till information Artikel 36, Skyldighet att spara information
	NEDSTRÖMSANVÄNDARE Artikel 37, Nedströmsanvändares kemikaliesäkerhetsbedömningar och skyldighet att identifiera, tillämpa och rekommendera riskbegränsande åtgärder Artikel 38, Nedströmsanvändares skyldighet att delge information Artikel 39, Tillämpning av skyldigheter för nedströmsanvändare
VI	UTVÄRDERING Kapitel 1 Utvärdering av registreringsunderlag Artikel 40, Granskning av testningsförslag Artikel 41, Kontroll av att registreringsanmälan uppfyller kraven Artikel 42, Kontroll av inlämnad information och uppföljning av utvärderingen av registreringsunderlag Artikel 43, Förfarande och tidsfrister för granskning av testningsförslag Kapitel 2 Ämnesutvärdering Artikel 44, Kriterier för ämnesutvärdering Artikel 45, Behörig myndighet Artikel 46, Begäran om ytterligare information och kontroll av inlämnad information Artikel 47, Samordning med andra verksamheter Artikel 48, Uppföljning av ämnesutvärderingen Kapitel 3 Utvärdering av intermediärer Artikel 49, Ytterligare information om isolerade intermediärer som används på plats Kapitel 4 Gemensamma bestämmelser Artikel 50, Registranters och nedströmsanvändares rättigheter Artikel 51, Antagande av beslut under utvärdering av registreringsunderlag Artikel 52, Antagande av beslut under ämnesutvärderingen Artikel 53, Kostnadsdelning för försök, när en överenskommelse inte nås mellan registranter och/eller nedströmsanvändare Artikel 54, Offentliggörande av information om utvärdering
VII	TILLSTÅND Kapitel 1 Tillståndskrav Artikel 55, Syftet med tillståndssystemet och bedömningar av ersättningsämnen Artikel 56, Allmänna bestämmelser Artikel 57, Ämnen som skall upptas i bilaga XIV Artikel 58, Införande av ämnen i bilaga XIV Artikel 59, Identifiering av ämnen som avses i artikel 57 Kapitel 2 Beviljande av tillstånd Artikel 60, Beviljande av tillstånd Artikel 61, Omprövning av tillstånd Artikel 62, Ansökningar om tillstånd Artikel 63, Senare ansökningar om tillstånd Artikel 64, Förfarande för tillståndsbeslut Kapitel 3 Tillstånd i distributionskedjan Artikel 65, Skyldigheter för tillståndshavare Artikel 66, Nedströmsanvändare
VIII	BEGRÄNSNING AV TILLVERKNING, UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN OCH ANVÄNDNING AV VISSA FARLIGA ÄMNEN OCH BEREDNINGAR Kapitel 1 Allmänna frågor Artikel 67, Allmänna bestämmelser Kapitel 2 Begränsningsförfarande Artikel 68, Införande av nya och ändring av befintliga begränsningar Artikel 69, Utarbetande av ett förslag Artikel 70, Kemikaliemyndighetens yttrande: riskbedömningskommittén Artikel 71, Kemikaliemyndighetens yttrande: kommittén för socioekonomisk analys Artikel 72, Inlämnande av ett yttrande till kommissionen Artikel 73, Kommissionens beslut
IX	AVGIFTER Artikel 74, Avgifter
	KEMIKALIEMYNDIGHETEN Artikel 75, Inrättande och översyn Artikel 76, Sammansättning Artikel 77, Uppgifter Artikel 78, Styrelsens befogenheter Artikel 79, Styrelsens sammansättning Artikel 80, Styrelsens ordförande Artikel, 81 Styrelsemöten Artikel 82, Röstning i styrelsen Artikel 83, Verkställande direktörens uppgifter och befogenheter Artikel 84, Utnämning av verkställande direktören Artikel 85, Inrättande av kommittéerna Artikel 86, Inrättande av forumet Artikel 87, Kommittéernas föredragande och utnyttjande av sakkunniga Artikel 88, Kvalifikationer och intressen Artikel 89, Inrättande av överklagandenämnden Artikel 90, Överklagandenämndens ledamöter Artikel 91, Beslut som kan överklagas Artikel 93, Prövning av och beslut om överklaganden Artikel 94, Talan vid förstainstansrätten och vid domstolen Artikel 95, Meningsskiljaktigheter med andra organ Artikel 96, Kemikaliemyndighetens budget Artikel 97, Genomförande av kemikaliemyndighetens budget Artikel 98, Bedrägeribekämpning Artikel 99, Finansiella bestämmelser Artikel 100, Kemikaliemyndighetens rättskapacitet Artikel 101, Kemikaliemyndighetens ansvar Artikel 102, Kemikaliemyndighetens privilegier och immunitet Artikel 103, Regler och bestämmelser för kemikaliemyndighetens personal Artikel 104, Språk Artikel 105, Tystnadsplikt Artikel 106, Deltagande av tredjeländer Artikel 107, Deltagande av internationella organisationer Artikel 108, Kontakter med intresseorganisationer Artikel 109, Regler om öppenhet och insyn Artikel 110, Förbindelser med andra gemenskapsorgan Artikel 111, Format och programvara för inlämnande av information till kemikaliemyndigheten
XI	KLASSIFICERINGS- OCH MÄRKNINGSREGISTRET Artikel 112, Tillämpningsområde Artikel 112, Tillämpningsområde Artikel 114, Klassificerings- och märkningsregistret Artikel 115, Harmonisering av klassificering och märkning Artikel 116, Övergångsbestämmelser
XII	INFORMATION Artikel 117, Rapportering Artikel 118, Tillgång till information Artikel 119, Allmänhetens tillgång till information på elektronisk väg Artikel 120, Samarbete med tredjeländer och internationella organisationer
XIII	BEHÖRIGA MYNDIGHETER Artikel 121, Utsedda myndigheter Artikel 122, Samarbete mellan behöriga myndigheter Artikel 123, Information till allmänheten om risker med ämnen Artikel 124, Andra ansvarsområden
XIV	VERKSTÄLLIGHET Artikel 125, Medlemsstaternas uppgifter Artikel 126, Sanktioner vid överträdelser Artikel 127, Rapportering
XV	ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER Artikel 128, Fri rörlighet Artikel 129, Skyddsklausul Artikel 130, Angivande av skäl för beslut Artikel 131, Ändringar av bilagorna Artikel 132, Genomförandelagstiftning Artikel 133, Kommittéförfarande Artikel 134, Förberedelser inför inrättandet av kemikaliemyndigheten Artikel 135, Övergångsbestämmelser rörande anmälda ämnen Artikel 136, Övergångsbestämmelser rörande befintliga ämnen Artikel 137, Övergångsbestämmelser rörande begränsningar Artikel 138, Översyn Artikel 139, Upphävanden Direktiv 91/155/EEG upphör att gälla. Direktiven 93/105/EEG och 2000/21/EG samt förordningarna (EEG) nr 793/93 och (EG) nr 1488/94 har upphört att gälla den 1 juni 2008. Direktiv 93/67/EEG har upphört att gälla den 1 augusti 2008. Direktiv 76/769/EEG har upphört att gälla den 1 juni 2009. Hänvisningar till de upphävda rättsakterna skall anses som hänvisningar till REACH-förordning (EG) 1907/2006. Artikel 140, Ändring av direktiv 1999/45/EG Artikel 14 i direktiv 1999/45/EG skall utgå. Artikel 141, Ikraftträdande och tillämpning REACH-förordning (EG) 1907/2006 trädde i kraft den 1 juni 2007.

Referens = REACH-förordning (EG) nr 1907/2006

chemfile(), file(), referens i dokument

- Bilagor

Bilaga	Innehåll
	ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM BEDÖMNING AV ÄMNEN OCH UTARBETANDE AV KEMIKALIESÄKERHETSRAPPORTER Syftet med denna bilaga är att ange hur tillverkare och importörer skall kunna bedöma och dokumentera att de risker som är förknippade med det ämne de tillverkar eller importerar kontrolleras tillräckligt väl under tillverkningsprocessen och i samband med deras egen användning samt att andra längre ned i distributionskedjan kan kontrollera riskerna tillräckligt väl.
II	ANVISNINGAR OM SAMMANSTÄLLNINGEN AV SÄKERHETSDATABLAD I den här bilagan fastställs de krav som ställs på ett säkerhetsdatablad som tillhandahålls för ett ämne eller en beredning (kemisk produkt) i enlighet med artikel 31 i REACH-förordning (EG) 1907/2006. Säkerhetsdatabladet är ett sätt att förmedla viktig säkerhetsinformation om klassificerade ämnen och beredningar, bl a information från den relevanta kemikaliesäkerhetsrapporten, nedåt i distributionskedjan till den eller de omedelbara nedströmsanvändarna. Informationen i säkerhetsdatabladet skall överensstämma med informationen i kemikaliesäkerhetsrapporten, om en sådan krävs. Om en kemikaliesäkerhetsrapport har utarbetats skall de relevanta exponeringsscenarierna ingå i en bilaga till säkerhetsdatabladet, så att det blir lättare att hänvisa till dem under de relevanta rubrikerna i säkerhetsdatabladet. Syftet med denna bilaga är att se till att de obligatoriska avsnitten enligt artikel 31 innehåller enhetlig och riktig information, och att de resulterande säkerhetsdatabladen gör det möjligt för användare att vidta nödvändiga åtgärder till skydd för människors hälsa och säkerheten på arbetsplatsen och till skydd för miljön. Information i säkerhetsdatabladen skall också uppfylla kraven i rådets direktiv 98/24/EG om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet. Säkerhetsdatabladen skall i synnerhet ge arbetsgivaren möjlighet att avgöra om det förekommer några farliga kemiska agenser på arbetsplatsen och bedöma alla risker för arbetstagarnas säkerhet och hälsa som kan uppstå vid användningen. Kemisk agens är grundämnen och kemiska föreningar.
III	KRITERIER FÖR ÄMNEN SOM REGISTRERAS I MÄNGDER MELLAN 1 OCH 10 TON Kriterier för ämnen som registreras i mängder mellan 1 och 10 ton, med hänvisning till artikel 12.1 a och 12.1 b.
IV	UNDANTAG FRÅN REGISTRERINGSPLIKTEN I ENLIGHET MED ARTIKEL 2.7 a
	UNDANTAG FRÅN REGISTRERINGSPLIKTEN I ENLIGHET MED ARTIKEL 2.7 b
VI	INFORMATIONSKRAV SOM AVSES I ARTIKEL 10 I bilagorna VI-XI anges den information som skall tillhandahållas för registrering och utvärdering enligt artiklarna 10, 12, 13, 40, 41 och 46. För de minsta ämnesmängderna anges standardkraven i bilaga VII. För varje gång en ny viktgräns nås skall kraven i motsvarande bilaga läggas till. De exakta informationskraven för varje registrering kommer att variera beroende på mängd, användning och exponering. Bilagorna skall alltså ses som en helhet och i samband med de övergripande kraven på registrering, utvärdering och aktsamhet.
VII	STANDARDINFORMATIONSKRAV FÖR ÄMNEN SOM TILLVERKAS ELLER IMPORTERAS I MÄNGDER PÅ MINST 1 TON I kolumn 1 i denna bilaga fastställs den standardinformation som krävs för a) icke-infasningsämnen som tillverkas eller importeras i mängder på 1-10 ton, b) infasningsämnen som tillverkas eller importeras i mängder på 1-10 ton och som uppfyller kriterierna i bilaga II i enlighet med artikel 12.1 a och 12.1 b, och c) ämnen som tillverkas eller importeras i mängder på minst 10 ton. Annan relevant fysikalisk-kemisk, toxikologisk och ekotoxikologisk information som är tillgänglig skall lämnas. För de ämnen som inte uppfyller kriterierna i bilaga III behöver enbart de fysikalisk-kemiska kraven enligt avsnitt 7 i denna bilaga iakttas.
VIII	STANDARDINFORMATIONSKRAV FÖR ÄMNEN SOM TILLVERKAS ELLER IMPORTERAS I MÄNGDER PÅ MINST 10 TON I kolumn 1 i denna bilaga fastställs den standardinformation som krävs för alla ämnen som tillverkas eller importeras i mängder på minst 10 ton i enlighet med artikel 12.1 c. Den information som erfordras enligt kolumn 1 i denna bilaga skall följaktligen lämnas utöver den som krävs enligt kolumn 1 i bilaga VII. Annan relevant fysikalisk-kemisk, toxikologisk och ekotoxikologisk information som är tillgänglig skall lämnas. I kolumn 2 i denna bilaga anges särskilda regler enligt vilka den erforderliga standardinformationen får utelämnas, ersättas med annan information, lämnas i ett annat steg eller anpassas på annat sätt. Om villkoren i kolumn 2 i denna bilaga är uppfyllda, vilket innebär att anpassningar är tillåtna, skall registranten tydligt ange detta samt skälen för varje anpassning under tillämplig rubrik i registreringsunderlaget.
IX	STANDARDINFORMATIONSKRAV FÖR ÄMNEN SOM TILLVERKAS ELLER IMPORTERAS I MÄNGDER PÅ MINST 100 TON I kolumn 1 i denna bilaga fastställs den standardinformation som krävs för alla ämnen som tillverkas eller importeras i mängder på minst 100 ton i enlighet med artikel 12.1 d. Den information som erfordras enligt kolumn 1 i denna bilaga skall följaktligen lämnas utöver den som krävs enligt kolumn 1 i bilagorna VII och VIII. Annan relevant fysikalisk-kemisk, toxikologisk och ekotoxikologisk information som är tillgänglig skall lämnas. I kolumn 2 i denna bilaga anges särskilda regler enligt vilka registranten får föreslå att den erforderliga standardinformationen utelämnas, ersätts med annan information, lämnas i ett senare skede eller anpassas på annat sätt. Om villkoren i kolumn 2 i denna bilaga är uppfyllda, vilket innebär att det är tillåtet att föreslå anpassningar, skall registranten tydligt ange detta samt skälen för varje förslag till anpassning under tillämplig rubrik i registreringsunderlaget.
	STANDARDINFORMATIONSKRAV FÖR ÄMNEN SOM TILLVERKAS ELLER IMPORTERAS I MÄNGDER PÅ MINST 1000 TON I kolumn 1 i denna bilaga fastställs den standardinformation som krävs för alla ämnen som tillverkas eller importeras i mängder på minst 1 000 ton i enlighet med artikel 12.1 e. Den information som erfordras enligt kolumn 1 i denna bilaga skall följaktligen lämnas utöver den som krävs enligt kolumn 1 i bilagorna VII, VIII och IX. Annan relevant fysikalisk-kemisk, toxikologisk och ekotoxikologisk information som är tillgänglig skall lämnas. I kolumn 2 i denna bilaga anges särskilda regler enligt vilka registranten får föreslå att den erforderliga standardinformationen utelämnas, ersätts med annan information, lämnas i ett senare skede eller anpassas på annat sätt. Om villkoren i kolumn 2 i denna bilaga är uppfyllda, vilket innebär att det är tillåtet att föreslå anpassningar, skall registranten tydligt ange detta samt skälen för varje förslag till anpassning under tillämplig rubrik i registreringsunderlaget.
XI	ALLMÄNNA REGLER OM ANPASSNING AV DET TESTFÖRFARANDE SOM ANGES I BILAGORNA VII-X I bilagorna VII-X anges informationskraven för alla ämnen som tillverkas eller importeras i mängder på - minst 1 ton i enlighet med artikel 12.1 a, - minst 10 ton i enlighet med artikel 12.1 c, - minst 100 ton i enlighet med artikel 12.1 d, och - minst 1 000 ton i enlighet med artikel 12.1 e. Förutom att registranten får anpassa standardtestkraven till de särskilda regler som anges i kolumn 2 i bilagorna VII-X får det också anpassas i enlighet med de allmänna reglerna i avsnitt 1 i den här bilagan. Vid utvärderingen av registreringsunderlaget får kemikaliemyndigheten bedöma dessa anpassningar av standardtestkraven.
XII	ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER FÖR NEDSTRÖMSANVÄNDARES BEDÖMNING AV ÄMNEN OCH UTARBETANDE AV KEMIKALIESÄKERHETSRAPPORTER Syftet med denna bilaga är att ange hur nedströmsanvändare skall kunna bedöma och dokumentera att de risker som är förknippade med det ämne de använder kontrolleras tillräckligt väl när de använder det för användningsområden som inte täcks av det tillhandahållna säkerhetsdatabladet och att andra användare nedåt i distributionskedjan på betryggande sätt kan kontrollera riskerna.
XIII	KRITERIER FÖR IDENTIFIERING AV LÅNGLIVADE, BIOACKUMULERANDE OCH TOXISKA ÄMNEN SAMT MYCKET LÅNGLIVADE OCH MYCKET BIOACKUMULERANDE ÄMNEN I denna bilaga fastställs kriterierna för identifiering av i) långlivade, bioackumulerande och toxiska ämnen (PBT-ämnen), och ii) mycket långlivade och mycket bioackumulerande ämnen (vPvB-ämnen). Ett ämne identifieras som ett PBT-ämne om det uppfyller kriterierna i avsnitt 1.1, 1.2 och 1.3. Ett ämne identifieras som ett vPvB-ämne om det uppfyller kriterierna i avsnitt 2.1 och 2.2. Denna bilaga skall inte tillämpas på oorganiska ämnen, men däremot på organiska metallföreningar.
XIV	FÖRTECKNING ÖVER ÄMNEN FÖR VILKA DET KRÄVS TILLSTÅND Följande ämnen får upptas i bilaga XIV i enlighet med förfarandet i artikel 58: a) Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som cancerframkallande i kategori 1 eller 2 enligt direktiv 67/548/EEG. b) Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som mutagena i kategori 1 eller 2 enligt direktiv 67/548/EEG. c) Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som reproduktionstoxiska i kategori 1 eller 2 enligt direktiv 67/548/EEG. d) Ämnen som är långlivade, bioackumulerande och toxiska i enlighet med kriterierna i bilaga XIII i REACH-förordning (EG)1906/2007. e) Ämnen som är mycket långlivade och mycket bioackumulerande i enlighet med kriterierna i bilaga XIII i REACH-förordning (EG)1906/2007. f) Sådana ämnen - exempelvis hormonstörande ämnen eller ämnen som är långlivade, bioackumulerande och toxiska eller mycket långlivade och mycket bioackumulerande, vilka inte uppfyller kriterierna i d eller e - för vilka det finns vetenskapliga belägg för sannolika allvarliga effekter på människors hälsa eller miljön som leder till betänkligheter som motsvarar de som föranleds av de andra ämnen som förtecknas i a-e och som identifieras i varje enskilt fall i enlighet med förfarandet i artikel 59.
XV	DOKUMENTATION I denna bilaga fastställs allmänna principer för utarbetandet av dokumentation för att föreslå och motivera - harmoniserad klassificering och märkning av ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska (CMR-ämnen), luftvägsallergener och andra effekter, - identifiering av ett ämne som PBT, vPvB eller ett ämne som ger anledning till motsvarande oro, - begränsningar av tillverkning, utsläppande på marknaden eller användning av ett ämne inom gemenskapen.
XVI	SOCIOEKONOMISK ANALYS I denna bilaga skisseras den information som kan beaktas av dem som lämnar en socioekonomisk analys med en ansökan om tillstånd så som avses i artikel 62.5 a, eller i samband med ett förslag till begränsning så som avses i artikel 69.6 b. Kemikaliemyndigheten skall sammanställa en vägledning för utformningen av socioekonomiska analyser. Socioekonomiska analyser, eller bidrag till sådana, skall lämnas i det format som kemikaliemyndigheten fastställt i enlighet med artikel 111.
XVII	BEGRÄNSNING AV FRAMSTÄLLNING, UTSLÄPPANDE PÅ MARKNADEN OCH ANVÄNDNING AV VISSA FARLIGA ÄMNEN, BEREDNINGAR OCH VAROR

Referens = REACH-förordning (EG) nr 1907/2006

chemfile(), file(), referens i dokument

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

- Mer info om CLP-förordning (EG) 1272/2008

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Förordning (EG) 1272/2008 är -- ------------- -------- ------------ och säkert användande av -----------
Förordningen har godkänts av ----------------- ----- -- --------- förhandlingsuppgörelse med representanter för ---------- -------- --- --- började gälla i juni -----
En förordning har allmän giltighet och är till alla delar bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat inom EU. I ett direktiv anger EU vilka mål som medlemsländerna ska uppnå, men de får själva bestämma hur det ska gå till.
Det huvudsakliga målet med -------------- -- --- ------ människors hälsa och miljön ---- ------ ---- ---------- och för att öka ---- ------------------ --------------- --- innovation.
Förordningen innebär att alla ---------- --- ---------- - ton i vikt och --- -------- ---------- ---- EU eller importeras måste ------ - -------- -- hälso- samt miljöaspekter. Kemikalien måste även registreras --- --- --- ---------- kemikaliemyndigheten (ECHA) i Helsingfors, -------- För vissa i synnerhet ------- ---------- ------ -------- oavsett volym, och för ----- ------ ------- kemikalier krävs särskilt tillstånd -- --- ---------- -------------------- (t ex cancerframkallande ämnen).
Klassificeringen, som måste inkluderas - ---------------------- --- ------- skyldighet att ta fram -------------------- --- riskkaraktärisering som en del - -- ------------------------- ---- krav på säkerhetsdatablad ------ Klassificering av ämnen som --------- ------------------ --------- -------------------- (CMR) kan också ---- ---- -- --------- tillåten användning.
En registrering görs elektroniskt --- ------ -------- ------- Information och manualer finns -- ------ ----------
Registreringsdossiern sammanställs i programvaran ------ -- Mer information och möjlighet --- ----- --- ------ 5 finns på ECHA:s ----------
IUCLID = International Uniform -------- ----------- --------
REACH = Registration, Evaluation, ------------- --- ----------- -- chemicals, (registrering, utvärdering, godkännande och ----------- -- ------- ------
CLP, eller CLP-förordningen, står --- ---------- ---- --------- som gäller klassificering, märkning --- ----------- -- kemiska ämnen och blandningar. Den ändrar och upphäver ---------- ---------- ----------------- --- 1999/45/EG (preparatdirektivet) samt ändrar förordning ---- --------- --------
Lagstiftningen gäller i hela -- --- ----- --- nytt system för klassificering --- -------- -- kemiska ämnen, som grundas -- ---- ------- ------------- system (GHS).
CLP behandlar farorna med ------- ----- --- ----------- (kemiska produkter) och hur användare ska informeras -- -------- Det åligger industrin att ---------- ------- --- ----- och blandningar innan de ------ -- -- ---------- samt att klassificera --- - -------- --- de faror som har --------------
Om ett kemiskt ämne ----- -- ------ ------- är farlig, måste den ------ -- --- --------- känner till ---- -------- ----- -- handskas med ämnet eller ----------
Under en övergångsperiod fram ---- ---- ------ ------ föreskrifter om klassificering och -------- ----- ------- --- CLP-förordningen parallellt.
CLP = Classification, Labelling --- --------- (klassificering, märkning och förpackning)
ECHA = European Chemicals ------- ---------- --------------------
GHS = Globally Harmonized ------ -- -------------- --- Labelling of Chemicals

Referens = Europeiska kemikaliemyndigheten --- --------------------- [chemfile(), file(), referens i dokument]

- Klicka här för att läsa vad förordning / direktiv innehåller

- Klicka här för att läsa om GHS-systemet

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nC=0 nr=reach1, f1=/produkt/info/html/reach1.htm]
GHS-systemet

Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals är ett globalt harmoniserat system (GHS) för klassificering och märkning av kemikalier som har antagits av FN. GHS innebär att globalt överenskomna kriterier kommer att tillämpas vid bedömningen av kemikaliers fysikaliska, hälso- samt miljöfarliga egenskaper.
Det skapar förutsättningar för att kunna tillhandahålla enhetlig fysikalisk-, miljö-, hälso- och säkerhetsinformation om farliga ämnen på global nivå genom att harmonisera klassificeringskriterierna, märkningsreglerna och riktlinjerna för att utarbeta säkerhetsdatablad.

Systemet utvecklas och förvaltas på FN-nivå för att undvika att det finns olika informationskrav om fysikaliska faror, hälsofaror och miljöfaror för samma kemiska ämnen runt om i världen.

Skillnader mellan GHS och CLP
FN:s globala harmoniserade system (GHS) genomfördes i EU-lagstiftningen i form av förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP-förordningen) som är juridiskt bindande och direkt tillämplig i EU:s medlemsstater medan GHS inte är juridiskt bindande.

GHS och CLP-förordningen är inte identiska eftersom CLP-förordningen även bygger på den tidigare EU-lagstiftningen om klassificering och märkning, det vill säga direktiv 67/548/EEG om farliga ämnen (ämnesdirektivet) och direktiv 1999/45/EG om farliga preparat (preparatdirektivet).

Dessutom inkluderar inte CLP alla de farokategorier som finns för en faroklass i GHS eftersom alla farokategorier inte fanns med i ämnes- och preparatdirektiven.

CLP-förordningen innehåller inte, till skillnad från GHS, några specifika regler om säkerhetsdatablad eftersom dessa redan regleras i artikel 31 och bilaga II till REACH-förordningen.

Referens = Europeiska kemikaliemyndigheten och Kemikalieinspektionen [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

- Innehåll i CLP-förordning (EG) 1272/2008

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nC=0 nr=clp-f, f1=/produkt/info/html/clp-f.htm]
Miljöbalken i Svensk Författningssamling består av sju avdelningar och tillhörande bilagor.

- Avdelningar

Avdelning	Innehåll
I	ALLMÄNNA FRÅGOR Artikel 1 Syfte, tillämpningsområde och tillämpning Artikel 2 Definitioner Artikel 3 Farliga ämnen och blandningar och specificering av faroklasser Artikel 4 Allmänna klassificerings-, märknings- och förpackningsskyldigheter
II	FAROKLASSIFICERING, kapitel 1 Identifiering och granskning av information Artikel 5, Identifiering och granskning av tillgänglig information om ämnen Artikel 6, Identifiering och granskning av tillgänglig information om blandningar Artikel 7, Försök på djur och människor Artikel 8, Framtagning av ny information för ämnen och blandningar FAROKLASSIFICERING, kapitel 2 Artikel 9, Utvärdering av faroinformation för ämnen och blandningar Artikel 10, Koncentrationsgränser och M-faktorer för klassificering av ämnen och blandningar Artikel 11, Gränsvärden för beaktande Artikel 12, Särskilda fall som kräver ytterligare utvärdering Artikel 13, Beslut att klassificera ämnen och blandningar Artikel 14, Särskilda regler för klassificering av blandningar Artikel 15, Översyn av klassificering av ämnen och blandningar Artikel 16, Klassificering av ämnen som ingår i klassificerings- och märkningsregistret
III	FAROINFORMATION I FORM AV MÄRKNING, KAPITEL 1 Märkningens innehåll Artikel 17, Allmänna bestämmelser Artikel 18, Produktbeteckningar Artikel 19, Faropiktogram Artikel 20, Signalord Artikel 21, Faroangivelser Artikel 22, Skyddsangivelser Artikel 23, Avvikelse från märkningskraven i särskilda fall Artikel 24, Begäran om att få använda ett alternativt kemiskt namn Artikel 25, Ytterligare uppgifter i märkningen Artikel 26, Företrädesprinciper för faropiktogram Artikel 27, Företrädesprinciper för faroangivelser Artikel 28, Företrädesprinciper för skyddsangivelser Artikel 29, Undantag från märknings- och förpackningskrav Artikel 30, Uppdatering av märkningen FAROINFORMATION I FORM AV MÄRKNING, KAPITEL 2, Märkning Artikel 31, Allmänna regler för märkning Artikel 32, Placering av informationen på etiketten Artikel 33, Särskilda regler för märkning av ytter- och innerförpackningar samt enstaka förpackningar Artikel 34, Rapport om meddelande om säker användning av kemikalier
IV	FÖRPACKNING Artikel 35, Förpackning
	HARMONISERING AV KLASSIFICERING OCH MÄRKNING AV ÄMNEN OCH KLASSIFICERINGS- OCH MÄRKNINGSREGISTRET KAPITEL 1, Harmoniserad klassificering och märkning av ämnen Artikel 36 Harmonisering av klassificering och märkning av ämnen Artikel 37, Förfarande för harmonisering av klassificering och märkning av ämnen Artikel 38, Innehållet i yttranden och beslut om harmoniserad klassificering och märkning i del 3 av bilaga VI; tillgång till information KAPITEL 2, Klassificerings- och märkningsregister Artikel 39, Tillämpningsområde Artikel 40, Anmälningsplikt Artikel 41, Överenskomna registerposter Artikel 42, Klassificerings- och märkningsregistret
VI	BEHÖRIGA MYNDIGHETER OCH TILLSYN Artikel 43, Utseende av behöriga myndigheter och tillsynsmyndigheter samt samarbete mellan myndigheter Artikel 44, Stöd- och informationspunkter Artikel 45, Utseende av organ som ska ansvara för att ta emot uppgifter om insatser i nödsituationer där människors hälsa hotas Artikel 46, Tillsyn och rapportering Artikel 47, Sanktioner vid överträdelser
VII	ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER Artikel 48, Reklam Artikel 49, Skyldighet att bevara information och begäran om information Artikel 50, Kemikaliemyndighetens uppgifter Artikel 51, Klausul om fri rörlighet Artikel 52, Skyddsklausul Artikel 53, Anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen Artikel 54, Kommittéförfarande Artikel 55, Ändringar av direktiv 67/548/EEG Artikel 56, Ändring av direktiv 1999/45/EG Artikel 57, Ändringar av förordning (EG) nr 1907/2006 från och med den dag då CLP-förordning 1272/2008 träd e i kraft Artikel 58, Ändringar av förordning (EG) nr 1907/2006 från och med den 1 december 2010 Artikel 59, Ändringar av förordning (EG) nr 1907/2006 från och med den 1 juni 2015 Artikel 60, Upphävande Artikel 61, Övergångsbestämmelser Artikel 62, Ikraftträdande

Referens = CLP-förordning (EG) nr 1272/2008

chemfile(), file(), referens i dokument

- Bilagor

Bilaga	Innehåll
	KLASSIFICERINGS- OCH MÄRKNINGSKRAV FÖR FARLIGA ÄMNEN OCH BLANDNINGAR Denna bilaga innehåller kriterierna för klassificering i faroklasser, deras indelningar samt närmare bestämmelser för hur kriterierna kan uppfyllas.
II	SÄRSKILDA REGLER FÖR MÄRKNING OCH FÖRPACKNING AV VISSA ÄMNEN OCH BLANDNINGAR. Denna bilaga är indelad i fem delar: - Del 1 innehåller särskilda regler för märkning av vissa klassificerade ämnen och blandningar. - Del 2 innehåller regler för kompletterande faroangivelser som ska föras in på märkningen av vissa blandningar. - Del 3 innehåller särskilda regler för förpackningar. - Del 4 innehåller en särskild regel för märkning av växtskyddsmedel. - Del 5 innehåller en förteckning över farliga ämnen och blandningar som omfattas av artikel 29.3.
III	LISTA MED FAROANGIVELSER, KOMPLETTERANDE FAROINFORMATION OCH KOMPLETTERANDE MÄRKNING. Del 1: faroangivelser Faroangivelserna ska användas i enlighet med del 2-4 i bilaga I. Tabell 1.1, Faroangivelser för fysikaliska faror Tabell 1.2, Faroangivelser för hälsofaror Tabell 1.3, Faroangivelser för miljöfaror Del 2: kompletterande faroinformation Tabell 2.1, Fysikaliska egenskaper Tabell 2.2, Hälsofarliga egenskaper Tabell 2.3, Miljöfarliga egenskaper
IV	LISTA MED SKYDDSANGIVELSER När leverantörer väljer skyddsangivelserna i enlighet med artiklarna 22 och 28.3 får de kombinera skyddsangivelserna i tabellernba 6.1-6.5, med beaktande av hur klara och begripliga skyddsuppgifterna är. Del 1: Kriterier för val av skyddsangivelser Tabell 6.1, Skyddsangivelser - Allmänt Tabell 6.2, Skyddsangivelser - Förebyggande Tabell 6.3, Skyddsangivelser - Åtgärder Tabell 6.4, Skyddsangivelser - Förvaring Tabell 6.5, Skyddsangivelser - Avfall Del 2: Skyddsangivelser Skyddsangivelserna skall hämtas från denna del i bilaga IV och väljas i enlighet med del 1. Tabell 1.1, Skyddsangivelser - Allmänt Tabell 1.2, Skyddsangivelser - Förebyggande Tabell 1.3, Skyddsangivelser - Åtgärder Tabell 1.4, Skyddsangivelser - Förvaring Tabell 1.5, Skyddsangivelser - Avfall
	FAROPIKTOGRAM Faropiktogrammen för varje faroklass, differentiering inom en faroklass och farokategori enligt GHS ska uppfylla bestämmelserna i denna bilaga och bilaga I, avsnitt 1.2 samt med avseende på färg, symboler och allmän utformning överensstämma med förlagorna. DEL 1: FYSIKALISKA FAROR DEL 2: HÄLSOFAROR DEL 3: MILJÖFAROR
VI	Harmoniserad klassificering och märkning av vissa farliga ämnen. Del 1 i denna bilaga ger en introduktion till förteckningen över harmoniserad klassificering och märkning, som även omfattar information för varje enskild post med tillhörande klassificeringar och faroangivelser i tabell 3.1 i enlighet med vissa överväganden som följer av översättning av klassificeringarna i bilaga I till direktiv 67/548/EEG. I del 2 i denna bilaga fastställs allmänna principer för utarbetandet av dokumentation för att föreslå och motivera harmoniserad klassificering och märkning av ämnen på gemenskapsnivå. Del 3 i denna bilaga innehåller en förteckning över farliga ämnen för vilka harmoniserade klassificeringar och märkningar fastställts på gemenskapsnivå. De klassificeringar och märkningar som används i tabell 3.1 bygger på kriterierna i bilaga I till CLP-förordning (EG) 1272/2008. Klassificeringar och märkningar i tabell 3.2 bygger på kriterierna i bilaga VI till direktiv 67/548/EEG. DEL 1: INLEDNING TILL FÖRTECKNINGEN ÖVER HARMONISERAD KLASSIFICERING OCH MÄRKNING DEL 2: DOKUMENTATION AVSEENDE HARMONISERAD KLASSIFICERING OCH MÄRKNING I denna del fastställs allmänna principer för utarbetandet av dokumentation för att föreslå och motivera harmoniserad klassificering och märkning. De relevanta delarna av avsnitt 1, 2 och 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 1907/2006 ska användas för metod och format för all dokumentation. För all dokumentation ska all relevant information från registreringsunderlag beaktas, och annan tillgänglig information kan användas. För faroinformation som inte tidigare har lämnats in till kemikaliemyndigheten ska en fyllig rapportsammanfattning ingå i dokumentationen. DEL 3: TABELLER MED HARMONISERAD KLASSIFICERING OCH MÄRKNING Tabell 3.1: Förteckning över harmoniserad klassificering och märkning av farliga ämnen enligt kriterierna i CLP-förordning (EG) 1272/2008. Tabell 3.2: Förteckningen över harmoniserad klassificering och märkning av farliga ämnen från bilaga I till direktiv 67/548/EEG.
VII	Tabell för översättning mellan klassificering enligt direktiv 67/548/EEG och klassificering enligt CLP-förordning (EG) 1272/2008. Denna bilaga innehåller tabeller som ska underlätta översättningen mellan en klassificering av ett ämne eller en blandning som gjorts enligt direktiv 67/548/EEG eller direktiv 1999/45/EG och motsvarande klassificering enligt CLP-förordning (EG) 1272/2008. Om det finns data om ämnet eller blandningen ska en utvärdering och klassificering göras i enlighet med artiklarna 9-13 i den här förordningen. De använda koderna förklaras i tabell 1.1 och avsnitt 1.1.2.2 i bilaga VI. Tabell 1.1, Översättning mellan klassificering enligt direktiv 67/548/EEG och CLP-förordning (EG) 1272/2008. Tabell 1.2, Översättning mellan riskfraser enligt direktiv 67/548/EEG och kompletterande märkningskrav enligt CLP-förordning (EG) 1272/2008.

Referens = CLP-förordning (EG) nr 1272/2008

chemfile(), file(), referens i dokument

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

- Klicka här för att läsa om EU

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nC=0 nr=EU, f1=/produkt/info/html/EU.htm]

- Europaparlamentet

- Europeiska kommissionen

- Europeiska rådet

- Europarådet

- Europeiska unionens råd

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[ Europaparlamentet (EP), även känt som EU-parlamentet, är en av Europeiska unionens institutioner, .......... ]

<<<<

- Svensk författningssamling om kemiska ämnen

chemfile(), nC=0 nr=lagbok, f1=/produkt/info/html/lagbok.htm

- Miljöbalk innehåll

- Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

- Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll

- Lag (1999:381) om allvarliga kemikalieolyckor

- Förordning (1999:382) om allvarliga kemikalieolyckor

- Förordning (2000:338) om biocidprodukter

- Förordning (2001:512) om deponering av avfall

- Förordning (2002:187) om ämnen som bryter ned ozonskiktet

- Förordning (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer

- Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

- Avfallsförordning (2011:927)

- Förordning (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel

Referens = Svensk författningssamling

chemfile(), file(), referens i dokument

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[ Miljöbalken består av sju delar Första avdelningen Den första delen (kapitel 1-6) innehåller .......... ]

- Ämnen på listor att ta hänsyn till

chemfile(), nC=0 nr=listor, f1=/produkt/info/html/listor.htm

Lista	Beskrivning av listans innehåll KEMI = Kemikalieinspektionen ECHA = Europeiska kemikaliemyndigheten
Prioteringsdatabasen, KEMI	Prioteringsdatabasen, PRIO, är ett webbaserat verktyg, som har framtagits av Kemikalieinspektionen. PRIO är en guide som kan användas för att ta fram beslutsunderlag som kan ligga till grund för prioriteringar. Databasen ger hjälp att strukturera riskminskningsarbetet och välja rätt kemisk produkt på rätt ställe. Till PRIO finns kopplat ett antal miljö- och hälsokriterier för ämnen som bör prioriteras i riskminskningsarbetet, samt en databas med exempel på sådana ämnen. Med hjälp av verktyget PRIO går det att - Skapa systematik i miljöarbetet genom att använda steg-för-steg guiden - Få information om prioriterade hälso- och miljöegenskaper - Hitta ämnen som ingår i ämnesgrupper och olika produkttyper - Få hjälp att utveckla rutiner för inköp, produktutveckling, riskhantering etc Referens = Kemikalieinspektionen [chemfile(), file(), referens i dokument]
Begränsningsdatabasen, KEMI	Begränsningsdatabasen är ett hjälpmedel för att hitta regler om förbud och andra användningsbegränsningar som gäller i Sverige för enskilda kemiska ämnen eller ämnesgrupper inom Kemikalieinspektionens verksamhetsområde. Den information som finns i databasen är avgränsat till de specifika bestämmelser som gäller enskilda kemiska ämnen eller ämnesgrupper. Observera att det finns ytterligare användningsbegränsningar för kemiska ämnen än de som finns samlade i begränsningsdatabasen t ex. tillståndsplikten för giftiga eller starkt frätande ämnen. Ämnen som är begränsade enbart pga sin klassificering finns inte med i databasen. Andra myndigheter såsom Arbetsmiljöverket och Naturvårdsverket har också föreskrifter som begränsar användningen av kemiska ämnen. Dessa finns inte med i databasen. Begränsningsdatabasen finns på Kemikalieinspektionens webbsida. Referens = Kemikalieinspektionen [chemfile(), file(), referens i dokument]
N-Class	N-Class Information om klassificering för drygt 7 800 ämnen. Uppgifterna avser i första hand effekter på miljön och ligger till grund för klassificeringar och klassificeringsförslag. Brand- och hälsofaroklassificeringar finns också med. N-Class finns på Kemikalieinspektionens webbsida. Referens = Kemikalieinspektionen [chemfile(), file(), referens i dokument]
Kandidatlistan, ECHA	Kandidatlistan ECHA identifierar succesivt ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som SVHC-ämnen och förtecknar dessa på en särskilt lista, den sk kandidatlistan (artikel 59). SVHC = Substances of Very High Concern (ämnen med särskilt farliga egenskaper) Ämnen som kan föreslås till kandidatlistan är ämnen som har egenskaper som kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och i miljön, sk särskilt farliga ämnen, artikel 57. Ett särskilt farligt ämne (SVHC) är ett ämne som - Uppfyller kriterierna för att klassificeras som cancerframkallande, mutagent, eller reproduktionstoxiskt i kategori 1 eller 2 enligt direktiv 67/548/EEG (CMR-ämnen) eller kategori 1a eller 1b i CLP-förordningen, förordning (EG) nr 1272/2008 - Uppfyller kriterierna för att betraktas som långlivat, bioackumulerande och toxiskt (PBT) enligt de kriterier som finns i bilaga XIII till REACH-förordningen (EG) nr 1907/2006 - Uppfyller kriterierna för att betraktas som mycket långlivat och mycket bioackumulerande (vPvB) enligt de kriterier som finns i bilaga XIII till REACH-förordningen (EG) nr 1907/2006 - Har andra allvarliga egenskaper som t ex hormonstörande egenskaper PBT = Persistent (svårnedbrytbart), Bioackumulative (ansamlas i levande organismer) and Toxic (giftigt). vPvB = very Persistent and very Bioackumulative Kandidatlistan finns på den europeiska kemikaliemyndighetens webbsida. <<<< Länk till kandidatlistan på ECHA:s webbsida Referens = Europeiska kemikaliemyndigheten [chemfile(), file(), referens i dokument]
Bilaga XIV, ECHA	Tillståndsprövning Bestämmelserna om tillstånd finns i avdelning VII i REACH-förordningen. En tillståndsprövning införs för kemiska ämnen som har allvarliga hälso- och miljöfarliga egenskaper, artikel 56 och 57, sk SVHC-ämnen (Substances of Very High Concern). Ämnen på kandidatlistan som kräver tillstånd kommer att förtecknas i en bilaga till REACH-förordningen, bilaga XIV. Artikel 56 beskriver ämnen och användningsområden som är undantagna från tillståndsplikten. Bilaga XIV finns på den europeiska kemikaliemyndighetens webbsida. <<<< Länk till bilaga XIV på ECHA:s webbsida Referens = Europeiska kemikaliemyndigheten [chemfile(), file(), referens i dokument]
SIN-listan	SIN-listan Substitute it Now, utvecklas av International Chemical Secretariat (ChemSec), en ideell organisation som arbetar för en giftri miljö i samarbete med frivilligorganisationer och rådgivande kommitté. Listan är baserad på idén att ersätta farliga kemiska ämnen med säkrare alternativ. I listan har ChemSec identifierat ämnen som inger betänkligheter utifrån de kriterier som fastställts i den europeiska kemikalielagstiftningen REACH. SIN-listan finns på Kemikalieinspektionens webbsida. Referens = Kemikalieinspektionen [chemfile(), file(), referens i dokument]
Bilaga 1 i AFS 2011:19	Bilaga 1 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2011:19, innehåller ämnen med förbud eller tillståndskrav. Grupp A, ämnen som enligt 45 paragrafen inte får hanteras. Grupp B, ämnen som enligt 47 paragrafen får hanteras endast efter tillstånd av Arbetsmiljöverket. 45 paragrafen Ett kemiskt ämne som tillhör grupp A i bilaga 1 eller en kemisk produkt som innehåller en tillsats av ett sådant ämne får inte hanteras, med undantag för de situationer som anges i 46 och 48 paragraferna i dessa föreskrifter. Detsamma gäller kemiska produkter som innehåller ett sådant ämne som förorening i en halt av 0,1 viktprocent eller mer. För erionit gäller dock halten 1 viktprocent eller mer. 46 paragrafen Ett kemiskt ämne eller produkt som avses i 45 paragrafen får hanteras efter tillstånd av Arbetsmiljöverket - vid forskning om ett cancerframkallande ämnes effekter - vid utveckling av analysmetoder för ett ämne som tillhör grupp A - i annan verksamhet där det finns särskilda skäl att hantera ett sådant ämne 47 paragrafen Ett kemiskt ämne, som tillhör grupp B i bilaga 1, eller en kemisk produkt, som innehåller ett sådant ämne i en halt av 1 viktprocent eller mer, får inte hanteras utan tillstånd av Arbetsmiljöverket. 48 paragrafen Tillstånd enligt 46 och 47 paragraferna behövs inte vid lagerhållning för försäljning eller transport av obrutna originalförpackningar. Referens = Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2011:19 [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[ Beskrivning av listans innehåll, KEMI = Kemikalieinspektionen ECHA = Europeiska .......... ]

/Yttre Miljö

- Atmosfären, världsdelar, kontinenter, världshaven

[ Jordens atmosfär brukar delas in i olika lager (skikt) beroende på dess höjd och egenskaper, t ex om .......... ]

- Dioxiner och PCB

- Ekologi

[ Definitioner Ekologi, definieras som interaktionerna mellan organismer och miljön. Miljö, .......... ]

- Ekotoxikologi

[ // // Ekotoxikologi är läran om kemiska ämnens spridning, omvandling och effekter i ekosystem, .......... ]

- Fluorerade ämnen

[ PFAS är ett samlingsnamn för över 800 industriellt framställda kemiska ämnen. De används i ett stort .......... ]

- Försurning, övergödning

[ Utsläpp av svaveldioxid (SO₂) och kväveoxider (NO, NO₂) i Sverige // .......... ]

- Kvicksilver

[ Kvicksilver, är ett av de allra farligaste miljögifterna och utgör ett hot både mot miljön och .......... ]

- Miljögifter

[ Miljögifter i produkter som kan spridas till miljön, Miljögifter är de gifter som klassas som .......... ]

- Ozon

[ Ozon, är en form av syre som består av tre atomer syre. Ozon har den kemiska beteckningen .......... ]

- Sveriges vattenmyndigheter

[ Införandet av EU:s ramdirektiv för vatten i svensk lagstiftning innebar ett nytt helhetsgrepp på .......... ]

- Växthusgaser

[ Runt jorden finns en atmosfär som består av flera olika gaser. Vissa av gaserna, bl a vattenånga, .......... ]

/Övrigt

- Databaser och webbsidor om kemiska ämnen

chemfile(), nC=0 nr=datab, f1=/produkt/info/html/datab.htm

CAS-nr, EG-nr

<<<<

chemfile(), nC=0 nr=CAS_nr, f1=/produkt/info/html/CAS_nr.htm

CAS-nr

Chemical Abstracts Service (CAS)

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nC=0 nr=EG_nr, f1=/produkt/info/html/EG_nr.htm]
EG-nr
EG-nummer är förteckning med unika identifieringsnummer för kemiska ämnen inom Europeiska Unionen. Förteckningen är en kombination av tre listor, European Chemical Substances Information System (Einecs), European List of New Chemical Substances (Elincs) samt No Longer Polymers List (NLP). Einecs omfattar ämnen som förekom inom Europeiska Unionen före september 1981. Elincs upptar nya föranmälda ämnen. NLP-listan upptar ämnen som tidigare ansågs vara polymerer, men som därefter inte längre betraktas som polymerer.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Eventuella risker är alltid -------- -- ------------------ -------------- och upptag i kroppen ------ --- -- viktigt med en yrkeshygienisk ---------------------

CLP-förordning (EG) 1272/2008

Databaser om toxikologi och miljö

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Länk Innehåller
<<<< CDC-NIOSH Pocket Guide to Chemical Health Hazards
Innehåller översiktliga data om ----- ----- ------------ ----------- och rekommenderad skyddsutrustning.

Referens = Arbets- och ------------- -------- [chemfile(), file(), referens i dokument]
<<<< ChemIDplus
Innehåller data om struktur, ---------- ------------ ------------- data och länkar till ----- ---------- ChemIDPlus-databasen innehåller information om ---- ------ ------- ------ Information kan sökas med ------ ----- ------ --------- Abstract Service number), molekylformel, ----------- ----- -- basis av strukturen.
I databasen finns i ------ ---- ------------------ ----------------- Producent är National Library -- -------- ------ ---------- Data Network.

Referens = Arbets- och ------------- -------- [chemfile(), file(), referens i dokument]
<<<< Länk till databaser på NLM – Environmental Health & Toxicology

Referens = Arbets- och ------------- -------- [chemfile(), file(), referens i dokument]
<<<< National Toxicology Program
Innehåller data om toxikologiska ------------- -- ----- ------

Referens = Arbets- och ------------- -------- [chemfile(), file(), referens i dokument]
<<<< Det finns också sajter --- ----------- ----------- -- exponering och hälsorisker vid --------- ---------------- t ex svetsning på -----------------

Referens = Arbets- och ------------- -------- [chemfile(), file(), referens i dokument]
<<<< Ämnesregistret Kemikalieinspektionen
Här går det att ---- --- ------ --------- EG-nr och med hela ----- ----- -- ------------
Ämnesregistret innehåller ingen riskinformation, --- --- --- --- söka CAS-nr, EG-nr och synonymer för ämnen.

Referens = Kemikalieinspektionen [chemfile(), file(), referens i dokument]
<<<< ECOTOX Database
ECOTOX-faktadatabasen innehåller information om ------- ------ --------- --- vattenorganismer, växter och natur.
Det finns över 200000 -------- -------- ---------------- --- cirka 8000 kemiska ämnen. Den innehåller 40000 växtundersökningar --- --------------- ----- -- på marksidan 40000.
Producent är U.S. Environmental ---------- ------- ------ -- Research and Development, National Health and Environment ------- -------- ----------- ------------- Ecology Division.

Referens = Kemikalieinspektionen [chemfile(), file(), referens i dokument]
<<<< TOXNET
Här finns en samling --------- ---- ----------- ------- ämnen och närliggande områden.
Bland Toxnet-databaserna finns speciella --------- --- - -- cancer/mutagenicitet, det finns också möjlighet --- ---- - ----- databaser samtidigt.
Användbara databaser är
- ChemIDplus, för att ----- ------ --- ------- namn, kemiska-fysikaliska-data
- HSDB, Hazardous Substances --------
- Toxline, omfattande bibliografisk ------- --- -- - miljoner referenser till litteratur ---- ----- och miljö
Faktadatabasen Hazardous Substances Databank ------ ---------- ---------- ----------- om tillverkning och ----------- ------------------ ----------- --------- och åtgärdsanvisningar, toxicitet, farmakologi, -------- - ------- ---------- och bestämmelser samt analysmetoder --- ----- - --- kemiska ämnen. Producent är National Library -- -------- ------ ---------- Data Network.

Referens = Kemikalieinspektionen [chemfile(), file(), referens i dokument]
<<<< ECHA:s klassificerings- och märkningsregister
Omfattar över 90 000 ----- ---- --------- --- samlats ur tillverkares och -------------- REACH-registreringar och klassificeringsanmälningar. Uppgifternas riktighet har inte granskats.
Registret innehåller också en ----------- ---- ------------- -------------- för ämnen (bilaga VI till CLP-förordningen, ------ -----

Referens = Europeiska kemikaliemyndigheten ------ [chemfile(), file(), referens i dokument]
<<<< ECHA CHEM
En offentlig databas på ---------- --------------------- --------- över REACH-registrerade ämnen. Databasen ---------- -- - ---------- om farliga egenskaper, klassificeringar, ---------- --- ----- ---------- av ämnen.
Omfattningen av information om --- ------- ---- ----- bl a av ---- ------- --- ------------------- Sökningen i databasen sker ---- ------ ------ ---- eller EG-nr, men ämnets ---- --- ----- ---------

Referens = Europeiska kemikaliemyndigheten ------ [chemfile(), file(), referens i dokument]

Dokument och granskade översikter från nationella och internationella organisationer

På olika myndigheters webb-platser finns föreskrifter, gräns- och riktvärden och faktablad

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[ EG-nr, EG-nummer är förteckning med unika identifieringsnummer för kemiska ämnen inom .......... ]

- Kemiska ämnen i inomhusmiljön

chemfile(), nC=0 nr=tvoc, f1=/produkt/info/html/tvoc.htm

- Kemiska ämnen i inomhusmiljön

- Organiska ämnen

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

- Flyktiga organiska ämnen

- Alifatiska kolväten

- Aromatiska kolväten

- Alkoholer

- Aldehyder och ketoner

- Acetaldehyd

- Hexanal

- Ketoner

- Syror och estrar

- Terpener

- Limonen

- Isopren

- Mikrobiellt producerade lättflyktiga organiska ämnen (MVOC)

- Dominerande flyktiga organiska ämnen i inomhusluft

- Sammanfattning, flyktiga organiska ämnen i inomhusluften

- Doftämnen

- Kemikalier i byggnads- och inredningsmaterial

- Träprodukter

- Målarfärg

- Svårflyktiga ämnen i byggmaterial, PCB, ftalater

- Ftalater

- Sammanfattning, kemikalier i byggnads- och inredningsmaterial

- Kemikalier i hushållsprodukter

- Kemiska reaktioner i inomhusluft och på materialytor

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[ I det här dokumentet beskrivs de ämnen och ämnesgrupper som är vanliga i inomhusmiljön, liksom de .......... ]

- Kemiska ämnen i livsmedel

chemfile(), nC=0 nr=chemfood, f1=/produkt/info/html/chemfood.htm

- Akrylamid

- Bekämpningsmedel

- Metaller

- Aluminium

- Arsenik

- Kadmium

- Koppar

- Kvicksilver

- Kombinationseffekter

- Dioxiner och PCB

- Miljögifter

chemfile(), nC=0 nr=fluor, f1=/produkt/info/html/fluor.htm

- Fluorerade ämnen

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

- Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)

- Bromerade flamskyddsmedel

- Dioxiner och PCB

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Dioxiner och PCB
Dioxiner och PCB är --------- ----------------- --- ---- stor spridning i miljön. Dioxiner bildas bl a --- ------------ -- ---------- som innehåller klor och --- ---------------------- t ex sopförbränning. PCB ¹ är en industrikemikalie som har använts inom många områden, t ex i transformatorer --- --------- - ---- innan den förbjöds på -----------
¹ PCB är en förkortning --- ------------- ---------- ----- utgör en serie av --- ---------- PCB kan finnas kvar - - -- - fogmassor i hus byggda ---- ----- ----- -------- att användas och kan därför hamna - ------
Intag
Intag av dioxiner och --- ---- --- ------ Ämnena är fettlösliga och finns främst i feta animaliska livsmedel som fisk ², kött och mejeriprodukter.
² Höga halter finns i --- ---- --- --------- och vildfångad lax från ---------- -------- t ex Östersjön, Bottniska ------ ------ --- -------
Hälsorisker
Ämnena misstänks påverka immunförsvaret, -------------- --- ---------------- ---- orsaka cancer.
Rekommendationer
Livsmedelsverket rekommenderar att inte --- ---- --- --- innehålla höga halter dioxin --- --- oftare än en gång --- ------ Rekommendationen gäller strömming/sill och ---------- --- --- ----- från hela Östersjön och Bottniska viken. Den gäller också vildfångad ---- ----- --- --- från Vänern och Vättern, liksom röding och sik ---- --------
Den lax som säljs - ------- -------------- -- oftast odlad eller fångad - -------- ----- ------ havet och går bra att ---- Även fisk som är ----- - ---------- --------- viken, Vänern eller Vättern --- --- --- ---- De flesta sillsorter som ----- - ---------- ------ inte från Östersjön.

Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[ PFAS är ett samlingsnamn för över 800 industriellt framställda kemiska ämnen. De används i ett stort .......... ]

- Tvättmedel

chemfile(), nC=0 nr=wash, f1=/produkt/info/html/wash.htm

- Tvättmedel

- Funktion

- Vanliga ämnen i tvättmedel

- Hälsorisker

- Tvättmedels miljöpåverkan

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[ Tvättmedel, är en sorts rengöringsmedel som främst är avsett för rengöring, blekning, .......... ]

/Inköp

- Kriterier vid utvärdering av kemiska produkter

chemfile(), nC=0 nr=criter, f1=/produkt/info/html/criter.htm

Kriterier som kan användas för utvärdering av kemiska produkter

Kriterier, upphandlingsmyndigheten ¹⁾

Ingående ämnens hälsofarlightet

Produktens miljöfarlighet

Tensiders nedbrytbarhet

Ingående ämnens bioackumulerbarhet

Specifika ämnen/ämnesgrupper

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nC=0 nr=crit-to, f1=/produkt/info/html/crit-to.htm]
Följande ämnen och ämnesgrupper bör inte ingå i kemiska produkter.

EDTA (CAS 60-00-4) i halter över 0,2 viktprocent.
Aromatiska lösningsmedel i halter över 0,2 viktprocent.
Halogenerade lösningsmedel i halter över 0,2 viktprocent.
Alkylfenoletoxylater i halter över 0,01 viktprocent.
Aktivt klor i halter över 0,01 viktprocent.

Undantag

Produkter innehållande aktivt klor som är avsedda för viss desinfektion och mögelsanering undantas från kravet då det krävs av hygienska skäl.

Produkter innehållande aktivt klor för blekning undantas från kravet vid omtvätt av svårt nedsmutsat tvättgods ¹⁾.

Avaromatiserad nafta med <1% aromatiska kolväten och <0,1% bensen samt restmonomerer i polymerinnehållande produkter undantas från kravet.

¹⁾ Med svårt nedsmutsat tvättgods menas exempelvis färgämnesfläckar på texttilier.

Motiv

Det finns flera problematiska ämnen/ämnesgrupper som är svåra att utesluta genom generella krav på ämnens eller produkters klassificering. Därför finns det behov av att ställa ytterligare krav på begränsning av specifika ämnen och ämnesgrupper.

EDTA

EDTA, som är en komplexbildare, är inte lätt nedbrytbart. Det finns mer miljöanpassade komplexbildare, som är nedbrytbara och som kan ersätta EDTA, exempelvis MGDA (metylglycindiättiksyra) ¹⁾.

Enligt EU:s riskvärdering är det motiverat att ställa krav på att kemiska produkter inte ska innehålla EDTA i halter över 0,2 viktprocent. Denna haltgräns är satt enligt bestämmelserna om märkning i Tvätt och rengöringsmedelsförordningen (EG) nr 648/2004 där EDTA måste deklareras om det är tillsatt i halter över 0,2 viktprocent.

¹⁾ Miljömärkning av handdiskmedel version 5.0, Svanen 2011-08-09.

Aromatiska lösningsmedel

Aromatiska lösningsmedel är generellt sett miljö- och hälsofarliga och kan ge negativ påverkan på människors hälsa och den yttre miljön vid exponering.

Det är därför motiverat att ställa krav på att produkterna inte ska innehålla aromatiska lösningsmedel i halter över 0,2 viktprocent. Denna haltgräns är satt enligt bestämmelserna om märkning i Tvätt och rengöringsmedelsförordningen (EG) nr 648/2004 där aromatiska lösningsmedel måste deklareras om de är tillsatta i halter över 0,2 viktprocent.

Undantaget avser avaromatiserad nafta med <1% aromatiska kolväten och <0,1% bensen samt restmonomerer i polymerinnehållande produkter. Anledningen till undantaget är att kunna medge en viss nivå av förorening av tillverkningstekniska skäl.

Filmbildande golvvårdsprodukter är baserade på co-polymerer av akryl, styren, butyl eller metylakrylat samt alifatisk polyuretan. Styren brukar klassificeras som ett aromatiskt lösningsmedel. Styren kan ingå som en restmonomer i mycket låga koncentrationer (<50 ppm) i polymerbaserade golvvårdsprodukter. Ett strikt förbud mot att använda styren i polymerbaserade-polishprodukter skulle innebära mycket stora begränsningar av möjligheterna att formulera produkter med lämpliga egenskaper för vissa applikationer.

Halogenerade lösningsmmedel

Halogenerade lösningsmedel är generellt sett miljö- och hälsofarliga och kan ge negativ påverkan på människors hälsa och den yttre miljön vid exponering.

Det är därför motiverat att ställa krav på att produkterna inte ska innehålla halogenerade lösningsmedel i halter över 0,2 viktprocent. Denna haltgräns är satt enligt bestämmelserna om märkning i Tvätt och rengöringsmedelsförordningen (EG) nr 648/2004 där halogenerade lösningsmedel måste deklareras om de är tillsatta i halter över 0,2 viktprocent.

Alkylfenoletoxylater

Gruppen alkylfenoletoxylater, t ex nonylfenol och nonylfenoletoxilat är ämnen som kan orsaka skadliga långtidseffekter i miljön, dvs de är klassificerade med faroangivelser
H400 - Mycket giftigt för vattenlevande organismer
H410 - Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter

Användningen av dessa ämnen i bland annat kemisk-tekniska produkter och kosmetiska produkter regleras i bilaga XVII till REACH (EG) nr 1907/2006.

Ämnena får inte släppas ut på marknaden eller användas som ämnen eller i blandningar i koncentrationer på 0,1 viktprocent eller högre.

En branschöverenskommelse om avveckling tecknades i Sverige redan i slutet av 1980-talet och ämnesgruppen är här utfasad sedan länge. För att ämnesgruppen inte ska introduceras på marknaden på nytt är det relevant att ställa krav på att alkylfenoletoxylater ej ska ingå i produkterna i halter över 0,01 viktprocent.

Aktivt klor

Produkter som innehåller aktivt klor kan vid hög temperatur och vid hög smutsbelastning bilda klororganiska föreningar. Klororganiska föreningar är generellt svårnedbrytbara och därför långlivade i naturen. Det är därför relevant att ställa krav på att produkter ej ska innehålla aktivt klor i halter över 0,01 viktprocent.

Procenthalten är satt med tanke på att tillåta att klorerat vatten används vid produktionen av produkterna eftersom aktivt klor minimerar behovet av konserveringsmedel i produktionstankar för avjoniserat vatten.

Kommunalt vatten är också klorerat, därför går det inte att garantera att slutprodukten blir helt fri från klor.

Aktivt klor är verksamt mot smittämnen, varför det kan vara motiverat att använda för desinfektion och mögelsanering, t ex i simhallar, badinrättningar för bekämpning av sporbildande bakterier, t ex Clostridium difficile.

Aktivt klor är också effektivt som blekmedel och därför kan användning av produkter med aktivt klor vara motiverat vid omtvätt av svårt nedsmutsat tvättgods ²⁾, eftersom alternativet kan vara kassation ²⁾.

²⁾ Med svårt nedsmutsat tvättgods menas t ex färgämnesfläckar
Sådant som inte håller kvalitetsmåtten vid t ex tvätt betraktas som kassation

Referens = Upphandlingsmyndigheten [chemfile(), file(), referens i dokument]

Upphandlingsmyndigheten är en myndighet som ger stöd genom att utveckla och förmedla kunskap, verktyg och metoder för offentlig upphandling.

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Kriterier för att uppfylla Svanenlicens ²⁾

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

I den här fliken finns kriterier med klassificering av kemisk produkt ^* och kriterier med klassificering av ingående ämnen ^** i kemisk produkt.
Om något kriterie i ---------- -- --------- --- kemisk produkt ersättas med ------ ------ --------
^* Klassificering av kemiska produkter, rubrik 2 i säkerhetsdatablad.
Om kemisk produkt är klassificerad ¹ enligt något alternativ som finns i tabellen i fliken, bör produkten ersättas med ------ ------ --------
¹ Utvärdering med klassificering enligt CLP förordning (EG) nr 1272/2008
^** Ingående ämnen i kemiska produkter, rubrik 3 i säkerhetsdatablad
Om ingående ämne/ämnen i kemisk produkt är klassificerad ² enligt något alternativ som ----- - -------- i fliken, bör produkten -------- --- ------ ------ produkt.
² Klassificering enligt CLP förordning (EG) nr 1272/2008

Klassificering av kemiska produkter, rubrik 2 i säkerhetsdatablad

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Om kemisk produkt är klassificerad ¹ enligt något alternativ som finns i tabellen på den här sidan, bör produkten ersättas med mindre farlig produkt.
¹ Klassificering enligt CLP förordning (EG) nr 1272/2008

Klassificering enligt CLP förordning (EG) nr 1272/2008
Faroklass och kategori Faroangivelser
Aquatic ¹ Acute 1
Aquatic Chronic 1-4
¹ Farligt för vattenmiljön, kategori akut 1, kronisk --- H400, H410, H411, H412, ----
risk()= H400,H410,H411,H412,H413
Ozone ¹
¹ Farligt för ozonskiktet EUH059, H420
risk()= EUH059,H420
Acute ¹ tox 1
Acute tox 2
Acute tox 3
Acute tox 4
¹ Akut toxicitet, kategori 1 - - H300, H310, H330, H301, ----- ----- ----- ----- H332, H370, H372
risk()= H300,H310,H330,H301,H311,H331,H302,H312,H332,H370,H372
STOT ¹ SE 1-2
STOT RE 1-2
¹ Specifik organtoxicitet (STOT) med ------- ---- --- -------- (RE) exponering
STOT = Specific target ----- --------
SE = Single exposure
RE = Repeated exposure H370, H371, H372, H373
risk()= H370,H371,H372,H373
Asp ¹ tox 1
¹ Fara vid aspiration, kategori - H304
risk()= H304
Resp ¹ sens 1
Skin sens 1
¹ Luftvägssensibilisering (Resp) eller hudsensibilisering ------- -------- - H334, H317¹⁾
¹⁾ produkten får inte innehålla -------- ----- - ------- som resulterar i märkningen
risk()= H334,H317
Skin Corr ¹ 1A
Skin Corr 1B
Skin Corr 1C
¹ Frätande eller irriterande på ------ ---- ---- -------- H314
risk()= H314
Carc ¹ 1A
Carc 1B
Carc 2
¹ Cancerframkallande, Carc 1A/1B/2 H350, H350i, H351
risk()= H350,H350i,H351
Mut ¹ 1A
Mut 1B
Mut 2
¹ Mutagen, Mut 1A/1B/2 H340, H341
risk()= H340,H341
Repr ¹ 1A
Repr 1B
Repr 2
¹ Reproduktionstoxicitet, Repr 1A/1B/2 H360, H361, H362
risk()= H360,H361,H362

Förklaring till text i tabellen, CLP förordning (EG) nr 1272/2008

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nC=0 nr=clpcl, f1=/produkt/info/html/clpcl.htm]
CLP är baserad på ett system med faroklasser, och i varje faroklass kan det finnas en eller flera farokategorier eller riskgrupper beroende på vilken grad av fara ämnet eller blandningen medför. En faroklass är till exempel akut toxicitet, och den delas in i fyra kategorier. Faroangivelser, vilket är motsvarigheten till riskfraser i ämnesdirektivet 67/548/EEG, fastställs på grundval av faroklass och kategori.

Enligt CLP ersätts riskfaserna (R-fraser) med faroangivelser (H-angivelser). Varje faroangivelse har en H-kod, precis som varje R-fras har ett nummer. Det finns ett samband mellan de nya H-angivelserna och R-fraserna, men de motsvarar inte direkt varandra. De nya angivelserna är i princip mer specifika eller detaljerade än de gamla fraserna.

Många H-angivelser är samma som eller liknar R-fraserna. I vissa fall lämnar de inte riktigt samma information. En del H-angivelser kan användas för mer än en farokategori inom en faroklass.

Faroklass
Typ av fara t ex frätande eller irriterande på huden, farligt för vattenmiljön

Farokategori
Indelning inom varje faroklass som anger hur allvarlig faran är (t ex akut toxicitet, kategori 1-4)

Varje faroklass har sin indelning i farokategorier och antalet kan variera från 1 till 7. Farokategorier indelas efter kriterier inom varje faroklass och anger hur allvarlig faran är.

Det finns ingen enhetlig benämning av farokategorierna utan varje faroklass har sitt individuella system, t ex
1-2-3-4-5-6 eller
A-B-C-D-E-F eller
1a-1b-2-....

En sammanställning av alla faroklasser med deras farokategorier finns i CLP förordning (EG) 1272/2008, Bilaga VI, 1.1.2.1.1
<<<< Länk till webbsida med info om vad CLP-förordning (EG) 1272/2008 innehåller
<<<< Länk till CLP-förordning (EG) 1272/2008

Faroangivelser
Faroangivelser anger på vilket sätt produkten är farlig.

Skyddsangivelser
Skyddsangivelser anger hur hälsa och miljö ska skyddas.

Referens = Europeiska kemikaliemyndigheten och kemikalieinspektionen [chemfile(), file(), referens i dokument]

Läs mer om faroklasser och farokategorier

Fysikaliska faror
Faroklass Koder för faroklass och kategori
2.1 Explosiva ämnen, blandningar och föremål

Kod Kategori
Unst. expl.
Expl. 1.1
Expl. 1.2
Expl. 1.3
Expl. 1.4
Expl. 1.5
Expl. 1.6

2.2 Brandfarliga gaser

Kod Kategori
Flam. Gas 1
Flam. Gas 2

2.3 Brandfarliga aerosoler

Kod Kategori
Flam. Aerosol 1
Flam. Aerosol 2

2.4 Oxiderande gaser

Kod Kategori
Ox. Gas 1

2.5 Gaser under tryck

Kod Kategori
Press. Gas

2.6 Brandfarliga vätskor

Kod Kategori
Flam. Liq. 1
Flam. Liq. 2
Flam. Liq. 3

2.7 Brandfarliga fasta ämnen

Kod Kategori
Flam. Sol. 1
Flam. Sol. 2

2.8 Självreaktiva ämnen eller blandningar

Kod Kategori
Self-react. A
Self-react. B
Self-react. CD
Self-react EF
Self-react. G

2.9 Pyrofora vätskor

Kod Kategori
Pyr. Liq. 1

2.10 Pyrofora fasta ämnen

Kod Kategori
Pyr. Sol. 1

2.11 Självupphettande ämnen eller blandningar

Kod Kategori
Self-heat. 1
Self-heat. 2

2.12 Ämnen eller blandningar som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarlig gas

Kod Kategori
Water-react. 1
Water-react. 2
Water-react. 3

2.13 Oxiderande vätskor

Kod Kategori
Ox. Liq. 1
Ox. Liq. 2
Ox. Liq. 3

2.14 Oxiderande fasta ämnen

Kod Kategori
Ox. Sol. 1
Ox. Sol. 2
Ox. Sol. 3

2.15 Organiska peroxider

Kod Kategori
Org. Perox. A
Org. Perox. B
Org. Perox. CD
Org. Perox. EF
Org. Perox. G

2.16 Ämnen eller blandningar som är korrosiva för metaller

Kod Kategori
Met. Corr. 1

Hälsofaror
Faroklass Koder för faroklass och kategori
3.1 Akut toxicitet

Kod Kategori
Acute tox. 1
Acute tox. 2
Acute tox. 3
Acute tox. 4

3.2 Frätande eller irriterande på huden

Kod Kategori
Skin Corr. 1A
Skin Corr. 1B
Skin Corr. 1C
Skin Irrit. 2

3.3 Allvarlig ögonskada eller ögonirritation

Kod Kategori
Eye Dam. 1
Eye Irrit. 2

3.4 Luftvägs- eller hudsensibilisering

Kod Kategori
Resp. Sens. 1
Skin Sens. 1

3.5 Mutagenitet i könsceller

Kod Kategori
Muta. 1A
Muta. 1B
Muta. 2

3.6 Cancerogenitet

Kod Kategori
Carc. 1A
Carc. 1B
Carc. 2

3.7 Reproduktionstoxicitet

Kod Kategori
Repr. 1A
Repr. 1B
Repr. 2
Lact.

3.8 Specifik organtoxicitet ¹, enstaka exponering

¹ STOT = Specific target organ toxicity
SE = Single exposure

Kod Kategori
STOT SE 1
STOT SE 2
STOT SE 3

3.9 Specifik organtoxicitet ¹, upprepad exponering

¹ STOT = Specific target organ toxicity
RE = Repeated exposure

Kod Kategori
STOT RE 1
STOT RE 2

3.10 Fara vid aspiration

Kod Kategori
Asp. tox. 1

Miljöfaror
Faroklass Koder för faroklass och kategori
4.1 Farligt för vattenmiljön

Kod Kategori
Aquatic Acute 1
Aquatic Chronic 1
Aquatic Chronic 2
Aquatic Chronic 3
Aquatic Chronic 4

Kompletterande faroklass i EU
Faroklass Koder för faroklass och kategori
5.1 Farligt för ozonskiktet

Kod Kategori
Ozone

Referens = Europeiska kemikaliemyndigheten och kemikalieinspektionen [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Referens = Svanenmärkning av ------- --------- [chemfile(), file(), referens i dokument]

Ingående ämnen i kemiska produkter, rubrik 3 i säkerhetsdatablad

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Risker med kemiska ämnen

Hälso- och miljöfarliga ämnen

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Om ingående ämne/ämnen i kemisk produkt är klassificerad ¹ enligt något alternativ som finns i tabellen på den här sidan, bör produkten ersättas med mindre farlig produkt.

CLP förordning (EG) nr 1272/2008

Klassificering av ämne enligt CLP förordning (EG) nr 1272/2008
Faroklass / faroakategori	Faroangivelse
Akut toxicitet(kategorier 1-3)	H300, H301, H310, H311, ----- ----- ---------- ---------- H310+H330, H300+H310+H330, H301+H311, H301+H331, ---------- -------------- risk()= H300,H301,H310,H311,H330,H331, risk()= H300+H310,H300+H330,H310+H330,H300+H310+H330,H301+H311,H301+H331,H311+H331,H301+H311+H331
Specifik organtoxicitet - enstaka ---------- --------- --	H370 risk()= H370
Specifik organtoxicitet - upprepad ---------- --------- --	H372 risk()= H372
Cancerframkallande	H350, H351 risk()= H350,H351
Mutagen	H340, H341 risk()= H340,H341
Reproduktionstoxisk	H360, H361 risk()= H360,H361
Frätande eller irriterande på ----- ---- ----- -------	H314 risk()= H314
Luftvägs- eller hudsensibilisering	H317, H334 risk()= H317,H334
Farlig för vattenmiljön	H400, H410, H411, H412, ---- risk()= H400,H410,H411,H412,H413

Förklaring till text i tabellen, CLP förordning (EG) nr 1272/2008

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nC=0 nr=clpcl, f1=/produkt/info/html/clpcl.htm]
CLP är baserad på ett system med faroklasser, och i varje faroklass kan det finnas en eller flera farokategorier eller riskgrupper beroende på vilken grad av fara ämnet eller blandningen medför. En faroklass är till exempel akut toxicitet, och den delas in i fyra kategorier. Faroangivelser, vilket är motsvarigheten till riskfraser i ämnesdirektivet 67/548/EEG, fastställs på grundval av faroklass och kategori.

Enligt CLP ersätts riskfaserna (R-fraser) med faroangivelser (H-angivelser). Varje faroangivelse har en H-kod, precis som varje R-fras har ett nummer. Det finns ett samband mellan de nya H-angivelserna och R-fraserna, men de motsvarar inte direkt varandra. De nya angivelserna är i princip mer specifika eller detaljerade än de gamla fraserna.

Många H-angivelser är samma som eller liknar R-fraserna. I vissa fall lämnar de inte riktigt samma information. En del H-angivelser kan användas för mer än en farokategori inom en faroklass.

Faroklass
Typ av fara t ex frätande eller irriterande på huden, farligt för vattenmiljön

Farokategori
Indelning inom varje faroklass som anger hur allvarlig faran är (t ex akut toxicitet, kategori 1-4)

Varje faroklass har sin indelning i farokategorier och antalet kan variera från 1 till 7. Farokategorier indelas efter kriterier inom varje faroklass och anger hur allvarlig faran är.

Det finns ingen enhetlig benämning av farokategorierna utan varje faroklass har sitt individuella system, t ex
1-2-3-4-5-6 eller
A-B-C-D-E-F eller
1a-1b-2-....

En sammanställning av alla faroklasser med deras farokategorier finns i CLP förordning (EG) 1272/2008, Bilaga VI, 1.1.2.1.1
<<<< Länk till webbsida med info om vad CLP-förordning (EG) 1272/2008 innehåller
<<<< Länk till CLP-förordning (EG) 1272/2008

Faroangivelser
Faroangivelser anger på vilket sätt produkten är farlig.

Skyddsangivelser
Skyddsangivelser anger hur hälsa och miljö ska skyddas.

Referens = Europeiska kemikaliemyndigheten och kemikalieinspektionen [chemfile(), file(), referens i dokument]

Läs mer om faroklasser och farokategorier

Fysikaliska faror

Faroklass

Koder för faroklass och kategori

2.1

Explosiva ämnen, blandningar och föremål

Kod	Kategori
Unst.	expl.
Expl.	1.1
Expl.	1.2
Expl.	1.3
Expl.	1.4
Expl.	1.5
Expl.	1.6

2.2

Brandfarliga gaser

Kod	Kategori
Flam. Gas	1
Flam. Gas	2

2.3

Brandfarliga aerosoler

Kod	Kategori
Flam. Aerosol	1
Flam. Aerosol	2

2.4

Oxiderande gaser

Kod	Kategori
Ox. Gas	1

2.5

Gaser under tryck

Kod	Kategori
Press. Gas

2.6

Brandfarliga vätskor

Kod	Kategori
Flam. Liq.	1
Flam. Liq.	2
Flam. Liq.	3

2.7

Brandfarliga fasta ämnen

Kod	Kategori
Flam. Sol.	1
Flam. Sol.	2

2.8

Självreaktiva ämnen eller blandningar

Kod	Kategori
Self-react.	A
Self-react.	B
Self-react.	CD
Self-react	EF
Self-react.	G

2.9

Pyrofora vätskor

Kod	Kategori
Pyr. Liq.	1

2.10

Pyrofora fasta ämnen

Kod	Kategori
Pyr. Sol.	1

2.11

Självupphettande ämnen eller blandningar

Kod	Kategori
Self-heat.	1
Self-heat.	2

2.12

Ämnen eller blandningar som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarlig gas

Kod	Kategori
Water-react.	1
Water-react.	2
Water-react.	3

2.13

Oxiderande vätskor

Kod	Kategori
Ox. Liq.	1
Ox. Liq.	2
Ox. Liq.	3

2.14

Oxiderande fasta ämnen

Kod	Kategori
Ox. Sol.	1
Ox. Sol.	2
Ox. Sol.	3

2.15

Organiska peroxider

Kod	Kategori
Org. Perox.	A
Org. Perox.	B
Org. Perox.	CD
Org. Perox.	EF
Org. Perox.	G

2.16

Ämnen eller blandningar som är korrosiva för metaller

Kod	Kategori
Met. Corr.	1

Hälsofaror

Faroklass

Koder för faroklass och kategori

3.1

Akut toxicitet

Kod	Kategori
Acute tox.	1
Acute tox.	2
Acute tox.	3
Acute tox.	4

3.2

Frätande eller irriterande på huden

Kod	Kategori
Skin Corr.	1A
Skin Corr.	1B
Skin Corr.	1C
Skin Irrit.	2

3.3

Allvarlig ögonskada eller ögonirritation

Kod	Kategori
Eye Dam.	1
Eye Irrit.	2

3.4

Luftvägs- eller hudsensibilisering

Kod	Kategori
Resp. Sens.	1
Skin Sens.	1

3.5

Mutagenitet i könsceller

Kod	Kategori
Muta.	1A
Muta.	1B
Muta.	2

3.6

Cancerogenitet

Kod	Kategori
Carc.	1A
Carc.	1B
Carc.	2

3.7

Reproduktionstoxicitet

Kod	Kategori
Repr.	1A
Repr.	1B
Repr.	2
Lact.

3.8

Specifik organtoxicitet ¹, enstaka exponering

¹ STOT = Specific target organ toxicity
SE = Single exposure

Kod	Kategori
STOT SE	1
STOT SE	2
STOT SE	3

3.9

Specifik organtoxicitet ¹, upprepad exponering

¹ STOT = Specific target organ toxicity
RE = Repeated exposure

Kod	Kategori
STOT RE	1
STOT RE	2

3.10

Fara vid aspiration

Kod	Kategori
Asp. tox.	1

Miljöfaror

Faroklass

Koder för faroklass och kategori

4.1

Farligt för vattenmiljön

Kod	Kategori
Aquatic Acute	1
Aquatic Chronic	1
Aquatic Chronic	2
Aquatic Chronic	3
Aquatic Chronic	4

Kompletterande faroklass i EU

Faroklass

Koder för faroklass och kategori

5.1

Farligt för ozonskiktet

Kod	Kategori
Ozone

Referens = Europeiska kemikaliemyndigheten och kemikalieinspektionen

chemfile(), file(), referens i dokument

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Referens = Miljöstyrningsrådet som -- ----------- ----------- ---- miljöanpassad upphandling

chemfile(), file(), referens i dokument

Ingående ämnens bioackumulerbarhet

Tensider

Parfymer

Listor med ämnen som måste bevakas

Säkerhetsdatablad

¹⁾

²⁾

Risktal för utvärdering av kemiska produkters hälsofarlighet

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Metod för beräkning av risktal med avseende på hälsofarlighet
Risktal kan användas vid ----------- -- ------- --------- och för jämförelse mellan två eller flera ----------
Metoden för beräkning av ------- -- -- -------- av klassificering av kemisk -------- klassificering av ingående ämnen - ------ ------- --- typ av kemisk produkt.
Om exponeringen är känd ---- -- ----------- -- risktalet med avseende på ----------------- och om förbrukad mängd/år -- ---- ---- -- korrigering av risktalet med -------- -- --------- ------
Risktalet är i intervallet ---- ------ ---------

chemF = risktal Hälsofarlighet
<1 Mycket låg
1<3 Låg
3<5 Måttlig
5<8 Hög
8-10 Mycket hög

Formel för beräkning av risktal, ¹chemF
¹ chemF = risktal med -------- -- ------- ---------- hälsofarlighet
Välj risktal från rullmenyerna --- -------- --
- klassificering av kemisk produkt, classif
- ingående kemiska ämnen i kemisk produkt, chemical
- produktgrupp av kemisk produkti, identif
Välj korrigering för exponering enligt tabellen i rullmenyn för exposure
Välj korrigering för mängd produkt som används/år enligt tabellen i rullmenyn för weight
chemF = max(classif,chemical,identif) + exposure + weight
max(classif,chemical,identif) är det största -- ------- ---------------- --- identif.
Om chemF större än --- -------- ----- ------ 10.

classif, uppskattad risk från klassificering av kemisk produkt, rubrik 2 i säkerhetsdatablad

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Enligt CLP-förordning (EG) nr 1272/2008

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nC=0 nr=clpf, f1=/produkt/info/html/clpf.htm]

Klassificering av kemisk produkt, rubrik 2 i säkerhetsdatablad, enligt CLP-förordning (EG) nr 1272/2008

Jämför faroangivelser för produkten med de som finns i tabellen och välj classif = max (Poäng),
som är det högsta värdet i kolumnen

Faroangivelse Faropictogram Signalord Poäng
H300 Dödligt vid förtäring Fara 10
H301 Giftigt vid förtäring Fara 8
H302 Skadligt vid förtäring Varning 6
H304 Kan vara dödligt vid förtäring om det kommer ner i luftvägarna Fara 8
H310 Dödligt vid hudkontakt Fara 10
H311 Giftigt vid hudkontakt Fara 8
H312 Skadligt vid hudkontakt Fara 4
H314 Orsakar allvarliga frätskador på hud och ögon Fara 7
H315 Irriterar huden Varning 4
H317 Kan orsaka allergisk hudreaktion Varning 5
H318 Orsakar allvarliga ögonskador Fara 10
H319 Orsakar allvarlig ögonirritation Varning 6
H330 Dödligt vid inandning Fara 10
H331 Giftigt vid inandning Fara 8
H332 Skadligt vid inandning Varning 4
H334 Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning Fara 6
H335 Kan orsaka irritation i luftvägarna Varning 4
H336 Kan göra att man blir dåsig eller omtöcknad Varning 4
H340 Kan orsaka genetiska defekter Fara 8
H341 Misstänks kunna orsaka genetiska defekter Varning 7
H350 Kan orsaka cancer Fara 8
H351 Misstänks kunna orsaka cancer Varning 7
H360 Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet Fara 7
H361 Misstänks kunna skada fertiliteten eller det ofödda barnet Varning 7
H362 Kan skada spädbarn som ammas - - 8
H370 Orsakar organskador Fara 8
H371 Kan orsaka organskador Varning 7
H372 Orsakar organskador Fara 8
H373 Kan orsaka organskador Varning 7
EUH029 Utvecklar giftig gas vid kontakt med vatten - - 9
EUH031 Utvecklar giftig gas vid kontakt med syra - - 9
EUH032 Utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra - - 10
EU066 Upprepad kontakt kan ge torr hud eller hudsprickor - - 5
EU070 Giftigt vid kontakt med ögonen - - 9
EU071 Frätande på luftvägarna - - 8
EU201 Innehåller bly - - 8
EU201A Varning! Innehåller bly - - 8
EU202 Cyanoakrylat. Fara. Fäster snabbt på hud och ögon. - - 7
EU203 Innehåller krom (VI). Kan orsaka en allergisk reaktion. - - 7
EU204 Innehåller isocyanater. Kan orsaka en allergisk reaktion. - - 8
EU205 Innehåller epoxiförening. Kan orsaka en allergisk reaktion. - - 8
EU206 Varning! Får ej användas tillsammans med andra produkter. Kan avge farliga gaser (klor). - - 7
EU207 Varning! Innehåller kadmium. Farliga ångor bildas vid användning. Se information från tillverkaren. Följ skyddsanvisningarna. - - 7
EU208 Innehåller sensibiliserande ämne. Kan orsaka en allergisk reaktion. - - 7

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Jämför med reglerna i direktiv 1999/45/EG

chemical, uppskattad risk från ingående ämnen i kemisk produkt, rubrik 3 i säkerhetsdatablad

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Ingående kemiska ämnen i produkt, rubrik 3 i säkerhetsdatablad
Jämför ingående ämnens CAS-nr, ämnesnamn eller ämnesidentifiering med de som finns i tabellen och välj chemical = max (Poäng),
som är det högsta ------ - -------- ----- med hänsyn till ingående ----- - ------ --------

CAS-nr Ämne / ämnesidentifiering Farlighet Poäng
Härdplast, isocyanater Allergiframkallande 7
Härdplast, diisocyanater Diisocyanater är starkt allergiframkallande 7
Monoisocyanater
28178-42-9 2,6-Diisopropylfenylisocyanat Allergiframkallande 7
103-71-9 Fenylisocyanat Allergiframkallande 7
75-13-8 Isocyansyra, ICA Allergiframkallande 7
624-83-9 Metylisocyanat, MIC Allergiframkallande 7
Isocyansyra (ICA) och metylisocyanat ----- --- ------
då polyuretan (isocyanater) utsätts för höga temperaturer, t ex vid svetsning
Diisocyanater
822-06-0 Hexametylendiisocyanat, HDI Diisocyanater är starkt allergiframkallande 7
4098-71-9 Isoforondiisocyanat, IPDI Diisocyanater är starkt allergiframkallande 7
101-68-8 4,4´-Metylendifenyldiisocyanat, MDI Diisocyanater är starkt allergiframkallande 7
3173-72-6 1,5-Naftalendiisocyanat, NDI Diisocyanater är starkt allergiframkallande 7
26471-62-5 Toluendiisocyanat Diisocyanater är starkt allergiframkallande 7
584-84-9 2,4-Toluendiisocyanat Diisocyanater är starkt allergiframkallande 7
91-08-7 2,6-Toluendiisocyanat, TDI Diisocyanater är starkt allergiframkallande 7
28679-16-5 Trimetylhexametylendiisocyanat, TMDI Diisocyanater är starkt allergiframkallande 7
16938-22-0 2,2,4-Trimetylhexametylendiisocyanat, TMDI Diisocyanater är starkt allergiframkallande 7
15646-96-5 2,4,4-Trimetylhexametylensdiisocyanat, TMDI Diisocyanater är starkt allergiframkallande 7
26447-40-5 Metylendifenyldiisocyanat Diisocyanater är starkt allergiframkallande 7
-
Härdplast, epoxi Allergiframkallande 7
Härdplast övrigt 6
Krom i tegel och keramiska massor 5
Stenkolstjära, beck i tegel och keramiska massor 5
Fenol, fenolharts som bindemedel i tegel 5
Fluor i gjutpulver 5
Keramiska fibrer 5

identif, uppskattad risk från produktgrupper

exposure, korrigering för exponering

weight, korrigering för mängd kemisk produkt som används

Exempel, Fogskum

Risktal för utvärdering av kemiska produkters miljöfarlighet

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Metod för beräkning av risktal med avseende på miljöfarlighet
Risktal kan användas vid ----------- -- ------- --------- och för jämförelse mellan två eller flera ----------
Metoden för beräkning av ------- -- -- -------- av klassificering av kemisk -------- klassificering av ingående ämnen - ------ ------- --- typ av kemisk produkt.
Om förbrukad mängd/år är ---- ---- -- ----------- av risktalet med avseende -- --------- ------
Risktalet är i intervallet ---- ------ ---------

chemE = risktal Miljöfarlighet
<1 Mycket låg
1<3 Låg
3<5 Måttlig
5<8 Hög
8-10 Mycket hög

Formel för beräkning av kemiska produkters miljöfarlighet, chemE
Välj risktal från rullmenyerna --- -------- --
- klassificering av kemisk produkt, classif
- ingående kemiska ämnen i kemisk produkt, chemical
- produktgrupp av kemisk produkti, identif
Välj korrigering för mängd produkt som används/år enligt tabellen i rullmenyn för weight
chemE = max(classif,chemical,identif) + weight
max(classif,chemical,identif) är det största -- ------- ---------------- --- identif.
Om chemE större än --- -------- ----- ------ 10.

classif, uppskattad risk från klassificering av kemisk produkt, rubrik 2 i säkerhetsdatablad

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Enligt CLP-förordning (EG) nr 1272/2008

Jämför med reglerna i direktiv 1999/45/EG

chemical, uppskattad risk från ingående ämnen i kemisk produkt, rubrik 3 i säkerhetsdatablad

identif, uppskattad risk från produktgrupper

weight, korrigering för mängd kemisk produkt som används

Exempel, kemisk reagens

Dataprogram för beräkning av risktal med avseende på hälsofarlighet och miljöfarlighet

Säkerhetsdatablad, farokategori, faroangivelse och etikett

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Säkerhetsdatablad

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Den som använder kemiska --------- - ---- ------ behöver få information om ------------ ------- ----------- risker och de skyddsåtgärder --- --- ------- Företag som släpper ut ------- --------- -- --------- ska därför lämna säkerhetsdatablad ---- --- --- använder produkten yrkesmässigt.
Säkerhetsdatablad ska vara så --------- --- ------- --- möjligt. De ska vara skrivna -- ------- ---- --------- alla uppgifter som är ------- --- ---- --- att förebygga skador -- --------- --- ------ De ska också vara --------- ---- ------- ------------ och regelverk.
Säkerhetsdatablad ska finnas för -------- ------- ---------
Ämnen och blandningar som -- -------------- --- -------- Farliga ämnen och blandningar -- ------ --- --------------

Exempel på faropiktogram
hälsofarlig
miljöfarlig
oxiderande
brandfarlig
explosiv

Blandningar som inte klassificeras --- ------- --- --- innehåller
- minst 1% (0,2% för gaser) av ett hälso- eller miljöfarligt ämne
- minst ett ämne som har ett gemenskapsgränsvärde (EU-gränsvärde) för exponering på arbetsplatsen
- ämnen som är långlivade, bioackumulerande och toxiska (PBT-ämnen) eller mycket långlivade och mycket bioackumulerade (vPvB) enligt de kriterier som anges i bilaga XIII eller finns på kandidatförteckningen.
Se REACH-förordningen (EG) nr ---------- ------- -- --- mer information om krav -- säkerhetsdatablad för sådana ämnen.
Farliga kemiska produkter
Säkerhetsdatablad ska lämnas för ------- --------- --- ------------- som farliga och som -- ---- --- yrkesmässigt bruk. Säkerhetsdatablad ges ut antingen -- ------ ----- ------------ senast vid första leveransen -- ----------
Uppdaterade blad ska lämnas ---- ---- ------------ ------ till vilka leverantören lämnat --------- -- ------- tolv månaderna. Det räcker inte att ------ ----- -- ----------------- på internet och sedan ------- ---- -- ---------- Istället krävs det -- --- ----- -------- för att uppfylla kravet -- --- ---------- -- yrkesmässiga kunderna med ------------ ---------- ----- --- skicka ut en direkt ----- Det är en värdefull ------- -- ------------------- ----- tillgängliga på företagets webbplats.
Produkter som inte är farliga
För blandningar som inte -- -------------- --- -------- men som ändå omfattas -- ---- -- säkerhetsdatablad, gäller att de --- ------ -- ------------ användare begär det. Information om denna service --- --- -- -------------- t ex säkerhetsdatablad finns --- ----------
Uppdatering av säkerhetsdatablad
Det är inte preciserat - ----------- --- ----- säkerhetsdatablad får vara, men de bör ses ---- --- ---------- ------------ Enligt Reach ska uppdatering -- ------ ----- -- snart ny information som --- ------- ---------------------- eller ny information om ----- ---- ------------ Bladen ska också uppdateras --- --- --------- --- beviljats eller nekats eller --- -- ----------- --- fastställts.
Bilaga II i Reach ----- ----- -------- --- ska finnas med i --- ------------------ samt ger en detaljerad ----------- -- ---- -- innehåll under varje rubrik.

Referens = Kemikalieinspektionen [chemfile(), file(), referens i dokument]

Faroangivelser

Farosymboler

Etiketter

Jämförelse av faropiktogram med farosymboler

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Etikett
Just nu kan konsumenter -- --- ----- ----- av symboler på kemiska ---------- Det beror på nya ------ --- ------- --- symboler med orange bakgrund, farosymboler ¹⁾, håller på att bytas -- --- --- --- vit bakgrund och en --- ---- faropiktogram ²⁾.
Från och med 1 ---- ---- --- ---- de nya symbolerna finnas -- --------- --- ----- i butik. En fördel med de --- ---------- -- --- de kommer att se -------- -- - ---- länder i världen.
¹⁾ Farosymboler enligt ämnesdirektivet (direktiv 67/548/EEG) och preparatdirektivet (direktiv 1999/45/EG)
²⁾ Faropiktogram enligt CLP-förordning (EG) 1272/2008
Typ av farlighet Farosymbol Faropiktogram Farlighet
Produkter som är irriterande ----- -------- En produkt med någon -- ----- -------- --- vara frätande, irriterande eller ------- --- ------ ögonen och luftvägarna.
Vissa kan orsaka kraftiga ---------- ----------- Om produkten är frätande --- --- -- ---------- skador redan vid kortvarig -------- t ex vid stänk - -------
Produkter som innehåller frätande ----- ----- --------- ----------- (lut), vissa syror såsom ättika ----- --- ---- -------- farliga redan i små --------
Exempel på produkter som --- ---- ------ --- någon av dessa symboler -- ------------------- ---------------- propplösare, avkalkningsmedel eller ugnsrengöringsmedel.
Produkter som är farliga --- ------ Utöver sådana skador som ----- ---- --- ----- produkter orsaka allvarliga skador -- ------ vid nedsväljning eller genom ----------
Exempel på sådana ämnen -- ------------ -------------- ------------ lampoljor och lysfotogen. Lampoljor och grilltändvätskor ska ------ -------------- ---- ---------- i svarta, ogenomskinliga flaskor --- ------ ----- 1 liter och ha -- ------------- ------------
Produkter som är giftiga ----- --- -- ---------- eller långsiktiga skador på ------ Dessa symboler förekommer på --------- --- --- ---- till allvarliga hälsorisker. De kan exempelvis innehålla ----- --- -- ------ giftiga, kan ge cancer, ------- ----------- --- -- barn, ge skador -- --- ------ ------ eller skada arvsanlagen (DNA).
Produkter som är farliga --- ------ Vissa kemikalier kan skada ------- ---------- ----- ------------ Om miljögifter kommer ut - ---------- ----- ---- och mark kan de ----- ---- ---- --- växter. Människor riskerar också att --------- --- ------ -------- genom maten eller --------------
Lämna överblivna kemikalier till -- ------------- ---- ---- ut rester i avloppet.
Produkter som är brandfarliga ----- --------- Många produkter är farliga -- ----- -- ---- fysikaliska egenskaper, som att de är ------------- --------- ----- -----------
Exempel på brandfarliga vätskor -- -------- ----- ------- diesel och lampoljor eller lösningsmedel som aceton eller --------- --- ----------
Fyrverkeripjäser, gas och gasolflaskor ----- ----------- -- ------- på produkter som kan explodera om -- ------- --- ------
Förvara brandfarliga och explosiva --------- ------- Läs mer om hantering --- --------- -- ------------ och explosiva produkter hos ----------- --- ------------- och beredskap (MSB).

Referens = Kemikalieinspektionen [chemfile(), file(), referens i dokument]

Läs mer om jämförbara faropiktogram och farosymboler

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Jämförbara faropiktogram och farosymboler
Faropiktogram ¹⁾
¹⁾ Enligt CLP-förordning (EG) 1272/2008 Farosymboler ²⁾
²⁾ Enligt ämnesdirektivet (direktiv 67/548/EEG) --- preparatdirektivet (direktiv 1999/45/EG).
Hälsofara
Giftiga ämnen/blandningar som är livshotande efter enstaka och kortvarig exponering vid
- hudkontakt
- inandning
- förtäring Mycket giftig eller Giftig Ämnen/beredningar som är mycket giftiga eller giftiga vid
- hudkontakt,
- inandning,
- förtäring.
Fara eller Varning Ny symbol Hälsofarliga ämnen/blandningar som
- kan/misstänks orsaka cancer, genetiska skador, skada fertiliteten eller det ofödda barnet
- orsakar organskador vid enstaka exponering eller genom lång eller upprepad exponering.
- kan vara dödligt vid förtäring om det kommer ner i luftvägarna
- kan orsaka allergi- eller astmasymptom eller andningssvårigheter vid inandning.

Hälsoskadlig Ämnen/beredningar som
- misstänks ge cancer, ärftliga genetiska skador, nedsatt fortplantningsförmåga eller fosterskador
- kan ge lungskador vid förtäring
- kan ge allergi vid inandning.
Giftig Ämnen/beredningar som kan ge
- cancer
- ärftliga genetiska skador
- nedsatt fortplantningsförmåga
- fosterskador
- risk för mycket allvarliga eller allvarliga bestående hälsoskador vid inandning, hudkontakt och förtäring

Ny symbol Varning Skadliga ämnen/blandningar som
- är skadliga vid hudkontakt, inandning eller förtäring
- irriterar hud, ögon eller luftvägar
- kan ge hudallergi
- kan leda till dåsighet eller att man blir omtöcknad.

Hälsoskadlig Ämnen/beredningar som
- är farliga vid inandning, hudkontakt och förtäring.
Irriterande Ämnen/beredningar som
- irriterar andningsorganen, huden och ögonen
- kan ge allergi vid hudkontakt.

Fara Frätande ämnen/blandningar som orsakar
- allvarliga frätskador på hud, ögon och vid förtäring.
- allvarliga ögonskador.

Frätande Starkt frätande och frätande ------------------
Irriterande Ämnen/beredningar som ger risk --- ---------- -----------

Fysikalisk fara
Fara eller Varning Explosionsfara
- Explosiva ämnen, blandningar och föremål.
- Självreaktiva ämnen och blandningar som har explosiva egenskaper.
- Organiska peroxider som har explosiva egenskaper. Explosivt Explosionsfara
- Explosiva ämnen, blandningar och föremål.
- Självreaktiva ämnen och blandningar som har explosiva egenskaper.
- Organiska peroxider som har explosiva egenskaper.
Fara eller Varning Brandfara
- Extremt brandfarliga gaser.
- Extremt brandfarliga och brandfarliga aerosoler.
- Extremt brandfarliga, mycket brandfarliga och brandfarliga vätskor.
- Brandfarliga fasta ämnen/blandningar.
- Självreaktiva ämnen och blandningar som är brandfarliga/reaktiva, t.ex. vid uppvärmning.
- Organiska peroxider som är brandfarliga/reaktiva, t.ex. vid uppvärmning.
- Pyrofora vätskor och fasta ämnen/blandningar (dessa självantänder vid kontakt med luft).
- Självupphettande ämnen och blandningar (dessa kan självantända vid lagring i stora mängder).
- Ämnen och blandningar som utvecklar brandfarliga gaser eller självantänder vid kontakt med vatten.

Extremt brandfarligt Ämnen och blandningar i ------- --- ------- --- är extremt brandfarliga.
Mycket brandfarligt
- Mycket brandfarliga vätskor och fasta ämnen/blandningar.
- Ämnen/blandningar som självantänder eller avger brandfarliga gaser vid kontakt med vatten.
- Ämnen/blandningar som självantänder i luft.

Fara eller Varning Oxidationsfara
- Oxiderande gaser, vätskor och fasta ämnen/blandningar, dvs ämnen och blandningar --- --- ------ --------------- i kontakt med brännbara --------- eller intensifiera en pågående ------ Oxiderande
- Oxiderande gaser, vätskor och fasta ämnen/blandningar, dvs. ämnen och blandningar som kan orsaka brand/explosion i kontakt med brännbara material, eller intensifiera en pågående brand. *Organiska peroxider som är ---------------------- ----- --- ------------
Ny betydelse
Varning Korrosionsfara
- Ämnen/blandningar som är korrosiva (frätande) på metaller. Det finns ingen farosymbol --- --------- --- --- faropiktogrammet för korrosionsfara för --------- --------- --- ----- är samma symbol som --- ---------- ---------- -------------------- ögonskada.
Ny symbol Varning Gaser under tryck
- Alla gaser som är trycksatta (komprimerade), kondenserade, kondenserade och kylda eller lösta. Det finns ingen farosymbol --- --------- --- --- faropiktogrammet för gaser under ------
Miljöfara (farligt för vattenmiljön)
Varning Miljöfarliga ämnen/blandningar som är
- mycket giftiga för vattenlevande organismer vid kortvarig exponering
- mycket giftiga eller giftiga för vattenlevande organismer vid långtidsexponering Miljöfarlig Ämnen/beredningar som är
- mycket giftiga för vattenlevande organismer vid kortvarig exponering
- mycket giftiga eller giftiga för vattenlevande organismer vid långtidsexponering
=============================

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[ Klassificering av kemisk produkt, rubrik 2 i säkerhetsdatablad, enligt CLP-förordning (EG) nr .......... ]

- Substitutionsprincipen

chemfile(), nC=0 nr=chem-in, f1=/produkt/info/html/chem-in.htm

Att beakta vid inköp av kemiska produkter

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[ Alla som hanterar och köper in kemiska produkter, ska eftersträva en substitution till mindre miljö .......... ]

/Avfallshantering

- Farligt avfall

chemfile(), nC=0 nr=waste, f1=/produkt/info/html/waste.htm

Kemiska risker

chemfile(), nC=0 nr=chem-r, f1=/produkt/info/html/chem-r.htm

Vägledning för tillämpning av föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker

Sammanfattning av föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker

Andra föreskrifter från Arbetsmiljöverket

Andra myndigheters regler om kemiska ämnen

Kemiska riskkällor

Bedömning av luftföroreningar på arbetsplatsen

Processer som bildar luftföroreningar

Bedömning av om luften är godtagbar i arbetsmiljön

Hygieniska gränsvärden

Säkerhetsdatablad

Referens = Vägledning för tillämpning av föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker, Arbetsmiljöverket

chemfile(), file(), referens i dokument

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Slagger

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nC=0 nr=waste-r, f1=/produkt/info/html/waste-r.htm]
Slagg en användbar restprodukt

Slagg är en av de aktiva komponenterna i de metallurgiska processerna som ger stålet de önskade egenskaperna. Drygt 80 procent av de slaggmängder som produceras används idag i olika applikationer både internt inom stålverken och externt.

Slaggtyper

Olika slaggtyper från malmbaserad tillverkning i masugn och LD-konverter
- Masugnsslagg
- LD-slagg
- Skänkslagg

Beskrivning av vad slagg är

Slagg är en aktiv komponent i de metallurgiska processerna och ger stålet önskade egenskaper. Mängden producerad slagg följer i princip mängden producerat stål. Sammansättning, funktion och mängd beror på vilka råvaror som använts, i vilken process slaggen används och vilken typ av järn eller stål som tillverkas.

Beräkningsmodeller inom stålindustrin styr vilka slaggbildare som ska tillsättas när och i vilka mängder. Gemensamt för samtliga slaggtyper är att de, genom kemiska jämvikter, används för att skapa den önskande stålkvaliteten.

Slagghantering

Efter det att slagg och stål har tappats från processen fraktas slaggen i slagg-behållare till en slagghanteringsplats. Den processen ser olika ut på olika företag och beskrivs här bara översiktligt. Slaggen tippas ur slagg-behållaren, i slaggtömnings- och avsvalningsfack eller på annan specifik plats. Olika typer av slagg töms i olika fack. Under slaggtömning och någon minut efteråt sprids vatten över vissa fack för snabbare kylning. För andra slagger görs ingen vattenkylning för att i stället bevara cementegenskaperna. Därefter bryts slaggen upp för att användas till olika produkter.

Slagg innehåller ofta rester av stål. För att tillvarata metallvärden (järn och legeringsämnen) är det vanligt med olika typer av metallutvinning i slagghanteringskedjan.

På en del stålverk görs detta redan i smält tillstånd där slaggen försiktigt hälls ur slaggrytan och den sista metallrika delen förs tillbaka till stålproduktionen. Vid de flesta anläggningar görs hantering i kallt tillstånd där stål och slagg separeras antingen med hjälp av magneter eller med gravimetriska metoder, som ofta föregås av krossning eller liknande.

Referens = Jernkontoret [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Restprodukter

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nC=0 nr=enviro-r, f1=/produkt/info/html/enviro-r.htm]
Restprodukter

Vid järn- och ståltillverkning produceras restprodukter, dvs biprodukter och avfall, 80 % av restprodukterna antingen återanvänds som råvaror i ståltillverkningen eller säljs för andra användningsområden.

Vid de metallurgiska processerna bildas stoft som följer med processgaserna och avskiljs i textila spärrfilter, venturiskrubbrar eller elektrofilter.

I samband med omhällning av järn eller stål och vid andra tillfällen när smältan exponeras för luft sker en oxidation och avrykning. Även stoftet som då bildas samlas in.

Med avancerade filter och tekniker i rökgasreningsanläggningarna kan stoft samlas in effektivt.

Mängden restprodukter, dvs biprodukter och avfall, följer mängden producerat stål.

Indelning av restprodukter
- Används externt, t ex säljs som produkter.
- Recirkuleras internt, t ex återanvänds som råvara i produktionsprocesserna
- Ca 20 % blir avfall som deponeras

Dessutom uppkommer järn- och stålskrot i samband med tillverkning och förädling av stålprodukter. Detta så kallade returstål återanvänds inom företagen som järnråvara i produktionsprocessen, eller så säljs skrotet vidare.

Framför allt vid de malmbaserade verken kan en stor del av restprodukterna återföras till processerna. SSAB har utvecklat teknik för att återföra restprodukter i form av cementbundna briketter. Briketterna består av bl a av hyttsot, finskrot ¹⁾ och glödskalsslam. Dessa material ger en råvara till masugnen som innehåller järn, kalk och kol.

¹⁾ SSAB i Luleå lägger slam från LD-konverterns rökgasrening på en särskilt avsedd yta där det får ligga i två veckor och torka för att sedan plöjas till finkornigt material.

Exempel på restprodukter
- Slagg har flera viktiga funktioner i tillverkningsprocesserna för järn och stål, drygt hälften av restprodukterna är metallurgiska slagger där masugnsslagg är den största delen
- Gasreningsstoft och -slam
- Glödskal ²⁾ är den tunna oxidbeläggning som bildas när hett stål kommer i kontakt med luft och bryts loss som flagor under bearbetningen av stålet
- Slipspån och -mull erhålls som restprodukt vid slipning av stålytan för att ta bort ytfel
- Tegelskrot erhålls vid rivning av ugnsinfodringen
- Tjära, bensen och svavel är också exempel på restprodukter

²⁾ Glödskal består av oxider av framförallt järn, men även av de legeringsmetaller som ingår i det stål som glödskalet bildats på. Kemiskt kan glödskal jämföras med järnmalm och kan därför ofta användas i liknande tillämpningar, t ex som järnråvara vid tillverkning av råjärn, ferrolegeringar och cement

Referens = Jernkontoret [chemfile(), file(), referens i dokument]

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Farligt avfall från företag och verksamheter

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[chemfile(), nC=0 nr=waste-i, f1=/produkt/info/html/waste-i.htm]
Farligt avfall, företag och verksamheter

Företag och verksamheter har skyldighet att sortera ut farligt avfall och måste själva bekosta omhändertagandet av det. Företag och verksamheter är även skyldiga att kunna rapportera vilka mängder och typer av farligt avfall som genereras i verksamheten och vart det transporteras.

Det är endast hushåll som får lämna farligt avfall på miljöstationer och återvinningscentraler.

Många företag anlitar ett godkänt företag som hämtar upp det farliga avfallet direkt vid verksamheten och som sedan transporterar det till återvinning på en behandlingsanläggning.

Farligt avfall får endast transporteras av entreprenörer som har giltigt tillstånd utfärdat av Länsstyrelsen.

Att transportera avfall inom Sverige fordrar i de flesta fall att transportören har ett särskilt tillstånd enligt 36 § avfallsförordningen (2011:927). I vissa fall räcker det med en anmälan enligt 42 § samma förordning. Huvudregeln är att ansökan om tillstånd eller anmälan ska lämnas in till den länsstyrelse där bolaget har sitt säte.

Referens = Stockholm Vatten [chemfile(), file(), referens i dokument]

Vägledning klassificering av farligt avfall

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Farligt avfall från hushåll

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

Farligt avfall från hushåll kan lämnas på miljöstationer och återvinningscentraler
Produkter som är giftiga --- -------- ----- ------ explosiva, brandfarliga, frätande eller ------------ ------ --- farligt avfall.
Företag och verksamheter har ---------- --- ------- -- farligt avfall och måste ------ ------- ---------------- av det. Företag och verksamheter är ---- -------- --- ----- rapportera vilka mängder och ----- -- ------- ------ som genereras i ------------ --- ---- --- transporteras.
Det är endast hushåll --- --- ----- ------- avfall på miljöstationer och ----------------------

Allt som har sladd eller batteri

Explosiva produkter lämnas till återförsäljare

Färg

Kemikalier och rengöringsmedel

Kosmetika

Medicin lämnas till apoteken

Vissa typer av oljor

Övrigt

Referens = Stockholm Vatten

chemfile(), file(), referens i dokument

This is a demo page and all documents are not displayed.
In order to read all documents in chemprod.se there must be an agreement, with webmaster, to login.

[ Företag och verksamheter har skyldighet att sortera ut farligt avfall och måste själva bekosta .......... ]