| Loading .... [chempa.prj, /produkt/info/html/chemn.htm -> /produkt/html/data/chemn.php] .... ok
Teknisk beskrivning av processer vid tillverkning av koks från kol, råjärnstillverkning, ståltillverkning, skänkmetallurgi och stränggjutning.
Rubriken innehåller också information om vilka processgaser som bildas vid ståltillverkning.  eller  , typ av folder som betyder, klicka på rubrik - öppnar flik med info  , typ av folder som betyder, klicka på rubrik - stänger flik med info |
Näringslära
Näringsämnen I maten finns näringsämnen av olika slag. Vissa av dem Utöver protein, fett och kolhydrater finns
Kolhydrater Kolhydrater är ett samlingsnamn för de livsmedel som innehåller stärkelse, kostfiber eller olika sockerarter. I kroppen bryts kolhydrater ned till glukos (druvsocker). Glukos behövs i sin tur som energi till cellerna och till hjärnan. Det finns kolhydrater i många livsmedel, men det finns mest kolhydrater i potatis, bröd, pasta, mjöl, gryn, frukt, baljväxter och grönsaker Snabba och långsamma kolhydrater Kolhydrater tas upp olika snabbt i kroppen. Det beror på hur de är uppbyggda, om de är tillagade eller inte och om de är hela korn eller mjöl i livsmedlet. Långsamma kolhydrater Långsamma kolhydrater är de bästa kolhydraterna. De håller blodsockret på en jämn nivå. Exempel på långsamma kolhydrater är bröd som innehåller hela korn och frön, fullkornsbulgur, fullkornsris, råris och fullkornspasta. Snabba kolhydrater Livsmedel som påverkar blodsockret mycket snabbt är sådana som innehåller mycket socker som exempelvis läsk, saft, godis, bakverk. Även vitt bröd, potatismos, pommes frites och snabbmakaroner innehåller snabba kolhydratr. Snabba kolhydrater kommer ut i blodet snabbt, men tar också slut snabbt. Referens = kolhydrater.se (Livsmedelsverket) [chemfile(), file(), referens i dokument]
Proteiner Proteiner kallas ofta för kroppens byggstenar, eftersom de ingår i alla kroppens vävnadsceller, muskler och benstomme. Även hormoner, enzymer och antikroppar är uppbyggda av proteiner. Protein bidrar t ex till att öka och bibehålla muskelmassan och protein bidrar till att bibehålla normal benstomme. Referens = Livsmedelsverket, Stockholm (lifebutiken.se) [chemfile(), file(), referens i dokument] Aminosyror [chemfile(), nC=0 nr=a-acid, f1=/produkt/info/html/a-acid.htm] Aminosyror är de beståndsdelar (ämnen) som bygger upp proteinerna i kroppen. Proteinerna är i sin tur nödvändiga för att exempelvis muskler, immunförsvar och ämnesomsättning ska fungera optimalt. Det finns 20 aminosyror som bildar proteiner och av dessa är det nio som kroppen inte kan tillverka själv. De aminosyrorna kallas De resterande, icke-essentiella, aminosyrorna kan kroppen bilda själv. Referens = STC.se, STC Training Club [chemfile(), file(), referens i dokument]
Stärkelse Grovt bröd innehåller mindre stärkelse och mer kostfiber jämfört med vitt bröd. Därför är stärkelsen i vitt bröd enklare för mag- tarmkanalen att bryta ner, vilket i sin tur frigör glukosmolekylerna snabbare ut i blodet (men de tar slut fortare). 1) molekyl = kemiskt ämne glukos = druvsocker Referens = Arla Foods AB, Solna, arla.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Fettsyror Karboxylsyror är organiska föreningar som innehåller en eller flera karboxylgrupper, -COOH. (C = kol, O = syre , H = väte, karboxylgruppen COOH = kol, syre, syre, väte). Organiska föreningar är en mycket stor grupp kemiska föreningar som alla innehåller grundämnet kol (C). Referens = Nationalencyklopedin [chemfile(), file(), referens i dokument] Fettsyror är karboxylsyror (kemiska ämnen ) som enbart består av kol (C), väte (H) och syre (O). Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Fett Referens = vitaminer.nu [chemfile(), file(), referens i dokument]
Kostfibrer Kostfibrer brukar kallas de kolhydrater som inte bryts ner vid matsmältningen, utan når tjocktarmen i stort sett opåverkade. Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]
Sockerarter, en sorts kolhydrat Maten innehåller mängder av kolhydratkällor av varierande kvalitet, exempelvis socker. Socker är en sorts kolhydrat, och fibrer är en annan. Olika sockerarter Sockerarter kan delas in i grupper beroende på sammansättning. De här enkla sockerarterna kan också sitta ihop två och två. Då kallas de för Socker i vardagligt tal När det pratas om socker i vardagligt tal menas oftast det vanliga, tillsatta vita sockret som kan strös i kaffet eller på gröten. Det sockret kallas Honung består till fyra femtedelar av socker och innehåller obetydliga mängder av vitaminer och mineralämnen. Farinsocker, sirap och råsocker är i stort jämförbara med vitt socker. Sockerarter naturligt i maten Sockerarter finns även naturligt i mat framförallt från växtriket. Frukt innehåller en blandning av olika sockerarter. Här finns Frukter som apelsin, äpple och banan innehåller 10-12 procent procent sockerarter, en del frukter mer och en del mindre. Även juice innehåller ungefär 10% sockerarter från frukt. Mjölk innehåller 5% procent sockerarter, men bara laktos. Den stora skillnaden mellan att få i sig naturligt förekommande sockerarter från frukt respektive tillsatt socker, är att med fruktens sockerarter följer många näringsämnen, medan tillsatt socker bara bidrar med tomma kalorier. Tillsatt socker Enligt rekommendation ska max 10% av kaloriintaget utgöras av tillsatt socker. Referens = arla.se [chemfile(), file(), referens i dokument] Energi
Energiomvandling av mat i kroppen I magtarmkanalen bryts maten ned i mindre beståndsdelar, som tas upp i blodet och fördelas ut i organismen. Där bryts näringsämnena i maten gradvis ned i allt mindre molekyler (kemiska ämnen) genom sk oxidation (kemisk reaktion). Kemiska reaktioner i cellen frigör energi och det styrs och kontrolleras av en lång rad Restprodukterna är kodioxid och vatten samt avfallsprodukter som utsöndras. Dessutom sker en energiförlust i form av värme, som kroppen har nytta av. Referens = Illustrerad vetenskap [chemfile(), file(), referens i dokument] [chemfile(), nC=0 nr=enzymer, f1=/produkt/info/html/enzymer.htm] [chemfile(), nC=0 nr=enzym, f1=/produkt/info/html/enzym.htm] Enzymer Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Så fungerar enzymer i kroppen Enzymer är mikroskopiska proteinmolekyler (kemiska ämnen) som hjälper till att bryta ned maten, så att kroppen kan ta upp näringen. Enzymer består av proteiner (kemiska ämnen) och olika enzymer har mängder av olika egenskaper och funktioner. En cell kan innehålla hundratals olika enzymer. Primärt går det att säga att dessa små mikroskopiska ämnen fungerar som katalysatorer, och alltså hjälper till att reglera hastigheten på olika processer i kroppen. Maten Maten behöver brytas ned till minsta beståndsdel för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig ämnet. Enzymerna agerar då genom att klippa banden mellan de kemiska strukturerna i maten och på så vis sönderdela ämnet. Enzymer har även betydelse för att vitaminer, mineraler och hormoner ska kunna verka i kroppen. Det är extra viktigt att få i sig enzymer via kosten. Enzymer finns i frukt och grönsaker. Livsmedel med mycket enzymer är vetegräs, aloe vera och papaya. Olika typer av enzymer Enzymer brukar samlas i huvudgrupperna - - - I tabellen listas de vanligaste enzymerna, och vilken typ av kost som behöver respektive enzym.
Ett vanligt problem är avsaknaden av laktas, det enzym som bryter ned laktos (mjölksocker). Laktosintolerans är ett problem som gör det svårt att bryta ned mjölkprodukter. Andra faktorer som kan påverka matsmältningen negativt är stora portioner mat och enformig kosthållning. Referens = https://www.svensktkosttillskott.se/ [chemfile(), file(), referens i dokument] Energi behövs för all fysisk aktivitet och för kroppens funktioner, t ex andning, cellförnyelse. Energi mäts i enheterna kilokalorier (kcal) 1) eller kilojoule (kJ) 1). Genom att äta mat med kolhydrater, fett och protein så förses kroppen med energi när dessa ämnen på olika sätt omvandlas till för kroppen användbar energi. Referens = ica.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
1) 1 kJ = 0,239 kcal 1 kcal = 4,184 kJ 2) Tidigare räknades att kostfibrer inte gav någon energi, men eftersom de bryts ner delvis i tjocktarmen räknas det numera med att de ger ungefär hälften så mycket energi som andra kolhydrater. Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument] Energigivande näringsämnen Kolhydrater Kolhydrater från stärkelse och sockerarter ger 4 kcal/gram energi och kolhydrater från kostfiber 2 kcal/gram. Kolhydraterna är lätta för kroppen att omvandla till energi för hjärnan och musklerna. 1)
Kolhydrater Kolhydrater är ett samlingsnamn för de livsmedel som innehåller stärkelse, kostfiber eller olika sockerarter. I kroppen bryts kolhydrater ned till glukos (druvsocker). Glukos behövs i sin tur som energi till cellerna och till hjärnan. Det finns kolhydrater i många livsmedel, men det finns mest kolhydrater i potatis, bröd, pasta, mjöl, gryn, frukt, baljväxter och grönsaker Snabba och långsamma kolhydrater Kolhydrater tas upp olika snabbt i kroppen. Det beror på hur de är uppbyggda, om de är tillagade eller inte och om de är hela korn eller mjöl i livsmedlet. Långsamma kolhydrater Långsamma kolhydrater är de bästa kolhydraterna. De håller blodsockret på en jämn nivå. Exempel på långsamma kolhydrater är bröd som innehåller hela korn och frön, fullkornsbulgur, fullkornsris, råris och fullkornspasta. Snabba kolhydrater Livsmedel som påverkar blodsockret mycket snabbt är sådana som innehåller mycket socker som exempelvis läsk, saft, godis, bakverk. Även vitt bröd, potatismos, pommes frites och snabbmakaroner innehåller snabba kolhydratr. Snabba kolhydrater kommer ut i blodet snabbt, men tar också slut snabbt. Referens = kolhydrater.se (Livsmedelsverket) [chemfile(), file(), referens i dokument]
Stärkelse Grovt bröd innehåller mindre stärkelse och mer kostfiber jämfört med vitt bröd. Därför är stärkelsen i vitt bröd enklare för mag- tarmkanalen att bryta ner, vilket i sin tur frigör glukosmolekylerna snabbare ut i blodet (men de tar slut fortare). 1) molekyl = kemiskt ämne glukos = druvsocker Referens = Arla Foods AB, Solna, arla.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Sockerarter, en sorts kolhydrat Maten innehåller mängder av kolhydratkällor av varierande kvalitet, exempelvis socker. Socker är en sorts kolhydrat, och fibrer är en annan. Olika sockerarter Sockerarter kan delas in i grupper beroende på sammansättning. De här enkla sockerarterna kan också sitta ihop två och två. Då kallas de för Socker i vardagligt tal När det pratas om socker i vardagligt tal menas oftast det vanliga, tillsatta vita sockret som kan strös i kaffet eller på gröten. Det sockret kallas Honung består till fyra femtedelar av socker och innehåller obetydliga mängder av vitaminer och mineralämnen. Farinsocker, sirap och råsocker är i stort jämförbara med vitt socker. Sockerarter naturligt i maten Sockerarter finns även naturligt i mat framförallt från växtriket. Frukt innehåller en blandning av olika sockerarter. Här finns Frukter som apelsin, äpple och banan innehåller 10-12 procent procent sockerarter, en del frukter mer och en del mindre. Även juice innehåller ungefär 10% sockerarter från frukt. Mjölk innehåller 5% procent sockerarter, men bara laktos. Den stora skillnaden mellan att få i sig naturligt förekommande sockerarter från frukt respektive tillsatt socker, är att med fruktens sockerarter följer många näringsämnen, medan tillsatt socker bara bidrar med tomma kalorier. Tillsatt socker Enligt rekommendation ska max 10% av kaloriintaget utgöras av tillsatt socker. Referens = arla.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Kostfibrer Kostfibrer brukar kallas de kolhydrater som inte bryts ner vid matsmältningen, utan når tjocktarmen i stort sett opåverkade. Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Fett Fett 1) är det mest energirika av de energigivande ämnena, varje gram ger 9 kcal. Det är viktigt att få i sig fett eftersom det behövs i kroppen för att kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K men också för hormoner 1), stötdämning osv. Välj mer av de omättade fettsyrorna som finns i exempelvis fet fisk, rapsolja, valnötter, avokado och olivolja och minska intaget på fett från mejeriprodukter, kött och chark. 1)
Fettsyror Karboxylsyror är organiska föreningar som innehåller en eller flera karboxylgrupper, -COOH. (C = kol, O = syre , H = väte, karboxylgruppen COOH = kol, syre, syre, väte). Organiska föreningar är en mycket stor grupp kemiska föreningar som alla innehåller grundämnet kol (C). Referens = Nationalencyklopedin [chemfile(), file(), referens i dokument] Fettsyror är karboxylsyror (kemiska ämnen ) som enbart består av kol (C), väte (H) och syre (O). Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Fett Referens = vitaminer.nu [chemfile(), file(), referens i dokument]
Så fungerar hormonsystemet Hormoner är ämnen som styr mycket av det som händer i kroppen, bl a kroppens balans av vatten och salter. Hormoner bildas av körtlar eller särskilda celler och sprids sedan med blodet. Hormonerna styr det som händer i kroppen De olika hormonerna bildas i körtlar eller i särskilda celler. Därefter transporteras hormonerna med hjälp av blodet till olika organ där de behövs. Varje hormon påverkar en bestämd grupp celler. En del hormoner påverkar nästan alla celler i kroppen, medan andra bara påverkar vissa celler. Hormonsystemets uppgifter Hormonsystemet samarbetar med nervsystemet. De två systemen påverkar och styr mycket av det som händer i kroppen, bl a följande - Ämnesomsättningen, dvs omvandlingen av näringsämnen i kroppen - Fördelningen av salt och vatten i kroppen Körtlar som bildar hormoner En körtel är ett organ som bildar ämnen och avger dessa ämnen till omgivningen. T ex bildar spottkörtlarna saliv. Vissa körtlar bildar och avger hormoner. De körtlarna kallas även endokrina organ. Körtlarna utsöndrar hormonerna direkt till blodet. De här är några av kroppens hormonbildande organ och celler - Hypofysen och hypotalamus - Tallkottkörteln - Sköldkörteln - Bisköldkörtlarna Hypofysen styr andra körtlar Hypofysen är kroppens viktigaste hormonbildande körtel. Den finns på undersidan av hjärnan i en liten grop i skallens ben. Hypofysen bildar hormoner som påverkar andra körtlar i kroppen att bilda hormoner. På det sättet styr hypofysen över hur kroppens hormoner bildas. Hypotalamus skickar information från hjärnan till hypofysen Hypotalamus är ett område i hjärnan som tar emot information från hjärnan om vad kroppen behöver. Hypotalamus har kontakt med hypofysen. Informationen som når hypotalamus styr vilka hormon och hur mycket hormon som hypofysen ska skicka ut. Protein Protein 1) är molekyler som är uppbyggda av aminosyror och finns mycket av i kött, fisk, fågel, ägg och mejeriprodukter men även i vegetabiliska livsmedel som ärtor, bönor, linser och spannmålsprodukter. Varje gram protein ger 4 kcal.
Proteiner Proteiner kallas ofta för kroppens byggstenar, eftersom de ingår i alla kroppens vävnadsceller, muskler och benstomme. Även hormoner, enzymer och antikroppar är uppbyggda av proteiner. Protein bidrar t ex till att öka och bibehålla muskelmassan och protein bidrar till att bibehålla normal benstomme. Referens = Livsmedelsverket, Stockholm (lifebutiken.se) [chemfile(), file(), referens i dokument] Aminosyror [chemfile(), nC=0 nr=a-acid, f1=/produkt/info/html/a-acid.htm] Aminosyror är de beståndsdelar (ämnen) som bygger upp proteinerna i kroppen. Proteinerna är i sin tur nödvändiga för att exempelvis muskler, immunförsvar och ämnesomsättning ska fungera optimalt. Det finns 20 aminosyror som bildar proteiner och av dessa är det nio som kroppen inte kan tillverka själv. De aminosyrorna kallas De resterande, icke-essentiella, aminosyrorna kan kroppen bilda själv. Referens = STC.se, STC Training Club [chemfile(), file(), referens i dokument] Icke energigivande näringsämnen Vitaminer Vitaminer delas in i De fettlösliga är A, D, E och K och behöver fett för att kunna tas upp i kroppen. De kan lagras en tid i kroppen. De vattenlösliga vitaminerna är B och C och kan inte lagras i kroppen, därför behöver de finnas i kosten mer frekvent. Mineraler Referens = ica.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Näringsämnen Kroppen behöver en blandning av olika näringsämnen för att må bra. Energi får den från 1)
Fettsyror Karboxylsyror är organiska föreningar som innehåller en eller flera karboxylgrupper, -COOH. (C = kol, O = syre , H = väte, karboxylgruppen COOH = kol, syre, syre, väte). Organiska föreningar är en mycket stor grupp kemiska föreningar som alla innehåller grundämnet kol (C). Referens = Nationalencyklopedin [chemfile(), file(), referens i dokument] Fettsyror är karboxylsyror (kemiska ämnen ) som enbart består av kol (C), väte (H) och syre (O). Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Fett Referens = vitaminer.nu [chemfile(), file(), referens i dokument]
Kolhydrater Kolhydrater är ett samlingsnamn för de livsmedel som innehåller stärkelse, kostfiber eller olika sockerarter. I kroppen bryts kolhydrater ned till glukos (druvsocker). Glukos behövs i sin tur som energi till cellerna och till hjärnan. Det finns kolhydrater i många livsmedel, men det finns mest kolhydrater i potatis, bröd, pasta, mjöl, gryn, frukt, baljväxter och grönsaker Snabba och långsamma kolhydrater Kolhydrater tas upp olika snabbt i kroppen. Det beror på hur de är uppbyggda, om de är tillagade eller inte och om de är hela korn eller mjöl i livsmedlet. Långsamma kolhydrater Långsamma kolhydrater är de bästa kolhydraterna. De håller blodsockret på en jämn nivå. Exempel på långsamma kolhydrater är bröd som innehåller hela korn och frön, fullkornsbulgur, fullkornsris, råris och fullkornspasta. Snabba kolhydrater Livsmedel som påverkar blodsockret mycket snabbt är sådana som innehåller mycket socker som exempelvis läsk, saft, godis, bakverk. Även vitt bröd, potatismos, pommes frites och snabbmakaroner innehåller snabba kolhydratr. Snabba kolhydrater kommer ut i blodet snabbt, men tar också slut snabbt. Referens = kolhydrater.se (Livsmedelsverket) [chemfile(), file(), referens i dokument]
Stärkelse Grovt bröd innehåller mindre stärkelse och mer kostfiber jämfört med vitt bröd. Därför är stärkelsen i vitt bröd enklare för mag- tarmkanalen att bryta ner, vilket i sin tur frigör glukosmolekylerna snabbare ut i blodet (men de tar slut fortare). 1) molekyl = kemiskt ämne glukos = druvsocker Referens = Arla Foods AB, Solna, arla.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Proteiner Proteiner kallas ofta för kroppens byggstenar, eftersom de ingår i alla kroppens vävnadsceller, muskler och benstomme. Även hormoner, enzymer och antikroppar är uppbyggda av proteiner. Protein bidrar t ex till att öka och bibehålla muskelmassan och protein bidrar till att bibehålla normal benstomme. Referens = Livsmedelsverket, Stockholm (lifebutiken.se) [chemfile(), file(), referens i dokument] Aminosyror [chemfile(), nC=0 nr=a-acid, f1=/produkt/info/html/a-acid.htm] Aminosyror är de beståndsdelar (ämnen) som bygger upp proteinerna i kroppen. Proteinerna är i sin tur nödvändiga för att exempelvis muskler, immunförsvar och ämnesomsättning ska fungera optimalt. Det finns 20 aminosyror som bildar proteiner och av dessa är det nio som kroppen inte kan tillverka själv. De aminosyrorna kallas De resterande, icke-essentiella, aminosyrorna kan kroppen bilda själv. Referens = STC.se, STC Training Club [chemfile(), file(), referens i dokument]
Celler 
Kroppen är uppbyggd av många miljarder Tillsammans bildar cellerna vävnader. Det finns flera olika typer av vävnader, t ex muskelvävnad, benvävnad och fettvävnad. Vävnaderna bildar tillsammans organ, t ex lungor. Cellmembranet Cellens yttersta skal kallas cellmembran. Cellmembranet är inte helt tätt. Små partiklar kan skickas ut eller in genom speciella kanaler. I cellmembranet finns också sk receptorer som tar emot viktig information till cellens inre. Cytoplasman finns innanför cellmembranet Innanför cellmembranet finns en trögflytande vätska som kallas för cytoplasma. Cytoplasman består av vatten, salter, näringsämnen och proteiner. Cytoplasman innehåller också flera små strukturer som cellen behöver för att kunna överleva. De olika delarna kallas organeller 1), och varje typ av organell har sin speciella uppgift. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>> 1)
Referens = https://www.genteknik.se/ordlista/organeller/ [chemfile(), file(), referens i dokument]
- Mitokondrier som bildar energi till kroppens viktiga processer. - Endoplasmatiska nätverket. Här sker tillverkning och transport av olika ämnen. - Ribosomer som bildar proteiner. Ribosomerna finns i cytoplasman och även i det endoplasmatiska nätverket. - Golgi-apparaten som tar emot, lagrar och skickar iväg proteiner. - Lysosomer som tar hand om gamla celldelar och bakterier i cellen. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>> Cellkärnan innehåller generna I cytoplasman finns också cellkärnan. Cellkärnan innehåller arvsmassan, DNA. Delar av arvsmassan kallas för gener. Generna innehåller information om hur kroppen ska byggas upp och fungera. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument]>>>>
Referens = halsoklok.se [chemfile(), file(), referens i dokument] De flesta celler har en cellkärna, men de röda blodkropparna saknar cellkärna. Vissa celler har flera kärnor, t ex de celler som bygger upp skelettmusklerna. Olika celler har olika uppgifter Alla celler är inte helt lika. De har olika uppgifter och därför har de också lite olika utseende. Nervceller har t ex utskott som liknar långa trådar. En del celler har flimmerhår på ytan, t ex cellerna i luftrören. Kroppen innehåller även t ex muskelceller, blodceller och benceller, som alla är anpassade för att klara sina olika uppgifter. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument]>>>>
[chemfile(), nC=0 nr=enzym, f1=/produkt/info/html/enzym.htm] Enzymer Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Så fungerar enzymer i kroppen Enzymer är mikroskopiska proteinmolekyler (kemiska ämnen) som hjälper till att bryta ned maten, så att kroppen kan ta upp näringen. Enzymer består av proteiner (kemiska ämnen) och olika enzymer har mängder av olika egenskaper och funktioner. En cell kan innehålla hundratals olika enzymer. Primärt går det att säga att dessa små mikroskopiska ämnen fungerar som katalysatorer, och alltså hjälper till att reglera hastigheten på olika processer i kroppen. Maten Maten behöver brytas ned till minsta beståndsdel för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig ämnet. Enzymerna agerar då genom att klippa banden mellan de kemiska strukturerna i maten och på så vis sönderdela ämnet. Enzymer har även betydelse för att vitaminer, mineraler och hormoner ska kunna verka i kroppen. Det är extra viktigt att få i sig enzymer via kosten. Enzymer finns i frukt och grönsaker. Livsmedel med mycket enzymer är vetegräs, aloe vera och papaya. Olika typer av enzymer Enzymer brukar samlas i huvudgrupperna - - - I tabellen listas de vanligaste enzymerna, och vilken typ av kost som behöver respektive enzym.
Ett vanligt problem är avsaknaden av laktas, det enzym som bryter ned laktos (mjölksocker). Laktosintolerans är ett problem som gör det svårt att bryta ned mjölkprodukter. Andra faktorer som kan påverka matsmältningen negativt är stora portioner mat och enformig kosthållning. Referens = https://www.svensktkosttillskott.se/ [chemfile(), file(), referens i dokument]
Så fungerar hormonsystemet Hormoner är ämnen som styr mycket av det som händer i kroppen, bl a kroppens balans av vatten och salter. Hormoner bildas av körtlar eller särskilda celler och sprids sedan med blodet. Hormonerna styr det som händer i kroppen De olika hormonerna bildas i körtlar eller i särskilda celler. Därefter transporteras hormonerna med hjälp av blodet till olika organ där de behövs. Varje hormon påverkar en bestämd grupp celler. En del hormoner påverkar nästan alla celler i kroppen, medan andra bara påverkar vissa celler. Hormonsystemets uppgifter Hormonsystemet samarbetar med nervsystemet. De två systemen påverkar och styr mycket av det som händer i kroppen, bl a följande - Ämnesomsättningen, dvs omvandlingen av näringsämnen i kroppen - Fördelningen av salt och vatten i kroppen Körtlar som bildar hormoner En körtel är ett organ som bildar ämnen och avger dessa ämnen till omgivningen. T ex bildar spottkörtlarna saliv. Vissa körtlar bildar och avger hormoner. De körtlarna kallas även endokrina organ. Körtlarna utsöndrar hormonerna direkt till blodet. De här är några av kroppens hormonbildande organ och celler - Hypofysen och hypotalamus - Tallkottkörteln - Sköldkörteln - Bisköldkörtlarna Hypofysen styr andra körtlar Hypofysen är kroppens viktigaste hormonbildande körtel. Den finns på undersidan av hjärnan i en liten grop i skallens ben. Hypofysen bildar hormoner som påverkar andra körtlar i kroppen att bilda hormoner. På det sättet styr hypofysen över hur kroppens hormoner bildas. Hypotalamus skickar information från hjärnan till hypofysen Hypotalamus är ett område i hjärnan som tar emot information från hjärnan om vad kroppen behöver. Hypotalamus har kontakt med hypofysen. Informationen som når hypotalamus styr vilka hormon och hur mycket hormon som hypofysen ska skicka ut. Utöver dessa näringsämnen behövs också Fett Fett är en viktig energikälla och rätt sorts fett i rätt mängd är avgörande för att må bra. Kroppen behöver fett för att få energi, det lagras i fettväven som energireserv och är både värmeisolerande samt skyddar inre organ. Fettet är livsviktigt för att kroppen ska kunna bygga och reparera celler, tillverka hormoner och hormonliknande ämnen 1). Det behövs också för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K. 1 gram fett innehåller 9 kcal (37 kJ), alltså dubbelt så mycket som 1 gram kolhydrat eller protein. 1)
Så fungerar hormonsystemet Hormoner är ämnen som styr mycket av det som händer i kroppen, bl a kroppens balans av vatten och salter. Hormoner bildas av körtlar eller särskilda celler och sprids sedan med blodet. Hormonerna styr det som händer i kroppen De olika hormonerna bildas i körtlar eller i särskilda celler. Därefter transporteras hormonerna med hjälp av blodet till olika organ där de behövs. Varje hormon påverkar en bestämd grupp celler. En del hormoner påverkar nästan alla celler i kroppen, medan andra bara påverkar vissa celler. Hormonsystemets uppgifter Hormonsystemet samarbetar med nervsystemet. De två systemen påverkar och styr mycket av det som händer i kroppen, bl a följande - Ämnesomsättningen, dvs omvandlingen av näringsämnen i kroppen - Fördelningen av salt och vatten i kroppen Körtlar som bildar hormoner En körtel är ett organ som bildar ämnen och avger dessa ämnen till omgivningen. T ex bildar spottkörtlarna saliv. Vissa körtlar bildar och avger hormoner. De körtlarna kallas även endokrina organ. Körtlarna utsöndrar hormonerna direkt till blodet. De här är några av kroppens hormonbildande organ och celler - Hypofysen och hypotalamus - Tallkottkörteln - Sköldkörteln - Bisköldkörtlarna Hypofysen styr andra körtlar Hypofysen är kroppens viktigaste hormonbildande körtel. Den finns på undersidan av hjärnan i en liten grop i skallens ben. Hypofysen bildar hormoner som påverkar andra körtlar i kroppen att bilda hormoner. På det sättet styr hypofysen över hur kroppens hormoner bildas. Hypotalamus skickar information från hjärnan till hypofysen Hypotalamus är ett område i hjärnan som tar emot information från hjärnan om vad kroppen behöver. Hypotalamus har kontakt med hypofysen. Informationen som når hypotalamus styr vilka hormon och hur mycket hormon som hypofysen ska skicka ut. Referens = Valio Sverige AB, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]
Det finns två grupper av fett, Skillnaden mellan mättat och omättat fett är olika typer av fettsyror 1) som skiljer sig åt kemiskt och påverkar kroppen på olika sätt. De flesta livsmedel innehåller båda sorterna men det är alltid en som dominerar. Referens = Valio Sverige AB, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] 1) Fettsyror är karboxylsyror (kemiska ämnen ) som enbart består av kol (C), väte (H) och syre (O). Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Mättat fett finns bl a i smör, mjölk, ost och rött kött. Omättat fett finns bl a i fisk, olivolja, nötter och avokado. Referens = lloydsapotek.se [chemfile(), file(), referens i dokument] Fett är nödvändigt Rätt sorts fetter förser kroppen med de nödvändiga sk essentiella fettsyrorna 1). Dessa påverkar en rad viktiga funktioner i kroppen som bl a blodtryck, blodets levringsförmåga och immunförsvaret. 1) De flesta fetter som kroppen behöver kan bildas från kolhydrater och protein. Undantaget är vissa essentiella (livsnödvändiiga) omega-3- och omega-6-fetter, som måste intas med maten. Referens = Livsmedlesverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Kolhydrater [chemfile(), nC=0 nr=n-carb, f1=/produkt/info/html/n-carb.htm] Det mesta av kolhydraterna bryts ner i kroppen till sockerarten Skillnad på kolhydrat och kolhydrat Kolhydrater finns i t ex i potatiis, grönsaker, frukt, bär och bröd men även i öl, läskedrycker och godis. Kolhydrater påverkar blodsockernivån på olika sätt. T ex sker en kraftig stegring av blodsockerkurvan vid konsumtion av sk snabba kolhydrater som finns i godis eller vitt bröd. Kolhydraterna i fullkornsprodukter eller grönsaker ger en långsam ökning och energin varar längre. Konsumtionen av sockerrika livsmedel bör begränsas och helst intas i samband med måltider. Referens = Valio Sverige AB, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]
Kolhydrater De förekommer i livsmedel av väldigt olika karaktär, allt ifrån läsk, saft och strösocker till bröd, pasta, fullkornsflingor och grönsaker. Alla kolhydrater fungerar inte lika, utan de påverkar kroppen olika, beroende på hur de är uppbyggda och i vilka livsmedel de finns. Kolhydrater, i form av Kolhydrater, i form av t ex Kolhydratrika livsmedel bidrar dessutom med energi. Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] 1)
Referens = Chalmers, Göteborg [chemfile(), file(), referens i dokument] Stärkelse och sockerarter ger energi De kolhydrater som bryts ner i tunntarmen och används i metabolismen (ämnesomsättningen), oftast i form av glukos, kallas glykemiska kolhydrater. Dit räknas Sockerarter finns i livsmedel i form av t ex Med tillsatt socker menas raffinerat socker som används som socker i matlagning och bakning eller sötning av livsmedel. Fibrer Det är inte bara sädeskorn från spannmål 1) som innehåller fibrer. Grönsaker, rotfrukter, frukt, bär och nötter är också bra källor till fibrer. 1)
I fullkorn är alla delar av spannmålskornet med, både det som kallas frövita, grodd och kli. Olika sorters fibrer Fibrer har olika hälsoeffekter, beroende på om de kommer från fullkornsprodukter 1) eller från t ex frukt och grönsaker. Olika livsmedel innehåller olika typer av fibrer, som i sin tur har olika effekter på kroppen. Därför är det bra att få i sig fibrer från såväl fullkornsprodukter som från grönsaker, baljväxter, frukt och bär. I fullkornsprodukter av vete och råg finns mycket av de fibersorter som hjälper till att hålla magen igång. I havre och korn samt i grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt och bär finns andra sorters fibrer, som t ex kan bidra till ett jämnare blodsocker och till sänkt kolesterolhalt i blodet. En del av dessa fungerar även som mat till de goda bakterierna i magen. De kan också omvandlas till korta fettsyror, som ger näring till tarmslemhinnan. Långsamma och snabba kolhydrater Det pratas ibland om långsamma och snabba kolhydrater. Med det menas hur blodsockret påverkas efter intag av ett särskilt livsmedel. Resultatet uttrycks som glykemiskt index (GI). Vid ett lågt GI stiger blodsockret långsamt, vilket är bra. Ett högt GI ger ett snabbt blodsockersvar, vilket oftast är mindre bra. Ett livsmedels GI påverkas av en rad olika faktorer, exempelvis tillagningsmetod och innehåll av fibrer, sockerarter och stärkelse. Läsk, saft, godis, vitt bröd och kakor är exempel på livsmedel med högt GI. Pasta, flingor, gryn och bröd med stor andel hela korn är exempel på livsmedel med lågt GI. Livsmedel med liten mängd socker och mycket fibrer och fullkorn, t ex grönsaker, baljväxter, frukt och fullkornsprodukter, har lågt GI. Nyckelhålsmärkning För att mjukt bröd ska få nyckelhålsmärkas måste det innehålla minst 5 gram kostfibrer per 100 gram och minst en fjärdedel av mjölet måste vara fullkorn. För knäckebröd gäller att minst 50 procent av produkten ska innehålla fullkorn. Socker får inte överstiga 5 gram per 100 gram i varken mjukt bröd eller knäckebröd. Bröd Bröd är en av de viktigaste källor till kolhydrater. Vilken typ av bröd det är spelar stor roll för hur mycket fibrer och fullkorn det finns. Knäckebröd är den allra bästa källan till fullkorn. Det innehåller oftast 100 procent fullkorn och massor av nyttiga fibrer. Det är lätt att ta för givet att allt mörkt bröd innehåller mycket fibrer, men ibland är det mörk sirap som ger brödet färg. Potatis Potatis har ett högt glykemiskt index (blodsockret stiger fort) jämfört med t ex pasta. Potatis bidrar inte med fullkorn, men med fibrer. Dessutom är potatis en källa till energi och till näringsämnen som kalium och C-vitamin. En portion potatis ger mindre kolhydrater och kalorier än en portion pasta. Grönsaker, rotfrukter Grönsaker och rotfrukter är viktiga fiberkällor. Alla grönsaker är bra, men grova grönsaker, som broccoli, vitkål, rotfrukter, ärtor och bönor ger betydligt mer fiber än t ex gurka, isbergssallat och tomat. Grova grönsaker innehåller dessutom oftast mer näring och är ett bättre val för miljön. Frukt och bär I frukt och bär finns mycket fibrer. Då och då dyker det upp påståenden i media om att frukt bidrar till fetma. Det stämmer inte. Ett vanligt misstag som görs i rapporteringen är att frukt jämställs med raffinerad fruktos, som precis som vanligt socker kan vara ohälsosamt i för stora mängder. Men frukt innehåller inte ens några stora mängder fruktos. Vanligt socker är däremot en stor källa till fruktos. Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument] Protein Protein är det viktigaste näringsämnet och livsnödvändigt för kroppen. Världshälsoorganisationen (World Health Organization, WHO) rekommenderar 0,75 gram protein per kilo kroppsvikt. Det motsvarar cirka 50-60 gram protein per dag för en vuxen person som äter en blandad kost. Livsmedelverket rekommenderar att 10-20 procent av den energi som intas under en dag kommer från protein. Referens = Valio Sverige AB, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Protein finns bl a i fisk, kött, mjölk, ost, ägg och spannmål. Referens = lloydsapotek.se [chemfile(), file(), referens i dokument] Protein används i kroppen bl a - Som byggstenar för kroppens vävnader och organ - För bildandet av hormoner, enzymer 1) och delar av immunförsvaret - Som energikälla, ett gram protein ger energi motsvarande 4 kilokalorier - Som transportörer för att olika näringsämnen ska kunna tas upp och transporteras till olika delar i kroppen som exempelvis kalcium och D-vitamin 1) [chemfile(), nC=0 nr=enzym, f1=/produkt/info/html/enzym.htm] Enzymer Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Skillnad på protein och protein Det finns två olika typer av proteiner, Vegetabiliska proteinkällor innehåller olika essentiella aminosyror, men inget vegetabiliskt livsmedel innehåller alla. Som vegetarian måste olika råvaror kombineras för att få i sig alla aminosyror kroppen behöver. Exempel på vegetabiliska proteinkällor är baljväxter som ärtor, bönor och linser. Referens = Valio Sverige AB, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]
Icke-essentiella aminosyror är de som kroppen själv kan bilda. Vid t ex brist på protein kan kroppen omvandla kolhydrater till protein. Exempel på icke-essentiella aminosyror är Arginin, Cystein och Prolin. Referens = Valio Sverige AB, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]
Mjölkprodukter innehåller alla essentiella aminosyror och är en viktig och naturlig del i den svenska kosten. I genomsnitt står dessa för cirka 30 procent av proteinet i kosten och för hela 75 procent av kalciumtillförseln. Mjölkprodukter har en bättre sammansättning och en högre koncentration av proteiner jämfört med ris-, havre-, och sojadryck. Av vitamin B2 kommer omkring 50 procent från mejeriprodukterna och av vitamin A cirka 25 procent. Dessutom bidrar dessa livsmedel med en mindre mängd av en rad andra viktiga vitaminer och mineraler. Mjölk består av två olika protein, 80% är kasein och 20% är vassle. Aminosyrorna i vassleprotein tas upp snabbare i blodet än aminosyrorna från kasein, då vassleproteinet inte fälls ut i magens sura miljö. Undersökningar visar att vassle är den proteinkälla som ger bäst återhämtning och muskeluppbyggnad efter träning. Vassleproteiner är också bra vid viktminskning. Detta på grund av att de normaliserar fett- och sockervärdena i blodet. Protein i ost Ost består mestadels av något som kallas ystmjölk och innehåller mycket protein. Ostens hårda konsistens beror på att proteinet och fetterna i osten stelnar. 100 gram ost innehåller cirka 25 gram protein, vilket betyder att en munsbit ost består till ca 25% rent protein. Referens = Valio Sverige AB, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]
Referens = Valio Sverige AB, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]
Vid träning bryts musklerna ner för att sedan byggas upp igen efter vila och bra mat. Därför är det extra viktigt att få i sig protein vid träning. Även kalorier (energi) är viktigt, annars blir effekten av träningen den motsatta. Får inte kroppen tillräckligt med energi så bryter den ner muskelmassan till energi istället. Den med mer muskelmassa förbränner mer kalorier än den med mindre muskelmassa. Mjölkprodukter innehåller vassleprotein som är ett snabbverkande protein. Därför passar dessa bra i samband med träning eftersom vassleproteinet maximerar återhämtningen och muskeluppbyggnaden. Referens = Valio Sverige AB, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Fibrer Det finns två sorters fibrer, de som kan tas upp av kroppen och de som bara delvis kan tas upp av kroppen. De kallas Lösliga fibrer Lösliga fibrer kan tas upp av kroppen och göra nytta som t ex att sänka kolestorolet i blodet. Finns bl a i frukt, grönsaker och havrekli. Olösliga fibrer Olösliga fibrer tas bara delvis upp av kroppen men hinner göra mycket bra på vägen, t ex som näring till de nyttiga bakterierna i tjocktarmen. Finns bl a i vete och råg. Prebiotika Prebiotika 1) är olika slags fibrer som finns i maten och som ger näring till de goda bakterierna i tarmen. De stimulerar också tillväxten av de nyttiga bakterierna och utgör tillsammans en större hälsoeffekt än var för sig. Referens = Valio Sverige AB, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] 1)
Referens = ica.se [chemfile(), file(), referens i dokument] Fibrer för maghälsan Kostfibrer är viktiga för att tarmen ska fungera normalt. För den som har trög mage är det t ex viktigt med fibrer och att dricka mycket vatten. Fiberrika livsmedel ger större mättnadskänsla och minskar småätande vilket kan bidra till att hålla vikten. Fiberintaget ökar genom att äta mer grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt, bär, råg- och havreprodukter. Referens = Valio Sverige AB, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Övrigt
Laktos är ett annat ord för mjölksocker, det är en naturlig kolhydrat (kemiskt ämne) som finns i all slags mjölk. Laktos består av två olika molekyler glukos och galaktos. Laktosintolerans Att vara laktosintolerant betyder att vara överkänslig mot Laktosintolerans orsakas egentligen av laktasbrist, dvs brist på Utan tillräckligt med laktasenzym förblir laktosen ospjälkad i tunntarmen och förs vidare till tjocktarmen där sen mjölksockret bryts ned av tarmbakterierna. Det gör att gaser bildas vilket kan leda till magknip, diarré och/eller en känsla av uppblåsthet. Besvären kan bero på hur mycket laktos maten innehåller i förhållande till förmågan att bryta ner laktos. Måltidens sammansättning kan också påverka hur man reagerar. Referens = Valio Sverige AB, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]
Mjölkproteinallergi, mjölkallergi, komjölksallergi och mjölkallergi är olika benämningar på samma sak. Dessa tillstånd kan ibland felaktigt förväxlas med laktosintolerans men det är väldigt viktigt att skilja på laktosintolerans och mjölkproteinallergi. Vid mjölkproteinallergi sker en allergisk reaktion mot proteiner i alla mjölkbaserade mejeriprodukter, även ost och smör. Symptomen kan vara många, exempelvis eksem, kräkningar, dålig aptit, förstoppning och vissa kan få allvarliga andningssvårigheter. Viktigt att veta är att även laktosfria produkter innehåller mjölkprotein, därför måste de helt och hållet undvikas. Mjölkproteinallergi, symptom Om en mjölkproteinallergiker dricker mjölk, sker en sk immunologisk reaktion (allergisk reaktion) i kroppen. Vanliga symptom är magsmärtor, kräkningar eller diarré, andnöd och/eller eksem. Det kan vara akuta symptom eller en sen reaktion. Referens = Valio Sverige AB, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]
Glutenintolerans innebär att inte tåla proteinet gluten som finns i vete, råg och korn. Gluten gör att tunntarmen blir inflammerad och inte kan ta upp näring som den ska. Referens = 1177, Vårdguiden [chemfile(), file(), referens i dokument]
Näringsämnen Energi- och näringsbehovet tillgodoses genom att äta en väl sammansatt och variationsrik kost. Energi erhålls framför allt från
Fett Fett är livsviktigt, det ger energi, bygger celler, skyddar kroppens inre organ och ökar kroppens förmåga att ta upp fettlösliga vitaminer. Olika typer av fett Det finns Fett är uppbyggt av fettsyror som kan vara av olika längd, ha olika många dubbelbindningar och därmed ha olika egenskaper. Det omättade fettet är nyttigast. Om mättat fett bytts ut mot omättat kan det hjälpa till att förebygga folksjukdomar. Livsmedel med omättat fett Omättat fett finns generellt i vegetabiliskt fett, dvs fett från växtriket. T ex nötter, avokado, rapsolja och olivolja. Omättat fett finns även i fet fisk, i form av omega-3-fettsyror. Livsmedel med mättat fett Animaliskt fett finns i chark, kött, ost, smör, grädde (mejeriprodukter). Mättat fett finns även i vissa vegetabiliska livsmedel, som palmolja och kokosolja. Mättat fett ökar nivån av LDL-kolesterol (LDL = low density lipoprotein, det dåliga kolesterolet) 1). Sammanfattning Dra ner på chark, kött, mejeriprodukter, palmolja och kokosolja, ät mer av olivolja, rapsolja, nötter, avokado och fet fisk. Lite mättat fett då och då är inte farligt så länge rikligt med omättat fett intas. Referens = ica.se (Karolinska institutet) [chemfile(), file(), referens i dokument]
Kolhydrater Kolhydrater är ett samlingsnamn för de livsmedel som innehåller stärkelse, kostfiber eller olika sockerarter. I kroppen bryts kolhydrater ned till glukos (druvsocker). Glukos behövs i sin tur som energi till cellerna och till hjärnan. Det finns kolhydrater i många livsmedel, men det finns mest kolhydrater i potatis, bröd, pasta, mjöl, gryn, frukt, baljväxter och grönsaker Snabba och långsamma kolhydrater Kolhydrater tas upp olika snabbt i kroppen. Det beror på hur de är uppbyggda, om de är tillagade eller inte och om de är hela korn eller mjöl i livsmedlet. Långsamma kolhydrater Långsamma kolhydrater är de bästa kolhydraterna. De håller blodsockret på en jämn nivå. Exempel på långsamma kolhydrater är bröd som innehåller hela korn och frön, fullkornsbulgur, fullkornsris, råris och fullkornspasta. Snabba kolhydrater Livsmedel som påverkar blodsockret mycket snabbt är sådana som innehåller mycket socker som exempelvis läsk, saft, godis, bakverk. Även vitt bröd, potatismos, pommes frites och snabbmakaroner innehåller snabba kolhydratr. Snabba kolhydrater kommer ut i blodet snabbt, men tar också slut snabbt. Referens = kolhydrater.se (Livsmedelsverket) [chemfile(), file(), referens i dokument]
Proteiner Proteiner kallas ofta för kroppens byggstenar, eftersom de ingår i alla kroppens vävnadsceller, muskler och benstomme. Även hormoner, enzymer och antikroppar är uppbyggda av proteiner. Protein bidrar t ex till att öka och bibehålla muskelmassan och protein bidrar till att bibehålla normal benstomme. Referens = Livsmedelsverket, Stockholm (lifebutiken.se) [chemfile(), file(), referens i dokument] Aminosyror [chemfile(), nC=0 nr=a-acid, f1=/produkt/info/html/a-acid.htm] Aminosyror är de beståndsdelar (ämnen) som bygger upp proteinerna i kroppen. Proteinerna är i sin tur nödvändiga för att exempelvis muskler, immunförsvar och ämnesomsättning ska fungera optimalt. Det finns 20 aminosyror som bildar proteiner och av dessa är det nio som kroppen inte kan tillverka själv. De aminosyrorna kallas De resterande, icke-essentiella, aminosyrorna kan kroppen bilda själv. Referens = STC.se, STC Training Club [chemfile(), file(), referens i dokument]
Stärkelse Grovt bröd innehåller mindre stärkelse och mer kostfiber jämfört med vitt bröd. Därför är stärkelsen i vitt bröd enklare för mag- tarmkanalen att bryta ner, vilket i sin tur frigör glukosmolekylerna snabbare ut i blodet (men de tar slut fortare). 1) molekyl = kemiskt ämne glukos = druvsocker Referens = Arla Foods AB, Solna, arla.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Kolesterol Triglyceriderna används som energi i kroppen, och kolesterolet behövs för att bygga celler och bilda hormoner. Höga halter av det skadliga På längre sikt finns det risk för att blodkärlen täpps igen. Det kan leda till hälsoproblem. För höga halter av triglycerider kan också bidra till åderförfettning. Referens = 1177.se, Vårdguiden [chemfile(), file(), referens i dokument] Essentiella näringsämnen Kroppen behöver även andra ämnen. De kallas essentiella (livsnödvändiga). Kroppen kan inte själv tillverka dem och de måste därför tillföras genom maten. Varje essentiellt näringsämne, det finns ett 50-tal, har sin speciella uppgift och kan inte bytas ut mot ett annat. De måste tillföras kroppen regelbundet. För att kroppen ska kunna utnyttja de essentiella näringsämnena måste maten ge tillräckligt med energi. Vätska Dessutom måste vätskebehovet tillgodoses. Cirka 60 procent av kroppsvikten är vatten. Den största delen, två tredjedelar, finns i cellerna, knappt en tredjedel finns i vätskerummet mellan cellerna (extracellulärt), medan en liten del finns i blodet. Kroppen behöver regelbunden tillförsel av vatten. Regleringen av kroppens vätskebalans är nära knuten till saltbalansen (balansen mellan natrium, kalium och klorid). Proteiner Protein ingår i kroppens alla celler 1). Dessutom består hormoner, enzymer och viktiga delar i immunförsvaret av proteiner. 1)
Celler
Kroppen är uppbyggd av många miljarder Tillsammans bildar cellerna vävnader. Det finns flera olika typer av vävnader, t ex muskelvävnad, benvävnad och fettvävnad. Vävnaderna bildar tillsammans organ, t ex lungor. Cellmembranet Cellens yttersta skal kallas cellmembran. Cellmembranet är inte helt tätt. Små partiklar kan skickas ut eller in genom speciella kanaler. I cellmembranet finns också sk receptorer som tar emot viktig information till cellens inre. Cytoplasman finns innanför cellmembranet Innanför cellmembranet finns en trögflytande vätska som kallas för cytoplasma. Cytoplasman består av vatten, salter, näringsämnen och proteiner. Cytoplasman innehåller också flera små strukturer som cellen behöver för att kunna överleva. De olika delarna kallas organeller 1), och varje typ av organell har sin speciella uppgift. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>> 1)
Referens = https://www.genteknik.se/ordlista/organeller/ [chemfile(), file(), referens i dokument]
- Mitokondrier som bildar energi till kroppens viktiga processer. - Endoplasmatiska nätverket. Här sker tillverkning och transport av olika ämnen. - Ribosomer som bildar proteiner. Ribosomerna finns i cytoplasman och även i det endoplasmatiska nätverket. - Golgi-apparaten som tar emot, lagrar och skickar iväg proteiner. - Lysosomer som tar hand om gamla celldelar och bakterier i cellen. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>> Cellkärnan innehåller generna I cytoplasman finns också cellkärnan. Cellkärnan innehåller arvsmassan, DNA. Delar av arvsmassan kallas för gener. Generna innehåller information om hur kroppen ska byggas upp och fungera. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument]>>>>
Referens = halsoklok.se [chemfile(), file(), referens i dokument] De flesta celler har en cellkärna, men de röda blodkropparna saknar cellkärna. Vissa celler har flera kärnor, t ex de celler som bygger upp skelettmusklerna. Olika celler har olika uppgifter Alla celler är inte helt lika. De har olika uppgifter och därför har de också lite olika utseende. Nervceller har t ex utskott som liknar långa trådar. En del celler har flimmerhår på ytan, t ex cellerna i luftrören. Kroppen innehåller även t ex muskelceller, blodceller och benceller, som alla är anpassade för att klara sina olika uppgifter. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument]>>>> [chemfile(), nC=0 nr=e-cell, f1=/produkt/info/html/e-cell.htm] Så fungerar hormonsystemet Hormoner är ämnen som styr mycket av det som händer i kroppen, bl a kroppens balans av vatten och salter. Hormoner bildas av körtlar eller särskilda celler och sprids sedan med blodet. Hormonerna styr det som händer i kroppen De olika hormonerna bildas i körtlar eller i särskilda celler. Därefter transporteras hormonerna med hjälp av blodet till olika organ där de behövs. Varje hormon påverkar en bestämd grupp celler. En del hormoner påverkar nästan alla celler i kroppen, medan andra bara påverkar vissa celler. Hormonsystemets uppgifter Hormonsystemet samarbetar med nervsystemet. De två systemen påverkar och styr mycket av det som händer i kroppen, bl a följande - Ämnesomsättningen, dvs omvandlingen av näringsämnen i kroppen - Fördelningen av salt och vatten i kroppen Körtlar som bildar hormoner En körtel är ett organ som bildar ämnen och avger dessa ämnen till omgivningen. T ex bildar spottkörtlarna saliv. Vissa körtlar bildar och avger hormoner. De körtlarna kallas även endokrina organ. Körtlarna utsöndrar hormonerna direkt till blodet. De här är några av kroppens hormonbildande organ och celler - Hypofysen och hypotalamus - Tallkottkörteln - Sköldkörteln - Bisköldkörtlarna Hypofysen styr andra körtlar Hypofysen är kroppens viktigaste hormonbildande körtel. Den finns på undersidan av hjärnan i en liten grop i skallens ben. Hypofysen bildar hormoner som påverkar andra körtlar i kroppen att bilda hormoner. På det sättet styr hypofysen över hur kroppens hormoner bildas. Hypotalamus skickar information från hjärnan till hypofysen Hypotalamus är ett område i hjärnan som tar emot information från hjärnan om vad kroppen behöver. Hypotalamus har kontakt med hypofysen. Informationen som når hypotalamus styr vilka hormon och hur mycket hormon som hypofysen ska skicka ut. [chemfile(), nC=0 nr=enzym, f1=/produkt/info/html/enzym.htm] Enzymer Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Proteiner i maten kommer både från vegetabiliska (spannmål, potatis, ärter, bönor) och animaliska (kött, mjölk, fisk, ägg) livsmedel. Animaliska livsmedel innehåller tillräckligt av alla essentiella (viktiga) aminosyror 1) för kroppens behov, medan många vegetabiliska livsmedel inte gör det. 1)
Aminosyror är de beståndsdelar (ämnen) som bygger upp proteinerna i kroppen. Proteinerna är i sin tur nödvändiga för att exempelvis muskler, immunförsvar och ämnesomsättning ska fungera optimalt. Det finns 20 aminosyror som bildar proteiner och av dessa är det nio som kroppen inte kan tillverka själv. De aminosyrorna kallas De resterande, icke-essentiella, aminosyrorna kan kroppen bilda själv. Referens = STC.se, STC Training Club [chemfile(), file(), referens i dokument] Men vegetarianer kan, genom att äta välplanerat och varierat, också få i sig tillräcklig mängd essentiella aminosyror. Protein kan inte lagras i kroppen, förutom i musklerna.
Protein byggs upp av cirka 20 aminosyror. Nio av dem är essentiella 1), dvs de måste intas regelbundet via maten eftersom kroppen inte själv kan producera dem. 1) De kallas för Protein ingår i kroppens alla vävnadsceller. Dessutom består hormoner, enzymer och viktiga delar i immunförsvaret av proteiner. Protein är därför viktigt för hela kroppens funktion. Rekommendationen i de nordiska näringsrekommendationerna är att 10-20 procent av kalorierna bör komma från protein. Det motsvarar minst 50-70 gram protein per dag. Muskler består huvudsakligen av protein. Många som vill bygga muskler äter därför stora mängder protein. Men överskottet behöver inte bli muskler utan kan också användas som energikälla eller lagras in i kroppens fettreserv. Protein och träning Fysisk aktivitet gör att det bildas mer muskler, vilket ökar proteinomsättningen i musklerna. Mycket hård träning, särskilt uthållighetsidrott, leder även till att nedbrytningen av muskler ökar och att musklerna på grund av detta behöver repareras. Därför är det viktigt att få i sig protein vid träning. Men det allra viktigaste är att få i sig tillräckligt med energi, alltså kalorier. De viktigaste energikällorna är fett och kolhydrater. Men om kroppen inte får i sig tillräckligt med energi från fett och kolhydrater används protein från maten eller från musklerna som energikälla. Referens = Livsmedelsveket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Fett Fett ger kroppen energi i koncentrerad form och lagras i fettväven som energireserv. Fettväven är dessutom värmeisolerande och ger skydd åt inre organ. Fett behövs för att kroppen ska kunna bygga och reparera celler och tillverka hormoner och hormonliknande ämnen 1). Fett behövs också för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K. 1)
Fetterna förser kroppen med nödvändiga (essentiella), sk fleromättade fettsyror 2). Dessa fettsyror kan inte kroppen tillverka själv utan måste tillföras med maten. De essentiella fettsyrorna påverkar en rad funktioner i kroppen, bl a blodtryck, blodets levringsförmåga och immunförsvaret. Fett innehåller mer energi än andra näringsämnen. Ett gram fett innehåller 9 kilokalorier, kcal (37 kJ), vilket är mer än dubbelt så mycket som ett gram kolhydrat eller protein. Ungefär en tredjedel av den energi som intas under en dag bör komma från fett. Det finns olika typer av fett Skillnaden mellan dem är hur fettsyrorna 2), som fetterna består av, är uppbyggda. Med matvanor, där en stor del av fettet kommer från mejeriprodukter som ost, mjölk, fil, creme fraiche och smör, är det lätt att få i sig för mycket mättat fett och för lite fleromättat fett. 2)
Referens = 1177 Vårdguiden [chemfile(), file(), referens i dokument] Triglycerider utgör huvuddelen av fettet i maten och i de vanligaste fetterna (smör, margarin, matolja). Triglycerider består av alkoholen glycerol och tre fettsyror. Fettsyrorna består av en kedja av kolatomer till vilka väte binds. Fettsyror kan vara mättade eller omättade. Fettsyror utan dubbelbindningar är mättade, t ex stearinsyra Kroppen kan bilda de flesta fettsyror från kolhydrater och protein. Undantag är de essentiella fettsyrorna linolsyra (omega6-familjen) och alfa-linolensyra (omega-3-familjen) och de fettsyror som bildas i kroppen från dessa, t ex eikosapentaensyra, EPA, och dokosahexaensyra, DHA. Kroppen kan dock inte bilda tillräckligt av EPA och DHA, så de måste tillföras med maten. De finns nästan uteslutande i fisk. Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]
Fett i maten kan delas in i tre huvudgrupper - triglycerider - fosfolipider - steroler (kolesterol) Triglycerider Triglycerider utgör huvuddelen av fett i maten och i de vanligaste matfetter, t ex smör, margariner och matoljor. Det mesta fettet i kroppen består också av triglycerider, och finns lagrat i fettväven. En triglycerid är uppbyggd av alkoholen glycerol och tre fettsyror. Alla triglycerider består av en blandning av olika mättade, enkelomättade och fleromättade fettsyror. Däremot är proportionerna specifika för olika fettråvaror. Smörfett består till exempel av tre fjärdedelar mättat fett medan olivolja består av tre fjärdedelar enkelomättat fett. Rapsolja består av 61 procent enkelomättade, 27 procent fleromättade och 7 procent mättade fettsyror. Mättade, enkelomättade och fleromättade fettsyror Triglycerider, det vanligaste fettet i kroppen och i maten, består till största delen av sk fettsyror. Fettsyrorna brukar delas upp i grupperna - mättade - enkelomättade - fleromättade Enkelomättade och fleromättade fettsyror kallas gemensamt för Alla fettsyror, både mättade och omättade, är uppbyggda av en kedja av kolatomer av varierande längd, mellan 4 och 22 kolatomer. Dessutom innehåller fettsyrorna väte och syre. Ju fler dubbelbindningar det finns desto krokigare blir fettsyran. Kroppen kan bilda de flesta fettsyrorna från kolhydrater och protein i maten. Undantag är de nödvändiga, sk essentiella, fettsyrorna alfa-linolensyra och linolsyra. Dessa fettsyror är fleromättade och kallas omega-3 och omega-6. Fosfolipider Fosfolipider är uppbyggda på ett liknande sätt som triglycerider. Skillnaden är att en av fettsyrorna är utbytt mot en fosforgrupp och andra föreningar som är bundna till fosforgruppen. Fosfolipider är viktiga byggstenar i cellmembranen. De hjälper också till att transportera de fettlösliga triglyceriderna i blodet. En vanlig fosfolipid är lecitin, som finns i t ex äggula och sojabönor. Lipoproteiner, fetternas transportmedel I mage och tarm bryts fettet i maten ner till mindre partiklar som tas upp i tunntarmen. Därifrån transporteras de, framför allt som triglycerider och kolesterol, via blodet och lymfvätskan ut till vävnaderna i kroppen. Där omvandlas de till energi eller lagras i fettväven. Eftersom fett inte är vattenlösligt måste fettpartiklarna få hjälp att transporteras runt i blodet. Hjälpen består av olika sorters blodfetter, sk Steroler Steroler är en annan typ av fett, de vanligaste är Kolesterol räknas också till fetterna och finns i stort sett bara i animaliska livsmedel, dvs i kött och mejeriprodukter. Kroppen tillverkar också mycket eget kolesterol, drygt ett gram per dag. Det är två till tre gånger mer än vad kosten normalt ger. Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]
Kolesterol Det finns fyra olika typer av blodfetter, lipoproteiner 1) - kylomikroner - very low density lipoprotein (VLDL) - low density lipoprotein (LDL) - high density lipoprotein (HDL) 1)
Lipoproteiner definieras utifrån sin varierande densitet och storlek. De stora lipoproteinerna, som Eftersom fett är lättare än vatten blir lipoproteinerna lättare ju mer fett de innehåller, därav de olika namnen på blodfetterna. Kylomikroner transporterar triglycerider ut till vävnaderna och kolesterol och de fettlösliga vitaminerna till levern. VLDL transporterar också triglycerider ut till vävnaderna. I takt med att triglyceriderna lastas av ute i kroppen omvandlas VLDL till LDL. Den största delen av kolesterolet i blodet transporteras tillsammans med LDL. Om det finns mycket LDL-kolesterol i blodet kan kolesterolet tas upp av en sorts renhållningsceller, sk makrofager, i blodkärlens väggar. Eftersom LDL-kolesterolet ökar risken för åderförfettning, vilket i sin tur ökar risken för hälsoproblem, kallas LDL-kolesterol ofta för det "dåliga" kolesterolet. HDL tar hand om överblivet kolesterol från cellerna och transporterar det tillbaka till levern. I levern omvandlas en del av kolesterolet till gallsyror, som töms ut i tarmen via gallan. Det kolesterol som är bundet till HDL kallas också det "goda" kolesterolet. Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Kolhydrater [chemfile(), nC=0 nr=n-carb1, f1=/produkt/info/html/n-carb1.htm] Kolhydrater finns framför allt i växtriket och är tillsammans med fett kroppens viktigaste energikälla. Kolhydraterna bygger upp cellväggar och är viktiga beståndsdelar i ämnesomsättningen. De viktigaste kolhydraterna i kosten är sockerarter (mono och disackarider), stärkelse och kostfibrer. Större delen av kostens kolhydrater omsätts i kroppen till I levern bildas glykogen, som fungerar som reservnäring för att hålla blodets glukoshalt konstant. Om det är för litet kolhydrater i maten kan kroppen bilda glukos från bl a vissa aminosyror, glycerol och mjölksyra. Kolhydraterna i livsmedel tas upp i kroppen olika snabbt beroende på hur de är kemiskt uppbyggda, i vilken form de finns i livsmedlet (t ex som hela spannmålskorn eller som mjöl) och vilken behandling de har utsatts för, t ex värmebehandling. Huvuddelen av energiintaget (55 - 60 procent) bör komma från kolhydrater, främst i form av bröd, spannmålsprodukter, potatis, frukt och grönsaker. Konsumtionen av sockerrika livsmedel bör begränsas och helst intas i samband med måltider. Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]
Måttet kallas glykemiskt index (GI). Hög glykemiskt index innebär att blodsockernivån stiger snabbt och brant, medan lågt index innebär långsamt upptag med flack blodsockerkurva. Sockerrika livsmedel (godis, drycker, marmelad), men även t ex corn flakes och vitt bröd, har högt glykemiskt index. Pasta, klibbfritt ris, baljväxter och bröd med stor andel hela korn har lågt glykemiskt index.
Kolhydrater Kolhydrater är det gemensamma namnet för Kolhydrater är den viktigaste källan till energi. Glukos Det mesta av kolhydraterna bryts ner i kroppen till sockerarten Bra kolhydrater Kolhydtater bör i första hand komma från livsmedel som fullkornsvarianter av bröd, pasta och flingor, och fiberrik mat som grönsaker, frukt och baljväxter. Siktad spannmål Siktat spannmål som till vitt bröd och vanlig pasta, innehåller mindre vitaminer och mineraler än fullkornsmjöl. Lagom mängd Det är lagom att 45-60 procent av energin från maten kommer från kolhydrater. För den som äter 2000 kilokalorier (kcal) om dagen motsvarar det mellan 250 och 300 gram kolhydrater. Av dessa bör högst 50 gram komma från tillsatt socker. Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]
Kolhydrater är sådant som på något vis påverkar blodsockret (glukos, druvsocker) genom att nivån av blodsocker stiger i blodkärlen och kroppen behöver ta hand om blodsockret med insulin. Oavsett om sockret kommer från en ren produkt (t.ex äpple) eller framställts med hjälp av kemikalier till olika former av sötningsmedel. Kolhydrater spjälkas i mun, mage och tarmar främst till glukos. Skillnad görs på snabba och långsamma kolhydrater, baserat på hur snabbt de bryts ner i matspjälkningen och deras inverkan på insulinnivåerna i blodet. Kolhydrater Består endast av grundämnena kol, väte och syre. Namnet kommer av att de flesta kolhydrater har den kemiska formeln Cm(H2O)n och därför kan betraktas som hydrater av kol. Detta stämmer dock inte för alla kolhydrater. Det biokemiska sättet att definiera en kolhydrat på är att den innehåller minst två alkoholer och minst en keson eller aldehyd. Av detta följer att de enklaste kolhydraterna innehåller tre kolatomer. Sockerarterna Monosackarider, disackarider och polysackarider tillhör kolhydratgruppen. Beroende på kolhydraternas sammansättning så indelas dessa i enkla sockerarter och sammansatta sockerarter. Enkla sockerarter, monosackarider Glukos, finns i frukt, bär och grönsaker. Fruktos, finns i frukt, bär, grönsaker och honung Galaktos, finns i mjölk. Sammansatta sockerarter, disackarider Laktos = glukos + galaktos, finns i mjölk. Maltos, finns i öl. Stärkelse Är en polysackarid bestående av sammanfogade glukosmolekyler. Dessa kan vara antingen raka eller grenade. Det tar längre tid för kroppen att bryta ner dessa. Den finns i potatis, bröd, pasta, ris, pommes frites, chips, gröt, musli. Tillsatt socker Kallas Referens = https://atdigfriskare.se/vad-ar-kolhydrater-och-var-finns-de/ [chemfile(), file(), referens i dokument] Kostfibrer Kostfibrer brukar kallas de kolhydrater som inte bryts ner vid matsmältningen, utan når tjocktarmen i stort sett opåverkade. Merparten kommer från vegetabiliska cellväggar som till stor del består av fibertyperna cellulosa, hemicellulosa, pektin och lignin.
Det är känt sedan länge att fibrer har god inverkan på tarmfunktionen och motverkar förstoppning. Fiberrika livsmedel ger större mättnadskänsla än fiberfattiga. Det beror på att de fiberrika kräver mer tuggning, ger större salivavsöndring och binder vatten i magsäcken. Den större mättnadskänslan minskar risken för småätande. Den fiberrika kosten är också bra för tänderna. Fiberrik mat gör att blodsockernivån stiger långsamt. Vissa s k gelbildande kostfibertyper, t ex pektin i frukt och grönsaker, havrekli och guarkärnmjöl (används som konstistensgivare i livsmedel) kan också sänka kolesterolnivån i blodet.
Fibrer Fibrer kallas de kolhydrater från växtriket som inte bryts ner vid matsmältningen, utan når tjocktarmen i stort sett opåverkade. Fibrer finns t ex i grönsaker, frukt, rotfrukter, bönor och linser samt i bröd, flingor, gryn, pasta och ris av fullkorn. Fibrer är viktiga för att tarmarna ska fungera normalt. Olika typer av fibrer I tjocktarmen bryts fibrer ner av mikrooganismer i tarmfloran till kortkedjiga fettsyror och gaser. Vissa typer av fibrer fermenteras, dvs bryts ner till stor del, vilket är bra för tarmflorans sammansättning och tillväxt. Andra typer av fibrer bryts inte ner lika mycket. Dessa binder istället vatten och ökar på så sätt volymen på avföringen. Det är också bra för tarmarnas funktion. Kostfiber som är gelbildande kan bidra till att påverka kolesterolnivån i blodet. Det är t ex pektin i frukt och grönsaker och havrekli. Dessa fibrer bryts delvis ner i tunntarmen. Cellulosa och hemicellulosa som finns i vete och råg passerar matsmältningen men bryts delvis ner av mikroorganismer i tjocktarmen. Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Vitaminer Vitaminer indelas i fettlösliga (A, D, E, K) och vattenlösliga (B-vitaminer och vitamin C, totalt nio vitaminer). De fettlösliga vitaminerna utövar sin funktion antingen i ursprunglig form eller i, av kroppen, aktiverad form. Den aktiva formen av vitamin D fungerar närmast som ett hormon i regleringen av kalcium- och fosforomsättningen, medan retinol (vitamin A) i form av ämnet rodopsin behövs för normal syn. De flesta vattenlösliga vitaminerna ingår i ett stort antal enzymer och behövs för bl a blodbildning (folsyra, vitamin B12) och energiomsättning (tiamin, riboflavin, niacin). Mineralämnen Av mineralämnena finns natrium, kalium, klorid och fosfater lösta i alla kroppsvätskor och behövs bl a för skelettet, vätskebalansen, muskel- och nervfunktionerna. Andra mineralämnen och spårelement ingår i olika enzymsystem. Järn behövs för blodbildning och transport av syre till vävnaderna.
De nödvändiga vitaminerna delas upp i Flera vitaminer fungerar också som antioxidanter, t ex E-vitamin, C-vitamin och karotenoider. Ämnen som kallas Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Salt och mineraler För att må bra behövs mineraler. Mineraler behövs i små mängder men är nödvändiga eftersom kroppen inte själv kan tillverka dem. Kroppen byggs upp av ett 20-tal olika grundämnen. Kol, syre, väte och kväve ingår i praktiskt taget alla organiska ämnen. Natrium, kalium, klorid och fosfater finns lösta i alla kroppsvätskor. Dessutom ingår ytterligare ett antal mineralämnen och spårelement, vilka bland annat ingår i olika enzymsystem. Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]
Bra att veta om näring Kroppen behöver en blandning av olika näringsämnen varje dag för att må bra. Dessa näringsämnen är Kolhydrater Det finns i maten i följande former - - - - 1)
Sockerarter, en sorts kolhydrat Maten innehåller mängder av kolhydratkällor av varierande kvalitet, exempelvis socker. Socker är en sorts kolhydrat, och fibrer är en annan. Olika sockerarter Sockerarter kan delas in i grupper beroende på sammansättning. De här enkla sockerarterna kan också sitta ihop två och två. Då kallas de för Socker i vardagligt tal När det pratas om socker i vardagligt tal menas oftast det vanliga, tillsatta vita sockret som kan strös i kaffet eller på gröten. Det sockret kallas Honung består till fyra femtedelar av socker och innehåller obetydliga mängder av vitaminer och mineralämnen. Farinsocker, sirap och råsocker är i stort jämförbara med vitt socker. Sockerarter naturligt i maten Sockerarter finns även naturligt i mat framförallt från växtriket. Frukt innehåller en blandning av olika sockerarter. Här finns Frukter som apelsin, äpple och banan innehåller 10-12 procent procent sockerarter, en del frukter mer och en del mindre. Även juice innehåller ungefär 10% sockerarter från frukt. Mjölk innehåller 5% procent sockerarter, men bara laktos. Den stora skillnaden mellan att få i sig naturligt förekommande sockerarter från frukt respektive tillsatt socker, är att med fruktens sockerarter följer många näringsämnen, medan tillsatt socker bara bidrar med tomma kalorier. Tillsatt socker Enligt rekommendation ska max 10% av kaloriintaget utgöras av tillsatt socker. Referens = arla.se [chemfile(), file(), referens i dokument] Fullkorn och fibrer är bra kolhydrater Livsmedel med mycket kolhydrater är de som innehåller mycket fullkorn och fibrer, som t ex fullkornsalternativ av bröd, flingor, gryn, pasta och ris. Även baljväxter innehåller mycket kolhydrater. Baljväxter är bönor, ärtor och linser. Frukter, grönsaker och potatis innehåller också mycket kolhydrater. Tillsatt socker är ett sämre alternativ att få i sig kolhydrater. Socker är inget kroppen behöver, men om kosten är bra i övrigt är det inte farligt med en liten mängd socker. Fett Fett är viktigt för att kroppen ska fungera. Fett behövs som energi men också för att kroppen ska ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K. Fetter finns i olika former, som är olika bra för kroppen. Det bästa för kroppen är de sk Bra för kroppen är de sk De sk De sk Protein Protein är kroppens byggmaterial. Det finns i vävnader, hormoner och enzymer. Proteiner transporterar också järn och syre i blodet och är viktiga för t ex hud, hår, ögon och naglar. Livsmedel som innehåller mycket protein är kött, fisk, mjölkprodukter, ägg, baljväxter som ärtor, bönor och linser. Vitaminer Vitaminer behövs bl a för att kroppen ska kunna ta till vara och använda andra näringsämnen i maten. De flesta vitaminer intas tillräckligt med varierad kost. Men följande vitaminer kan det vara bra att vara lite extra uppmärksam på,
Vitaminet får kroppen på två sätt, dels via maten och dels bildas D-vitamin i huden ute i solen. D-vitamin i mat finns mest i fet fisk. T ex innehåller lax, sill och makrill mycket D-vitamin. Mjölkprodukter, växtdrycker, margarin och matfettsblandningar är också viktiga källor, om de är berikade med D-vitamin. Ägg och kött innehåller också en del D-vitamin. Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]
Mörkgröna bladgrönsaker och olika slag av kål, bönor, kikärtor, linser, frukt och bär är livsmedel som innehåller mycket folat. Även fullkornsprodukter, filmjölk och yoghurt innehåller förhållandevis mycket folat. Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Mineraler Mineraler är t ex viktiga för skelettet, tänderna, blodet och musklernas reflexer. De reglerar också vattenmängden och pH-värdet i kroppen. Mineraler behövs i små mängder, men kroppen kan inte själv tillverka dem. Därför behövs mineralerna intas med maten. Följande mineraler är det bra att vara lite extra uppmärksam på
Järn finns främst i inälvs- och blodmat som lever och blodpudding. Det finns även i kött, ägg och skaldjur. I vegetabiliska livsmedel finns järn i fullkornsprodukter, nötter, frön, torkad frukt och baljväxter. Järn i större mängder kan vara giftigt (kosttillskott). 1)
Så fungerar hormonsystemet Hormoner är ämnen som styr mycket av det som händer i kroppen, bl a kroppens balans av vatten och salter. Hormoner bildas av körtlar eller särskilda celler och sprids sedan med blodet. Hormonerna styr det som händer i kroppen De olika hormonerna bildas i körtlar eller i särskilda celler. Därefter transporteras hormonerna med hjälp av blodet till olika organ där de behövs. Varje hormon påverkar en bestämd grupp celler. En del hormoner påverkar nästan alla celler i kroppen, medan andra bara påverkar vissa celler. Hormonsystemets uppgifter Hormonsystemet samarbetar med nervsystemet. De två systemen påverkar och styr mycket av det som händer i kroppen, bl a följande - Ämnesomsättningen, dvs omvandlingen av näringsämnen i kroppen - Fördelningen av salt och vatten i kroppen Körtlar som bildar hormoner En körtel är ett organ som bildar ämnen och avger dessa ämnen till omgivningen. T ex bildar spottkörtlarna saliv. Vissa körtlar bildar och avger hormoner. De körtlarna kallas även endokrina organ. Körtlarna utsöndrar hormonerna direkt till blodet. De här är några av kroppens hormonbildande organ och celler - Hypofysen och hypotalamus - Tallkottkörteln - Sköldkörteln - Bisköldkörtlarna Hypofysen styr andra körtlar Hypofysen är kroppens viktigaste hormonbildande körtel. Den finns på undersidan av hjärnan i en liten grop i skallens ben. Hypofysen bildar hormoner som påverkar andra körtlar i kroppen att bilda hormoner. På det sättet styr hypofysen över hur kroppens hormoner bildas. Hypotalamus skickar information från hjärnan till hypofysen Hypotalamus är ett område i hjärnan som tar emot information från hjärnan om vad kroppen behöver. Hypotalamus har kontakt med hypofysen. Informationen som når hypotalamus styr vilka hormon och hur mycket hormon som hypofysen ska skicka ut. Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]
De livsmedel som innehåller mest selen är fisk, inälvsmat, nötter/fröer, mjölk, ost och ägg. 1)
Immunologi handlar om kroppens försvar mot yttre angrepp från t ex bakterier och virus. [chemfile(), nC=0 nr=enzymer, f1=/produkt/info/html/enzymer.htm] [chemfile(), nC=0 nr=enzym, f1=/produkt/info/html/enzym.htm] Enzymer Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Så fungerar enzymer i kroppen Enzymer är mikroskopiska proteinmolekyler (kemiska ämnen) som hjälper till att bryta ned maten, så att kroppen kan ta upp näringen. Enzymer består av proteiner (kemiska ämnen) och olika enzymer har mängder av olika egenskaper och funktioner. En cell kan innehålla hundratals olika enzymer. Primärt går det att säga att dessa små mikroskopiska ämnen fungerar som katalysatorer, och alltså hjälper till att reglera hastigheten på olika processer i kroppen. Maten Maten behöver brytas ned till minsta beståndsdel för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig ämnet. Enzymerna agerar då genom att klippa banden mellan de kemiska strukturerna i maten och på så vis sönderdela ämnet. Enzymer har även betydelse för att vitaminer, mineraler och hormoner ska kunna verka i kroppen. Det är extra viktigt att få i sig enzymer via kosten. Enzymer finns i frukt och grönsaker. Livsmedel med mycket enzymer är vetegräs, aloe vera och papaya. Olika typer av enzymer Enzymer brukar samlas i huvudgrupperna - - - I tabellen listas de vanligaste enzymerna, och vilken typ av kost som behöver respektive enzym.
Ett vanligt problem är avsaknaden av laktas, det enzym som bryter ned laktos (mjölksocker). Laktosintolerans är ett problem som gör det svårt att bryta ned mjölkprodukter. Andra faktorer som kan påverka matsmältningen negativt är stora portioner mat och enformig kosthållning. Referens = https://www.svensktkosttillskott.se/ [chemfile(), file(), referens i dokument] Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]
Mager fisk, skaldjur, ägg och mejerier innehåller mycket jod. Joderat koksalt är en annan viktig jodkälla. På förpackningen står det om saltet är berikat med jod. Joderat salt innehåller 50 mikrogram jod per gram salt. Brist leder till struma, förstoring av sköldkörteln. Riskgrupper för lågt intag är veganer och de som inte använder joderat salt, t ex de som äter mycket mat som köps färdiglagad. 1) [chemfile(), nC=0 nr=e-cell, f1=/produkt/info/html/e-cell.htm] Så fungerar hormonsystemet Hormoner är ämnen som styr mycket av det som händer i kroppen, bl a kroppens balans av vatten och salter. Hormoner bildas av körtlar eller särskilda celler och sprids sedan med blodet. Hormonerna styr det som händer i kroppen De olika hormonerna bildas i körtlar eller i särskilda celler. Därefter transporteras hormonerna med hjälp av blodet till olika organ där de behövs. Varje hormon påverkar en bestämd grupp celler. En del hormoner påverkar nästan alla celler i kroppen, medan andra bara påverkar vissa celler. Hormonsystemets uppgifter Hormonsystemet samarbetar med nervsystemet. De två systemen påverkar och styr mycket av det som händer i kroppen, bl a följande - Ämnesomsättningen, dvs omvandlingen av näringsämnen i kroppen - Fördelningen av salt och vatten i kroppen Körtlar som bildar hormoner En körtel är ett organ som bildar ämnen och avger dessa ämnen till omgivningen. T ex bildar spottkörtlarna saliv. Vissa körtlar bildar och avger hormoner. De körtlarna kallas även endokrina organ. Körtlarna utsöndrar hormonerna direkt till blodet. De här är några av kroppens hormonbildande organ och celler - Hypofysen och hypotalamus - Tallkottkörteln - Sköldkörteln - Bisköldkörtlarna Hypofysen styr andra körtlar Hypofysen är kroppens viktigaste hormonbildande körtel. Den finns på undersidan av hjärnan i en liten grop i skallens ben. Hypofysen bildar hormoner som påverkar andra körtlar i kroppen att bilda hormoner. På det sättet styr hypofysen över hur kroppens hormoner bildas. Hypotalamus skickar information från hjärnan till hypofysen Hypotalamus är ett område i hjärnan som tar emot information från hjärnan om vad kroppen behöver. Hypotalamus har kontakt med hypofysen. Informationen som når hypotalamus styr vilka hormon och hur mycket hormon som hypofysen ska skicka ut. Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Antioxidanter Antioxidanter är ett samlingsnamn för ämnen som kan minska risker som är kopplade till sk oxidativ stress. Oxidativ stress är en form av kemisk obalans i cellerna. Antioxidanterna skyddar cellerna genom att återställa balansen. Referens = Vårdguiden, 1177.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
[chemfile(), nC=0 nr=food-a, f1=/produkt/info/html/food-a.htm] Frukt, bär Frukt och bär innehåller mycket Grönsaker Grönsaker innehåller Grova grönsaker som t ex lök, broccoli och vitkål är bra miljöval, de har lägre klimatpåverkan än salladsgrönsaker och de kan lagras längre. Torkade ärtor, linser och bönor kan lagras länge och är bra miljöval. Potatis, rotfrukter Potatis och rotfrukter innehåller vitamin C, vitamin B6, kalium, karoten och fibrer. Bröd, flingor, gryn, pasta, ris Bröd, flingor, gryn, pasta och ris innehåller I Matfett Matfett innehåller fleromättat, enkelomättat och mättat fett i olika proportioner. I matfett finns också vitaminerna A, D och E. Rapsolja och olivolja innehåller omättade fetter som är nödvändiga för hälsan och bidrar till en bra sammansättning av blodfetterna. I rapsolja finns bl an omättat omega-3-fett som kroppen inte kan bilda själv. Smör, palmolja och kokosolja innehåller mest mättat fett. För miljön är palmolja sämst. Kokosolja och smör är mer miljöpåverkande än rapsolja och olivolja. Mjölk, ost Mjölk och ost innehåller många vitaminer och mineraler, t ex kalcium som bl a behövs för skelettet och tänderna. En skiva ost ger ungefär lika mycket kalcium som 1 dl mjölk. De magra sorterna av ost, mjölk, fil och yoghurt innehåller lika mycket vitaminer och mineraler, men mindre fett. Kött, fisk och ägg Kött, fisk och ägg är näringsrika livsmedel. De innehåller mycket vitaminer, mineraler och protein. Vitamin B12 finns enbart i animaliska livsmedel. Ägg innehåller jod, selen och samtliga fettlösliga vitaminer. Fisk innehåller selen, jod och vitamin D. Vitamin D finns bara naturligt i ett fåtal livsmedel varav fisk är den viktigaste. Feta fiskar som sill, lax och makrill är källor till viktiga fleromättade fetter. Kött är den bästa källan till järn och innehåller även andra viktiga mineraler och vitaminer. Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]
[chemfile(), nC=0 nr=food-f, f1=/produkt/info/html/food-f.htm] Miljöföroreningar i fisk En del fisksorter kan innehålla för mycket miljöföroreningar, som Dioxiner och PCB är organiska miljöföroreningar som fått stor spridning i miljön. Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Kvicksilver kan spridas över mycket långa avstånd i atmosfären, en del av kvicksilverutsläppen kommer från andra länder. Referens = Naturvårdsverket [chemfile(), file(), referens i dokument] Fiskar som innehåller höga halter av dioxiner och PCB 1). - Vildfångad lax och öring från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern. - Strömming/sill från Östersjön och Bottniska viken (strömming och sill är samma fiskart, sill kallas den söder om Kalmar, norr om Kalmar kallas den strömming) - Vildfångad sik från Vänern och Vättern - Vildfångad röding från Vättern Den lax som säljs i affär är oftast odlad eller fångad i Atlanten eller Stilla havet. Inlagd sill som säljs i butik är från norra ishavet eller västkusten och innehåller lägre halter av dessa miljögifter. För att vara på säkra sidan läs på förpackningen, eller fråga i butiken eller på restaurangen, var sillen eller laxen kommer ifrån. Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] 1) F
Referens = Naturvårdsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Det är inte längre tillåtet med PCB i kemiska produkter, men ämnet kan finnas i t ex tätningsmedel i hus byggda innan ämnet förbjöds och kan därför hamna i miljön Dioxiner och PCB är mycket hälsofarliga miljögifter. Det finns misstankar om att dioxiner och PCB kan påverka immunförsvarets funktion, hormonsystemen, utvecklingen av centrala nervsystemet, samt orsaka cancer. Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument] Kvicksilver Utsläppskällor är från kolkraftverk, avfallshantering i reningsverk (kvicksilver i produkter). Kvicksilver sprids även genom utsläpp från industrier, utlakning (läckage) från soptippar och genom spridning av avloppsslam. En stor del av kvicksilverutsläppen kommer från andra länder. Höga halter av kvicksilver i fisk är ett välkänt miljöproblem. Halterna varierar beroende på var fisken är fångad, vilken fisk det är och fiskens storlek. Uppgifter om kvicksilverhalten i olika sjöar går att få från respektive kommun eller Länsstyrelse. Referens = Naturvårdsverket [chemfile(), file(), referens i dokument] Större rovfiskar, som färsk tonfisk, svärdfisk, stor hälleflundra, haj och rocka innehåller ofta mer kvicksilver än mindre rovfiskar och växtätande fiskar. Fisk från öppna havet, som Atlanten, Nordsjön, Stilla Havet och Norra Ishavet, innehåller oftast låga halter av kvicksilver. Undantaget är de fiskar som kan bli mycket stora, exempelvis stor hälleflundra. Abborre, gädda, gös och lake kan innehålla höga halter kvicksilver, men halten varierar mycket beroende på var fisken är fångad. Länsstyrelsen och kommunen har uppgifter om kvicksilverhalten i olika sjöar. Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument]
Vid intag av för stora mängder kvicksilver kan det centrala nervsystemet skadas. Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument]
[chemfile(), nC=0 nr=food-v, f1=/produkt/info/html/food-v.htm] Vitaminer Vitaminer brukar delas upp i Brist på vitaminer kan ofta ge specifika symtom samtidigt som stora mängder också kan vara skadligt. För en del ämnen är det relativt liten marginal mellan vad som är nyttigt för kroppen och vad som kan vara skadligt, ett exempel på detta är A-vitamin. Flera vitaminer fungerar också som antioxidanter, t ex E-vitamin, C-vitamin och karotenoider. Gemensamt för dem är att de ingår i kroppens mekanismer för att ta hand om överskottet av fria radikaler. Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument] Antioxidanter 1) Gemensamt för gruppen ämnen som kallas Flera näringsämnen fungerar som antioxidanter, t ex E-vitamin (tokoferoler), C-vitamin, riboflavin, karotenoider och selen. Även zink, mangan och koppar spelar en viktig roll eftersom de bl a ingår i enzymer med antioxidativa funktioner. 1)
Om det blir för många fria radikaler i kroppen kan de dock skada cellerna. Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument] A-vitamin Preformerat A-vitamin (färdigbildat) finns i animaliska livsmedel. Provitamin A i form av karotenoider är i huvudsak växtbaserade och där betakaroten är den vanligaste karotenoiden. Karotenoider 1) kan omvandlas till A-vitamin i kroppen om och när det behövs. 1) Det finns stora mängder A-vitamin i inälvsmat, främst lever. Bra källor är även matfett, ost och ägg. Grönsaker och rotfrukter är bra källor till karotenoider. Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument] Biotin Kroppen behöver Biotin finns i nästan all mat. Lever, äggula, havregryn och vetegryn är speciellt innehållsrika. Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument] C-vitamin C-vitamin finns i de flesta grönsaker, bär och framförallt citrusfrukter.
- En stor apelsin - En tredjedels paprika - Tre stycken brysselkål C-vitamin är värmekänsligt. Om mat hålls varm länge eller värms upp upprepade gånger minskar mängden C-vitamin i maten. Generellt gäller att näringsinnehållet påverkas minst av tillagning med lite vätska, vid låg temperatur och under kort tid. Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument] Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument] D-viatmin Intag av D-vitamin är dels via maten, dels bildas D-vitamin i huden av solen. Från maten intas D-vitamin främst från fet fisk. T ex innehåller lax, sill och makrill mycket D-vitamin. Mjölkprodukter, växtdrycker, margarin och matfettsblandningar är också viktiga källor, om de är berikade med D-vitamin. Ägg och kött innehåller också en del D-vitamin. Under sommarhalvåret är solbestrålning på huden den viktigaste källan. För att bilda D-vitamin motsvarande ett dagligt intag av 5-10 mikrogram från mat räcker det i juni och juli att vara ute barärmad upp till en kvart 2-3 gånger i veckan. Vitaminet lagras i kroppen och det som har bildats av solen kan täcka en del av behovet under vinterhalvåret. Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument] E-vitamin E-vitamin finns framför allt i frön och vegetabiliska oljor, margarin, vetegroddar, gröna bladväxter, avokado, fullkornsprodukter och ägg. Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument] Folat Folat behövs för att bilda nya celler och röda blodkroppar och finns naturligt i mat. Folsyra är ett konstgjort framställt folat som används vid berikning och i kosttillskott. Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument] K-vitamin Kål, gröna bladgrönsaker och vissa oljor är mycket bra källor för vitamin K1 (fyllokinon). Kött, lever, äggula och mejeriprodukter innehåller högre halter av vitamin K2 (menakinoner). Vitamin K2 bildas av bakterier i mag-tarmkanalen hos djur, men kan även finnas i högre halter i fermenterade livsmedel och alger 1). Innehållet av K-vitamin i livsmedel påverkas av faktorer såsom sort, odlings- och lagringsförhållanden. Vitamin K1 är ljuskänsligt, men relativt värmestabilt. 1)
Referens = Valio Sverige AB [chemfile(), file(), referens i dokument] Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument] Niacin Högst halter finns i kyckling, fisk och kött men även jordnötter, hårt bröd och spannmål innehåller lite högre halter av niacin. Det finns även produkter berikade med niacin, till exempel vissa frukostflingor. Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument] Pantotensyra Pantotensyra finns i de flesta livsmedel. Bra källlor är kött, baljväxter och fullkornsprodukter. Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument] Riboflavin Riboflavin finns i många olika livsmedel, kött, fågel, ägg, inälvsmat och korv. Mjölk och mjölkprodukter innehåller också riboflavin. Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument] Tiamin Bra källor till tiamin är frukostflingor och musli 1), fläskkött, inälvsmat, vetegroddar, solrosfrön och bröd. 1)
Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument] Vitamin B6 Högst halter av vitamin B6 finns i animaliska livsmedel som kött, fågel, korv, ägg och mjölkprodukter. Men även potatis, spannmål, bär och matbröd är bra källor till vitamin B6. Vitamin B6 finns också i t ex frukostflingor av fullkorn, fullkornsbröd, baljväxter, gröna bladgrönsaker, frukt, bär, mandel, vetegroddar och sesamfrön. Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument] Vitamin B12 Vitamin B12 finns främst i animaliska livsmedel som fisk, kött, skaldjur, ägg, lever, mjölk och ost. Fermenterade produkter 1), alltså jästa eller mjölksyrade, kan också innehålla lite vitamin B12. 1)
Referens = Valio Sverige AB [chemfile(), file(), referens i dokument] Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument]
[chemfile(), nC=0 nr=food-m, f1=/produkt/info/html/food-m.htm] Mineraler Kroppen byggs upp av ett 20-tal olika grundämnen. Kol, syre, väte och kväve ingår i praktiskt taget alla organiska ämnen. Natrium, kalium, klorid och fosfater finns lösta i alla kroppsvätskor. Dessutom ingår ytterligare ett antal mineralämnen och spårelement, vilka bland annat ingår i olika enzymsystem. Brist på mineraler kan ofta ge specifika symptom samtidigt som stora mängder också kan vara skadligt. För vissa ämnen är det relativt liten marginal mellan vad som är nyttigt för kroppen och vad som kan leda till negativa effekter, t ex koppar, jod och selen. Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument] Salt, natrium Natrium behövs också för nervernas normala funktion och för upptaget av glukos (druvsocker) och vissa aminosyror (från proteiner). Den största källan till natrium är salt och andra typer av bordssalt och havssalt. Både salt på maten och salt som tillsätts under tillverkning av hel- och halvfabrikat bidrar. Natrium finns även i livsmedel som kött, fisk och spannmål. Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument]
Aminosyror är de beståndsdelar (ämnen) som bygger upp proteinerna i kroppen. Proteinerna är i sin tur nödvändiga för att exempelvis muskler, immunförsvar och ämnesomsättning ska fungera optimalt. Det finns 20 aminosyror som bildar proteiner och av dessa är det nio som kroppen inte kan tillverka själv. De aminosyrorna kallas De resterande, icke-essentiella, aminosyrorna kan kroppen bilda själv. Referens = STC.se, STC Training Club [chemfile(), file(), referens i dokument]
Celler
Kroppen är uppbyggd av många miljarder Tillsammans bildar cellerna vävnader. Det finns flera olika typer av vävnader, t ex muskelvävnad, benvävnad och fettvävnad. Vävnaderna bildar tillsammans organ, t ex lungor. Cellmembranet Cellens yttersta skal kallas cellmembran. Cellmembranet är inte helt tätt. Små partiklar kan skickas ut eller in genom speciella kanaler. I cellmembranet finns också sk receptorer som tar emot viktig information till cellens inre. Cytoplasman finns innanför cellmembranet Innanför cellmembranet finns en trögflytande vätska som kallas för cytoplasma. Cytoplasman består av vatten, salter, näringsämnen och proteiner. Cytoplasman innehåller också flera små strukturer som cellen behöver för att kunna överleva. De olika delarna kallas organeller 1), och varje typ av organell har sin speciella uppgift. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>> 1)
Referens = https://www.genteknik.se/ordlista/organeller/ [chemfile(), file(), referens i dokument]
- Mitokondrier som bildar energi till kroppens viktiga processer. - Endoplasmatiska nätverket. Här sker tillverkning och transport av olika ämnen. - Ribosomer som bildar proteiner. Ribosomerna finns i cytoplasman och även i det endoplasmatiska nätverket. - Golgi-apparaten som tar emot, lagrar och skickar iväg proteiner. - Lysosomer som tar hand om gamla celldelar och bakterier i cellen. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>> Cellkärnan innehåller generna I cytoplasman finns också cellkärnan. Cellkärnan innehåller arvsmassan, DNA. Delar av arvsmassan kallas för gener. Generna innehåller information om hur kroppen ska byggas upp och fungera. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument]>>>>
Referens = halsoklok.se [chemfile(), file(), referens i dokument] De flesta celler har en cellkärna, men de röda blodkropparna saknar cellkärna. Vissa celler har flera kärnor, t ex de celler som bygger upp skelettmusklerna. Olika celler har olika uppgifter Alla celler är inte helt lika. De har olika uppgifter och därför har de också lite olika utseende. Nervceller har t ex utskott som liknar långa trådar. En del celler har flimmerhår på ytan, t ex cellerna i luftrören. Kroppen innehåller även t ex muskelceller, blodceller och benceller, som alla är anpassade för att klara sina olika uppgifter. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument]>>>>
Energi Kalori (cal) är ett mått på energi. Joule (J) är ett annat mått på energi. Omvandling 1 kilokalori (kcal) = 1000 kalorier (cal). 1 kalori = 4,184 J. 1 J = 0,239 cal. 1 kcal = 4,184 kJ (kilojoule). 1 kJ = 0,239 kcal. 1 kcal = 1000 (gram-)kalorier. 1 kJ = 1000 joule. Näringsämnenas energi Vid kaloriberäkning används följande enegifaktorer per gram näringsämne.
Exempel 100 g rent fett = 100 * 8,84= 884 Kcal. Fibrer är i praktiken en kolhydrat. Att värdet är lägre beror på att kroppen inte kan tillgodogöra sig all energi, utan cirka hälften försvinner ut med avföringen. Alkohol brukar inte betraktas som kolhydrat trots att den framställs av socker. Referens = kunskapskoboken.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
[chemfile(), nC=0 nr=enzym, f1=/produkt/info/html/enzym.htm] Enzymer Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Så fungerar enzymer i kroppen Enzymer är mikroskopiska proteinmolekyler (kemiska ämnen) som hjälper till att bryta ned maten, så att kroppen kan ta upp näringen. Enzymer består av proteiner (kemiska ämnen) och olika enzymer har mängder av olika egenskaper och funktioner. En cell kan innehålla hundratals olika enzymer. Primärt går det att säga att dessa små mikroskopiska ämnen fungerar som katalysatorer, och alltså hjälper till att reglera hastigheten på olika processer i kroppen. Maten Maten behöver brytas ned till minsta beståndsdel för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig ämnet. Enzymerna agerar då genom att klippa banden mellan de kemiska strukturerna i maten och på så vis sönderdela ämnet. Enzymer har även betydelse för att vitaminer, mineraler och hormoner ska kunna verka i kroppen. Det är extra viktigt att få i sig enzymer via kosten. Enzymer finns i frukt och grönsaker. Livsmedel med mycket enzymer är vetegräs, aloe vera och papaya. Olika typer av enzymer Enzymer brukar samlas i huvudgrupperna - - - I tabellen listas de vanligaste enzymerna, och vilken typ av kost som behöver respektive enzym.
Ett vanligt problem är avsaknaden av laktas, det enzym som bryter ned laktos (mjölksocker). Laktosintolerans är ett problem som gör det svårt att bryta ned mjölkprodukter. Andra faktorer som kan påverka matsmältningen negativt är stora portioner mat och enformig kosthållning. Referens = https://www.svensktkosttillskott.se/ [chemfile(), file(), referens i dokument]
Fettsyror Karboxylsyror är organiska föreningar som innehåller en eller flera karboxylgrupper, -COOH. (C = kol, O = syre , H = väte, karboxylgruppen COOH = kol, syre, syre, väte). Organiska föreningar är en mycket stor grupp kemiska föreningar som alla innehåller grundämnet kol (C). Referens = Nationalencyklopedin [chemfile(), file(), referens i dokument] Fettsyror är karboxylsyror (kemiska ämnen ) som enbart består av kol (C), väte (H) och syre (O). Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Fett Referens = vitaminer.nu [chemfile(), file(), referens i dokument]
Förekomst av fett i mat Kolhydrater och vissa proteiner kan omvandlas till fett av kroppen. Matfett Energi Fett ger kroppen energi i koncentrerad form, 1/3-del av konsumerad energi kommer från fett i maten. Energiöverskott lagras i fettväven som energireserv. Skydd Fettväven är dessutom värmeisolerande och ger skydd åt inre organ. Nödvändiga fetter Fett förser kroppen med de essentiella (livsnödvändiga) fettsyrorna 1) vilka kroppen inte kan tillverka själv. 1) Celler Fett behövs för att kroppen ska kunna bygga celler och tillverka hormoner. Fett ingår i cellernas "väggar" de sk cellmembranen. Där hjälper det till att transportera ämnen in och ut ur cellen och att reparera cellen. Vitaminer Fett behövs också för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna från maten. Referens = kunskapskoboken.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Fibrer Fibrer kallas de kolhydrater från växtriket som inte bryts ner vid matsmältningen, utan når tjocktarmen i stort sett opåverkade. Fibrer finns t ex i grönsaker, frukt, rotfrukter, bönor och linser samt i bröd, flingor, gryn, pasta och ris av fullkorn. Fibrer är viktiga för att tarmarna ska fungera normalt. Olika typer av fibrer I tjocktarmen bryts fibrer ner av mikrooganismer i tarmfloran till kortkedjiga fettsyror och gaser. Vissa typer av fibrer fermenteras, dvs bryts ner till stor del, vilket är bra för tarmflorans sammansättning och tillväxt. Andra typer av fibrer bryts inte ner lika mycket. Dessa binder istället vatten och ökar på så sätt volymen på avföringen. Det är också bra för tarmarnas funktion. Kostfiber som är gelbildande kan bidra till att påverka kolesterolnivån i blodet. Det är t ex pektin i frukt och grönsaker och havrekli. Dessa fibrer bryts delvis ner i tunntarmen. Cellulosa och hemicellulosa som finns i vete och råg passerar matsmältningen men bryts delvis ner av mikroorganismer i tjocktarmen. Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]
Så fungerar hormonsystemet Hormoner är ämnen som styr mycket av det som händer i kroppen, bl a kroppens balans av vatten och salter. Hormoner bildas av körtlar eller särskilda celler och sprids sedan med blodet. Hormonerna styr det som händer i kroppen De olika hormonerna bildas i körtlar eller i särskilda celler. Därefter transporteras hormonerna med hjälp av blodet till olika organ där de behövs. Varje hormon påverkar en bestämd grupp celler. En del hormoner påverkar nästan alla celler i kroppen, medan andra bara påverkar vissa celler. Hormonsystemets uppgifter Hormonsystemet samarbetar med nervsystemet. De två systemen påverkar och styr mycket av det som händer i kroppen, bl a följande - Ämnesomsättningen, dvs omvandlingen av näringsämnen i kroppen - Fördelningen av salt och vatten i kroppen Körtlar som bildar hormoner En körtel är ett organ som bildar ämnen och avger dessa ämnen till omgivningen. T ex bildar spottkörtlarna saliv. Vissa körtlar bildar och avger hormoner. De körtlarna kallas även endokrina organ. Körtlarna utsöndrar hormonerna direkt till blodet. De här är några av kroppens hormonbildande organ och celler - Hypofysen och hypotalamus - Tallkottkörteln - Sköldkörteln - Bisköldkörtlarna Hypofysen styr andra körtlar Hypofysen är kroppens viktigaste hormonbildande körtel. Den finns på undersidan av hjärnan i en liten grop i skallens ben. Hypofysen bildar hormoner som påverkar andra körtlar i kroppen att bilda hormoner. På det sättet styr hypofysen över hur kroppens hormoner bildas. Hypotalamus skickar information från hjärnan till hypofysen Hypotalamus är ett område i hjärnan som tar emot information från hjärnan om vad kroppen behöver. Hypotalamus har kontakt med hypofysen. Informationen som når hypotalamus styr vilka hormon och hur mycket hormon som hypofysen ska skicka ut.
Kolesterol Det finns fyra olika typer av blodfetter, lipoproteiner 1) - kylomikroner - very low density lipoprotein (VLDL) - low density lipoprotein (LDL) - high density lipoprotein (HDL) 1)
Lipoproteiner definieras utifrån sin varierande densitet och storlek. De stora lipoproteinerna, som Eftersom fett är lättare än vatten blir lipoproteinerna lättare ju mer fett de innehåller, därav de olika namnen på blodfetterna. Kylomikroner transporterar triglycerider ut till vävnaderna och kolesterol och de fettlösliga vitaminerna till levern. VLDL transporterar också triglycerider ut till vävnaderna. I takt med att triglyceriderna lastas av ute i kroppen omvandlas VLDL till LDL. Den största delen av kolesterolet i blodet transporteras tillsammans med LDL. Om det finns mycket LDL-kolesterol i blodet kan kolesterolet tas upp av en sorts renhållningsceller, sk makrofager, i blodkärlens väggar. Eftersom LDL-kolesterolet ökar risken för åderförfettning, vilket i sin tur ökar risken för hälsoproblem, kallas LDL-kolesterol ofta för det "dåliga" kolesterolet. HDL tar hand om överblivet kolesterol från cellerna och transporterar det tillbaka till levern. I levern omvandlas en del av kolesterolet till gallsyror, som töms ut i tarmen via gallan. Det kolesterol som är bundet till HDL kallas också det "goda" kolesterolet. Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]
Det mesta av kolhydraterna bryts ner i kroppen till sockerarten Skillnad på kolhydrat och kolhydrat Kolhydrater finns i t ex i potatiis, grönsaker, frukt, bär och bröd men även i öl, läskedrycker och godis. Kolhydrater påverkar blodsockernivån på olika sätt. T ex sker en kraftig stegring av blodsockerkurvan vid konsumtion av sk snabba kolhydrater som finns i godis eller vitt bröd. Kolhydraterna i fullkornsprodukter eller grönsaker ger en långsam ökning och energin varar längre. Konsumtionen av sockerrika livsmedel bör begränsas och helst intas i samband med måltider. Referens = Valio Sverige AB, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]
Kolhydrater Kolhydrater är kemiska föreningar av kol och vatten (hydrat) och finns framför allt i växtriket. Kolhydrater består av sockerarter, stärkelse och cellulosa (fibrer). Kroppen kan inte tillgodogöra sig cellulosa, det är för hårdsmält, men i form av kostfibrer är det bra för matsmältningen. En variant av fibrer är pektin som har gelebildande effekt. Kolhydrater är den viktigaste energikälla och en byggsten i cellväggar. Till kolhydrater räknas grönsaker, rotfrukter, frukt och bär, (svamp), ris-, mjöl- och gryn, socker, kakao, samt kryddor. Kolhydratomsättning Det mesta av kolhydraterna bryts ner i kroppen till glukos (druvsocker) som transporteras från tarmar och levern via blodet till cellerna. En ringa del är fruktos och galaktos. Mindre överskott omvandlas i levern till glykogen, vilket lagras i levern och musklerna som en snabbåtkomlig energireserv. Glykogenet omvandlas till glykos vid behov (glykogennomsättning). När reservlagren är fyllda omvandlas kolhydrater även till fett. Glukos omsätts i cellerna till koldioxid och vatten samtidigt som energi utvinns. Glukosens omsättning regleras av hormoner, främst insulin, vilket befrämjar upptaget av glukos i hjärna, lever, muskler och fettvävnad. Snabba och långsamma kolhydrater Snabba och långsamma kolhydrater/livsmedel avser hur snabbt näringen i en vara tas upp i kroppen/blodet, vilket beror på varans kemisk byggnad, fysiska form (t ex hela korn eller malda) och behandlingsform (t ex värmebehandlat). Snabba kolhydrater ger förhöjda blodsockervärden (sockerkickar). Långsamma kolhydrater ger längre mättnadskänsla. Druvsocker (glukos) tas upp allra snabbast eftersom det i praktiken är detsamma som blodsocker (blodglukos). Kokta och mosade rotsaker är snabba livsmedel, fint potatismos är nästan likvärdigt med druvsocker. Även vitt luftigt matbröd räknas som snabba. Som långsamma räknas bland annat baljväxter (ärtor, bönor) och pasta av durumvete. Hälsa Det är viktigt för hälsan att välja rätt sorts kolhydrater, precis som det är viktigt att välja rätt sorts fett. Som nyttiga kolhydrater räknas fullkornsvarianter av bröd, pasta, flingor och fiberrik mat som grönsaker, rotfrukter, frukt och baljväxter. Sockerarter är kolhydrater som finns i olika former Referens = kunskapskoboken.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Matförgiftnng Förklaringen till matförgiftniing är att den allmänna kunskapen om rätt mathantering är dålig bland konsumenter och i restaurangbranschen. Dålig handhygien vid hantering av tillagad mat är vanligt vid smittspridning, t ex för calicivirus som orsakar vinterkräksjuka. Fel mattemperatur är en annan förklaring till smittspridning, för låg värme vid tillagning, för långsam nedkylning, för hög temperatur i kylskåpet och för lång förvaring i rumstemperatur. Av de livsmedel som utpekats som smittkällor finns blandade rätter med både värmebehandlade och färska ingredienser i topp. Det kan vara hamburgare, kebab, pizza eller smörgåstårta. 1)
Vissa mikroorganismer är hälsosamma, t ex bakterier som producerar mjölksyra i filmjölk och yoghurt. Några förbättrar varans egenskaper t ex mögelbakterier i dessertostar och jästsvampar för framställning av bröd. De flesta är varken till nytta eller skada för hälsan. Toxiner Toxiner är giftiga ämnen bildat av levande organismer, insekter, växter och bakterier. Giftproduktionen kan ske i mat lagrad vid fel temperatur, eller i tarmen då mat har intagits där giftiga ämnen har bildats. Mat som redan innehåller bakteriegifter ger snabbt hälsoproblem, inom några timmar. Referens = kunskapskoboken.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Grundämnen Kroppen byggs upp av ett tjugotal olika grundämnen. Natrium (Na), kalium (K), klor (Cl) och fosfor (P) finns lösta i alla kroppsvätskor. Dessutom ingår ytterligare ett antal mineralämnen, vilka bland annat ingår i olika enzymsystem. Essentiella mineraler De livsnödvändiga (essentiella) mineralerna är tio metaller (järn, kalcium, kalium, koppar, krom, magnesium, mangan, molybden, natrium och zink) och tre icke-metaller (fosfor, jod och selen). Vissa finns i förhållandevis stor mängd främst kalcium i benvävnad (1-2% av kroppsvikten), men också natrium och kalium i alla cellvätskor. Andra mineraler är sk Referens = kunskapskoboken.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Näringslära Näringslära (näringsfysiologi, nutritionslära) är vetenskapen om födans innehåll och hur den tas upp av kroppen. Näringslära innefattar också kunskap om näringsbehov, livsmedelskonsumtion och kostvanor, samt sambandet mellan kost och hälsa. Födan består av Födan bryts ner i magen och tarmkanalerna. Näringen förs via tarmväggarna vidare ut i blodet, ämnesomsätts bland annat i levern och transporteras ut i cellerna. Mat är energi som omvandlas till rörelseenergi och till värme för att hålla kroppstemperaturen. En del mat smiter ut bakvägen utan märkbart energiupptag, t ex fibrer. Överskott av energi omvandlas till energiförråd, dvs fettvävnad. Referens = kunskapskoboken.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Proteiner Protein ingår i kroppens alla celler. Dessutom består hormoner, enzymer och viktiga delar i immunförsvaret av proteiner 1). Protein byggs upp av ett 20-tal aminosyror, varav åtta regelbundet måste tillföras genom maten, eftersom kroppen inte själv kan framställa dem. Proteinet i maten kommer både från vegetabiliska (spannmål, potatis, ärter, bönor) och animaliska (kött, mjölk, fisk, ägg) livsmedel. Animaliska livsmedel innehåller tillräckligt av alla essentiella aminosyror för kroppens behov, medan många vegetabiliska livsmedel inte gör det 1)
Celler
Kroppen är uppbyggd av många miljarder Tillsammans bildar cellerna vävnader. Det finns flera olika typer av vävnader, t ex muskelvävnad, benvävnad och fettvävnad. Vävnaderna bildar tillsammans organ, t ex lungor. Cellmembranet Cellens yttersta skal kallas cellmembran. Cellmembranet är inte helt tätt. Små partiklar kan skickas ut eller in genom speciella kanaler. I cellmembranet finns också sk receptorer som tar emot viktig information till cellens inre. Cytoplasman finns innanför cellmembranet Innanför cellmembranet finns en trögflytande vätska som kallas för cytoplasma. Cytoplasman består av vatten, salter, näringsämnen och proteiner. Cytoplasman innehåller också flera små strukturer som cellen behöver för att kunna överleva. De olika delarna kallas organeller 1), och varje typ av organell har sin speciella uppgift. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>> 1)
Referens = https://www.genteknik.se/ordlista/organeller/ [chemfile(), file(), referens i dokument]
- Mitokondrier som bildar energi till kroppens viktiga processer. - Endoplasmatiska nätverket. Här sker tillverkning och transport av olika ämnen. - Ribosomer som bildar proteiner. Ribosomerna finns i cytoplasman och även i det endoplasmatiska nätverket. - Golgi-apparaten som tar emot, lagrar och skickar iväg proteiner. - Lysosomer som tar hand om gamla celldelar och bakterier i cellen. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>> Cellkärnan innehåller generna I cytoplasman finns också cellkärnan. Cellkärnan innehåller arvsmassan, DNA. Delar av arvsmassan kallas för gener. Generna innehåller information om hur kroppen ska byggas upp och fungera. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument]>>>>
Referens = halsoklok.se [chemfile(), file(), referens i dokument] De flesta celler har en cellkärna, men de röda blodkropparna saknar cellkärna. Vissa celler har flera kärnor, t ex de celler som bygger upp skelettmusklerna. Olika celler har olika uppgifter Alla celler är inte helt lika. De har olika uppgifter och därför har de också lite olika utseende. Nervceller har t ex utskott som liknar långa trådar. En del celler har flimmerhår på ytan, t ex cellerna i luftrören. Kroppen innehåller även t ex muskelceller, blodceller och benceller, som alla är anpassade för att klara sina olika uppgifter. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument]>>>> [chemfile(), nC=0 nr=enzymer, f1=/produkt/info/html/enzymer.htm] [chemfile(), nC=0 nr=enzym, f1=/produkt/info/html/enzym.htm] Enzymer Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Så fungerar enzymer i kroppen Enzymer är mikroskopiska proteinmolekyler (kemiska ämnen) som hjälper till att bryta ned maten, så att kroppen kan ta upp näringen. Enzymer består av proteiner (kemiska ämnen) och olika enzymer har mängder av olika egenskaper och funktioner. En cell kan innehålla hundratals olika enzymer. Primärt går det att säga att dessa små mikroskopiska ämnen fungerar som katalysatorer, och alltså hjälper till att reglera hastigheten på olika processer i kroppen. Maten Maten behöver brytas ned till minsta beståndsdel för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig ämnet. Enzymerna agerar då genom att klippa banden mellan de kemiska strukturerna i maten och på så vis sönderdela ämnet. Enzymer har även betydelse för att vitaminer, mineraler och hormoner ska kunna verka i kroppen. Det är extra viktigt att få i sig enzymer via kosten. Enzymer finns i frukt och grönsaker. Livsmedel med mycket enzymer är vetegräs, aloe vera och papaya. Olika typer av enzymer Enzymer brukar samlas i huvudgrupperna - - - I tabellen listas de vanligaste enzymerna, och vilken typ av kost som behöver respektive enzym.
Ett vanligt problem är avsaknaden av laktas, det enzym som bryter ned laktos (mjölksocker). Laktosintolerans är ett problem som gör det svårt att bryta ned mjölkprodukter. Andra faktorer som kan påverka matsmältningen negativt är stora portioner mat och enformig kosthållning. Referens = https://www.svensktkosttillskott.se/ [chemfile(), file(), referens i dokument] Hormoner [chemfile(), nC=0 nr=e-cell, f1=/produkt/info/html/e-cell.htm] Så fungerar hormonsystemet Hormoner är ämnen som styr mycket av det som händer i kroppen, bl a kroppens balans av vatten och salter. Hormoner bildas av körtlar eller särskilda celler och sprids sedan med blodet. Hormonerna styr det som händer i kroppen De olika hormonerna bildas i körtlar eller i särskilda celler. Därefter transporteras hormonerna med hjälp av blodet till olika organ där de behövs. Varje hormon påverkar en bestämd grupp celler. En del hormoner påverkar nästan alla celler i kroppen, medan andra bara påverkar vissa celler. Hormonsystemets uppgifter Hormonsystemet samarbetar med nervsystemet. De två systemen påverkar och styr mycket av det som händer i kroppen, bl a följande - Ämnesomsättningen, dvs omvandlingen av näringsämnen i kroppen - Fördelningen av salt och vatten i kroppen Körtlar som bildar hormoner En körtel är ett organ som bildar ämnen och avger dessa ämnen till omgivningen. T ex bildar spottkörtlarna saliv. Vissa körtlar bildar och avger hormoner. De körtlarna kallas även endokrina organ. Körtlarna utsöndrar hormonerna direkt till blodet. De här är några av kroppens hormonbildande organ och celler - Hypofysen och hypotalamus - Tallkottkörteln - Sköldkörteln - Bisköldkörtlarna Hypofysen styr andra körtlar Hypofysen är kroppens viktigaste hormonbildande körtel. Den finns på undersidan av hjärnan i en liten grop i skallens ben. Hypofysen bildar hormoner som påverkar andra körtlar i kroppen att bilda hormoner. På det sättet styr hypofysen över hur kroppens hormoner bildas. Hypotalamus skickar information från hjärnan till hypofysen Hypotalamus är ett område i hjärnan som tar emot information från hjärnan om vad kroppen behöver. Hypotalamus har kontakt med hypofysen. Informationen som når hypotalamus styr vilka hormon och hur mycket hormon som hypofysen ska skicka ut. Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Aminosyror [chemfile(), nC=0 nr=a-acid, f1=/produkt/info/html/a-acid.htm] Aminosyror är de beståndsdelar (ämnen) som bygger upp proteinerna i kroppen. Proteinerna är i sin tur nödvändiga för att exempelvis muskler, immunförsvar och ämnesomsättning ska fungera optimalt. Det finns 20 aminosyror som bildar proteiner och av dessa är det nio som kroppen inte kan tillverka själv. De aminosyrorna kallas De resterande, icke-essentiella, aminosyrorna kan kroppen bilda själv. Referens = STC.se, STC Training Club [chemfile(), file(), referens i dokument]
Proteiner Proteiner (äggviteämnen) består kemiskt av långa sammanlänkande kedjor av aminosyror (kemiska ämnen) och finns i alla växt- och djurceller. Muskler består huvudsakligen av protein. Dessutom består hormoner, enzymer och viktiga delar i immunförsvaret av proteiner. Protein är en viktig beståndsdel i kroppen och spelar roll för såväl cellernas uppbyggnad som hela kroppens funktion. Finns i Kött, fisk, kyckling, ägg och mjölkprodukter innehåller alla essentiella (nödvändiga) aminosyror. Viktiga proteinkällor i växtriket är spannmål och baljväxter som ärter, bönor och linser. Aminosyror Aminosyror är organiska föreningar (kemiska ämnen som innehåller kol) med central biologisk betydelse. Proteiner består av ett 20-tal aminosyror och nio av dessa är essentiella (livsvktiga), kroppen kan inte själv producera dem. Kroppen kan dock själv producera andra endogena (kroppsegna) aminosyror. Proteinomsättning Proteinerna i födan bryts ned i mag-tarmkanalen av enzymer till aminosyror som sedan spjälkas i en kvävedel och ett koldel. Kvävedelen utsöndras i form av urin. Koldelen delas upp i koldioxid och vatten samt i glukos (druvsocker) som kroppen tillgodogör sig som energi i cellerna. Nedbrytningen av kroppens egna proteinmolekyler sker huvudsakligen i cellerna. Hos människan används cirka trefjärdedelar av de nedbrutna aminosyrorna till uppbyggnad av nya proteiner, medan resten bryts ned till koldioxid, vatten och urin, samtidigt som energi frisätts. Referens = kunskapskoboken.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Stärkelse Grovt bröd innehåller mindre stärkelse och mer kostfiber jämfört med vitt bröd. Därför är stärkelsen i vitt bröd enklare för mag- tarmkanalen att bryta ner, vilket i sin tur frigör glukosmolekylerna snabbare ut i blodet (men de tar slut fortare). 1) molekyl = kemiskt ämne glukos = druvsocker Referens = Arla Foods AB, Solna, arla.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Regelverk Livsmedelstillsatser regleras inom EU. För att en tillsats skall få användas inom EU krävs att den har godkänts av EFSA, European Food Safety Authority, godkänd tillsats tilldelas ett E-nummer. En tillsats kan ha en eller flera egenskaper och vara allmänt godkänd eller bara tillåten för specifika varor. Även mängden av tillsatsen i varan kan vara reglerad. På förpackningen ska i princip alla ingredienser anges i fallande viktandel och tillsatser ska kunna identifieras av konsumenten med hjälp av E-nummer eller namn. Vissa ämnen t ex koksalt betraktas som råvara och inte som livsmedelstillsats. E-nummer E-nummer är en EU-nummerbeteckning för deklaration av livsmedelstillsatser. När E-nummer används vid innehållsdeklaration föregås de av ett funktionsnamn, t ex konserveringsmedel E 211.
Referens = kunskapskoboken.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Energibalans innebär att energiintaget via maten motsvarar energiförbrukningen. Hur mycket energi en vuxen person behöver beror framförallt på - Det basala energibehovet, dvs hur mycket energi kroppen gör av med i vila - Matens termogena effekt, dvs den energi som behövs för att bryta ner den - Nivån av fysisk aktivitet, alltså hur mycket personen rör på sig Energi kan mätas i kilokalorier (kcal), ibland förkortat till kalorier. Näringsämnen som ger energi De näringsämnen som ger energi är
Energiprocent Med energiprocent (E%) menas hur stor andel av energin i maten som de olika energigivande näringsämnena bidrar med. Så här bör energiprocenten fördelas Näringsrekommendationerna anger hur stor andel av energin i maten som bör komma från de olika energigivande näringsämnena, det uttrycks i energiprocent (E%).
Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument]
Informationen i tabellen har hämtats från Hälsotidningen MåBra. Länk till hela tabellen på www.mabra.om >>>> Sammanställning av mängd kalorier (kcal) i de vanligaste livsmedlen, från www.mabra.com.
Referens = Hälsotidningen MåBra [chemfile(), file(), referens i dokument]
Informationen i tabellen har hämtats från Livsmedelsdatabasen hos Livsmedelsverket. Länk till hela tabellen på kolhydrater.net >>>> Sammanställning av mängd kalorier (kcal) i de vanligaste livsmedlen, från kolhydrat.net.
Referens = kolhydrater.net [chemfile(), file(), referens i dokument]
Ämnesomsättning, eller metabolism, är den process där kroppen gör om maten som har ätits och druckits till energi. Under den komplicerade kemiska processen slås kalorier från mat och dryck ihop med syre och blir till den energi som gör att kroppen fungerar. Energi kan mätas i kilokalorier (kcal). Katabolism och anabolism Ämnesomsättningens processer kan delas in i Under katabolismen sönderdelas molekyler (kemiska ämnen) för att utvinna energi och andra beståndsdelar till processer i kroppen. Användbara ämnen tas oftast upp av blodet, t ex för att användas till anabolismen, medan oanvändbara ämnen transporteras ur kroppen genom t ex matsmältningssystemet eller svettkörtlar. Anabolism är metabolismens processer för att förädla enkla substanser till mer komplicerade molekyler som fett och protein. Proteinsyntesen är ett exempel på en sådan process. Basalomsättning Kroppen behöver energi även vid vila, t ex för funktioner som andning, blodcirkulation, kontroll av hormonnivåer och för att bygga och reparera celler. Den energi som behövs i viloläge, alltså för att se till att kroppens organ fungerar på ett korrekt sätt, brukar kallas för Konditionsträning Konditionsträning är ett bra sätt att förbruka energi och några av de vanligaste aktiviteterna är löpning, promenader, cykling och simning. Styrketräning Styrketräning gör oftast inte av med lika mycket energi som konditionsträning. Referens = mittval.se [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>>
Kolhydrater är näringsämnen och ett samlingsnamn för många typer av sockerarter, främst sackarider. Ordet kolhydrat kommer av att alla sackarider har grundformlen Cn(H2O)n där dessa blir hydrat av kol. Hydrat innebär en molekylär förening med vatten och annat ämne, t ex kol som ger kolhydrat. De enklaste kolhydraterna innehåller 3 kolatomer. Indelning av kolhydrater Kolhydrater kan delas in på flera olika sätt. De vanligaste sätten är - Komplextiteten på kolhydratmolekylerna (monosackarider, disackarider eller polysackarider) - Kolyhydratens konsistens och smak (sockerarter, stärkelse eller kostfibrer) - Hur snabbt kroppen spjälkar kolhydraterna (snabba kolhydrater och långsamma kolhydrater) Referens = kolhydrater.net [chemfile(), file(), referens i dokument]
De snabba kolydraterna är en av huvudgrupperna av kolhydrater jämte de långsamma kolhydrater. Anledningen till att de snabba kolhydraterna kallas just snabba är för att de har korta molekylkedjor som kroppen lätt och snabbt kan spjälka upp. Fördelen med snabba kolhydrater De snabba kolhydraterna kommer främst från socker och finns i sockerrik föda som vitt bröd, läsk och godis. Trots att de snabba kolhydraterna innehåller mycket socker finns det fördelar med dessa kolhydrater. Att ta snabba kolhydrater om lagret av energi börjar ta slut, som t ex under lång fysisk ansträngning är inte fel. Dock ska du inte ta snabba kolhydrater för att du är hungrig eftersom en snabb kolhydrat inte ger så stor mättnadskänsla, blodsocker nivåns stiger snabbt vilker gör att mycket insulin utsöndras som gör dig ännu hungrigare. Nackdelar med snabba kolhydrater Snabba kolhydrater höjer blodsockernivån fort och kraftigt vilket ökar utsöndringen av insulin. Det gör att du blir snabbt hungrig igen. Referens = kolhydrater.net [chemfile(), file(), referens i dokument]
De långsamma kolydraterna är en av huvudgrupperna av kolhydrater jämte de snabba kolhydrater. Anledningen till att de långsamm kolhydraterna kallas just långsamma är för att de har långa molekylkedjor som kroppens entzymer måste jobba med under lång tid för att lyckas spjälka upp. Det innebär att vid intag av långsamma kolhydrater så spjälkas delar av intaget upp till glukos tidigt och andra tar längre tid. Det gör att energitillförseln ut i blodet blir utdragen i tiden vilket ledar till jämnare blodsockernivåer. De långsammaste kolhydraterna är de som människans enzymer inte klarar att spjälka över huvudtaget och kallas ibland Nackdelar med att äta långsamma kolhydrater En nackdel med de långsamma kolhydraterna är att kroppen har svårare att bryta ned dem vilket gör att det tar lite längre tid innan kroppen tar upp mycket energi. Fördelar med långsamma kolhydrater Energi i födan tas upp under längre mer utdragen tid vliket ger mättnadskänsla under lång tid. Blodsockernivåerna blir jämnare då födan tas upp av kroppen under en längre tidsperiod. Referens = kolhydrater.net [chemfile(), file(), referens i dokument]
Som tumregel förbrukas 1 kcal per kilo kroppsvikt per km vid promenad. En person på 65 kg förbrukar således omkring 65 kcal genom att gå 1 km. Löpning Det förbrukas omkring 1 kcal per kg kroppsvikt per km vid promenad och lite mer vid löpning. Det gäller oavsett löphastighet eller promenad-tempo. Vid sprint (snabb löpning kortare sträckor) förbrukas det mer. En person på 65 kg kommer därför förbruka omkring 325 kcal på 5 km, oavsett om de 5 km består av löpning eller promenader, eller hur snabbt som personen springer eller går. Referens = Hälsotidningen iform [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>> All mat innehåller en viss mängd energi i form av kalorier, men det kan vara svårt att veta hur mycket av dessa som förbrukas under en dag. Tabellen visar genomsnittsvärden på hur mycket kaloriförbrukning olika aktiviteter kräver, för en person som väger 70 kg, kaloriförbrukningen varierar mellan personer beroende på bl a kroppsvikt.
Referens = Svensk hälsokost [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>>
Kroppens funktion
Näringsämnen Kroppen har en förmåga att absorbera näringsämnen från maten. Magtarmkanalen är ca 7m lång och har till uppgift att bearbeta och absorbera kolhydrater, proteiner, fetter mm. Matsmältingen börjar redan i munnen, i saliven finns enzymer som börjar bryta ned stärkelsen till glukos. Enzymer Det är enzymer som står för det mesta av jobbet med att spjälka maten, dvs dela upp långa molekyler av stärkelse och protein till fritt glukos och aminosyror som kroppen kan ta upp. Magsyra Magsyran har en viktig uppgift när det kommer till proteiner, den sura miljön gör att proteinerna denaturerar (vecklas ut). Många proteiner ligger ihop-trasslade till nystan, vilket gör det svårt för enzymer (peptidaser och proteaser) att komma åt proteinerna. När magsyran denaturerar proteinerna vecklas detta nystan ut och enzymerna kan klippa upp proteinet till fria aminosyror och peptifragment. Så proteiner måste denatureras för att tas upp. När maten tillagas i över 70 grader denatureras proteinerna, vilket gör att de tas upp snabbare och i vissa fall bättre. Det här är också anledningen till att kaseinprotein är långsammare än vassleprotein. Kasein består av större proteiner som bildar mer komplexa och svårspjälkade nystan, som även kan klumpa ihop sig till så kallade miceller. Stärkelse Stärkelse från potatis och ris består av långa kedjor av glukos (druvsocker). Den kedjan måste klippas sönder till fritt glukos för att kroppen skall kunna ta upp det. Det görs av enzymet alpha-amylas. Människor saknar enzymet beta-amylas vilket är orsaken till att näring inte kan absorberas från exempelvis gräs, vilket många djur kan. Långsamma och snabba kolhydrater Skillnaden mellan långsamma och snabba kolhydrater ligger inte i själva stärkelsen, utan i hur mycket fibrer kolhydratkällan innehåller. Att grovt bröd har lägre GI (räcker längre) beror bara på att det innehåller mer fibrer, som gör stärkelsen svåråtkomlig för amylaset. Fetter Fetter löser sig inte i den vätska som finns tarmarna, därför utsöndrar kroppen galla ut i tarmen som löser upp de fetter som finns i maten. I gallan finns lipaser som är enzymer som spjälkar triglycerider till fria fettsyror. Så upptaget av stärkelse, protein och fett är helt beroende av enzymer. Denna matspjälkning sker i magsäcken och tunntarmen. Tjocktarmen I tjocktarmen, som utgör den sista metern av mag-tarmkanalen, absorberas vatten. Det kan vara intressant att veta att all mat som äts är i princip flytande ända ner till tjocktarmen. I tjocktarmen finns snälla bakterier (flera miljarder), de får näring av lösliga fibrer i kosten som intas via t ex frukt. Fibrer är en typ av stärkelse som kroppen inte kan absorbera. De producerar också vitamin K. Tarmflora är viktig för immunförsvaret. Det är viktigt, men i huvudsak mot bakterier som intas via kosten. Om tarmfloran är väl fungerande och stark blir det svårt för elaka bakterier att etablera tarmen. Det hjälper dock inte mot luftburna smittor som förkylning i någon större utsträckning. Fibrer som finns i t ex fullkornsprodukter kan i regel inte bli näring åt tarmbakterier, men ger avföringen större bulk vilket kan underlätta tarmpassagen. Referens = fitnessbutiken.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Matsmältningsorganen Maten bryts ned medan den passerar genom kroppen. Det kallas Olika organ och körtlar hjälper till med matsmältningen. Maten behöver brytas ned för att kroppen ska kunna ta upp näringen som maten innehåller. Matsmältningen sker i mag-tarmkanalen 
Mag-tarmkanalen är den kanal som går från munnen till ändtarmsöppningen. När maten passerar genom mag-tarmkanalen bryts den ner till sina minsta beståndsdelar. Till mag-tarmkanalen hör de här delarna - Munnen - Svalget - Matstrupen - Magsäcken - Tunntarmen - Tjocktarmen - Ändtarmen. De här körtlarna och organen hjälper till med matsmältningen - Spottkörtlarna - Levern - Gallblåsan med gallgångarna - Bukspottkörteln. Så lång tid tar det för maten att gå från munnen till ändtarmsöppningen Tiden det tar att smälta maten är olika för olika personer. Det beror också på vilken mat som har ätits, olika sorters mat tar olika lång tid att smälta. Ungefär tre timmar efter en måltid har hälften av innehållet i magsäcken tömts. Efter drygt fyra timmar är magsäcken tom. Därefter tar det tre till sju timmar för maten att passera genom tunntarmen. Sedan tar det från tre timmar och upp till drygt två dygn för maten att passera genom tjocktarmen. Hela processen från mun till ändtarmsöppningen tar i genomsnitt ett dygn. Munnen 
Maten och drycken kommer först till munnen. Musklerna som finns i läpparna och kinderna bearbetar maten tillsammans med tungan. I munnen blandas också maten med saliv. Tänderna krossar och maler maten Tändernas viktigaste uppgift är att sönderdela maten. Framtänderna har vassa kanter och är formade så att det går att bita av maten. Kindtänderna har stora tuggytor som är bra för att krossa och mala sönder maten. Saliv hjälper till att sönderdela maten I munnen blandas maten med saliv. Saliven har flera viktiga uppgifter - Den sönderdelar maten och gör den lättare att svälja. - Den hindrar att slemhinnan i munnen torkar ut. - Den skyddar munhålan och tänderna mot bakterier. Saliv består mest av vatten. I vätskan finns salter och olika ämnen som har till uppgift att sönderdela maten. Dessa ämnen kallas enzymer. Det bildas mer saliv när smak eller lukt av mat känns, eller efter att bara tänka på mat.
Saliv bildas i spottkörtlarna. Varje dygn bildas 1-1,5 liter saliv. Det finns tre par större spottkörtlar - Öronspottkörteln - Underkäksspottkörteln - Tungspottkörteln. Öronspottkörteln är störst och finns nära örat. Underkäksspottkörteln finns i underkäken, och tungspottkörteln i munhålans botten. Det finns även många små spottkörtlar i munnens slemhinna. Svalget 
Svalget är ett hålrum som finns bakom munhålan och näshålan. Det fortsätter ner till matstrupen och struphuvudet. Här passerar matstrupen och luftstrupen. Svalget är täckt av en slemhinna. I den nedre delen av svalget är slemhinnan mer motståndskraftig för att tåla slitage från mat och dryck. En reflex ger upphov till sväljning Det är en reflex som gör att maten sväljs. Reflexen sätts igång när maten har tuggats och når den bakre svalgväggen. Struplocket lägger sig som ett skydd över luftstrupen vid sväljning. Därmed hindras maten från att komma ner i luftstrupen istället för i matstrupen. Matstrupen Maten som äts transporteras till magsäcken genom matstrupen. Matstrupen är formad som ett 25 centimeter långt rör. På insidan är röret täckt av en veckad slemhinna. Matstrupen ligger mellan lungorna och bakom hjärtat. Maten pressas nedåt med hjälp av matstrupens muskler Matstrupens uppgift är att transportera maten från munnen till magsäcken. Enzymerna från saliven fortsätter att sönderdela maten under hela vägen ner till magsäcken. Maten transporteras genom att musklerna i matstrupen pressar maten nedåt med vågrörelser. Sådana vågrörelser finns i hela mag-tarmkanalen. Från det att maten har sväljts tar det närmare tio sekunder för fast föda att nå magsäcken, men bara någon enstaka sekund för dryck. Magsäcken 
Magsäcken är en behållare där maten och drycken stannar upp innan den transporteras vidare genom resten av mag-tarmkanalen. Magsäcken rymmer ungefär en och en halv liter. Den brukar vara tömd på mat ungefär fyra timmar efter en måltid. Dryck passerar snabbast och fet mat stannar kvar längst i magsäcken.
Magsäcken ligger högt upp i buken, alldeles under mellangärdet på vänster sida. Den är formad ungefär som en säck med två öppningar. Den övre öppningen är från matstrupen. Den nedre öppningen går till tolvfingertarmen. De båda öppningarna kallas övre och nedre magmunnen. Magsäcken knådar maten Magsäcken är uppbyggd av glatta muskler. Den rör sig ständigt eftersom musklerna hela tiden omväxlande dras samman och slappnar av. Maten knådas och blandas med magsaft i magsäcken. Det gör att maten sönderdelas ytterligare. Maten som lämnar magsäcken är en trögflytande vätska. Magsäckens slemhinna bildar magsaft På insidan är magsäcken täckt av en mycket tålig slemhinna. Slemhinnan innehåller körtlar som bildar magsaft. Magsaften består bl a av saltsyra som är frätande och mycket surt. Det här är magsaftens uppgifter - Den förstör de flesta bakterier som följt med maten - Den innehåller enzymer som behövs för att maten ska kunna brytas ner ytterligare och för att bland annat vitaminet B12 ska kunna tas upp av kroppen - Den innehåller ett slemliknande ämne som hjälper till att skydda magsäckens slemhinna mot den frätande saltsyran och enzymerna Totalt bildas ungefär två liter magsaft per dygn. Redan vid åsynen av mat börjar mängden magsaft öka. Det gör att magsäcken kan ta hand om maten och bryta ner den direkt när den hamnar i magsäcken. Levern 
Levern är kroppens största körtel. Den ligger högt upp i buken på höger sida och skyddas av revbenen. Galla bildas i levern I levern bildas en halv till en liter galla varje dag. Gallan innehåller bland annat gallsyror, gallfärgämnen, hormoner, vatten och salter. Gallan behövs för att bryta ner fettet i maten. På leverns baksida passerar den så kallade levergången ut ur levern. Här går också blodkärl till och från levern. Gallan transporteras i levergången. Levern bildar inte bara galla utan har många andra viktiga funktioner - Levern bildar ämnen som behövs för matsmältningen, t ex kolesterol och galla - Levern lagrar socker, fett, vitaminer och järn - Levern hjälper bukspottkörteln att reglera blodsockernivån - Levern tar hand om gifter som har kommit in i kroppen - Levern lagrar blod och renar blodet Gallblåsan koncentrerar gallan 
Gallblåsan ligger på leverns baksida. Gallan bildas i levern, men den samlas och lagras i gallblåsan. Gallan stannar i gallblåsan tills den behövs för att bryta ner fett i tolvfingertarmen som är tunntarmens första del. Gallan kan bara passera ut i tarmen när det finns mat som ska brytas ned. En ringmuskel vid öppningen mot tolvfingertarmen förhindrar att galla passerar vid andra tidpunkter. Bukspottkörteln bildar hormoner Bukspottkörteln ligger precis framför ryggraden. Bukspottet innehåller enzymer som hjälper till vid nedbrytningen av maten. Bukspottet innehåller också bikarbonat som hjälper till att neutralisera det sura innehållet från magsäcken. Bukspottet leds genom en gång som går ihop med gallgången och sedan mynnar i tolvfingertarmen. Bukspottkörteln bildar även hormonerna insulin och glukagon. Dessa hormoner är viktiga för att hålla kroppens blodsocker på rätt nivå. Tunntarmen 
Maten lämnar magsäcken genom den nedre magmunnen. Den kommer då till tunntarmen. Tunntarmen har de här uppgifterna - Tunntarmen fortsätter att sönderdela maten. - Tunntarmen tar upp vatten och näringsämnen från maten. Tunntarmen är tre till fem meter lång. Sammandragningar i tunntarmens muskler skapar vågrörelser som knådar tarminnehållet och för det framåt.
Den första delen av tunntarmen kallas tolvfingertarmen. Där blandas maten med olika ämnen från levern, gallblåsan och bukspottkörteln. Ämnena behövs för nedbrytningen av maten. Tolvfingertarmen har fått sitt namn av att den är tolv fingerbredder lång, det vill säga ungefär 25 centimeter. Tunntarmens yta är mycket stor Tunntarmens insida är täckt med slemhinna. Slemhinnan är kraftigt veckad. På slemhinnan finns små utskott som kallas tarmludd. På tarmluddets yta finns ett lager tarmceller, som tar upp näring. Den veckade ytan, tarmluddet och tarmcellerna gör tunntarmens yta mycket stor. Det är viktigt för att tunntarmen ska kunna ta upp tillräckligt med näring från maten. Tunntarmen tar emot vätska och avger vätska Varje dag tar tunntarmen emot sex till sju liter vätska. Det är dels mat och vätska som har ätits och druckits, dels vätskor som tillförts i mag-tarmkanalen, dvs saliv, magsaft, galla och bukspott. Tunntarmens slemhinna avger själv ytterligare ungefär två liter vätska i form av tarmsaft. Tarmsaften innehåller matsmältningsenzymer samt vatten och slem som smörjer tarmen och underlättar transporten. Av de åtta till nio liter vätska som passerar tunntarmen sugs det allra mesta upp igen, den största delen i tunntarmens nedre del och i tjocktarmen. Knappt två deciliter vätska lämnar kroppen varje dag tillsammans med avföringen. Tunntarmen suger upp viktiga näringsämnen från maten I tunntarmen har maten hunnit brytas ner till sina minsta beståndsdelar. Det gör att tunntarmen kan börja suga upp de delar av maten som kroppen behöver. Slemhinnan i tunntarmen suger upp socker, fett, vitaminer, salter och aminosyror. Aminosyror är det som proteiner består av. Dessa ämnen transporteras sedan till levern där de antingen används för att bilda olika ämnen eller lagras. Det som är kvar av tarminnehållet lämnar tunntarmen efter tre till sju timmar. Det är nödvändigt att passagen genom tunntarmen tar ganska lång tid eftersom alla viktiga näringsämnen ska hinna sugas upp. Tjocktarmen 
Tjocktarmen är en fortsättning på tunntarmen, den är nästan en och en halv meter lång och dubbelt så tjock som tunntarmen. Tjocktarmens första del kallas blindtarmen. Vågrörelser för tarminnehållet neråt Tjocktarmen tar emot 1-2 liter tarminnehåll från tunntarmen varje dygn. Detta stannar i tjocktarmen i tre timmar upp till över ett dygn. Tarminnehållet transporteras neråt i tarmen med hjälp av vågrörelser. En stor del av tarminnehållet består av vatten, resten av mat som inte brutits ner, salter och bakterier. Det mesta av vattnet sugs upp från tarmen ut i blodet. Därför får avföringen en fastare konsistens. Tjocktarmen suger också upp vissa salter.
Bakterierna i tjocktarmen har flera uppgifter. De har del i kroppens immunförsvar och de bildar till exempel K-vitamin som kroppen behöver. Bakterierna bryter även ner vissa ämnen som matsmältningsenzymerna inte klarat av att bryta ner när maten har passerat genom mag-tarmkanalen. Vid nedbrytningen bildas gas, totalt en till två liter per dag. Ibland kan gaserna göra att tarmväggen spänns ut och det blir ont eller knip i magen. Vissa typer av livsmedel kan ge mer gas än andra, t ex kål, bönor och produkter som är sötade med vissa sötningsmedel. Bakterierna i tjocktarmen hindras från att ta sig in i kroppen med hjälp av sk lymfatisk vävnad i tarmväggen. I tjocktarmens slemhinna finns speciella celler som bildar slem som smörjer avföringen. Ändtarmen I bäckenet övergår tjocktarmen i ändtarmen. Den är knappt 15 centimeter lång. Ändtarmens nedersta del är lite större än ändtarmens övriga del. Därför kan en del avföring samlas upp där innan tarmen måste tömmas. Den allra sista delen kallas ändtarmsöppningen eller anus. Runt ändtarmsöppningen finns två ringformade muskler, sk ringmuskler, varav den ena kan styras med hjälp av viljan. Avföringen består av vatten bakterier, matrester som inte har brutits ned, celler som stötts bort från tarmslemhinnan och slem. Reflexer gör att tarmen kan tömmas I ändtarmen finns särskilda mottagare som känner när tarmen spänns ut av avföringen. En reflex gör att tjocktarmen och ändtarmen dras samman för att pressa ut avföringen, samtidigt som musklerna runt ändtarmsöppningen slappnar av. Referens = 1177.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Så fungerar hormonsystemet Hormoner är ämnen som styr mycket av det som händer i kroppen, bl a kroppens balans av vatten och salter. Hormoner bildas av körtlar eller särskilda celler och sprids sedan med blodet. Hormonerna styr det som händer i kroppen De olika hormonerna bildas i körtlar eller i särskilda celler. Därefter transporteras hormonerna med hjälp av blodet till olika organ där de behövs. Varje hormon påverkar en bestämd grupp celler. En del hormoner påverkar nästan alla celler i kroppen, medan andra bara påverkar vissa celler. Hormonsystemets uppgifter Hormonsystemet samarbetar med nervsystemet. De två systemen påverkar och styr mycket av det som händer i kroppen, bl a följande - Ämnesomsättningen, dvs omvandlingen av näringsämnen i kroppen - Fördelningen av salt och vatten i kroppen Körtlar som bildar hormoner En körtel är ett organ som bildar ämnen och avger dessa ämnen till omgivningen. T ex bildar spottkörtlarna saliv. Vissa körtlar bildar och avger hormoner. De körtlarna kallas även endokrina organ. Körtlarna utsöndrar hormonerna direkt till blodet. De här är några av kroppens hormonbildande organ och celler - Hypofysen och hypotalamus - Tallkottkörteln - Sköldkörteln - Bisköldkörtlarna Hypofysen styr andra körtlar Hypofysen är kroppens viktigaste hormonbildande körtel. Den finns på undersidan av hjärnan i en liten grop i skallens ben. Hypofysen bildar hormoner som påverkar andra körtlar i kroppen att bilda hormoner. På det sättet styr hypofysen över hur kroppens hormoner bildas. Hypotalamus skickar information från hjärnan till hypofysen Hypotalamus är ett område i hjärnan som tar emot information från hjärnan om vad kroppen behöver. Hypotalamus har kontakt med hypofysen. Informationen som når hypotalamus styr vilka hormon och hur mycket hormon som hypofysen ska skicka ut.
[chemfile(), nC=0 nr=enzym, f1=/produkt/info/html/enzym.htm] Enzymer Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Så fungerar enzymer i kroppen Enzymer är mikroskopiska proteinmolekyler (kemiska ämnen) som hjälper till att bryta ned maten, så att kroppen kan ta upp näringen. Enzymer består av proteiner (kemiska ämnen) och olika enzymer har mängder av olika egenskaper och funktioner. En cell kan innehålla hundratals olika enzymer. Primärt går det att säga att dessa små mikroskopiska ämnen fungerar som katalysatorer, och alltså hjälper till att reglera hastigheten på olika processer i kroppen. Maten Maten behöver brytas ned till minsta beståndsdel för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig ämnet. Enzymerna agerar då genom att klippa banden mellan de kemiska strukturerna i maten och på så vis sönderdela ämnet. Enzymer har även betydelse för att vitaminer, mineraler och hormoner ska kunna verka i kroppen. Det är extra viktigt att få i sig enzymer via kosten. Enzymer finns i frukt och grönsaker. Livsmedel med mycket enzymer är vetegräs, aloe vera och papaya. Olika typer av enzymer Enzymer brukar samlas i huvudgrupperna - - - I tabellen listas de vanligaste enzymerna, och vilken typ av kost som behöver respektive enzym.
Ett vanligt problem är avsaknaden av laktas, det enzym som bryter ned laktos (mjölksocker). Laktosintolerans är ett problem som gör det svårt att bryta ned mjölkprodukter. Andra faktorer som kan påverka matsmältningen negativt är stora portioner mat och enformig kosthållning. Referens = https://www.svensktkosttillskott.se/ [chemfile(), file(), referens i dokument]
Celler
Kroppen är uppbyggd av många miljarder Tillsammans bildar cellerna vävnader. Det finns flera olika typer av vävnader, t ex muskelvävnad, benvävnad och fettvävnad. Vävnaderna bildar tillsammans organ, t ex lungor. Cellmembranet Cellens yttersta skal kallas cellmembran. Cellmembranet är inte helt tätt. Små partiklar kan skickas ut eller in genom speciella kanaler. I cellmembranet finns också sk receptorer som tar emot viktig information till cellens inre. Cytoplasman finns innanför cellmembranet Innanför cellmembranet finns en trögflytande vätska som kallas för cytoplasma. Cytoplasman består av vatten, salter, näringsämnen och proteiner. Cytoplasman innehåller också flera små strukturer som cellen behöver för att kunna överleva. De olika delarna kallas organeller 1), och varje typ av organell har sin speciella uppgift. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>> 1)
Referens = https://www.genteknik.se/ordlista/organeller/ [chemfile(), file(), referens i dokument]
- Mitokondrier som bildar energi till kroppens viktiga processer. - Endoplasmatiska nätverket. Här sker tillverkning och transport av olika ämnen. - Ribosomer som bildar proteiner. Ribosomerna finns i cytoplasman och även i det endoplasmatiska nätverket. - Golgi-apparaten som tar emot, lagrar och skickar iväg proteiner. - Lysosomer som tar hand om gamla celldelar och bakterier i cellen. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>> Cellkärnan innehåller generna I cytoplasman finns också cellkärnan. Cellkärnan innehåller arvsmassan, DNA. Delar av arvsmassan kallas för gener. Generna innehåller information om hur kroppen ska byggas upp och fungera. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument]>>>>
Referens = halsoklok.se [chemfile(), file(), referens i dokument] De flesta celler har en cellkärna, men de röda blodkropparna saknar cellkärna. Vissa celler har flera kärnor, t ex de celler som bygger upp skelettmusklerna. Olika celler har olika uppgifter Alla celler är inte helt lika. De har olika uppgifter och därför har de också lite olika utseende. Nervceller har t ex utskott som liknar långa trådar. En del celler har flimmerhår på ytan, t ex cellerna i luftrören. Kroppen innehåller även t ex muskelceller, blodceller och benceller, som alla är anpassade för att klara sina olika uppgifter. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument]>>>>
Så fungerar immunförsvaret Immunförsvaret skyddar kroppen från bakterier, virus och andra främmande ämnen. De vita blodkropparna är viktiga för immunförsvaret. De kan angripa främmande ämnen, äta upp skadad vävnad och signalera till andra delar av immunförsvaret att det behövs hjälp. Kroppen skyddar sig på många sätt Kroppen skyddar sig på flera sätt mot skadliga och främmande ämnen. Kroppens försvar kan delas in i det Det yttre försvaret består bl a av huden och slemhinnorna.
Det yttre försvaret hindrar bakterier och virus från att tränga in i kroppen. Det består bland annat av följande delar - Huden är ett skyddande lager som hindrar ämnen från att komma in i kroppen - Tårarna och saliven innehåller ämnen som dödar bakterier - Magsaftens saltsyra oskadliggör många bakterier som intas via maten - Näshålans väggar är täckta av slemhinna med små hår som fångar upp partiklar ur luften som inandas - Luftstrupens och luftrörens slemhinnor har så kallade flimmerhår som transporterar bort slem och små partiklar Det inre försvaret kallas immunförsvaret Bakterier, virus och andra främmande ämnen kan komma in i kroppen trots det yttre försvaret. Dessa tas om hand av det inre försvaret, Immunförsvaret städar också upp i vävnader. En vävnad är en samling celler med liknande uppgifter, t ex muskelvävnad eller fettvävnad.
- Vita blodkroppar, de är kroppens specialiserade försvarsceller och bildas i benmärgen - Andra typer av celler, t ex sk epitelceller i lungor, tarmar och andra vävnader, de kan reagera på en virusinfektion genom att signalera fara och kalla på hjälp - Blodet, det transporterar vita blodkroppar - Lymfan, det är en vätska som finns i lymfkärlen och som transporterar vita blodkroppar - Lymfkörtlarna, de ingår i lymfsystemet och innehåller många vita blodkroppar - Mjälten, det är ett organ som innehåller många vita blodkroppar - Thymus, här mognar en särskild sorts vita blodkroppar som kallas T-lymfocyter, thymus kallas också brässen Immunförsvaret känner igen vilka celler som är främmande På alla cellers yta finns vissa ämnen som immunförsvaret kan känna igen. Dessa ämnen kallas antigener. Antigenerna visar om en cell hör till kroppen eller om den är främmande. Det gör att de vita blodkropparna kan känna igen vilka celler som ska bekämpas och vilka som ska lämnas ifred. Immunförsvaret kan skydda kroppen på olika sätt De celler som ingår i immunförsvaret angriper främmande ämnen på olika sätt. Det kallas att det finns olika typer av immunreaktioner. Det här är exempel på olika immunreaktioner - Försvar med hjälp av inflammation. - Försvar med hjälp av antikroppar. - Försvar med hjälp av mördarceller. - Försvar med hjälp av storätande celler. Försvar med hjälp av inflammation Inflammation är en av kroppens reaktioner på skador eller angrepp. En sådan skada eller angrepp kan till exempel vara något av följande - En infektion, t ex influensa eller en lindrigare förkylning - En skada i en muskel på grund av överbelastning - En skada på huden, t ex en sticka i fingret
När kroppen skadas släpper cellerna i den skadade vävnaden ut olika kemiska ämnen. Det gör att mer vätska strömmar genom blodkärlen och ut i den skadade vävnaden. Vita blodkroppar samlas för att försvara kroppen mot angreppet eller för att reparera skador. Det finns också olika typer av vita blodkroppar som tar hand om och städar undan skadad vävnad. Den ökade blodströmningen gör att det skadade området blir varmt och svullet. En inflammation kan göra ont. En kraftig inflammation kan även ge feber, eftersom ämnen från den skadade vävnaden påverkar hjärnans temperaturcentrum. Var består bland annat av vita blodkroppar Ibland bildas det var i ett infekterat sår. Det gulvita varet som bildas består av vita blodkroppar, bakterier och nedbruten vävnad. Varbildningen är en del av försvaret och läkningen. Försvar med hjälp av antikroppar 
Antikroppar är proteiner som används av immunförsvaret för att bekämpa vissa främmande ämnen. Antikroppar bildas av en typ av vita blodkroppar som kallas B-celler, eller B-lymfocyter. B-celler är en typ av vita blodkroppar. De kan bilda antikroppar som bekämpar främmande ämnen, t ex bakterier.
Olika B-celler kan binda massor av olika proteiner. Ibland kommer ett protein från något främmande, t ex en bakterie. Detta sätter igång en process då B-celler bildar antikroppar som bekämpar bakterien. Antikroppar kan ge immunitet mot vissa sjukdomar Första gången kroppen utsätts för ett särskilt ämne tar det ett tag innan det har hunnit bildas tillräckligt med antikroppar. Vid en ny attack av inkräktare av samma typ går det snabbare. Detta beror på att några av cellerna som aktiverades första gången omvandlas till så kallade minnesceller. Minnesceller är B-celler som kommer ihåg den tidigare händelsen och som snabbt kan bilda nya antikroppar om samma virus eller bakterie återkommer. Det skydd som har erhållits från tidigare sjukdomar beror på denna minnesfunktion. Det kallas att bli immun mot vissa sjukdomar. Så fungerar vaccination Vaccin är ett sorts läkemedel. Vid vaccinationer utnyttjas att immunförsvaret kan minnas. Då vaccineras med ett virus som är så försvagat att det inte kan ge mer än en mycket lindrig infektion. Vaccinationen gör att immunförsvaret är förberett om det angrips av ett visst virus. Försvar med hjälp av mördarceller T-celler är en annan viktig typ av vita blodkroppar. De kallas också för T-lymfocyter. T-cellerna samverkar med B-cellerna och kan också känna igen främmande ämnen på andra cellers yta. En enskild T-cell kan bara känna igen ett enskilt ämne. De cirkulerar runt och väntar på just detta ämne för att bli aktiverade, dela sig och bilda minnesceller.
Det finns olika sorters T-celler. En del kallas mördarceller. Mördarcellerna kan t ex oskadliggöra cancerceller. De kan också oskadliggöra celler som har infekterats av virus om mördarcellen känner igen det främmande ämnet som viruset bär med sig. Mördarcellen oskadliggör genom att injicera ett gift i den andra cellen. Hjälparceller signalerar till andra celler Andra T-celler kallas hjälparceller. De kan skicka signaler till bland annat B-celler. Då kan B-cellerna och T-cellerna samverka mot en inkräktare och samlas vid ett angrepp eller en skada. Försvar med hjälp av storätande celler Storätande celler är också en typ av vita blodkroppar. De kallas även
De deltar i immunförsvaret genom att äta upp de celler som ska förstöras. Storätande celler känner igen flera olika främmande ämnen. Men de kan inte identifiera och attackera ett visst ämne på samma specifika sätt som B-celler och T-celler. De utvecklar inte heller minne på samma sätt som B-celler och T-celler. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/immunforsvaret/ [chemfile(), file(), referens i dokument] Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/immunforsvaret/ [chemfile(), file(), referens i dokument]
Kroppens lymfsystem 
Lymfsystemet består av ett nätverk med lymfkärl som transporterar lymfa. Det består också av olika organ, som mjälten och brässen. Lymfsystemet behövs för att kroppen ska må bra. Det är viktigt för vätskebalansen i kroppen och för kroppens försvar mot infektioner. Lymfsystemets uppgifter Det här är lymfsystemets viktigaste uppgifter - Lymfsystemet upprätthåller vätskebalansen i kroppen tillsammans med blodsystemet. Detta görs genom att överflödig vätska från olika delar av kroppen transporteras bort. Denna vätska kallas lymfa. - Lymfsystemet deltar i kroppens försvar mot bakterier, virus och cancer. Lymfsystemets olika delar Lymfsystemet består av flera delar - Lymfa, en vätska som finns i kroppen - Lymfkärl som transporterar lymfan - Lymfkörtlar eller lymfknutor som suger upp en del av lymfan, tar hand om och förstör bakterier, virus och annat som kan vara skadligt för kroppen - Mjälten - Brässen - Övrig lymfatisk vävnad, t ex halsmandlarna Lymfsystemet består av olika organ och av ett nätverk av lymfkärl. Lymfkärlen transporterar lymfa. Lymfan Mellan kroppens celler i vävnaderna finns en genomskinlig vävnadsvätska. Vätskan pressas ut i vävnaderna från mycket tunna blodkärl, kapillärer. På det viset kommer syre och näring ut till cellerna i kroppen. Cellerna avger sedan koldioxid och avfall ut i vätskan som omger cellen. Detta kallas Lymfsystemet suger upp vävnadsvätskan, som bildar lymfa Lymfsystemet suger sedan upp den vätska som blir över och bildar lymfa. Lymfan består bl a av vatten, proteiner, vita blodkroppar, fettsyror, bakterier samt gamla och skadade celler. Lymfan kan också innehålla annat som t ex färg från tatueringar. Så småningom återförs dessa ämnen till blodbanan igen. Lymfkärlen transporterar lymfan 
Det är lymfkärlen som transporterar lymfan i kroppen. Vätskan transporteras genom att lymfkärlen pressas samman av kroppens rörelser. De små lymfkärlen De minsta lymfkärlen kallas Mellan kroppens celler finns vävnadsvätska. Vätskan sugs upp av lymfkärlen och bildar lymfan. De större lymfkärlen har klaffar för att lymfan ska kunna transporteras i rätt riktning. De större lymfkärlen Lymfsystemets större kärl transporterar lymfa i riktning mot bröstkorgen. Lymfkärlen passerar flera lymfkörtlar på vägen mot bröstkorgen. I de större lymfkärlen finns klaffar för att lymfan ska kunna transporteras i rätt riktning. Mellan klaffarna sitter så kallade lymfhjärtan. Dessa drar ihop sig och slappnar av och på så vis pumpas lymfan vidare i kärlet. Denna rörelse är långsam vid vila och ökar vid kroppsrörelser som t ex vid träning. Ett annat ord för lymfhjärtan är lymfangiom. Lymfan töms till det venösa systemet nära hjärtat De större lymfkärlen samlar ihop sig till en större bunt som går upp igenom bröstkorgen. I höjd med nyckelbenet töms lymfan till en ven och blandas med blodet. Lymfa från hela nedre delen av kroppen och från vänster övre kroppshalva töms tillbaka till blodbanan i höjd med vänstra nyckelbenet. Lymfa från övre högra kroppshalvan töms i höjd med höger nyckelben. Det händer att lymfsystemet skadas. Det kan också finnas en medfödd skada på lymfsystemet, även om det är ovanligt. Då kan transporten och upptaget av lymfvätska försämras och en svullnad bildas. Det kallas Lymfkörtlar Lymfkärlen transporterar lymfan genom så kallade lymfkörtlar. Lymfkörtlarna ligger ofta samlade i grupper, som pärlor på ett halsband, t ex i armhålorna, nacken, vid käkarna, ljumskarna, bakom bröstbenet och längs de stora blodkärlen i magen. Lymfkörtlarna kan också finnas en och en utspridda i kroppen. Det finns mellan 500 och 1000 lymfkörtlar i kroppen. Lymfkörtlar kallas också lymfknutor då de egentligen inte fungerar som körtlar. Lymfkörtlarna kan svullna vid en infektion Lymfkörtlarna brukar svullna vid infektion. Då kan de kännas som avlånga, lite ömma knölar under huden. Att lymfkörtlarna svullnar beror på att de arbetar med att sätta igång immunförsvaret. I lymfkörtlarna finns vita blodkroppar I lymfkörtlarna finns lymfocyter. Lymfocyterna är en typ av vita blodkroppar. De försvarar kroppen mot bakterier och andra mikroorganismer. I lymfkörtlarna finns även plasmaceller, som bildar så kallade antikroppar. Antikropparna deltar också i immunförsvaret. Lymfocyter och plasmaceller blandas in i lymfan när lymfan passerar lymfkörteln. I lymfkörtlarna förstörs bakterier 
Lymfkörtlarna renar lymfan från skadliga ämnen. Flera små lymfkärl transporterar lymfa till lymfkörteln. En del av lymfvätskan sugs också upp av lymfkörteln. Det gör att mängden lymfa som förs vidare minskar och tjocknar. Den renade lymfan lämnar sedan lymfkörteln och går vidare i lymfsystemet. Inuti lymfkörteln förstörs bakterier och andra skadliga partiklar som lymfkärlen transporterar dit. Mjälten 
Mjälten är kroppens största lymfatiska organ. Där finns vita blodkroppar och antikroppar som behövs i immunförsvaret. Mjälten ligger högt upp i magen på vänster sida. Den skyddas av de nedersta revbenen. Mjälten är ungefär tolv centimeter lång. Den omges av en skyddande kapsel av bindväv. Mjälten innehåller också blodfyllda hålrum. Både blodkärl och lymfkärl passerar in och ut från mjälten. Mjältens uppgifter Det här är mjältens uppgifter - Den deltar i kroppens försvar mot infektioner - Den bryter ned gamla eller skadade röda blodkroppar - Den fungerar som ett förråd för röda blodkroppar - Den bildar blodkroppar under fosterstadiet
Brässen 
Brässen är också ett lymfatiskt organ. Den ligger bakom bröstbenet intill hjärtat och omges av en kapsel av bindväv. Brässen kallas också T-lymfocyter mognar i brässen I brässen mognar en typ av vita blodkroppar som kallas T-lymfocyter. De deltar i immunförsvaret när de så småningom når blodet. T-lymfocyter omvandlas till så kallade mördarceller när de kommer i kontakt med främmande mikroorganismer, t ex bakterier. Mördarceller kan förstöra mikroorganismerna. Övriga delar av lymfsystemet Lymfsystemet innehåller fler delar än lymfkärl, lymfkörtlar, mjälten och brässen. I svalget finns halsmandlarna som också ingår i lymfsystemet. Halsmandlarna bildar tillsammans en ring som skyddar ingångarna till luftvägarna och matsmältningskanalen. I tarmarnas väggar och i vävnader runt tarmen finns också så kallad lymfatisk vävnad som deltar i kroppens immunförsvar. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/lymfsystemet/ [chemfile(), file(), referens i dokument]
Så fungerar luftvägar och lungor 
Vid inandning kommer syre och koldioxid till och från lungorna genom näsan, svalget och luftstrupen. I lungorna tar blodet upp syret och för det vidare till kroppens olika delar. Luftvägarna transporterar luft till lungorna Kroppen behöver syre och lungorna tar upp syre från luften vid inandning. Lungorna släpper sedan ut gasen koldioxid vid utanndning. Luften passerar genom det som kallas luftvägarna, som kan delas in i sex olika delar - Näsan - Bihålorna - Svalget - Struphuvudet - Luftstrupen - Luftrören Luftvägarna värmer upp inandningsluften och gör den fuktig för att lungorna inte ska skadas. Näsan filtrerar och värmer luften 
Innanför näsan finns ett hålrum som kallas näshålan. Näshålan är uppdelad i två halvor. De båda näsborrarna leder in i varsin halva av näshålan. I varje näshåla finns tre så kallade näsmusslor av ben. Bakåt leder näshålan ut i svalget. Näsan består av både brosk och ben. Brosk är en vävnad som är mjukare än benvävnad och är både hållfast och böjligt.
Några av näsans viktiga uppgifter är att värma, fukta och rena luften som andas in. Näsans insida är täckt med slemhinna och flimmerhår. Slemhinnan gör inandningsluften fuktig. Under slemhinnan finns ett nätverk av små blodkärl. Blodkärlen gör att luften i näsan blir varmare. Innanför näsborrarnas öppningar sitter hårstrån. De fångar upp smuts ur luften som andas in. Trots det kommer det in skräp och damm i näsan. Detta fastnar i slemmet som kommer från slemhinnan. Flimmerhåren för sedan ner skräpet och dammet till svalget. Bihålorna gör skallen lättare 
Bihålorna ligger nära näsan och har förbindelse med näshålan genom smala gångar. Bihålorna är håligheter i skallens ben. På insidan är bihålorna täckta med samma typ av slemhinna som finns i näshålan. Det finns bihålor på följande platser i ansiktets båda halvor - I överkäksbenet - I pannbenet - I silbenet - I kilbenet Bihålorna gör att skallen blir lättare och de påverkar också hur rösten låter. Svalget 
Svalget är ett hålrum som finns bakom munhålan och näshålan. Svalget fortsätter sedan ner till matstrupen och struphuvudet.
Svalgets översta del är täckt med samma slemhinna som finns i näshålan och bihålorna. Den nedre delen av svalget har en kraftigare slemhinna för att tåla all mat och dryck som passerar. I svalgets översta del finns gångar som leder in till örontrumpeterna i mellanörat. Långt bak i svalget hänger en flik av hud som kallas gomspenen. I svalget finns halsmandlarna Halsmandlarna är två körtlar som sitter på var sin sida av svalget i höjd med den bakre delen av tungan. Halsmandlar kan också kallas för tonsiller. Namnet halsmandlar kommer av att körtlarna hos en vuxen person har formen och storleken av en mandel. Halsmandlarna består av sk lymfvävnad. Lymfvävnad är en del av kroppens immunförsvar. Halsmandlarna skyddar luftvägarna och mag-tarmkanalen mot infektioner. Struphuvudet 
Struphuvudet består av olika delar av brosk. Broskdelarna bildar tillsammans ingången till luftstrupen. Det går att känna struphuvudet på halsen. Struphuvudets uppgifter är att hålla luftstrupen öppen så att vi kan andas och att hålla luftstrupen stängd så att vi kan svälja.
En flik som kallas struplocket täcker delvis ingången till struphuvudet. Struplocket lägger sig som ett skydd över struphuvudet vid sväljning. Det hindrar maten från att komma i fel strupe, det vill säga att komma ner i luftstrupen istället för i matstrupen. På insidan är struphuvudet täckt av samma typ av slemhinna som finns i näsan, bihålorna och svalgets översta del. Stämbanden skapar ljud 
Inuti struphuvudet sitter de båda stämbanden utspända. De är elastiska och spänns och slappas av när brosken rör sig. Det gör att springan mellan stämbanden öppnas och stängs. När springan är öppen kan luft passera genom luftstrupen.
Luftstrupen Från struphuvudet fortsätter luftstrupen ner genom bröstkorgen. Luftstrupen ligger precis framför matstrupen.
Luftstrupen är uppbyggd av broskringar som är staplade ovanpå varandra. De sitter ihop med hjälp av muskler och så kallad bindväv. På insidan är luftstrupen täckt av samma typ av slemhinna som finns i resten av luftvägarna. Luftstrupen är ungefär 10 centimeter lång. Sedan delar den upp sig till två stora luftrör som går in i varsin lunga. Luftrören 
Luftrören går från luftstrupen och in i lungorna. Inuti lungorna fortsätter luftrören att dela upp sig till allt mindre luftrör. De större luftrören innehåller brosk för att hålla rören utspända. De minsta har mycket tunna väggar utan brosk. Längst ut i lungvävnaden slutar de tunna luftrören i lungblåsor. Lungblåsorna kallas även Lungorna 
Lungorna sitter i bröstkorgen. Mellan lungorna finns luftstrupen och matstrupen. Lungorna tar upp syre till kroppen från luften vid inandning. Blodet transporterar sedan syret till kroppens celler och vävnader. Kroppens celler tar alltså emot syre från blodet. De avger också koldioxid till blodet. Därefter transporterar blodet koldioxiden till lungorna. Koldioxiden lämnar sedan kroppen vid utandning. Kroppen behöver syre för att kunna fungera Syre är nödvändigt för att cellerna och kroppen ska kunna fungera. Hjärnan kan bara vara utan syre några minuter innan den skadas. Koldioxid är däremot skadligt och måste föras bort från cellerna. Cellerna slutar fungera om koldioxiden stannar för länge.
Höger lunga är indelad i tre så kallade lober och vänster lunga i två lober. Loberna delas sedan in i flera mindre delar. Till varje del går ett eget luftrör samt egna blodkärl. Varje lunga omges av en så kallad lungsäck med dubbla väggar av bindväv. Lungorna är uppbyggda av lungblåsor med luft Lungorna är uppbyggda av en speciell sorts vävnad med mängder av lungblåsor som innehåller luft. Det gör att lungorna har ungefär samma konsistens som en tvättsvamp. I varje lunga finns ungefär 400 miljoner lungblåsor. Lungblåsornas väggar är mycket tunna för att syre och koldioxid lätt ska kunna passera. Lungblåsorna omges av ett nätverk av små blodkärl, sk kapillärnät. Andningen 
Vanligtvis sker inandning genom näsan. Revbenen lyfts och mellangärdet sänks vid inandning. Trycket inuti lungsäckarna sjunker och lungorna utvidgas. Luften sugs in i lungorna och når så småningom lungblåsorna. Luften pressas ut ur lungorna vid utandning. Vid varje andetag strömmar ungefär en halv liter luft in i lungorna och lika mycket ut ur dem. Vid vila är andningen ungefär tolv gånger varje minut. Vid ansträngning sker andning oftare än vid vila, och mer luft dras in vid varje andetag. Andning sker även genom munnen vid ansträngning.
Inandningen och utandningen styrs av signaler som kommer från andningscentrum. Andningscentrum ligger i den del av hjärnstammen som kallas förlängda märgen. Olika reflexer reglerar också andningen. Andningen ökar om innehållet av koldioxid i blodet ökar, det är för att kroppen behöver bli av med koldioxiden. På så sätt anpassas andningen automatiskt till kroppens behov. Andningen kan även påverkas med viljan och det sker från den så kallade hjärnbarken. Utbytet av syre och koldioxid 
I lungorna finns så kallade lungblåsor. De sitter längst ut i de tunna luftrören. Det är i lungblåsorna som utbytet sker mellan syre och koldioxid. Runt omkring lungblåsorna finns tunna blodkärl som kallas kapillärer. Syre och koldioxid kan passera genom kapillärernas tunna väggar och även in och ut genom lungblåsornas tunna väggar.
Luften som inandas innehåller syre som kroppen behöver. Vid en inandning går syret i luften in i kroppen genom luftvägarna, till lungorna och ända ut till lungblåsorna. Syret passerar sedan ut från lungblåsorna och in i kapillärerna. Sedan transporteras syret i de blodkärl som kallas lungvenerna till hjärtat och vidare ut i kroppen. I blodet är syret till största delen bundet till hemoglobin. Koldioxid transporteras ut från kroppen Kapillärerna som finns runt lungblåsorna innehåller också koldioxid. Koldioxiden transporteras till lungorna från kroppens olika vävnader. De blodkärl som transporterar koldioxiden till lungorna kallas lungartärerna. Inne i lungorna passerar koldioxiden ut genom kapillärernas tunna väggar och in i lungblåsorna. Luften som andas ut innehåller koldioxid. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/luftvagar-och-lungor/ [chemfile(), file(), referens i dokument]
Förmågan att känna smaker och dofter är viktig på flera sätt, bl a annat skyddar det från att äta giftiga saker. De flesta kan uppfatta tusentals dofter och hundratals olika smaker. Smaksinnet Smaksinnet ger viktig information om saker som stoppas i munnen. Informationen leder till medvetna beslut om det ska sväljas eller spottas ut. Smaksinnet är känsligast för besk smak. Det är en viktig funktion eftersom olika gifter ofta smakar beskt. Smaklökar uppfattar smaken 
På tungan sitter smaklökar. I smaklökarna finns särskilda celler som känner smak. De kallas smakceller. Smaklökarna sitter i något som kallas tungpapiller. Det är de små prickarna som kan ses på tungan. Tungpapillerna är utspridda på tungans yta. Några smaklökar finns även i munhålan och i svalget. Namnet smaklök beror på att cellerna är ordnade ungefär som skalen i en lök. Det finns ungefär tiotusen smaklökar. Smakcellerna skickar information om smak till hjärnan Smakcellerna aktiveras när något stoppas i munnen. Då skickas informationen vidare som nervsignaler till smakcentrum som ligger i hjärnans hjässlob. Informationen från smakcellerna når även hjärnstammen som bestämmer hur mycket saliv som produceras i munnen. Saliven innehåller bland annat ämnen som underlättar matsmältningen. Alla smaker kan kännas över hela tungan Smaklökarna reagerar på smakämnen som är upplösta i saliv. Det finns fem olika grundsmaker, de olika smakerna känns överallt på tungan.
- - - - - Det går att skilja mellan hundratals olika smaker De fem grundsmakerna blandas så att hjärnan kan skilja mellan hundratals olika smaker. Hur en viss smak upplevs beror inte bara på smaklökarna. Även doften påverkar hur en viss smak upplevs. Dofter frigörs när maten tuggas. Andra saker som påverkar hur smaken uppfattas är om maten ser god ut och hur maten känns i munnen. Luktsinnet 
Luktsinnet är t ex väldigt känsligt för mat som har ruttnat eller möglat. En doft kan kännas behaglig eller obehaglig för en person, medan en annan person inte reagerar på doften alls. Luktcellerna finns i näsan Inne i näshålans övre del finns luktnerven. Den leder luktimpulserna till hjärnan, sk luktceller hänger ner från luktnerven. Luktcellerna hänger ner genom benet i små kanaler ner i övre delen av näshålan. Luktcellerna kan reagera på olika dofter. Luktcellerna omges av sk stödjeceller. Omkring luktcellerna finns också slem som bildas av speciella körtlar. Dofter löser sig i slemmet En doft är egentligen en gas som består av små partiklar. När en doft kommer in i näsan måste först doftpartiklarna lösas i slemmet innan de kan påverka luktcellerna. Luktcellerna påverkas sedan av doften och skickar då nervimpulser i luktnerven. Luktsinnet är känsligt Systemet med luktcellerna är mycket känsligt. Det kan påverkas av t ex en kraftig smäll mot huvudet eller om slemhinnan i näsan svullnar. Därför kan luksinnet tillfälligt förloras vid förkylning. Ett slag mot huvudet kan skada luktsinnet för alltid. Luktcentrum sitter i hjärnan Nervimpulserna från luktcellerna leds genom luktnerven till luktcentrum i hjärnan. Luktcentrum har kontakt med den del av hjärnan som har hand om känsloupplevelser. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/sa-fungerar-smaksinnet-och-luktsinnet/ [chemfile(), file(), referens i dokument]
Kroppens sammansättning av kemiska ämnen Ca 96% av kroppsvikten består av endast fyra ämnen, syre (O), kol (C), väte(H) och kväve (N). Kalcium (Ca), fosfor (P), magnesium (Mg), natrium (Na), kalium (K), klor (Cl) och svavel (S) är makronäringsämnen, dvs ämnen som kroppen behöver i en betydande mängd. Syre (O) De mesta av kroppen består av vatten (H2O). Syre (O) står för 61-65% av kroppsvikten, trots att det finns många fler väteatomer (H) i kroppen än syre, det beror på att syreatomen är 16 gånger tyngre än väteatomen. Syre används vid cellandning. I cellandningen omvandlar kemisk energi i socker och syre till kemisk energi i ATP. ATP är en form som cellen kan använda direkt i de flesta av de processer som kräver energitillskott. I cellandningen omvandlas druvsocker och syre (bränslet) till koldioxid, vatten (restprodukter) och energi. Kol Alla levande organismer innehåller kol (C), som utgör grunden för alla organiska molekyler i kroppen. Kol är det näst vanligaste elementet i människokroppen och står för 18% av kroppsvikten. Alla organiska molekyler (fetter, proteiner, kolhydrater, nukleinsyror) innehåller kol. Kol finns också som koldioxid (CO2). Luften som inandas innehåller cirka 20% syre (O2). Luften som utandas innehåller mycket mindre syre men mycket koldioxid. Väte Alla organiska molekyler innehåller förutom kol (C) även väte (H). Väte står för 10% av kroppens massa. Eftersom ca 60% av kroppsviktem är vatten (H2O), finns mycket av vätet i vatten. Vatten fungerar som transportör av näringsämnen, ta bort avfall, smörja organ och leder och reglera kroppstemperaturen. Kväve (N>) Kroppens massa består av ca 3% kväve (N). Proteiner, nukleinsyror och andra organiska molekyler innehåller kväve. Kvävegas (N2) finns i lungorna eftersom den primära gasen i luft är kväve. Kalcium (Ca) Kroppens massa består av ca 1,5% kalcium (Ca). Kalcium används för att ge skelettsystemet dess styvhet och styrka. Kalcium finns i ben och tänder. Fosfor (P) Kroppens massa består ac ca 1,2 - 1,5% fosfor (P). Fosfor är viktigt för benstrukturen och är en del av den primära energimolekylen i kroppen, ATP eller adenosintrifosfat. Det mesta av fosfor i kroppen finns i ben och tänder. Kalium (K) Kropen består av ca 0,2 - 0,35% kalium (K). Kalium är ett viktigt mineral i alla celler. Den fungerar som en elektrolyt och är särskilt viktig för att leda elektriska impulser och för muskelkontraktion. Muskelkontraktion är processen då en muskel drar ihop sig och blir kortare. Svavel (S) Kroppen innehåller ca 0,2 - 0,25% svavel (S). Svavel är en viktig komponent i aminosyror och proteiner. Det finns i keratin, som bildar hud, hår och naglar. Det behövs också för cellandning, så att celler kan använda syre. Natrium (Na) Cirka 0,10% till 0,15% kroppsmassa är grundämnet natrium (Na). Natrium är en viktig elektrolyt i kroppen. Det är en viktig komponent i cellulära vätskor och behövs för överföring av nervimpulser. Det hjälper till att reglera vätskevolym, temperatur och blodtryck. Magnesium (Mg) Kroppen innehåller ca 0,05% magnesium (Mg). Ca hälften av kroppens magnesium finns i benen. Magnesium är viktigt för många biokemiska reaktioner. Det hjälper till att reglera hjärtslag, blodtryck och blodsockernivåer. Det används vid proteinsyntes och metabolism. Det behövs för att stödja korrekt immunsystem, muskler och nervfunktion. Proteinsyntes är den process i cellen som tillverkar proteiner. Metabolism, även kallat ämnesomsättning, är de processer där näringsämnen tas upp, omvandlas, bryts ner i kroppen, omsätts till energi och/eller avlägsnas ur kroppen. Referens = https://www.greelane.com/sv/science-tech-math/vetenskap/elements-in-the-human-body-p2-602188/ [chemfile(), file(), referens i dokument]
[chemfile(), nC=0 nr=body-ou, f1=/produkt/info/html/body-ou.htm]
Referens = https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/kondition [chemfile(), file(), referens i dokument] Vid uthållighetsträning kommer konditionen att förbättras, eftersom kroppens celler känner av den ökade belastningen som träningen utgör och gradvis anpassar sig för att kunna möta de ökade kraven. Konditionsförmågan brukar mätas eller uppskattas genom ett syreupptagningstest och är kroppens förmåga att använda det syre som inandas. En bra kondition är bra för hälsan eftersom det då går att utföra ett givet kroppsligt arbete vid en lägre ansträngningsgrad än om konditionen varit dålig, vilket betyder att det blir en mindre belastning för kroppen. Dessutom är en mer vältränad kropp bättre på att använda fett som energi-ämne (>>) och det är också positivt ur hälsosynpunkt. [chemfile(), nC=0 nr=food-ce, f1=/produkt/info/html/food-ce.htm] (>>)
Referens = https://sofiabursjoo.se/traningsinspiration/kroppens-energisystem-skillnader-aerobt-anaerobt/ [chemfile(), file(), referens i dokument] Mjölksyra Dessa processer kommer leda till en större mängd mjölksyra i musklerna vilket gör att det inte går att fortsätta arbeta på den intensiteten under särskilt lång tid, men den gränsen höjs vid konditionsträning. Referens = www.sverigespringer.se [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>>
Kondition är ett omfattande begrepp och olika individer kan ha olika uppfattningar om vad begreppet står för. För en individ kan en god kondition innebära att ha ett bra flås och för en annan att orka springa fem kilometer utan att stanna. Syreupptagningen Ur ett Syreupptagningen definieras som den syremängd som kroppen förbrukar i samband med arbete och mäts som skillnaden i syremängd i utandnings- och inandningsluften. Konditionen är kroppens syreupptagningsförmåga och kan i sin tur delas upp och definieras på olika sätt vilka har samband med varandra. - Kroppens förmåga att, via andningen, ta upp syre ur luften - Kroppens förmåga att, via blodet, transportera syre till de arbetande musklerna - Kroppens förmåga att i musklerna använda syret i energiomsättningen av kolhydrater fett och protein till att skapa muskelarbete Syretransportkedjan Syretransportkedjan delas upp i två delar, det Centrala syreupptaget Det Lokala syreupptaget Det Träningseffekt Ju högre intensitet desto större träningseffekt på det lokala syreupptaget i de arbetande musklerna. Orsaken är att de lokala faktorerna som ökar muskelcellernas syreupptag stimuleras när muskelcellerna arbetar så hårt att de får syrebrist. Maximala syreupptagningsförmågan Den maximala syreupptagningsförmågan, även kallad VO2 max (volume oxygen maximum), är ett mått på individens maximala förmåga att ta upp syre per minut. Det upptagna syret är lika med syreintaget subtraherat det syre som andas ut. Den maximala syreupptagningsförmågan kan skilja sig stort mellan olika individer. För att uppnå den maximala syreupptagningsförmågan krävs det att individen utför hård fysisk träning med stora muskelgrupper, t ex med benen. När syreupptagningen inte ökar mer, trots att arbetsbelastningen ökar har individen uppnått sin maximala syreupptagningsförmåga. Puls Med Vilopulsen kan användas som mått på en persons kondition, eftersom den sänks vid konditionsförbättring. Även arbetspulsen kan användas som mått och det är den pulsen ett flertal konditionstester, inklusive cykelergometertestet, utgår från vid bedömning av en persons kondition. En sänkt arbetspuls på ett test jämfört med gången innan, förutsatt att samma belastning har använts, tyder på en ökad kondition
Konditionsträning påverkar framför allt hjärtat och de muskler som används. Däremot påverkas inte lungornas kapacitet. Hjärtat påverkas på så sätt att dess förmåga att pumpa ut blod och därmed syre till musklerna förbättras. Den maximala hjärtfrekvensen påverkas inte nämnvärt av träning, däremot ökar mängden blod per hjärtslag (slagvolym). Det gör att hjärtminutvolymen (mängden blod som hjärtat pumpar ut per minut) ökar och därmed även den maximala syreupptagningen. Det innebär också att vid en given intensitet blir pulsen lägre och träningen lättare, eftersom den relativa belastningen blir lägre. Träning ger även en ökad blodvolym, men samtidigt bildas fler röda blodkroppar så koncentrationen förändras inte. Musklerna anpassar sig till träning genom att öka mängden Antalet En ytterligare effekt är att musklernas förmåga att använda fett som energiämne förbättras, vilket gör att glykogenet (musklernas lager av kolhydrater) räcker längre och uthålligheten ökar. Referens = Forskning och framsteg [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>>
Här beskrivs de effekter som konditionsträning genererar. Maximal syreupptagning Den maximala syreupptagningen påverkas mest av den centrala syretransporten och dess organ lungorna, hjärtat och blodet. Lungorna Andningsdjupet och den maximala andningsfrekvensen ökar. Kroppens förmåga att överföra syre från lungorna till blodet förbättras. Ventilationen blir mer effektiv vilket medför att mer syre kan tas upp från lungorna från varje liter luft som inandas. Hjärtat Hjärtat bli starkare och växer i storlek pga att hjärtkammarens volym blivit större. Slagvolymen ökar pga att hjärtat blir större och mer blod får plats i det vilket medför att en större mängd blod kan pumpas ut från hjärtat. Hjärtats minutvolym 1) ökar som en effekt av den ökade slagvolymen. Vilopulsen sjunker till följd av att slagvolymen ökar. 1) Den volym som pumpas ut under en minut Blodet Kroppens totala mängd blod ökar och det medför fler röda blodkroppar innehållande hemoglobin 1). Koncentrationen hemoglobin i blodet ökar dock inte pga den ökade blodmängden. 1)
Där lämnar hemoglobinet sitt syre och plockar upp avfallsprodukten koldioxid (CO2) för att frakta den tillbaka till lungorna, där den lämnar kroppen med utandningsluften. Referens = Arbetsmiljö från A till Ö [chemfile(), file(), referens i dokument]
Konditionsutvecklingen kommer att ske olika snabbt och effektivt beroende på generna (arvsanlagen) hos olika individer. Människan har ca 30-40 000 olika gener där varje gen kan kopieras och kopplas till ett flertal olika proteiner (ex enzymer och hormoner). Detta gör att det totala antalet gener hos människan är upp till 100 000. Träningseffekt Träningseffekten kommer att bli olika beroende på vilken uppsättning gener individen har och hur tillväxthormonerna styr i kroppen. Detta innebär att två individer som utför samma träning inte kommer få lika resultatförbättringar. Konditionsutveckling Det är inte bara gener som avgör hur snabbt en konditionsutveckling sker utan det är flera faktorer som påverkar den. Hur stor förbättringen blir beror bland annat på individens utgångsläge. En otränad person förbättrar sig snabbare än en vältränad person. Träningseffekten är som störst i den inledande fasen av en träningsperiod. Framför all hos otränade individer kommer det att ske stora förändringar i kroppen på kort tid. Dessa effekter kommer att plana ut när kroppen har vant sig vid träningsmängden. Faktorer som påverkar konditionsutveckling Frekvens, duration och intensitet är tre faktorer som har en stor betydelse för konditionsutvecklingen. Dessa tre utgör tillsammans träningsdosen och ju högre dos, desto högre effekt fås ut av träningen. Med frekvens menas hur ofta träningen utförs och detta bör ske ofta och regelbundet då effekten av ett träningspass redan klingar av efter ett par dagar. Med duration menas hur länge den fysiska aktiviteten utförs. Varierad träning Ett förekommande fel bland motionärer när det gäller konditionsträning är att träningen inte varieras utan det är samma aktivitet med samma intensitet hela tiden. Det främjar inte konditionsutvecklingen. Ett sätt att utveckla sin kondition är att variera sin träning genom att vissa perioder träna på en relativ konstant nivå för att senare lägga in perioder med intervallträning. Intervallträning Intervallträning innebär träning där det sker växling mellan arbete och pauser eller där ansträngningsgraden pendlar från ansträngande till mycket ansträngande under ett och samma träningspass.
Kroppen uppvisar en stor anpassningsförmåga när den utsätts för träning. När kroppen utsätts för olika aktiviteter och intensitet svarar kroppen med en förändring. Efter ett träningspass har kroppen förbrukat energi, näringsämnen och syre samt vätska som har förlorats som svett. Kroppen måste bygga upp dessa system igen till utgångsnivån, helst lite över denna nivå för att vid nästa träningspass kunna prestera bättre. Kroppen har till uppgift att återupprätta funktionen i enskilda celler, transportera nedbrytningsprodukter, återuppbygga cellbeståndsdelar och återupprätta funktionen i organsystem. Kroppens fysiska kapacitet anpassas efter det fysiska krav som ställs på den. Kondition Den som springer samma sträcka på samma tid under samma intensitet varje träningspass utvecklar inte kroppens fysiska kapacitet men konditionen bibehålls. Kondition är en färskvara vilket betyder att den måste underhållas. Träningsuppehåll påverkar både den centrala och den lokala syreupptagningsförmågan. Syreupptagningsförmågan försämras fort. Träningsuppehåll Den En försämring på den Även hjärtmuskeln börjar minska i storlek efter tre-fyra veckor så att dess slagkraft sjunker. Pulsen måste då istället öka och höjs med ett halvt slag per minut varje dag för att kunna få ut samma mängd blod ut i kroppen. När träningen återupptas igen brukar det ta lika lång tid som den tid man har haft träningsuppehåll för att komma tillbaka till samma nivå som man hade innan avbrottet. Referens = Göteborgs universitet, Institutionen för mat, hälsa och miljö [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>> Återhämtning Efter tung styrketräning, hård konditionsträning eller långa och slitsamma löprundor får kroppen massor av mikroskopiska skador. Om kroppen får återhämta sig tillräckligt efter träningspasset är det ingen fara med slitaget. Tvärtom, det är under vilan som kroppen lagar sina skador och gör den lite starkare, så att den är ännu bättre rustad inför nästa träningspass. Fenomenet kallas Efter konditionsträning behövs Referens = https://iform.se [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>> Referens = Göteborgs universitet, Institutionen för mat, hälsa och miljö [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>>
Cellen Kroppen består av många miljarder celler som arbeter tillsammans. Cellerna är samlade i olika organ och organsystem. Cellen är den minsta enheten i kroppen. Det finns organismer som bara består av en enda cell, men människokroppen är uppbyggd av många celler som arbeter tillsammans. För att cellen ska kunna fungera måste den ha en yttre gräns mot omgivningen för att kunna bestämma vad som skall tas in och släppas ut. Alla celler är därför omgivna av ett 1)
Organell är cellens motsvarighet till organ. De är små strukturer som var och en har en unik uppgift i cellens maskineri. - Mitokondrier som bildar energi till kroppens viktiga processer. - Endoplasmatiska nätverket. Här sker tillverkning och transport av olika ämnen. - Ribosomer som bildar proteiner. Ribosomerna finns i cytoplasman och även i det endoplasmatiska nätverket. - Golgi-apparaten som tar emot, lagrar och skickar iväg proteiner. - Lysosomer som tar hand om gamla celldelar och bakterier i cellen. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument] 2)
1) Mänskliga celler Mitokondriernas storlek, form och antal varierar mellan olika celler, men de är vanligen ca 1-2 um (mikrometer) långa. Referens = https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/kondition [chemfile(), file(), referens i dokument]
Referens = https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/kondition [chemfile(), file(), referens i dokument] Energiomvandlingen sker i cellerna och ger Referens = https://umarasports.com [chemfile(), file(), referens i dokument] ATP är molekyler med hög energi som celler får från nedbrytning av glukos. ATP används av enzymer för att bygga biomassa och utföra andra energikrävande uppgifter i cellen, så som att skapa rörelse i muskelceller och bryta ner skadade celldelar. Utan tillräckliga mängder ATP kan cellerna inte fungera som de ska. Muskelceller kan inte lagra stora mängder ATP, utan måste producera dessa molekyler i samma takt som de förbrukas. Vid träning med hög intensitet omvandlar musklerna glukos till laktat, mjölksyra, vilket är mindre näringseffektivt, men leder till en snabbare ATP-produktion. Referens = https://www.chalmers.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
DNA (förkortning av engelskans deoxyribonucleic acid) eller deoxiribonukleinsyra är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen (arvsmassa). Dess huvudsakliga funktion är att långtidsförvara information som påverkar organismernas utveckling och funktion. Olika celler som finns i kroppen För att cellerna skall kunna utföra olika uppgifter på bästa sätt, måste de se olika olika ut. De flesta celler i kroppen är därför specialiserade för att bara utföra en enda uppgift på ett speciellt ställe.
Dett innebär att det består av celler. Cellerna ser ut som små stjärnor och i urymmena mella cellerna samals det kalk, som står för styrkan i skelletet.
Deras uppgift är att transportera syre i blodet. Efter 3-4 fyra månader ersätts de av nya blodkroppar.
Den enegri som behövs för muskelarbetet finns lagrad ute i musklerna, men den räcker bara 15-20 minuter för hårdare arbete.
De här muskelcellerna skiljer sig därför från cellerna i skelettmuskler. Hjärtmuskeln har speciella celler som liknar både tvärstrimmiga och glatta.
Celldelningen följer ett tydligt mönster, där det första steget är att DNA kopieras till två identiska uppsättnngar. När det är gjort delar DNA upp sig vid var sin ände av cellen. Cellen buktar sedan in på mitten för att till slut klippas av till två delar. De två nya cellerna är då mindre än den ursprungliga cellen, så det tar ett tag innan de växt till sig till full storlek. När det är klart kan de dela sig på nytt. Denna vanliga celldelning kallas för mitos.
Referens = https://www.vetenskaphalsa.se/vad-ar-stamceller/ [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>> Organen består av vävnader, vilka byggs upp av stamceller vid fosterstadiet. En del stamceller finns i kroppen även hos vuxna, t ex de celler som bildar röda blodkroppar. Referens = https://www.naturvetenskap.nu [chemfile(), file(), referens i dokument] ===== Celler som liknar varandra och utför gemensamma uppgifter bildar tillsammans Från början bildas de från omogna och icke specialiserade celler I en människokropp finns det flera miljarder celler. De kan delas in i ungefär 200 celltyper, som blod- och muskelceller. De ser olika ut och har olika uppgifter. Muskler består av långa trådar av celler (muskelceller). Tillsammans bildar muskelcellerna muskelvävnad. Tack vare muskelvävnaden kan kroppen och de inre organen röra sig. Referens = https://app.binogi.se [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>>
Många organsystem har som uppgift att transportera ämnen till kroppen, inom kroppen och från kroppen, andra organsystem skyddar kroppen eller skickar information mellan olika delar av kroppen. Celler som liknar varandra och utför gemensamma uppgifter bildar tillsammans Vävnader består av specialiserade celler med bestämda uppgifter och egenskaper. Från början bildas de från omogna och icke specialiserade celler, stamceller. Stamceller kan delas och bilda nya stamceller, eller mer mogna specialiserade celler. Stamceller kan förändras och utvecklas till många olika sorters celler, med olika form och funktion. Muskler består av långa trådar av celler, muskelceller, som bildar muskelvävnad. Det är muskelvävnaden som gör att kroppen och de inre organen kan röra sig. Referens = https://app.binogi.se [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>> Referens = https://www.naturvetenskap.nu [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>>
Celler
Kroppen är uppbyggd av många miljarder Tillsammans bildar cellerna vävnader. Det finns flera olika typer av vävnader, t ex muskelvävnad, benvävnad och fettvävnad. Vävnaderna bildar tillsammans organ, t ex lungor. Cellmembranet Cellens yttersta skal kallas cellmembran. Cellmembranet är inte helt tätt. Små partiklar kan skickas ut eller in genom speciella kanaler. I cellmembranet finns också sk receptorer som tar emot viktig information till cellens inre. Cytoplasman finns innanför cellmembranet Innanför cellmembranet finns en trögflytande vätska som kallas för cytoplasma. Cytoplasman består av vatten, salter, näringsämnen och proteiner. Cytoplasman innehåller också flera små strukturer som cellen behöver för att kunna överleva. De olika delarna kallas organeller 1), och varje typ av organell har sin speciella uppgift. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>> 1)
Referens = https://www.genteknik.se/ordlista/organeller/ [chemfile(), file(), referens i dokument]
- Mitokondrier som bildar energi till kroppens viktiga processer. - Endoplasmatiska nätverket. Här sker tillverkning och transport av olika ämnen. - Ribosomer som bildar proteiner. Ribosomerna finns i cytoplasman och även i det endoplasmatiska nätverket. - Golgi-apparaten som tar emot, lagrar och skickar iväg proteiner. - Lysosomer som tar hand om gamla celldelar och bakterier i cellen. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>> Cellkärnan innehåller generna I cytoplasman finns också cellkärnan. Cellkärnan innehåller arvsmassan, DNA. Delar av arvsmassan kallas för gener. Generna innehåller information om hur kroppen ska byggas upp och fungera. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument]>>>>
Referens = halsoklok.se [chemfile(), file(), referens i dokument] De flesta celler har en cellkärna, men de röda blodkropparna saknar cellkärna. Vissa celler har flera kärnor, t ex de celler som bygger upp skelettmusklerna. Olika celler har olika uppgifter Alla celler är inte helt lika. De har olika uppgifter och därför har de också lite olika utseende. Nervceller har t ex utskott som liknar långa trådar. En del celler har flimmerhår på ytan, t ex cellerna i luftrören. Kroppen innehåller även t ex muskelceller, blodceller och benceller, som alla är anpassade för att klara sina olika uppgifter. Referens = https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader/ [chemfile(), file(), referens i dokument]>>>>
Kolhydrater, protein och fett vid träning Introduktion Kroppen består av näringsämnena vatten, fetter, proteiner, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Alla dessa byggs till största del upp av syre (O), kol (C), väte (H) och kväve (N). och träning påverkar alla dessa ämnena. Kolhydrater Kolhydrat agerar energikälla till kroppens muskulatur och de centrala nervsystemet ner på en cellnivå. Kolhydrater består av kol (C), kväve (N) och syre (O) och är en grupp näringsämnen och ett gemensamt namn för sockerarter (sackarider) och kedjor (polymerer) av sådana, inklusive stärkelse och ibland kostfiber. Det största upptaget sker i tunntarmen där upptaget av de glykemiska kolhydraterna 1) till största del sker, det är dessa som används för energiprocesser och därför är viktigast vid träning. Kolhydraterna bryts ner till glukos i munhålan och magsäcken. Glukosen vandrar ner till tunntarmen där det passerar tarmmebranet via receptorer, och vandrar in i blodet för vidare transport ut till cellerna. 1)
Framförallt muskelceller och leverceller kan spara på glukos i form av glykogen, men bara en begränsad mängd. Ifall glukoshalten blir för stor så ombildar kroppen glukosen till fett som lagras. Ju högre intensitet kroppen jobbar på desto högre andel av energin kommer från kolhydrater istället för fett. När musklernas glykogenförråd minskar eller tar slut, uppstår en känsla av att gå i väggen, då slår kroppen om till att använda mer fett och prestationen bromsas. Det kan motverkas genom att tillföra sportdryck och energi i andra former. Fett Eftersom kroppens glykogenförråd enbart räcker i 60-120 min vid högintensiv aktivitet är det bra att kroppen har en energikälla som i stort sett inte kan ta slut. Vid vila drivs kroppen till ca 55-60% av fett och när aktiviteten ökar i intensitet minskar den siffran.
Andelen kroppsfett hos individer som inte har övervikt ligger för män mellan 10-25% och för kvinnor 15-35%. Hos elitidrottare på hög nivå är det dock inte ovanligt med kroppsfettnivåer ner mot 4-10% för både män och kvinnor. Protein Protein är kroppens byggstenar och om det hela förenklas så stämmer det. Protein är uppbyggt av aminosyror (kemiska ämnen), både essentiella (livsnödvändiga som kroppen själv inte kan skapa) och icke-essentiella (såna kroppen själv kan tillverka). Men proteiner är så mycket mer, ett stort antal fungerar som enzymer eller hormoner, ex insulin.
För elitidrottare uppskattas proteinbehovet till 1,2-1,7 g per kilo kroppsvikt och dag. Det är ca dubbelt så mycket som för en normalt aktiv vuxen person. Referens = umarasports.com [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>>
Glykogen Kolhydrater (glukos) lagras i kroppen som glykogen, främst i muskler och lever. Mindre mängder finns även i röda och vita blodkroppar. De flesta som idrottar upp till ett pass om dagen och äter normalt (vilket motsvarar ca fem gram kolhydrater per kilo kroppsvikt per dag) kommer kunna fylla sina kolhydratdepåer i lever och muskel inom 24 timmar eller snabbare och behöver inte tänka så mycket på kolhydratintag. Om glykogendepåerna är fyllda omvandlas födans kolhydrat till Mängden kolhydrater som behöver tillföras under arbete (träning) är oberoende av kroppsvikt och träningsstatus. Den begränsande faktorn som påverkar hur mycket kolhydrater som en individ kan ta upp är transporten av kolhydrater från tarmen ut till blodet. Maximalt kan människan överföra ca 60 gram glukos per timme till blodet och eventuellt överskott ackumuleras i mag-tarmkanalen vilket kan ge obehag. Referens = https://www.idrottsforskning.se [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>>
Glykogen är en stor polysackarid med grenad struktur. Polysackarider är kolhydrater uppbyggda av enkla sockerarter. Glykogen lagras i levern och i musklerna. Den genomsnittlige normalindividen bär på omkring 600 gram glykogen, när depåerna i både levern och musklerna är sammanräknade. Den siffran är högst ungefärlig och beror på många faktorer, hur stor kroppsmassan är, hur mycket av den kroppsmassan som utgörs av muskler, kosthållning och hur vältränad individen är. Glykogen är musklernas främsta energikälla. Vid långvarig eller intensiv fysisk aktivitet bryts glykogenpartiklar. Därmed frisätts glukosmolekyler, som muskelcellerna sedan oxiderar (kemisk reaktion) till ATP-molekyler som är nödvändiga för muskelkontraktioner (muskelarbete). ATP står för adenosintrifosfat, som är energikällan för de flesta av cellernas processer.
En idrottare som kan lagra 800 gram muskelglykogen har 2,4 kg kroppsvikt bara i form av glykogen och vatten. Referens = https://www.styrkelabbet.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
En normal lever väger omkring 1 500 gram. Glykogen utgör mellan 6-10%, eller i genomsnitt 100-120 gram, av den vikten. Då mat med kolhydrater intas, stiger blodsockret (glukos). Bukspottkörteln svarar med att frisätta insulin, som hjälper levercellerna att ta upp glukos. Insulinet aktiverar också enzymer som omvandlar Så småningom faller nivåerna av glukos och insulin ned mot sina basnivåer, och då upphör också nybildningen av glykogen. När blodsockret börjar bli lågt, reagerar bukspottkörteln. Lågt blodsocker är synnerligen farligt, och kroppen tillåter inte att det faller under hårt reglerade nivåer. Bukspottkörteln frisätter hormonet Levern svarar på glukagon med att bryta ned sitt inlagrade glykogen. Efter ett par steg omvandlas det till glukos igen, vilket sedan släpps ut i blodet. Referens = https://www.styrkelabbet.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
När blodsockret är högt, lagrar levern in sockret som glykogen. När det är lågt, släpper det ut glukos så nivåerna i blodet är jämna. Blodet innehåller omkring 4 gram glukos. När kroppen fastar, som under natten, och vid ansträngning (t ex träning), sjunker blodsockret. Då är det levern och dess glykogen som ansvarar för att hålla nivåerna på dessa 4 gram. Hjärnan är helt beroende av glukos som energikälla för att producera ATP. Referens = https://www.styrkelabbet.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Även om glykogen utgör upp till en tiondel av leverns vikt, består bara 1-2% av muskelmassans vikt av glykogen. Musklerna väger dock mycket mer än levern. Den totala mängden glykogen som lagras i musklerna är betydligt större än den mängd som lagras i levern. En genomsnittlig vuxen individ lagrar lite mer än ett halvt kilo glykogen i musklerna. Intensiv eller långvarig fysisk aktivitet tömmer dessa nivåer, men inte mer än ned till runt 10% av den nivå som var från början.
Det går inte att använda glykogen inlagrat i musklerna till att upprätthålla blodsockret eller som energi för hjärnan, till skillnad från det som finns i levern. Muskelceller saknar ett enzym kallat glukos-6-fosfat, som är nödvändigt för att släppa ut glukos i blodet. Det betyder att muskelglykogen bara ger glukos till själva muskelcellerna. Referens = https://www.styrkelabbet.se [chemfile(), file(), referens i dokument] Vid träning med en intensitet på 60-65% av den maximala syreförbrukningen eller högre är muskelglykogen den främsta energin. Det är det som oxideras till det ATP som behövs för muskelarbetet. Ju intensivare träning, desto mer motorenheter kopplade till snabba muskelfibrer aktiveras. Vid lägre intensitet används i större utsträckning fettsyror som energi, men det duger inte när intensiteten ökar. Då kräver musklerna kolhydrater i form av muskelglykogen och blodsocker för att prestera. Det betyder att ju hårdare träning, desto mer används muskelglykogen och blodsocker som drivmedel (energi) snarare än fettsyror i muskulaturen och i blodet. Referens = https://www.styrkelabbet.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Mindre mängder glykogen lagras inuti röda och vita blodkroppar. Kolhydrater, glykogen och prestation En kost tillräckligt rik på kolhydrater är en viktig del av en idrottares strategi för att prestera på topp och återhämta sig snabbt från hård träning. Referens = https://www.styrkelabbet.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Mängden glykogen som finns i levern och i musklerna beror på vad individen gör och vad och hur mycket den personen äter. Vid träning eller annan fysiskt krävande aktivitet används glykogen från både levern och musklerna, och de inlagrade depåer minskar. Levern töms på glykogen för att upprätthålla blodsockret. Glykogen i muskulaturen används som energi för muskelkontraktionerna. Ju längre och ju hårdare träning, desto snabbare töms glykogenreserveren. Referens = https://www.styrkelabbet.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Den som tränar regelbundet kan lagra in mer och mer kolhydrater som glykogen i musklerna. En normalviktig konditionsidrottare på motionsnivå behöver mellan 500 och 600 gram kolhydrater per dag för att fylla på sina glykogendepåer efter träning och upprätthålla dessa. En kost där omkring Referens = https://www.styrkelabbet.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Vid träning med låg intensitet, bryts inte mycket glykogen ned per minut utan det är mest fett som kroppen använder som energi. Vid träning på så hög intensitet som det bara går, är det tvärtom. Då används inte fett som energi, utan kroppen övergår omedelbart till att frisätta upp till 20 gånger mer glukos per minut från glykogendepåerna. Referens = https://www.styrkelabbet.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
För den som tränar regelbundet och inte äter tillräckligt med kolhydrater, sjunker glykogendepåer undan för undan, dag för dag, och risken är att inte orka lika mycket som vanligt. Referens = https://www.styrkelabbet.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Vid träning töms depåerna av muskelglykogen. För att fylla på dem igen, måste individen äta eller dricka tillräckliga mängder kolhydrater innan nästa träningspass. Referens = https://www.styrkelabbet.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Vid intag av kolhydrater i mat eller dryck, stimuleras insulinfrisättningen och glykogensyntesen. I och med att muskelcellerna är vidöppna och mottagliga slussas effektivt in stora mängder glykogen i dem. Referens = https://www.styrkelabbet.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Den förhöjda känsligheten och kapaciteten att lagra in muskelglykogen utnyttjas effektivt om kolhydrater tillförs både ofta och i stora mängder den närmaste tiden efter tömningen (träningen).
Det räcker inte att enbart fokusera på kolhydraterna, kaloribehovet måste också täckas. Vid kaloriunderskott lagras muskelglykogen sämre och fyller inte musklerna även om kolhydratintaget i sig är tillräckligt. Dessutom behövs tillräckligt med protein för uppbyggnad och fett för hormoner och cellernas hälsa. Styrketräning Styrketräning förbrukar massor med glykogen per tidsenhet, men normal styrketräning innebär inte en timme eller mer med oavbruten ansträngning. Den är uppdelad i korta perioder med nära maximal och tömmande ansträngning och perioder med vila, till skillnad från ett hårt konditionspass där samma muskel kontraherar oavbrutet under lång tid och därmed förbrukar mer glykogen.
Bröst och triceps kanske tränas en dag, ben nästa dag och rygg dagen därpå. Muskelglykogen töms lokalt, i musklerna som arbetar. Depåerna i övriga muskler förblir intakta. I ovanstående exempel är det inte alls bråttom att fylla på bröstmusklerna efter första dagens pass, eftersom det är reserverna i benen som används dagen därpå, och de påverkas inte av träning i bänkpress. Referens = https://www.styrkelabbet.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Det går lika bar att fylla på glykogendepåer med de flesta kolhydratkällor. Fruktsocker, fruktos, lagras inte in lika effektivt som muskelglykogen som glukos eller stärkelse. Fruktos lagras istället företrädesvis och i större utsträckning in i levern. Det är viktigt att tänka på om avsikten är att så mycket som möjligt av kolhydraterna, som intas, verkligen går till musklerna. Levern behöver också fyllas på, men glukos och stärkelse fungerar även i det syftet. Om det behövs en snabb påfyllning av muskelglykogen, är det en fördel att basera påfyllningen på glukos- eller stärkelsebaserade kolhydratkällor istället för socker, eftersom socker till 50 % består av fruktos. Referens = https://www.styrkelabbet.se [chemfile(), file(), referens i dokument] Referens = https://www.styrkelabbet.se [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>>
Biologiska energisystem Kroppen behöver energi för att fungera. Här beskrivs var den energin kommer från. Cellerna i kroppen kan inte använda energi direkt från näringsämnena som intas, de måste först konverteras till 1) ATP ger energi när det bryts ner, och det krävs ny energi för att bygga upp ATP igen. Kroppen har inga förvaringsmöjligheter för ATP, vilket gör att kroppen ständigt behöver återbygga det för att kunna fortsätta prestera. Energin för att producera och återbygga ATP kommer från olika kemiska reaktioner som äger rum inuti kroppen (i cellerna) mha tre De är - - - Kreatinfosfatsystemet är beroende av ämnet De här systemen går att träna. Kreatinfosfatsystemet 1) 1) Det här systemet använder sig av kreatinfosfat och kan generera ATP väldigt snabbt. Den totala mängden kreatinfosfat och ATP som lagras i muskeln är liten, så det är endast en begränsad mängd som kan användas för muskelkontraktioner. Däremot så är energin tillgänglig omedelbart vilket gör systemet viktigt för explosiva träningsformer, så som ryck och stöt, sprinter och sporter som fotboll, hockey och basket. Effektiv träning för det här systemet involverar korta, snabba sprinter på 5-15 sekunder, med 3-5 minuters vila mellan varje set. De långa viloperioderna tillåter musklernas depåer av kreatinfosfat att fyllas igen, så att de kan användas på nytt nästa intervall. Anaeroba glykolytiska systemet Anaerob glykolys är inte beroende av syre och producerar ATP från glukos, vilket bryts ner i en rad kemiska reaktioner för att bilda pyruvat 1). 1) Intermediär är ämne som bildas tillfälligt i kemiska reaktioner. Anaerob glykolys kan producera ATP relativt snabbt och användas i aktiviteter som kräver stora mängder energi under 30 sekunder till 2 minuter. Användningen av systemet leder till att mjölksyra bildas, som en följd av att mjölksyraproduktionen ökar när syrebehovet är större än syretillgången.
En sport där systemet används i stor utsträckning är brottning, som består av oavbrutna, intensiva sessioner som ligger strax under maxkapacitet. Energisystemet kan tränas med valfri styrkeövning utförd relativt långsamt (5 sekunder/repetition) med 10 repetitioner och 2,5 minuters vila mellan seten. De långsamma repetitionerna syftar till att öka mjölksyratåligheten och förbättra hastigheten i vilken glykolysen kan producera ATP. Aeroba systemet Det aeroba systemet är det mest komplexa energisystemet. Det utgörs av flera metabola reaktioner som äger rum när syre finns tillgängligt, och systemet står för majoriteten av musklernas energiproduktion. Processen sker i cellernas mitokondrier, med glukos, glykogen och fett som energiämne för att producera ATP. Systemet används för aktiviteter som kräver en kontinuerlig energiproduktion under en längre tid, då det är det långsammaste systemet för att producera ATP. Av den anledningen är det aeroba systemet främst involverat i längre, mer lågintensiva träningsformer. Det aeroba systemet kan tränas med kontinuerlig cardioträning såväl som intervallträning. - 60 minuter löpning på 70-75% av maxpuls - 5 x 3 minuter på 95-100% av maxpuls, med 3 minuter vila mellan seten Beroende på vad som tränas, kan kroppen utnyttja mer än ett energisystem under ett normalt pass (fast i olika stor utsträckning). Den viktigaste faktorn är att vila tillräckligt mycket så att det går att prestera maximalt i den aktuella träningsformen. Referens = gymgrossisten.com [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>>
För att en muskel ska kunna användas krävs det energi i form av ATP-molekyler. Ju högre intensitet (kraft och hastighet) muskeln ska jobba med, ju mer ATP/sekund kommer det krävas. ATP kan skapas på tre olika sätt, genom Det som styr vilket energisystem som primärt används är hur mycket ATP som krävs per minut, dvs vilken intensitet det är på träningen. Kreatinfosfatsystemet Det snabbaste sättet att framställa ATP är genom det som kallas Med tanke på den stora begränsningen i tillgängligt kreatinfosfat i muskeln är kreatinfosfatsystemet inte praktiskt användbart inom konditionsidrott mer än vid t ex en hård slutspurt. Glykolysen När behovet av ATP är något lägre sparar kroppen på kreatinfosfatet och använder istället glykolysen. Glykolysen arbetar också utan tillgång till syre, varför syretillförseln inte blir en begränsande faktor. Som energiämne används kolhydrater (som i kroppen ligger lagrade som glukos) som bryts ner. Nackdelen är att det som slutprodukt i glykolysen bildas en molekyl kallad laktat (mjölksyra). Ansamlingen av mjölksyra gör att intensiteten på träningen måste sänkas pga detta. Aerob nedbrytning av kolhydrater (glukos) och fett (lipider) Vid ännu lägre intensitet och framförallt längre durationer 1) använder kroppen aerob nedbrytning av kolhydrater eller fett, som när de kommit hit har omvandlats till glukos, glykogen och lipider. Här är begränsningen på hur mycket ATP som kan bildas per sekund avsevärt lägre. Men i gengäld är lagren av ATP avsevärt mycket större. 1) Med duration menas hur länge den fysiska aktiviteten utförs. Referens = https://www.intensivept.se [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>>
Inledning Kroppens energisystem handlar om ATP 1) och aerob (med syre) och anaerob (utan syre) energiutvinning. 1)
Adenosintrifosfat (ATP) kan liknas vid ett slags laddningsbart batteri med lagrad energi som celler behöver för olika processer. Energi frigörs genom att fosfatgrupperna hydrolyseras eller hoppar av kedjan när ett energibehov uppstår i cellen. ATP omvandlas då till ADP (adenosindifosfat) och slutligen till AMP (adenosinmonofosfat). Mitokondrierna i cellen överför energin i socker (glukos) till ATP, som avger energin till cellens olika processer. Mitokondrien behöver syre för att bilda den här molekylen som kallas ATP. Kroppens energikällor och energisystem, hur kroppen använder energi Kroppen kräver energi för att kunna stå, gå, ligga och träna. Energin kommer från Då kroppen arbetar (tränar) omvandlas kemisk energi till mekaniskt arbete i musklerna. Kroppens sätt att ta upp matens kemiska energi och få ut den i kroppen är att bilda ATP, det är ATP som driver kroppen. ATP bildas i cellernas mitkondrier 1). ATP i sig kan bildas genom antingen 1)
Adenosintrifosfat (ATP) kan liknas vid ett slags laddningsbart batteri med lagrad energi som celler behöver för olika processer. Energi frigörs genom att fosfatgrupperna hydrolyseras eller hoppar av kedjan när ett energibehov uppstår i cellen. ATP omvandlas då till ADP (adenosindifosfat) och slutligen till AMP (adenosinmonofosfat). Mitokondrierna i cellen överför energin i socker (glukos) till ATP, som avger energin till cellens olika processer. Mitokondrien behöver syre för att bilda den här molekylen som kallas ATP. Den ATP som finns i musklerna räcker bara till några sekunders arbete och därför måste nybildning ständigt ske, - Kreatinfosfatprocessen (utan tillgång på syre). - Anaerob omsättning av kolhydrater (utan syre, med bildning av mjölksyra). - Aerob omsättning av kolhydrater (med syre, glykolys). - Aerob omsättning av fett (med syre). För att musklerna ska kunna använda ATP som energi omvandlas det till adenosindifosfat (ADP) 2). 2)
Adenosindifosfat (ADP) är ett ämne som medverkar i de flesta energiutvinnande processer i ämnesomsättningen. Det fungerar som energibärare när det tillförs en extra fosforgrupp och bildar ATP. Skillnad på aerobt och anaerobt energisystem Vid snabba rusher eller några snabba höga hopp med stor kraftinsats kommer det anaeroba systemet att användas. Kroppen använder energisystemen parallellt men oftast dominerar ett system. Vid snabb löpning i 90 sekunder då kommer energin vid sekund 90 att till hälften komma från det anaeroba och det aeroba systemet. Vid längre tider och vid lägre intensitet kommer det aeroba systemet ta över. Val av energisubstrat, energikälla som kroppen använder Vilken energikälla (främst kolhydrater och fett, protein blir extremt liten energimängd) musklerna väljer att använda till att skapa energi beror på arbetets intensitet, hur stor mängd av energikällan, även kallat energisubstratet, som finns tillgänglig i kroppen, höjden över havet och kroppstemperaturen. Energi från kolhydrater Det mesta av kroppens kolhydratreserver finns lagrade som glykogen i muskler och i levern, en liten del finns också i blodet i form av glukos, blodsocker. Hur mycket glykogen som kan lagras in i musklerna beror på muskelns faktiska storlek men också på hur vältränad individen är. Den som är vältränad kan lagra in mer glykogen att användas som energisubstrat än den som är otränad. Det beror på att enzymet glykogensyntas omvandlar glukos till glykogen, som aktiveras av träning. Energivärdet för 1 gram glykogen är ca 4 kcal, vilket betyder att i 700 gram glykogen finns energiämne till 2800 kcal. Det motsvarar ungefär två timmars hård längdskidåkning för en vältränad skidåkare. Kolhydrater kan driva både det aeroba och det anaeroba systemet Fördelen med kolhydrater som energisubstrat (energiämne) är att den processen är snabb, energikällan finns enkelt tillgänglig som glykogen i musklerna och det ger en hög effektivitet och det krävs mindre syre jämfört med fett som energisubstrat. Nackdelen är att det går inte att lagra så mycket glykogen i musklerna, dessutom binder varje gram glykogen 2,7 gram vatten.vatten, vilket ökar kroppsvikten. Energi från fett Varje gram fett har ett energivärde om 9 kcal, mer än dubbelt så mycket energi kan alltså komma från ett gram fett som från ett gram kolhydrater. En nackdel med fett som energikälla är att det går inte att använda den i det anaeroba systemet. Innan fettet kan bli drivmedlet ATP måste fettet omvandlas från triglycerider till glycerol och fria fettsyror. Sedan kan de fria fettsyrorna bilda ATP inne i cellernas mitokondrier. Det tar för lång tid för det snabba och högintensiva anaeroba arbetet. Fett är en bra drivmedelskälla Eftersom glykogenet tar slut efter två till tre timmars intensivt konditionsidrottande är idrottare och motionärer som vill hålla på längre än så beroende av fett som energisubstrat.
Under träning väljer kroppen ofta en blandning av kolhydrater och fett som energikälla och den fördelningen ser olika ut hos olika individer, både genetiskt men också beroende på träningsbakgrund. Referens = https://sofiabursjoo.se [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>>
Kroppens energi- eller ämnesomsättning, även kallad metabolism, är ett sammanfattande namn på de processer där näringsämnen tas upp, omvandlas, bryts ner i kroppen, omsätts till energi och/eller avlägsnas ur kroppen. Kroppen behöver och använder en viss mängd energi under dygnet även när den är fysiskt inaktiv och befinner sig i vila. Det går således åt en hel del energi bara för att hålla kroppen i gång. Hur mycket energi som kroppens organ behöver i vila för att fungera på ett korrekt sätt kallas för Basalmetabolismen varierar från person till person och påverkas bl a av storleken på den aktiva kroppsmassan, träningsomfattning och träningsintensitet.
Vid hårt arbete kan topptränade idrottsmän omsätta 20-25 kcal/minut. En timmes hårt arbete i det tempot, exempelvis längdskidåkning, kräver alltså 1200-1500 kcal/timme.
I matsmältningsapparaten bryts födan ner och där tas näringsämnen upp. Munhålan Här sker en mekanisk och en begynnande kemisk sönderdelning av födan. Svalg och matstrupe Födan transporteras till magsäcken. Magsäcken Födan bearbetas fortfarande mekaniskt men framför allt sker en kemisk sönderdelning. Födan kan finnas kvar upp till några timmar. Tarmarna I den 3-5 m långa tunntarmen fullbordas sönderdelningen och här sker också uppsugningen (resorptionen) av näringsämnen. I tjocktarmen resorberas bland annat vatten. Energiomsättning Efter en måltid ökar energiomsättningen, eftersom matsmältningen kräver energi. Låg yttertemperatur fordrar också högre energiomsättning för att bibehålla kroppsvärmen.
Muskelarbetet ger dock den avgjort största ökningen i energiomsättningen. En muskelkontraktion (muskelsammandragning) innebär att energi som är lagrad i muskeln omvandlas till mekaniskt arbete. Som mest blir dock bara 20-25 % av den producerade energin utnyttjad till mekaniskt arbete. Resten 75-80 % blir värme, vilket resulterar i att kroppstemperaturen stiger. Det innebär att endast högst en fjärdedel av den energi som produceras går till det arbete som ska utföras, resten går åt till värme. Kroppen har förmågan att vid hårt arbete öka energiproduktionen markant. Den enskilda muskelcellen kan vid maximalt arbete öka sin energiomsättning mer än 100 gånger viloomsättningen. Adenosintrifosfat (ATP) I muskelcellen finns ett energirikt ämne, ATP (adenosintrifosfat) 1), som genom nedbrytning kan leverera energi direkt till muskelarbetet. Eftersom ATP-mängden i musklerna är ytterst liten måste ATP snabbt byggas upp igen. 1)
Adenosintrifosfat (ATP) kan liknas vid ett slags laddningsbart batteri med lagrad energi som celler behöver för olika processer. Energi frigörs genom att fosfatgrupperna hydrolyseras eller hoppar av kedjan när ett energibehov uppstår i cellen. ATP omvandlas då till ADP (adenosindifosfat) och slutligen till AMP (adenosinmonofosfat). Mitokondrierna i cellen överför energin i socker (glukos) till ATP, som avger energin till cellens olika processer. Mitokondrien behöver syre för att bilda den här molekylen som kallas ATP. Energi som frigörs i musklerna
När energi frigörs bildas koldioxid och vatten, vilket kan beskrivas på följande sätt Muskelcellens energifrigöring är beroende av bl a två faktorer, syre och energirika ämnen. Kravet på syre för muskulaturens energiomsättning ökar med stegrad fysisk aktivitet. Det innebär att ju mer löphastigheten ökar vid löpning, desto mer ökar syretransporten. Hög fart kostar mycket energi och därmed mycket syre. Vid arbete (t ex löpning) med konstant effekt kommer syreupptagningen att öka under de första minuterna. Efter 5-6 minuter uppnås ett jämviktsläge (steady state), där syreupptagningen motsvarar muskulaturens krav på syre. Vältränade personer når snabbare sitt steady state än otränade. Om effekten ytterligare gradvis ökar når syreupptagningen en nivå över vilken den inte kan höjas. Nivån motsvarar personens maximala syreupptagning.
När syretransportapparaten (lungor, hjärta, blodkärl) klarar att försörja de arbetande muskelcellerna med tillräckligt mycket syresatt blod kan reaktionsprocesserna fortgå utan störningar. Anaerob process (utan syre) Ibland är dock syretransporten till arbetande muskler otillräcklig. Det inträffar dels när arbetet kräver mer energi än vad som maximalt kan klaras genom förbränningsprocesserna, dels vid statiskt arbete. Samma gäller då ett muskelarbete startas. Andning och hjärtverksamhet hinner inte komma i gång tillräckligt fort, utan energi måste frigöras på annat sätt. Då griper spjälkningsprocessen in som hjälpmotor, varvid glykogen spjälkas under upptagande av vatten och energi bildas. Som biprodukt bildas Vid lättare träning bildas ingen eller lite mjölksyra. Då syrekravet motsvarar 50-80 % av max syreupptagning ökar mjölksyran markant både för otränade och tränade. Motionsträning bör därför ligga under den nivån. Elit kan dock klara 90 % utan större mjölksyraansamling. Kort arbetstid Denna motor arbetar således oberoende av syre och kan starta omedelbart med full effekt. Effekten kan dessutom vara uppemot 10 gånger större än förbränningsmotorns. Arbetstiden är dock ganska kort, eftersom ny energi inte hinner frigöras tillräckligt fort. Dessutom kommer mjölksyra att samlas i musklerna och ganska snabbt framkalla smärta. Man måste då sänka tempot eller avbryta arbetet. Mjölksyra Den bildade mjölksyran tas till viss del upp av blodet för att transporteras till lever, muskler eller hjärta. På dessa ställen kommer en del av mjölksyran att reagera vidare, en annan del att byggas upp till nytt glykogen. Syreskuld En person som arbetar hårt kommer att ha förhöjd puls och syreupptagning en tid efter arbetets slut. Denna extra syreupptagning efter ett hårt muskelarbete kallas En förhöjd ämnesomsättning kan finnas kvar uppemot en timme efter riktigt hård träning. En anaerob energiprocess är alltså kostsam för kroppen jämfört med att hålla ett jämnt tempo.
De energirika ämnen som utnyttjas i cellerna tillförs kroppen med mat och dryck. De är Muskelarbete Kolhydrater och fett levererar stora mängder kemiskt bunden energi, som muskeln normalt utnyttjar för sitt arbete. Vid lättare arbeten används ungefär lika mycket fett som kolhydrater. När arbetsintensiteten ökar kommer kolhydratandelen att öka. I tävlingshastighet blir därför kolhydratdepåerna en begränsande faktor, eftersom dessa som regel tar slut efter 1,5-2 timmars hårt arbete. Efter en måltid lagras nytillskottet av kolhydraterna som Referens = HPI Health Profile Institute AB [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>> Glykogen Kolhydrater lagras i kroppen som glykogen, främst i muskler och lever. Mindre mängder finns även i röda och vita blodkroppar. De flesta som idrottar upp till ett pass om dagen och äter normalt (vilket motsvarar ca fem gram kolhydrater per kilo kroppsvikt per dag) kommer kunna fylla sina kolhydratdepåer i lever och muskel inom 24 timmar eller snabbare och behöver inte tänka så mycket på kolhydratintag. Om glykogendepåerna är fyllda omvandlas födans kolhydrat till Mängden kolhydrater som behöver tillföras under arbete är oavhängigt kroppsvikt och träningsstatus. Den begränsande faktorn som påverkar hur mycket kolhydrater som en individ kan ta upp är transporten av kolhydrater från tarmen ut till blodet. Maximalt kan människan överföra ca 60 gram glukos per timme till blodet och eventuellt överskott ackumuleras i mag-tarmkanalen vilket kan ge obehag. Referens = https://www.idrottsforskning.se [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>> Fett Fett finns lagrat både i muskler och fettdepåer, midja, höft, underhud etc. När depåfett utnyttjas som energiämne inleds processen med att det bryts ned till fria fettsyror. Dessa kommer därefter att transporteras med blodet till de arbetande muskelcellerna och där utnyttjas i reaktionsprocesserna. Energi till muskelns mekaniska arbete Vid Vid hög intensitet är det totala energibidraget från fett större än vid lugn promenad, räknat per tidsenhet. Referens = HPI Health Profile Institute AB [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>>
Det som direkt bestämmer hur stora energimängder som frigörs aerobt är individens förmåga att transportera syre ut till mitokondrierna i cellerna. Ju mer syre som kan levereras och förbrukas per tidsenhet, desto mer energi frigörs. För varje liter syrgas som deltar i reaktionsprocesserna frigörs energi. Det innebär att då kolhydrat används, produceras mer energi för varje liter förbrukat syre. Då kroppen använder kolhydrat produceras mer energi, för varje liter förbrukat syre, jämfört med då fett används.
- - Ibland brukar förenklat sägas att syreupptagning uttryckt i liter/min är I vissa situationer kommer motorstyrkan att vara helt avgörande, vilket gäller när kroppsvikten inte behöver lyftas, t ex vid rodd, paddling, simning och andra arbeten med överkroppen. Till viss del gäller det även vid cykling på plan mark eller stakning på längdskidor. I andra situationer, exempelvis löpning, längdskidåkning (särskilt uppför) eller trappgång kommer motorstyrkan i förhållande till kroppsvikten att vara mest betydelsefull = relativ maximal syreupptagning. Beroende på vilket arbete som utförs eller vilken idrottssituation som avses kommer motorstyrkan eller relativ maximal syreupptagning att få olika stor betydelse. T ex längdskidåkning, i utförsbacken är det en fördel om åkaren är tung. På plan mark, när skidorna glider lätt, kommer denne att staka med överkroppen, är motorstyrkan, dvs syreupptagning i liter/minut, avgörande. I uppförsbacken däremot, när kroppen ska lyftas uppför, blir syreupptagningen uttryckt som ml/kg/min betydligt mer avgörande. Det kan alltså vara så att någon får en beräknad maximal syreupptagning i liter per minut som klassas som hög, men beroende på hög kroppsvikt kan den relativa maximala syreupptagningen hamna på låg. Vid bedömning av en persons maximala syreupptagning måste hänsyn tas till syreupptagning uttryckt både i liter/min och ml/kg/min.
En muskel kan arbeta på olika sätt. Man skiljer mellan Med dynamisk styrka menas att muskeln utvecklar spänning genom att förkortas eller förlängas. En rörelse uppstår. Koncentrisk kontraktion, t ex att lyfta någonting. Muskeln arbetar då genom förkortning. Excentrisk styrka är då muskeln arbetar men samtidigt förlängs, exempelvis vid ett nedhopp, Statisk styrka däremot innebär att muskeln spänns, men längden förblir oförändrad, t ex störtloppsåkarens lårmuskler. Alla de här typerna av muskelaktivitet kan vara av maximal- eller uthållighetskaraktär. Ett exempel på maximal dynamisk styrka är att vid tyngdlyftning pressa så mycket som det går att orka och det innebär maximal dynamisk styrka, dvs största möjliga kraftinsats under kort tid och där musklerna arbetar under längdförändring. Att på raka armar hålla stången stilla i några få sekunder är däremot statisk styrka. Kanotisten utför ett dynamiskt uthållighetsarbete med armmuskulaturen. En seglare som hänger flera minuter utanför relingen för att hålla sin båt på rätt köl engagerar bukmuskulaturen med statisk uthållighet.
All muskelrörelse kostar energi. Den kan mätas som förbrukning av syre. Om syreupptagningen mäts på två motionärer som väger lika mycket och springer med samma fart kommer den som har bäst teknik att ha den lägsta energiåtgången. Det benämns som Det är inte bara en fråga om vilken maximal syreupptagning en person har, utan för att kunna prestera bra måste även rörelseekonomin vara den bästa tänkbara. Inom vissa idrotter skiljer sig rörelseekonomin ganska mycket mellan olika utövare, t ex vid löpning, längdskidåkning, simning och paddling. Vid cykling, däremot, är skillnaden obetydlig även vid en jämförelse mellan elit och motionär. Av denna anledning är cykelergometern ett bra standardiserat testredskap. Referens = HPI Health Profile Institute AB [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>> [chemfile(), nC=0 nr=muscle_, f1=/produkt/info/html/muscle_.htm]
- - - Glatt muskulatur går inte att kontrollera med viljan och finns framför allt i väggarna i kroppens hålrum (tarmar och dylikt). De blir aldrig uttröttade utan jobbar på hela tiden. Hjärtmuskulaturen utgör själva hjärtväggarna och de går inte heller att styra med viljan. Liksom den glatta muskulaturen jobbar hjärtat hela tiden. De tvärstrimmiga skelettmuskulaturen går aktivt att träna. De är, i motsats till de andra musklerna, direkt viljestyrda. Alla dessa muskler fäster på skelettets ben och kan bli uttröttade. De här musklerna består av ett antal parallella muskelfibrer (som utgörs av muskelceller) som löper mellan två muskelsenor. I och med att skellettmusklerna passerar alla leder i kroppen är det som gör att det går att t ex böja armbågen eller ta ett steg framåt. Kompositionen av ben, leder och muskler är det som gör att det går att röra kroppen. Musklerna har dock ännu fler funktioner än så. De stabiliserar och skyddar, alstrar värme och är dessutom en mineral- och energidepå. Musklerna omges av en tjock bindvävshinna, en sk fascia. Bindvävshinnans funktioner är att rikta samt öka styrkan och skydda mot friktion. Referens = www.pulsochtraning.se [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>>
Kroppen har ungefär 600 skelettmuskler och det är dessa som syftas på här. Att en muskeltillväxt sker och den blir starkare beror på en rad fysiologiska händelser. Förenklat går det till så här - Då en muskel tränas hårt kan den nå gränsen för vad den kan klara av - När muskeln gör det gottgör kroppen för det genom att bilda mer protein i muskelfibrerna - Proteinerna bygger i sin tur upp proteintrådar (filament), vilket är det som muskelfibrer består av - Det är det här som gör att muskeln blir starkare och större. Referens = https://www.firstclassgym.com [chemfile(), file(), referens i dokument]
Vid träning behöver kroppens celler mer syre. Cellerna får i sin tur syre utav de blod som pumpas runt i kroppen, desto mer blod som hjärtat klarar av att pumpa ut, desto mer syre får cellerna. Det är det här som gör att andningen ökar och att hjärtat börjar jobba hårdare. Vid träning eller vid någon fysisk aktivitet så höjs också kroppens temperatur, kroppens försvarsmekanism mot det är att den börjar att svettas. Under träning så bryts celler ner, om t ex någon muskel belastas så bryts muskelcellerna ner i den muskeln. Kroppen börjar sedan återbygga celler i form av återhämtning i den muskel som blivit utsatt. Kroppen fungerar så att den överkompenserar med antalet muskelceller för att skydda sig mot framtida belastningar. Enkelt förklarat så betyder det att där flest celler bryts ner återskapas flest celler i kompensation. Det är på det sättet som musklerna blir större. Pga hur kroppen fungerar och hur den sköter återuppbyggandet av muskelceller så är det enormt viktigt med Konditionsträning När get gäller Referens = http://www.formfriskvard.se/ [chemfile(), file(), referens i dokument]
Ungefär hälften av kroppsvikten är muskler. Muskelcellerna sitter samman i knippen och runt dem finns bindväv för att ge stadga. Musklerna kan bara dras samman (spänna sig), så alla skelettmuskler jobbar i par. T ex biceps och triceps arbetar tillsammans, för att lyfta underarmen dras biceps samman och då sträcks triceps ut. För att få en rak arm igen dras triceps samman och då sträcks biceps ut. Eftersom skelettmuslerna ska kunna utföra hårt arbete finns det många små blodkärl i musklerna, så att de kan förses med tillräckligt med syre. I musklerna finns det också lagrat energi för en kortare tids arbete (15-20 min). Referens = https://www.naturvetenskap.nu [chemfile(), file(), referens i dokument] Länk >>>>
Så fungerar muskler och senor Muskler och senor gör att det går att röra på viktiga organ och det ger stöd till skelettet och skyddar inre organ. I musklerna bildas också värme som hjälper till att hålla kroppstemperaturen på en lagom nivå. Olika typer av muskler Det finns tre olika typer av muskler i kroppen. - - De ger också stabilitet till skelettet och skyddar de inre organen. - Glatta muskler är uthålliga men arbetar långsamt. Sammandragningarna av glatta muskler påverkar hur blodet flyter i blodkärlen och hur luften flödar genom luftrören. Så är skelettmuskler uppbyggda Skelettmuskelceller består av flera celler som har växt ihop. Varje cell innehåller därför flera cellkärnor. Muskelcellerna ligger i buntar som hålls ihop av bindväv. Flera buntar bildar tillsammans en muskel. Runt hela muskeln finns också en hinna av bindväv. I bindväven finns nerver som skickar information till och från muskeln. Skelettmusklerna styrs av viljan Skelettmusklernas sammandragningar styrs av viljan. Vid rörelse av kroppen går en nervsignal från hjärnan genom ryggmärgen. Nervsignalen går sedan vidare till muskeln genom olika nervtrådar. Signalen gör att muskeln dras ihop. Blodet ger musklerna syre och näring Musklerna får syre och näring från blodkärl som går in i muskeln. När muskeln arbetar flödar mer blod till muskeln. Muskler behöver mycket energi när de arbetar Muskler förbrukar mycket energi när de dras ihop. Därför innehåller muskelcellerna många så kallade mitokondrier som producerar den energi som behövs. Energin kommer från näringen i maten som äts. Mjölksyra kan bildas om inte muskeln får tillräckligt med syre En muskel som arbetar behöver också syre. Ibland får muskeln inte tillräckligt med syre. Det gör att näringen i muskeln inte bryts ner fullständigt. Då bildas mjölksyra. Det kan kännas som trötthet ont i musklerna. ///(En del muskelceller kan bli upp till 30 centimeter långa. Det nybildas inte fler skelettmuskelceller När kroppen växer bildas inte fler skelettmuskelceller. Istället ökar muskelcellernas storlek, en del muskelceller kan bli upp till 30 cm långa. Senor fäster musklerna vid skelettet Varje skelettmuskel omges av en hinna av bindväv. Där muskeln tar slut övergår bindväven i en sena som fäster vid skelettet. Senorna består av stram bindväv. De kortaste senorna är bara några millimeter långa och de längsta är ungefär 30 centimeter. Senorna skyddas av senskidor och slemsäckar Bindväv är en typ av vävnad som är mycket stark och elastisk. Senan sitter därför mycket hårt fast. En del av kroppens senor ligger skyddade i sk senskidor. En senskida är en kanal av bindväv. En del av handens och fotens senor ligger t ex i senskidor. Senskidor och slemsäckar behövs särskilt där senorna utsätts för stora krafter och där senan glider över en hård benkant. Både senskidor och slemsäckar innehåller vätska som gör att senan glider bra mot vävnaden som finns runtomkring senan. Kroppens större muskler Det finns över 600 skelettmuskler i kroppen. De olika muskelgrupperna arbetar tillsammans vid rörelse, det gör att rörelserna blir smidiga. 
I ansiktet finns flera små ytliga muskler som t ex öppnar och stänger ögonen och munnen. Med hjälp av de här musklerna går det att bl a rynka pannan, le, blinka och forma läpparna på olika sätt. Det finns fyra tuggmuskler intill de båda käklederna, då maten tuggas dras de här musklerna samman. Det finns andra muskler som sköter rörelserna i tungan och svalget.
Musklerna i nacken används för att röra på huvudet. Musklerna hjälper också till att hålla huvudet och de övre halskotorna stabila.
Några av de viktigaste musklerna 
Överarmen har två stora muskler Underarmens muskler I underarmen finns ungefär tjugo olika muskler. Flera muskler arbetar tillsammans i grupper. De kan t ex böja eller sträcka handleden och fingrarna. De kan också vrida underarmen och handen utåt eller inåt. Underarmens muskler sträcker sig mellan underarmens, handens och fingrarnas ben. Några muskler utgår från överarmsbenets nedre del och påverkar därför även armbågsleden.
Handens finmotorik är även beroende av att hjärnan samordnar och styr rörelserna. Det område i hjärnan som sköter handens rörelser är lika stort som det område som styr alla muskler i bröstkorgen, ryggen och buken. Musklerna i handen utgår från handledens och mellanhandens ben, och fäster på mellanhandens eller fingrarnas ben. Tummen och lillfingret är mer rörliga och har egna muskler. Fyra muskler påverkar tummens rörelser och tre muskler påverkar lillfingret. I mellanhanden finns små muskler som gör att det går att spreta med fingrarna, sträcka fingrarna och böja vid knogarna. 
Det finns många muskler i ryggen. En del ligger ytligt nära huden. Det gäller t ex kappmuskeln och den breda ryggmuskeln. Dessa muskler påverkar skuldrans och armens rörelser. Andra muskler ligger djupare, t ex de långa musklerna som går längs med hela ryggraden. De musklerna sträcker ryggraden, vrider kroppen och hjälper till med vår hållning.
Interkostalmusklerna sitter mellan revbenen Interkostalmusklerna är små muskler som sitter mellan revbenen. När de arbetar lyfts och sänks revbenen. Interkostalmusklerna är därför viktiga vid andningen, speciellt när vi andas in och andas snabbt. Lugn utandning sker inte med hjälp av muskler utan bara genom att bröstkorgen sjunker ihop till sitt ursprungliga läge. Mellangärdet är en viktig muskel för andningen Mellangärdet är en muskelplatta som skiljer brösthålan från bukhålan. Matstrupen och stora blodkärl går genom hål i mellangärdet. Luften sugs in i lungorna när mellangärdet spänns. Då drar mellangärdet ihop sig och sänks nedåt. Det gör att utrymmet i brösthålan blir större och lungorna får mer plats. Vid utandning slappnar mellangärdet av. Då minskar utrymmet i brösthålan igen. 
Bukens muskler ligger i flera lager och skyddar bukhålans organ. De raka bukmusklerna finns på båda sidorna av magen. Längre ut åt sidorna finns de sneda bukmusklerna och den tvärgående bukmuskeln. Bukens muskler går mellan de nedre revbenen, höftbenskammarna och blygdbenen. Trycket inne i bukhålan ökar när bukens muskler spänns. Det kan användas vid t ex tunga lyft. Det ökade trycket sprids dessutom till brösthålan och kan hjälpa till att trycka ut luften vid utandning. Ökat tryck i bukhålan minskar även belastningen på ryggraden vid tunga lyft.
Det finns flera muskler i sätet. De här är de viktigaste Mellersta sätesmuskeln sträcker höftleden och vrider den utåt. 
I låret finns flera stora muskler. På framsidan av låret finns den På lårets baksida finns tre muskler som tillsammans sträcker i höftleden och böjer och vrider benet i knäleden. De musklerna brukar kallas På insidan av låret finns fem muskler som alla för benet inåt mot mitten av kroppen. Den största muskeln kallas stora inåtförarmuskeln.
Några av de viktigaste musklerna Framför skenbenet ligger Yttre och inre vadmuskeln gör avstampet möjligt vid gång och löpning. 
Den viktigaste uppgiften för fotens muskler är att tillsammans med kraftiga ledband stödja fotvalven. Små muskler på fotens undersida kan böja och spreta tårna och små muskler på fotens ovansida hjälper till att sträcka tårna. Referens = https://www.1177.se [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>>
Därtill gäller att ju bättre tränad, desto större träningsvolym krävs för att musklerna ska växa. Styrketräning med låg, måttlig och hög intensitet ger likvärdig muskeltillväxt så länge träningen utförs till failure. Att träna till failure, eller åtminstone i närheten av failure, är dock främst nödvändigt vid styrketräning med en låg belastning. För att nå en maximal muskeltillväxt behöver kroppen dessutom tillföras tillräckligt med protein och ha ett kaloriöverskott. Styrketräning, träna så här för att få ut maximalt av träningen Aktuell forskning visar att det med ett enkelt program och inte speciellt mycket träningstid går att få ut mycket av träningen. Här följer en genomgång av det viktigaste att tänka på. Val av övningar Grunden för styrketräning är att den träning som utförs ger ett stimuli till kroppen och att kroppen kommer byggas upp och anpassas efter de krav som ställs av träningen. Förenklat går att säga att kroppen svarar på tillförd stress genom att stärka upp (bygga muskler) för att vara bättre förberedd vid nästa tillfälle. Anpassningen är specifik till det stimuli som träningen ger och det är därför bara muskler som aktiveras under styrketräningen som stimuleras att växa.
Övningar Det verkar inte ha någon större betydelse om musklerna stimuleras med isolationsövningar (endast en muskel jobbar) eller med flerledsövningar (flera muskler jobbar). Det kan därför räcka med en flerledsövning för underkroppen samt en pressövning och en dragövning för överkroppen för att säkerställa att i princip hela kroppen tränas. För att maximera muskeltillväxten måste tillses att musklerna får arbeta i hela sin längd. Det är även bra om musklerna får jobba i olika vinklar och rörelseplan. Det behövs alltså en viss variation i träningsupplägget, vilket kan uppnås genom att blanda några olika typer av övningar eller ändra på utförandet. Här kan armhävningar tas som ett exempel. Istället för att göra exakt samma slags armhävningar under varje träningspass variera övningen genom att t ex ändra hur brett händerna hålls, eller förändra lutningen på kroppen genom att ha benen på en pall. För att skapa denna variation i vinklar och rörelseplan kan en kombination av flerledsövningar och isolationsövningar vara att föredra. När det har valts vilka övningar som ska utföras och därmed vilka muskelgrupper som ska tränas, handlar det om att bestämma träningens intensitet, dvs hur tungt musklerna ska tränas. Intensitet En vanlig missuppfattning inom styrketräning är att tyngre vikter automatiskt ger en större muskeltillväxt. Men med vilken intensitet styrketräningen utförs, dvs hur tungt motstånd som används och således hur många Musklerna tycks nämligen växa lika mycket oavsett om styrketräning utförs med tyngre eller något lättare vikter. Åtminstone så länge träningen utförs till
Träna styrka till failure Huruvida styrketräning ska utföras till failure beror sannolikt på många faktorer men framför allt med vilken intensitet som träningen utförs. För att musklerna ska växa sig större krävs att de stimuleras tillräckligt mycket.
Det betyder att musklerna inte behöver tröttas ut fullständigt i varje set. Därtill kan nämnas att det verkar vara viktigare för tränade individer att musklerna tröttas ut ordentligt. Nybörjare kommer däremot kunna maximera muskeltillväxten trots att de inte tröttat ut musklerna maximalt. När övningar har valts och på vilken intensitet som träningen ska utföras är det dags att välja hur många set som ska köra per muskelgrupp, dvs träningsvolymen. Träningsvolym Träningsvolymen bestäms främst utifrån Träningsvolymen följer nämligen ett dos-responsförhållande som innebär att ju fler set som utförs desto större blir
Att höja träningsvolymen från 1 set till 2-3 set kommer göra större skillnad för muskeltillväxten jämfört med att därefter öka volymen från 2-3 set till 4-6 set. Ett tidseffektivt alternativ som samtligt ger bra muskeltillväxt verkar vara att köra 2-4 set per muskelgrupp och vecka. Men för att maximera muskeltillväxten krävs sannolikt minst tio set per muskelgrupp och vecka, framför allt för vältränade individer. Setvila Hur lång vila som tas mellan seten, den sk setvilan, kommer att påverka hur många repetitioner som det går att orka utföra på en viss intensitet i nästa set och i förlängningen kommer det kunna påverka muskeltillväxten.
En vanlig missuppfattning är att setvilan ska vara något kortare om målet är att bygga muskler. Det har dock visat sig att kort (under 60 sekunder) och lång (över 60 sekunder) setvila är lika effektivt för att öka muskelmassan. Träningsfrekvens Träningsfrekvensen, dvs hur träningsvolymen sprids ut över veckan, har mindre betydelse, så länge den totala träningsvolymen är oförändrad. En högre frekvens ger bara en större muskeltillväxt om det samtidigt innebär att träningsvolymen, dvs antal set, ökar. Andra viktiga faktorer Utför övningarna i ett kontrollerat tempo, både i den koncentriska och excentriska fasen (arbetsfasen och i tillbakafasen). Gör inte fler repetitioner än att det går att göra övningen med bibehållen god teknik och kroppskontroll/balans. En viktig faktor är kontinuitet i träningen.
Ett tidseffektivt upplägg för såväl nybörjare som tränade individer är att utföra en flerledsövning för underkroppen samt en press- och en drag-övning för överkroppen. Som förslag välj knäböj med skivstång som flerledsövning för underkroppen samt militärpress och skivstångsrodd som press- respektive dragövning för överkroppen. De här övningarna med fria vikter kommer att ge bra träning av bålmuskulaturen och träningen har på så sätt täckt in hela kroppen. Styrketräning, maskiner Vid styrketräning med maskiner skulle övningarna kunna vara benpress, bröstpress och latsdrag. Dessa ställer inte lika stora krav på bålmuskulaturen och kan därför behöva kompletteras med mer specifik bålträning. Antal set När övningar har valts utför fyra set per övning varje vecka på en belastning motsvarande 6-15RM. Om träningen utförs till failure kan träningen utföras med en belastning motsvarande 15-40RM. Program att göra en gång per vecka Övningarna bör utföras på en belastning motsvarande 6-15RM. Fyra set per övning. Knäböj med skivstång (6-15 reps x 4 set) Militärpress (6-15 reps x 4 set) Skivstångsrodd (6-15 reps x 4 set) Alternativa övningar i maskin Benpress (6-15 reps x 4 set) Bröstpress (6-15 reps x 4 set) Latsdrag (6-15 reps x 4 set) Det är även möjligt att genomföra träningen på en lägre belastning, motsvarande 15-40RM. Viktigt är då att träningen utförs till failure. Väljs övningarna i maskin behöver de kompletteras med mer specifik bålträning, t ex olika varianter på ryggresningar, situps eller plankan.
Ovan beskrivna upplägg lämpar sig även för en mer tränad individ, men en tränad individ kan inte förvänta sig lika stor muskeltillväxt. Dels för att otränade svarar bättre på styrketräning, dels för att en tränad individ behöver ett större stimuli för att träningen ska ge resultat. Ett större stimuli åstadkoms framför allt genom att öka träningsvolymen och det krävs sannolikt minst tio set per muskelgrupp och vecka för att träningen ska maximeras. Den högre träningsvolymen kan med fördel uppnås genom ett större urval av övningar. Med en bra kombination av flerledsövningar och isolationsövningar får musklerna arbeta mer varierat, vilket säkerställer att hela muskeln stimuleras maximalt. Träningspass En tränad person skulle därför kunna ha två träningspass varje vecka där övningarna varieras mellan passen. Det första träningspasset kan i grunden bestå av knäböj, militärpress och skivstångsrodd. Dessutom kan det kompletteras med isolationsövningarna sidolyft med hantlar för axlarna och lårcurls i maskin för baksida lår. Veckans andra träningspass kan utföras som marklyft för underkroppsövning samt chins och dips som drag- respektive pressövning för överkroppen. Därtill kan isolationsövningar utföras i form av benspark i maskin för lårens framsida, hantelcurls för biceps och french press för triceps. Flerledsövningarna för underkroppen samt press- och dragövningarna för överkroppen kan utföras med fyra set per träningspass på en belastning motsvarande 6-15RM. Isolationsövningarna kan utföras med två set på en belastning motsvarande 6-15RM. På så sätt har träningsvolymen höjts till tio set per muskelgrupp och vecka och dessutom har musklerna tränats varierat. Program med två pass per vecka Övningarna utförs på en belastning motsvarande 6-15RM. Pass 1 Knäböj med skivstång (6-15 reps x 4 set) Militärpress (6-15 reps x 4 set) Skivstångsrodd (6-15 reps x 4 set) Sidolyft med hantlar (6-15 reps x 2 set) Lårcurls i maskin baksida lår (6-15 reps x 2 set) Pass 2 Marklyft (6-15 reps x 4 set) Chins (6-15 reps x 4 set) Dips (6-15 reps x 4 set) Benspark i maskin framsida lår (6-15 reps x 2 set) Hantelcurls för biceps (6-15 reps x 2 set) French press för triceps (6-15 reps x 2 set) Referens = https://www.idrottsforskning.se [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>>
Protein Protein brukar kallas för kroppens byggstenar, det behövs bl a för att bygga upp och för att bilda enzymer och hormoner. Protein finns i större eller mindre mängd i nästan all mat. Protein byggs upp av cirka 20 aminosyror. Nio av dem är essentiella, dvs att de måste regelbundet intas via maten eftersom kroppen inte själv kan producera dem. Protein ingår i kroppens alla Rekommendationen i de nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2012) är att 10-20 procent av kalorierna i maten bör komma från protein. Det motsvarar minst 50-70 gram protein per dag. Muskler Muskler består huvudsakligen av protein och många som styrketränar äter därför stora mängder protein. Överskottet som inte blir muskler används av kroppen som energikälla eller lagras in i kroppens fettreserv. Att välja bra protein Livsmedel som kött, fisk, kyckling, ägg och mjölkprodukter, innehåller alla essentiella aminosyror 1) i en bra blandning. De kallas också livsmedel med Viktiga proteinkällor i växtriket är spannmål och baljväxter som ärter, bönor och linser. Genom att äta olika slags livsmedel från växtriket går det att få i sig tillräckligt med essentiella aminosyror 1). 1)
2)
Protein och träning Fysisk aktivitet gör att det bildas mer muskler, vilket ökar proteinomsättningen i musklerna. Mycket hård träning, särskilt uthållighetsidrott, leder även till att nedbrytningen av muskler ökar och att musklerna pga detta behöver repareras. Därför är det viktigt att få i sig protein vid träning. Men det allra viktigaste är att få i sig tillräckligt med energi, alltså kalorier. De viktigaste energikällorna är Därför är det viktigt att få i sig tillräckligt med kalorier. Om en mycket stor del av den energi som intas via maten kommer från socker, läsk, godis eller andra snabba kolhydrater eller om intaget är extremt fet mat är risken att få i sig för lite protein. Vegetabiliska proteiner Bönor, linser och andra baljväxter är bra vegetabiliska proteinkällor. Andra produkter som innehåller mycket protein är tofu och sojabaserade produkter. Bröd och andra spannmålsprodukter bidrar också med en hel del protein, liksom nötter, fröer och vegetabiliska drycker baserade på t ex soja. Den som inkluderar mjölkprodukter eller ägg i sin vegetariska kost får en hel del lättillgängligt protein från dem. Vegetabiliska livsmedel innehåller var för sig oftast inte de essentiella aminosyrorna i tillräckligt stor mängd, men tillsammans kompletterar de varandra. Det kallas kompletterande verkan. Ett exempel är spannmål och baljväxter. Spannmål innehåller tillräckligt av aminosyrorna metionin och cystein som det finns begränsat av i bönor, ärter och linser. Baljväxter innehåller mer av aminosyran lysin som det inte finns så mycket av i spannmål. Referens = https://www.livsmedelsverket.se [chemfile(), file(), referens i dokument]Länk >>>> | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||