| Loading .... [chempa.prj, /produkt/info/html/chemical.htm -> /produkt/html/data/chemical.php] .... ok |
 eller  , typ av folder som betyder, klicka på rubrik - öppnar flik med info  , typ av folder som betyder, klicka på rubrik - stänger flik med info |
Vatten faller ned som nederbörd, regn eller snö, och rinner ut i sjöar och hav eller ner genom jorden till grundvattnet. Av solens värme dunstar vattnet och stiger upp mot atmosfären som vattenånga. Ångan kyls ner och bildar moln med små, små vattendroppar som kolliderar och slås samman för att till slut falla ner som nederbörd igen. Det vatten som ska bli dricksvatten i kommuner hämtas från en vattentäkt. Därefter renas det i ett vattenverk och levereras som dricksvatten via ledningsnät och vattentorn till en kran hos konsumenten. Det använda dricksvattnet rinner ut i avloppet via avloppsledningsnät till reningsverk. Där renas det i flera steg innan vattnet återlämnas till naturen och spolas ut i ett vattendrag, en sjö eller havet. Referens = svensktvatten.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Flaskvatten kostar minst 250 gånger mer än kranvatten. Att välja kranvatten är att göra miljön en stor tjänst eftersom kranvattnet alltid är lokalproducerat och distribueras i ledningar vilket är väldigt energisnålt. Dessutom kräver flaskvatten en förpackning, normalt i form av miljöbelastande plast. Flaskvatten transporteras med båt, bil, flyg eller tåg. Transporten av 1 liter förpackat vatten ger upphov till mer än tusen gånger större koldioxidutsläpp än samma mängd kranvatten. Att producera och leverera en liter flaskvatten drar minst 300 gånger mer energi än att tappa upp en liter vatten från kranen. Att producera och leverera en liter flaskvatten släpper ut minst 300 gånger mer av växthusgasen koldioxid än att tappa upp en liter vatten från kranen.* Kranvattnet är alltid färskt. När det gäller flaskvatten däremot kan det både ha transporterats länge och blivit stående i affären under lång tid innan det når konsumenten. Kranvatten är ett kontrollerat livsmedel och uppfyller Livsmedelsverket krav. Det finns konsumenter som köper flaskvatten för att ha bubblor i vattnet. Investera i en kolsyremaskin i stället, de pengarna tjänas snabbt in och då slipper konsumenten bära hem vatten. Referens = svensktvatten.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Hydrologi är läran om vattnet på jordens landområden, dess förekomst, fördelning, egenskaper och inte minst kretslopp. Det hydrologiska kretsloppet omfattar vattnets cirkulation mellan hav, atmosfär och landområden. Energi från solen Vattnets kretslopp drivs av solens energi. När solen värmer upp vatten bildas vattenånga, det avdunstar. Vatten som avdunstar från öppna ytor kallas Störst avdunstning sker under sommaren när det är som varmast i luften medan avdunstningen är som lägst under vintern. Avdunstningen styrs av meteorologiska förhållanden. T ex ökar avdunstningen ju torrare luften är och ju blåsigare det är. Dessutom styrs den av hur mycket vatten som finns tillgängligt i marken samt i sjöar och vattendrag. Bildande av moln ger nederbörd När vattenångan stiger upp i atmosfären kyls den av och bildar små vattendroppar, den kondenserar. När vattendropparna blivit så stora och tunga att de inte längre kan hålla sig kvar faller de ner som regn eller snö beroende på temperaturen. En del av den nederbörd som hamnar på öppna ytor avdunstar igen. Den del av nederbörden som fastnar på vegetationen och som aldrig når marken kallas ==== Bild_vattnets_kretslopp ... som landar på marken Vattnet som når marken eller den snö som smälter tränger ner i marken. Denna process kallas infiltration. ==== Hur mycket och hur snabbt vattnet tränger ner i marken beror på markens förmåga att ta emot vatten, dess infiltrationskapacitet. Vilken infiltrationskapacitet marken har beror på tryckkrafter, gravitation och jordens struktur och kornstorlek. Exempelvis är infiltrationen större i en sandjord än i en lerjord. Ytavrinning Om nederbördsmängden överstiger markens förmåga att ta emot vatten bildas ytavrinning. Ytavrinning kan uppstå i samband med väldigt intensiva regn eller i sluttande terräng men är inte så vanlig. Referens = SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut [chemfile(), file(), referens i dokument]
När vattnet trängt ner i marken och fortsätter nedåt kallas det En del av markvattnet i den omättade zonen tas upp av växternas rötter där en del vatten sedan återvänder till atmosfären via transpirationen. Under sommaren tar växterna upp en stor del av detta markvatten. Grundvatten Under höst och vår, när växterna inte tar upp så mycket vatten, rinner markvattnet ned och bildar Under hela transporten neråt fungerar marken som ett reningsverk. Den del av vattnet som inte tas upp av rötter fortsätter ner i marken för att slutligen nå grundvattenytan. Grundvattenytan är den nivå där vattenytan hamnar det grävs en tillräckligt djup grop. Mättade zonen Zonen under grundvattenytan kallas för den mättade zonen och där är alla porer fyllda med vatten. Grundvattnet fylls på antingen genom ett tillskott från markvatten eller från infiltration från ytvatten i sjöar och vattendrag. Till havet och atmosfären Vattnet i marken letar sig vidare ner genom sjöar och vattendrag. Den del av vattnet som inte avdunstar når till slut havet. Väl där avdunstar en del åter till atmosfären och cirkeln är sluten. Omkring 97 % av allt vatten på jorden finns i haven. Resterande 3 % finns i grundvatten, markvatten, glaciärer, isar, sjöar, vattendrag, biosfär samt atmosfär. Referens = SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut [chemfile(), file(), referens i dokument]
Plastmaterial Plast består av en eller flera Polymerer är kedjor av sammankopplade monomerer Ordet /mer/ betyder /del. /Mono/ betyder en och /poly/ betyder flera. Ordet /polymer/ betyder alltså /flera delar/ och används för att beteckna en stor molekyl som är uppbyggd av många likadana mindre molekyler (monomer). Det finns flera hundra olika plastmaterial (bestående av polymerkedjor - polymera material). Även gummimaterial (naturgummi och syntetiskt gummi) är polymera material. Plast är plastpolymerer till vilka additiv tillsats för att möjliggöra bearbetning och ge plastmaterialet dess efterfrågade egenskaper. Ca 50% av plasten används i engångsmaterial som t ex förpackningar, jordbruksfilm och konsumentengångsartiklar. Medan ca 20-25% används till produkter för långvarig användning som t ex rör/ledningar och kablar och resterande går till konsumentprodukter som elektronik, möbler och fordon. Råvaran till plaster kommer nästan uteslutande från olja, men en liten andel kommer från biomaterial. Plasterna delas in i 1)
Termoplaster mjuknar vid smältning utan att den kemiska strukturen förstörs. Termoplaster kan smältas och omarbetas till nya produkter. Dock bryts materialets långa molekylkedjor ned av värme, syre i luften, solbestrålning och kemiska föroreningar. Det resulterar i att det får sämre och sämre egenskaper för varje omsmältning. De bildas genom att de ingående komponenterna (två eller flera) reagerar med varandra under formningsskedet och härdar till slutprodukten med tredimensionellt nätverk. Härdplaster kan inte, som termoplaster kan, formas om när de uppvärms utan de sönderdelas vid uppvärmning (Arbetsmiljöverket). Utsätts härdplasterna för stark värme bryts de ned utan att först smälta. Plastpolymererna i sig är inte betraktade som toxiska för människa eller miljö eftersom de pga sin stora molekylstorlek anses vara biokemiskt inerta (Lithner, 2011 (409)). Men i plastprodukterna kan det finnas icke-bundna restmonomerer, oligomerer, polymerfragment med låg molekylvikt, katalysatorrester, polymeriseringslösningsmedel och additiv som har toxiska egenskaper (Lithner, 2011). Plaster kan innehålla en rad olika - mjukgörare - antioxidanter - stabilisatorer - antimikrobiella additiv - flamskyddsmedel - färgämnen Även - kalciumkarbonat (CaCO3) - glimmer - talk - kiseldioxid (SiO2) Referens = Upphandlingsmyndigheten [chemfile(), file(), referens i dokument] [ Upphandlingsmyndigheten är en myndighet som ger stöd för offentlig upphandling ]
Plast är inte bara ett material utan det är många olika sorter, gemensamt är att plast är det material som oftast har direkt kontakt med maten i olika förpackningar. Märkning med  eller med
orden Referens = Livsmedelsverket [chemfile(), file(), referens i dokument]
Den första siffran i triangeln betecknar materialområde för packmaterialet. 0 (noll) = plastmaterial
Referens = Naturskyddsföreningen [chemfile(), file(), referens i dokument] Plastförpackningar till matlådor för uppvärmning i mikron Under de flesta (men inte alla) plastförpackningar finns en symbol med pilar i en trekant runt en siffra. Använd helst matlådor med siffran 1 eller 5.
Referens = Sund.nu [chemfile(), file(), referens i dokument]
Tvättmedel är en sorts rengöringsmedel som främst är avsett för rengöring, blekning, mjukgörning och desinficering för olika vattenkvaliteter och temperaturer av textilier, sk tvätt. Tvättmedel saluförs oftast i fast form som ett pulver men tvättmedel i flytande form finns också. Referens = Tidskrift Natur och Miljö, Toxinfo-handboken, Kemikalieinspektionens tekniska beskrivning av zeoliter, Faktablad från Tvätt och Vatten-redaktionen, Kemira [chemfile(), file(), referens i dokument] Tvättmedel för att ta bort fläckar För att få bort alla fläckar utan att förstöra kläderna behöve olika sorters tvättmedel. Kulörtvättmedel Används till färgade kläder. Använd inte på silke och ylle, enzymerna bryter ner fibrerna och det kan bli hål i kläderna. Olika tillverkare stoppar i olika enzymer i sina tvättmedel och det gör att de är bra på olika saker. Så det är bra att byta tvättmedel då och då, för att komma åt fler sorters fläckar. Pulver eller flytande spelar ingen roll, båda kan innehålla samma enzymer.
[chemfile(), nC=0 nr=enzym, f1=/produkt/info/html/enzym.htm] Enzymer Referens = Livsmedelsverket, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Så fungerar enzymer i kroppen Enzymer är mikroskopiska proteinmolekyler (kemiska ämnen) som hjälper till att bryta ned maten, så att kroppen kan ta upp näringen. Enzymer består av proteiner (kemiska ämnen) och olika enzymer har mängder av olika egenskaper och funktioner. En cell kan innehålla hundratals olika enzymer. Primärt går det att säga att dessa små mikroskopiska ämnen fungerar som katalysatorer, och alltså hjälper till att reglera hastigheten på olika processer i kroppen. Maten Maten behöver brytas ned till minsta beståndsdel för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig ämnet. Enzymerna agerar då genom att klippa banden mellan de kemiska strukturerna i maten och på så vis sönderdela ämnet. Enzymer har även betydelse för att vitaminer, mineraler och hormoner ska kunna verka i kroppen. Det är extra viktigt att få i sig enzymer via kosten. Enzymer finns i frukt och grönsaker. Livsmedel med mycket enzymer är vetegräs, aloe vera och papaya. Olika typer av enzymer Enzymer brukar samlas i huvudgrupperna - - - I tabellen listas de vanligaste enzymerna, och vilken typ av kost som behöver respektive enzym.
Ett vanligt problem är avsaknaden av laktas, det enzym som bryter ned laktos (mjölksocker). Laktosintolerans är ett problem som gör det svårt att bryta ned mjölkprodukter. Andra faktorer som kan påverka matsmältningen negativt är stora portioner mat och enformig kosthållning. Referens = https://www.svensktkosttillskott.se/ [chemfile(), file(), referens i dokument] Vittvättmedel Används till vita kläder/lakan/textilier utan tryck. Använd inte vittvättmedel på färgade kläder, eftersom de då bleks. Vittvättmedlet bör vara en pulvervariant. Flytande tvättmedel innehåller nämligen inte blekmedel, vilket krävs för att det ska vara riktigt bra på t ex te-, kaffefläckar. Vitheten påverkas av om det finns optiska vitmedel i tvättmedlet. De får tvätten att se vitare ut än den egentligen är. Fintvättmedel Används till ömtåliga plagg i t ex ull eller siden. Ska helst användas i maskin med fintvätt- eller ylleprogram. Skummar mer än andra sorters tvättmedel, skummet hjälper till att skydda plaggen mot nötning i maskinen. Fintvättmedel innehåller varken enzymer eller blekmedel och är därför dåliga på att ta bort fläckar och bevara vitheten hos plaggen. Å andra sidan gör de inte hål i känsliga plagg. Referens = Råd och Rön, Stockholm [chemfile(), file(), referens i dokument] Enzymer Enzymer är proteiner som används i rengöringsmedel för att bryta ned svåra fläckar, t ex gräs. De är särskilt effektiva i varmt vatten, t e 30-40 °C). Produkter utan enzymer är mindre effektiva vad gäller att hantera vissa typer av fläckar. Enzymatiska tvättmrdel Enzymatiska tvättmedel är tvättmedel som innehåller specifika enzymer som är utformade för att ta bort specifika fläckar. Olika typer av enzymer i tvättmedel Referens = via.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Tvättmedel saluförs i olika former, i pulverform, i flytande form, som gel, förpackade som tabletter, flingor och så vidare. Flytande tvättmedel kan förutom vanlig tvätt användas för att förbehandla svårare fläckar. Indelning Tvättmedel kan även delas in i grupperna vittvätt och kulörtvätt. Skillnaden mellan dessa är främst att vittvättmedel innehåller blekmedel för att bleka bort fläckar och att bevara textiliernas vita färg. Kulörtvättmedel är avsett för färgade textilier och innehåller inget blekmedel då detta snabbt skulle matta av klädernas färger. Tvättemperatur Tvättmedel är olika effektiva vid olika temperatur på tvättvattnet. Olika ingredienser har olika optimal temperatur. TAED (Tetra-Acetyl-Etylen-Diamin) är en aktivator som gör att full tvätt- och blekeffekt uppnås av vittvättmedel vid lägre temperatur än utan aktivator (60 oC i stället för 90 oC). Konsumentverket rekommenderar privatpersoner en tvättemperatur på minst 60 °C för sänglinne för att tvätten ska bli ren. Under cirka 60 oC överlever fler mikroorganismer (t ex sporer från fotsvamp). Enzymer Vissa enzymer i tvättmedel bryter ned proteiner och proteinhaltiga fläckar som t ex fläckar av ägg, mjölk. Enzymer i vanliga tvättmedel fungerar ofta bäst vid temperaturer kring 50 oC. Referens = Tidskrift Natur och Miljö, Toxinfo-handboken, Kemikalieinspektionens tekniska beskrivning av zeoliter, Faktablad från Tvätt och Vatten-redaktionen, Kemira [chemfile(), file(), referens i dokument]
Tensider Tensider är ytaktiva ämnen som i tvättmedelsammanhang kallas även Referens = Tidskrift Natur och Miljö, Faktablad från Tvätt och Vatten-redaktionen Kemira [chemfile(), file(), referens i dokument]
Referens = ica.se [chemfile(), file(), referens i dokument] Zeoliter Zeolit är en slags silikatlera 1), som kan avskiljas i reningsverken, men ökar dock mängden slam från reningsverken. Det finns även risk att det sitter kvar i textilierna efter tvätt och kan medföra hudirritation. De flesta tvättmedelstillverkare använder sig av zeoliter som mjukgörare av vattnet, men det finns tvättmedel på marknaden där zeoliter inte har tillsatts. 1) Silikatlera är en bergart som främst består av kisel (Si) och syre (o). Referens = ica.se [chemfile(), file(), referens i dokument] Perborater Natriumperborat är ett blekmedel som bleker tvätten när temperaturen når 60°C. Det behövs egentligen bara vid vittvätt. Referens = ica.se [chemfile(), file(), referens i dokument] Perkarbonat Natriumperkarbonat är ett alternativ till perborater och används alltmer som blekmedel. Referens = ica.se [chemfile(), file(), referens i dokument] Tetra Acetyl Etylen Diamin (TAED) Det här ämnet gör att blekningen kan börja redan vid 40°C. Referens = ica.se [chemfile(), file(), referens i dokument] Enzymer Används för att bryta ner viss smuts, t ex fläckar av blod, ägg, mjölk och kakao. Enzymer i tvättmedel är oftast amylas och proteas. Amylaser spjälkar stärkelse och kolhydrater, proteaser bryter ned proteiner och proteinhaltiga fläckar som t ex fläckar av ägg, mjölk. Referens = Tidskrift Natur och Miljö, Faktablad från Tvätt och Vatten-redaktionen Kemira [chemfile(), file(), referens i dokument] Karboxymetylcellulosa (CMC) Karboxymetylcellulosa (CMC) hindrar smutsen från att fastna på tvätten igen, ämnet håller smutsen i tvättvattnet. Referens = Tidskrift Natur och Miljö, Faktablad från Tvätt och Vatten-redaktionen Kemira [chemfile(), file(), referens i dokument] Vattenavhärdare Ämnen som sänker vattnets hårdhet för att öka tensidernas effektivitet och att hindra uppkomsten av bl a kalktvål och andra svårlösliga salter som kan skada både tvätten och tvättmaskinen. Referens = Tidskrift Natur och Miljö, Faktablad från Tvätt och Vatten-redaktionen Kemira [chemfile(), file(), referens i dokument]
Referens = Tidskrift Natur och Miljö, Faktablad från Tvätt och Vatten-redaktionen Kemira [chemfile(), file(), referens i dokument] Parfymer Parfym tillsätts ofta för att ta bort lukten av vissa tvättmedelsingredienser, i första hand tensiderna. En del parfymer kan orsaka allergi. Referens = ica.se [chemfile(), file(), referens i dokument] Vissa andra ingredienser i tvättmedel kan ge en mer ofräsch doft om de inte sköljs ut ordentligt. Ofräsch doft kan uppstå om kemikalier av låg kvalitet används i tvättmedlet eller om tvättmaskinen har beläggningar inuti. Referens = Tidskrift Natur och Miljö, Faktablad från Tvätt och Vatten-redaktionen Kemira [chemfile(), file(), referens i dokument] Soda och silikater Skyddar tvättmaskinen mot rost. Referens = ica.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Tvättmedel, funkton Ett tvättmedel har en mängd olika uppgifter. Det ska fungera i såväl hårt som mjukt vatten och det ska lösa fläckar av t ex matrester, hudfett, blod och frukt. Löst smuts ska heller inte falla tillbaka på textilierna vid tvättniing. Dessutom är det viktigt att de tvättade textilierna känns behagliga och fräscha efter torkning. I övriigt är det önskvärt att tvättmedlet inte orsakar allergi samt har så låg miljöbelastning som möjligt. Ytaktiva ämnen, tvål och syntetiska tensider De består av en hydrofob (fett-vänlig) och en hydrofil (vattenvänlig) del. Den hydrofila delen kan vara antingen oladdad (nonjonisk), negativt (anjonisk) eller positivt (katjonisk) laddad. De huvudsakliga uppgifterna för dessa ämnen är att sänka vattnets ytspänning, lösgöra smuts, förhindra återsmutsning samt lösa fett. Komplexbildare/vattenavhärdare Främsta uppgiften är att binda kalcium- och magnesiumjoner i tvättvattnet, dvs göra hårt vatten mjukare, de vanligaste är zeoliter och citrater. De medverkar i viss utsträckning till att förhindra återsmutsning och effektiviserar tensidernas arbete. Alkali T ex natriummetasilikat, natriumdisilikat, natriumkarbonat (soda), kaliumhydroxid och natriumhydroxid. Alkaliernas uppgift är att höja pH i tvättvattnet för att lösa smuts och förtvåla fettsyror som ingår i smutsen. Blek/desinfektionsmedel Natriumperkarbonat är det vanligaste blekmedlet i tvättpulver. Den har som uppgift att avlägsna fläckar i vilka färgämnet är lättoxiderat, t ex kaffe-, te- och fruktfläckar. Natriumperkarbonat bleker från 60°C. Genom att tillsätta blekmedelsaktivatorer (TAED) kan temperaturen för blekeffekten sänkas till 40°C. Olika tillsatser Enzymer är en nyckeltillsats i tvättmedel. De delas in i olika grupper - proteaser (spjälkar proteiner) - amylaser (spjälkar stärkelse och kolhydrater) - lipaser (spjälkar fett) och cellulaser (spjälkar cellulosa). Proteaser är viktigast eftersom de flesta fläckar innehåller proteiner, t ex blod, mjölk, choklad, ägg och tomat. Amylaser löser fläckar av potatis, pasta, mm. Lipaser löser fettfläckar. Cellulaser motverkar noppbildning, dvs anhopning av lösa fibrer, på textilier av bomull och linne. Enzymer behöver en relativt lång verkningstid under tvättprocessen. CMC, karboxymetylcellulosa Fungerar som smutsbärare i tvättlösningen. Den hjälper helt enkelt till att hålla den smuts som tvättas av från kläderna flytande i tvättvattnet utan att falla tillbaka på textilierna. PVP, polyvinylpyrrolidon Har liksom CMC en skyddande effekt och tillsätts i tvättmedlet för att förhindra avfärgning av textilierna. Optiska vitmedel Tillsätts ibland i tvättmedlet för att tvätten ska se renare ut. Det gör att tvätten uppfattas som vitare än vad den egentligen är samt att textiliernas färger kan tyckas klarare. De tillåts inte i miljömärkta produkter. Referens = emanco.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Referens = Inredningsmagasin Expressen - Leva&Bo [chemfile(), file(), referens i dokument] Fönsterputsmedel Ett miljövänligt fönsterputsmedel görs på 2 deciliter ättiksprit, tre deciliter vatten och 5 droppar diskmedel. Kan även användas på speglar, bilfälgar, trädgårdsmöbler, altaner i dåligt skick och mycket annat. Referens = Hyresgästföreningens medlemstidning, Hem och hyra [chemfile(), file(), referens i dokument]
Blandningen kan användas till att exempelvis rengöra toalettstolen eller golven. Tänk dock på att såpa är lite fet och om det är för mycket kan det få motsatt effekt och dra till sig smutsen i stället för att stöta bort den. Referens = Inredningsmagasin Expressen - Leva&Bo [chemfile(), file(), referens i dokument]
I köket och framför allt i diskhon och avloppet under diskhon kan det bli stopp vid sköljnng av tallrikar och kastruller, som sedan skapar beläggningar av fett i rören. Förebygga Det finns några saker att tänka på för att förebygga dessa typer av fettbeläggningar - Skrapa och torka först bort allt fett som går att få bort - Skölj sedan pannor och kastruller och tallrikar lite extra med varmt vatten, så att det fett som är kvar löses upp och spolas längre ned i rören För att spola riktigt varmt vatten med jämna mellanrum kan hålla fettet borta från rören. Kallt vatten fungerar inte lika bra, då det inte löser upp fett. Om det blir stopp i avloppet i diskhon eller i avloppet iköket, spola ordentligt med varmt vatten för att se om det kan lösa upp proppen. Använd lite diskmedel, och häll ned i avloppet innan spolning med varmt vatten. Diskmedel är fettlösande men inte någon stark kemikalie, så det är ett bra medel att använda för stopp i avloppet i köket. Vaskrensare Om det inte fungerar med varmt vatten eller med varmt vatten tillsammans med ett fettlösande diskmedel, så är ett enkelt, billigt och miljövänligt sätt att bli av med stopp i avloppet i köket att använda en vaskrensare. En vaskrensare är en sugpropp av gummi, fäst på ett skaft, som kan få bort proppar i t ex en diskho och i badkar. Gör så här för att rensa stopp i avloppet i kök med en vaskrensare - Ta först bort all smuts som går att torka eller skrapa bort - Tryck sedan vaskrensaren hårt mot avloppet, när sugproppen är platt drar bort den så det skapas ett tryck som kan lösa upp proppen Prova även att trycka vaskrensaren kraftigt upp och ned ett antal gånger för att skapa ett ännu större tryck och rörelse i rören. Avsluta med att spola vatten i diskhon. Tänk på att sätta en propp i den ena diskhon om det finns två och även täta andra hål i vasken under tiden som vaskrensaren används. Undvika stopp i avloppet För att undvika stopp i avloppet i köket undvik att spola ned fett och matrester, så skrapa alltid av tallriken i matavfallspåsen. Om det inte går på annat sätt än att spola ned fett i vasken, gör det med varmt vatten. Fett kan lätt stelna och sitta fast i rören under lång tid och även göra så att annat skräp lättare fastnar där som t ex matrester och då kan det bildas stopp i rören. Referens = dammtussen.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Ättika Ättika är lite av ett universalmedel vad gäller städning och rengöring. Det tar bort unkna odörer och löser upp fett och det gör att även den mest ingrodda kalkavlagringen blir lätt att avlägsna. Börja med att hälla två deciliter ättika i vattenkokaren och fyll därefter på med åtta deciliter vatten. Slå på kokaren och låt det koka upp. Låt stå i femton minuter och häll bort blandningen. Fyll behållaren med vatten och koka upp. Upprepa detta fyra-fem gånger med nytt vatten varje gång. Är vattenkokaren fortfarande ofräsch så går det med fördel upprepa proceduren ännu en gång. Citronsyra Fördelen med citronsyra är är att den inte luktar så mycket. Fyll kokaren med vatten och häll ned två matskedar citronsyra. Kör på full effekt och låt stå i några minuter. Upprepa detta några gånger till dess att din vattenkokare ser fräsch ut igen. Referens = städguide.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Med hjälp av miljövänliga medel går det enkelt att rengöra en rostfri diskbänk. Här är några exempel. Diskmedel och vinäger Börja med att blanda lite diskmedel och lite vinäger i en skål och gnugga därefter ut lösningen med en fuktig trasa. Avsluta med att torka rent med en mjuk trasa/handduk. Ättika och bikarbonat Ta två deciliter vatten, en matsked bikarbonat och lite ättika i en skål. Rör om och häll sedan ut lösningen på diskbänken. Låt det dra i några minuter och använd därefter en diskborste för att gnugga rent. Detta passar bra för mer ingrodda fläckar. Vatten och ättika Blanda 50/50 av ättika och vatten i en sprayflaska och använd lösningen för att rengöra den rostfria diskbänken. Låt det verka lite och torka därefter av. Sprayflaskan kan med fördel ersätta den flaska av rengöringsmedel som används för närvarande. Fönsterputs-tipset Vanligt tidningspapper är en klassiker vad gäller rengöring av fönster och metoden fungerar även vid rengöring av en rostfri diskbänk. Torka av diskbänken med ättika/vatten-lösningen och polera därefter med vanligt tidningspapper för att få extra glans på ytan. Referens = städguide.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Lägg bitar av en citron i en skål med vatten och kör därefter mikrovågsugnen på full effekt i fyra minuter och avsluta med att torka av insidan med en fuktig trasa. Ättika Om rengöring med citron inte skulle fungera så prova att rengöra micro med ättika. Ta ungefär en deciliter ättika och häll i en skål med tre deciliter vatten. Placera skålen i mikrovågsugnen och kör den på full effekt i några minuter. Torka därefter rent med en trasa. Skulle det lukta ättika, vilket inte är ovanligt, så lägg några bitar citron i en skål med vatten och kör några minuter i mikron, enbart i syfte att sprida en fräsch doft av citrus. Referens = städguide.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Det första som ska göras är att rengöra lamellerna på luftvärmepumpen. Det är dessa som samlar på sig det damm som sedan leder till minskad effekt. Lamellerna sitter på insidan av pumpen och för att komma åt så måste höljet tas bort. Börja med att dammsuga luftvärmepumpen ren och därefter spraya därefter med en för ändamålet avsedd spray. Det finns speciella produkter för just rengöring av värmepumpar, fokusera på själva kondensorn. Läs gärna instruktionerna innan. Efter det så spraya med vatten och låt det skölja bort resterna av rengöringssprayen. Avsluta därefter med att rengöra utsidan av luftvärmepumpen. Ta bort med allt skräp, alla löv och all smuts som samlats och torka sedan av med en trasa. Se även till att dräneringshålen på undersidan är fria från smuts. En annan viktig sak kan göras lite mer frekvent är att, med jämna mellanrum, dammtorka inuti luftvärmepumpen. Genom detta förhindras att lameller och andra vitala delar tappar funktionalitet och effekt som en följd av att de blivit dammiga. Referens = städguide.se [chemfile(), file(), referens i dokument]
Det är vanligt med stopp i toaletten och det första som kan provas är att spola ett antal gånger med några minuter mellan varje spolning för att se om det kan lösa upp stoppet i toaletten. Det är ok att prova upp till tio gånger eftersom det tryck som skapas ofta är det mest effektiva sättet att bli av med stopp i en toalett, men ha koll på att det inte svämmar över och ut på golvet. Det andra som kan provas om det bliir stopp i avloppet i toaletten är att hälla en hink vatten från hög höjd ner i vattenskålen för att skapa ett tryck som får stoppet att släppa. Prova några gånger, men prova bara detta om vattenskålen inte är helt fylld med vatten för då svämmar bara toaletten över. En vaskrensare som är anpassad för toalett kan också provas. En metod som också kan vara värd att prova för att rensa stopp i toaletten är att använda ett rensband, som kan beskrivas som en ståltråd med en fjäder ytterst på samma tråd. För att rensa för in rensbandet i toaletten och försök att trycka bort det som orsakar stoppet. Men tänk på att emaljen i toalettstolen kan skadas och att det inte är lätt att hitta rätt balans i det tryck som ska användas. Det är viktigt att inte spola ned saker som inte bör spolas i toaletten. Vanliga föremål som spolas ned i toaletten och som orsakar stopp i avloppet är annat papper än toalettpapper, t ex handtorkpapper eller andra typer av pappershanddukar. Referens = dammtussen.se [chemfile(), file(), referens i dokument] Städtips rensa avlopp i toalett För att rensa avlopp i badrum eller duschrum, strö ner två teskedar bakpulver i avloppet, häll sedan långsamt på en halv deciliter ättika, och låt till slut allting verka i 20 minuter. Spola därefter igenom ordentligt med varmt vatten. Städtips rengöring av toalett Beläggning i toaletten kan rengöras genom att hälla i grovsalt i toalettstolen och skrubba ordentligt med en toalettborste. Rengöring handfat Illaluktande handfat går att rengöra genom att koka upp 3 dl vinäger i en kastrull och sedan hälla ner det i avloppet på handfatet, låt det verka i minst en 15 min. Gulnat handfat blir rent mha en svamp med lite bakpulver på. Referens = renfrash.se [chemfile(), file(), referens i dokument] Stopp i avloppet i golvbrunn Stopp i golvbrunnen brukar vara relativt lätt att bli av med då det nästan alltid beror på hår och smuts från badkaret eller duschen. Det första som bör göras om det blivit stopp i golvbrunnen i dusch eller i badkar är att rensa avloppet från hår och annat som kan ha fastnat och som hindrar vattnet från att rinna igenom. Rengöring golvbrunn För att undvika stopp i golvbrunnen bör den rengöras regelbundet och det går att t ex använda ett golvbrunnsfilter för att stoppa hår och annat från att fastna. Det är även bra att hela tiden ta bort de hår som ligger kvar efter ett bad eller en dusch för att förebygga stopp och för att brunnsfiltret inte ska bli fullt direkt. Propplösare med bakpulver och ättika Blanda bakpulver med ättika och lite salt i ett kärl. Koka upp vatten. Häll bakpulver- och ättikablandningen i avloppet, häll därefter i riktigt med varmt vatten. Propplösare med bikarbonat och vinäger Häll bikarbonat och vinäger i avloppet. Koka upp vatten och häll det i avloppet. Spola med vatten och proppen är förhoppningsvis borta. Referens = dammtussen.se [chemfile(), file(), referens i dokument] |
